ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

DEBATT Debattredaktör: Dan Hallemar dan.hallemar@arkitekt.se Tel 08-5055 7732 I det här numrets debattinlägg är det mycket Stockholm. Det är välbehövligt. Jag hoppas att vi ska fortsätta ha en livlig debatt om huvudstaden, men önskar också att resten av landet tar plats. Landsbygd, städer, orter. Grunnar du på något, är du arg på någon, hoppas du på något. Skriv. Det lättar, och kan förändra. Dan Hallemar, debattredaktör Pressgrannar ”De fyra är alla i samma konventionella tradition, en nostalgisk nymodernism som i brist på hållbara postmodernistiska alternativ är så gott som allenarådande inom svensk arkitektur. Det teoribygge som befriade konsten under 1980-talet fick aldrig något fäste i den svenska arkitekturen. Den föll tillbaka i den trygga traditionen, den som på 1950- och 1960-talen skänkte Sverige stor framgång, även internationellt.” Pär Eliasson om Kasper Salin-nomineringarna i Expressen 041119 ”Trappor är funktionshindrade människors fiende, och eftersom rullstolsramper är fula känner man sig ful. – Handikappanpassning kommer in som det gråa, trista spöket. Vore det inte häftigare att ha en arkitektur som inkluderar alla människor?” Jonas Franksson, programledare för CP-magasinet avlyssnades av Julia Svensson i KvP på Arkitekturskolan i Lunds 40-årsjubileum. KvP 041030 ”Kanske är det en egen stadsarkitekt som Tranemo bör satsa på? Om det går att få tag på en sådan.” Frågan ställs i en artikel i Borås Tidning som vet att berätta att Tranemo börjar med att låna stadsarkitekten i Svenljunga någon dag i veckan. Magnus Josefsson skrev artikeln i Borås Tidning 2004-11-28. ”– Denna idé handlar om alla oss som har större prylar att meka med. Bilar, motorcyklar, bussar... Och så här vill Igor Cronsioe att idén utvecklas. Bergsäters industriområde utvecklas och där byggs kanske 15 små hus. Varje hus blir 12 gånger 12 meter och får en verkstadslokal med hangarport. I husen ska även finnas en våtdel och en isolerad del. – Så att mekarna kan stanna över när de kommer hit över helgen eller på semestern. Allt byggs som en fastighet, där var och en köper sin andel. Igor Cronsioe tror att mekarbyn kan göra Svenljunga attraktivt och locka dit nya människor. Igor Cronsioe, arkitekt och konstruktör av ultralätta flygplan vill skapa en ”mekar-by” för händiga män och kvinnor i Svenljunga. Eva Hildebrand intervjuade i Borås Tidningar 2004-11-25. Bullerbyn – en tvångströja Lagstiftning, forskning och planering kring ljudfrågorna måste underbyggas av betydligt mer mångfacetterade förhållningssätt till stad och ljud, än de som återfinns i de riktvärden för trafikbuller som riksdagen antog 1977. Boverkets förslag till skärpning av riktvärdena kan innebära att Stockholm inte klarar av målet på 20.000 nya bostäder, menar Björn Hellström och Catharina Dyrssen. Riktvärdena för buller och miljökvalitetsmål i stadsmiljö riskerar att bli en tvångströja för hållbar stadsbyggnad och stadsutveckling. Genom sitt snäva perspektiv motarbetar det en djupare diskussion kring frågor om ljud och stad. För att kunna hantera ljudfrågorna, som blir allt angelägnare, måste i stället lagstiftning, forskning och planering underbyggas med betydligt mer mångfacetterade förhållningssätt till stad och ljud. Förra vintern stoppade Länsstyrelsen planeringen av nya bostäder på Oxtorgsgatan i centrala Stockholm. Skälet är att bullernivåerna anses för höga. Beslutet grundar sig på de riktvärden för trafikbuller som antogs av riksdagen 1997 (proposition 1996/97: 53). Bland annat fastslås att bostadshus inte bör exponeras för ljud som överskrider riktvärdet för ”god miljökvalitet”, vilket är satt till genomsnittligt 55 decibel ljudnivå över dygnet vid fasad. Att stora delar av Stockholms stad överskrider riktvärdet är en tydlig fingervisning om hur direktivet kan komma att försvåra framtida bostadsbyggande. Effekten blir färre bostäder och fler kontor i city, eftersom kontor är undantagna direktivet. Det fastslås även att bostäder bör ha tillgång till en tyst sida, med betydligt lägre bullervärden. Därmed har direktivet också en inverkan på själva utformningen av framtidens bostäder – kvartersbebyggelse prioriteras på bekostnad av till exempel punkthusbebyggelse. Detta är problematiskt av flera principiella skäl. Dels innebär det att