ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

En riktigt hård
julnöt
Den moderna arkitekturens fi losofi er
Sven-Olov Wallenstein
Alfabeta Bokförlag 2004
ISBN 91 501 0224 9
Vad ska man med fi losofi n till,
när man talar om arkitektur? Eller
omvänt, vad har fi losofi n med
byggnader och städer att göra? Det är
de övergripande frågorna som Sven-
Olov Wallenstein brottas med i sin
senaste bok Den moderna arkitekturens
fi losofi er. Och pluralformen är
betydelsefull, understryker han, när
det handlar om att undersöka förhållandet
mellan arkitekturen och dess
tankevärld. För att det återskapas,
om och om igen.
I vissa tider är arkitekturen i stort
behov av fi losofi n. Vid brytpunkter
i historien, för att identifi era nya
riktningar och bestämma positionen.
När arkitekturen brutit med traditionen
och slagit in på en ny väg, mot
nya grundvalar intensifi eras relationen
med tankevärlden.
Och, enligt Wallenstein, innehåller
varje uppbyggnad av ett fi losofi skt
system en arkitektonisk gest; att
konstruera och dekonstruera i alla
sammanhang kräver rumslig fantasi.
Descartes jämför sig med en arkitekt
när han grundlägger en ny fi losofi .
Hos Kant jämförs förnuftets struktur
med arkitektur. Och den tongivande
ledsagaren genom nutidens idévärld,
den nyligen avlidne Jacques Derrida,
har starka band till arkitektur.
Ett av de sex mycket uppslagsrikt
och pedagogiskt strukturerade kapitlen
handlar om Derrida och dekonstruktionen.
Epoken är den andra
brytningsperioden som öppnar för
en ny typ av tankegångar, och som
bokens resonemang tar avstamp från.
Sällan har ett möte mellan fi losofi
och arkitektur satt igång lika mycket
diskussion som Derridas samarbete
med arkitekter. Serien av projekt
med Peter Eisenman handlar om en
undersökning av arkitekturen som
tecken och syntax, för att formulera
om det moderna arvet.
Den största energin tycks ligga i
kapitlen om den tidiga modernismen.
Fram till modernismens sönderfall
och övergång i dagens pluralism är
linjerna tydligare.
Den ihärdigt produktive Sven-
Olov Wallensteins två föregående
böcker, Bildstrider och Den sista
bilden, handlade om bildkonsten i
relation till grundläggande fi losofi ska
frågor. Den sistnämnda mer lättsam
i anslaget.
Men arkitektur är inte med lika
stor självklarhet en konstart för
självrefl ektion, som bildkonsten. Den
är inte heller lika central i begreppet
konst, i modern tid. Och upphovsmannen
agerar sällan med samma autonomi
som inom konsten. Arkitektur
är beroende av först och främst
ekonomi och politik, och av många
viljor. Den fi nns till i en mycket praktisk
verklighet, dess sammanhang är
många och komplexa. Och innebär
en svår utmaning för fi losofi n. Efter
vilka kriterier utformas dialogen som
inte reducerar arkitekturen till ett
objekt för en estetik? Eller en illustration
till en färdigformulerad teori,
frågar Wallenstein.
Den moderna arkitekturens
fi losofi er, är första delen i en trilogi.
Närmast en historisk fond med
antiken som utgångspunkt, där de
båda begreppen formuleras och
präglar traditionen. Förmodligen ett
mer lockande och handfast ämne än
framtiden, som den avslutande delen
blickar mot. Vi ser fram emot båda.
Med sitt pedagogiska upplägg har
Den moderna arkitekturens fi losofi er
en given roll i undervisning. Den är
inte lättillgänglig, bitvis är meningsbyggnaden
onödigt tillkrånglad. Men
det är värt att kämpa sig mot en
tålmodig läsart.
Kristiina Kyander
ARKITEKTEN december 2004 31