gränsvärdet direkt och utan analys av stadsbyggandets vidare sammanhang griper in i stadens arkitektoniska utformning. Dels förskjuter det ljudproblemen från källan (motorerna, däcksljuden, flyg- och spårbunden trafik) till problemens konsekvenser (den byggda omgivningen), vilket närmast framstår som en miljöpolitisk paradox. Dessutom är de föreslagna kvarterslösningarna många gånger olämpliga. Till exempel är punkthus ofta billigare och lättare att anpassa till topografin eller i en förtätning av staden. Om- och påbyggnader av äldre fastigheter kräver ofta lösningar som inte alls disponeras efter den äldre kvartersstrukturen – till exempel enkelsidiga lägenheter eller bostäder uppe på taken. Det finns ytterligare en paradox i förslaget: Bakom riktvärdena och dess svans av miljönormer tycks föreställningen om gatan vara reducerad till antingen en bullerkorridor, som alltså kräver motkompensation av ”en tyst sida”, eller en stillsam småstads- eller bakgata. Man kan fundera över vad människor prioriterar när de bosätter sig i storstaden. Stockholms lägenhetspriser i city tyder ju på att det finns andra kvaliteter som värderas än, eller möjligen förutom, tystnad utanför porten. Man kan också fråga sig varför alla bostäder skall normeras efter samma mall, när man numera 42 <strong>ARKITEKTEN</strong> december2004
i övrigt gör mer situationsanknutna och sammanvägda kvalitetsbedömningar för lägenheter. Länsstyrelsens bullerbeslut kritiseras också följdriktigt av Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Riktvärdena tar också stöd av EU-direktivet om omgivningsbuller som antogs av Europaparlamentet 2002 (2002/49/EG). I direktivet, som är formulerat som en gemensam handlingsplan om miljökvalitetsnormer, finns också ett beslut om att alla större städer inom medlemsländerna med mer än 250 000 invånare ska upprätta så kallade strategiska bullerkartor. För ett år sedan inventerade Stockholms Miljöförvaltning bullersituationen i Stockholms innerstad. Det fastslås i rapporten – Kartläggning av buller i Stockholms innerstad – att omkring 180.000 stockholmare exponeras för ljudnivåer utanför sina bostäder som överskrider direktivets riktvärden. I rapporten skriver man att dessa strategiska bullerkartor ska vara ”ett viktigt underlag i den fysiska planeringen”. Nyligen presenterade Boverket rapporten Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder, på uppdrag av regeringen. Deras bedömning är att det krävs starka motiv för att bevilja avsteg från de fastslaga riktvärdena. Rapporten har redan haft effekt på planeringen av bostäder i Stockholm. I detaljplanen för Skatteskrapan, som ska byggas om till studentbostäder, underkänner Boverket Länsstyrelsens beslut om att kringgå riktvärdena. Länsstyrelsen anser att studentbostäderna kan räknas som tillfälliga bostäder, medan Boverket menar på motsatsen. Boverkets förslag till skärpning av riktvärdena kan således innebära att Stockholm inte klarar av målet om 20.000 nya bostäder. Samtidigt finner man motstridiga formuleringar i rapporten. Man skriver att ”Avvägningar, som innebär avsteg från bullerriktvärdena i samband med planering för nya bostäder, bör kunna komma i fråga i samband med komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordnad kvartersstruktur och tätare bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken”. Man framhåller även att det saknas relevanta metoder för att inventera och analysera komplexa ljudmiljöer. Boverkets formuleringar är i högsta grad motstridiga deras egna slutsatser. Man bör därför fråga sig varför det är så bråttom med att leverera förslag om hur bullerriktvärden bör tillämpas då det uppenbarligen saknas relevant kunskap. Vi menar att Boverkets tolkning av riktvärdena och EU-direktivet visar på en grov förenkling av stadsljudslandskapet och att normerna omöjliggör alternativa, mer lyhörda strategier. Stadens ljud kan inte ensidigt tolkas och regleras utifrån decibelvärden. För att förstå ljud i staden måste flera kunskapsområden samverka, till exempel utifrån arkitektoniska, akustiska och estetiska kriterier, psykosociala och kulturella beteendemönster och perceptuella fenomen. Detta kan inte reduceras till förenklade problemställningar där buller ställs mot tystnad. Riktvärdena och EU-direktivet är huvudsakligen baserade på internationell forskning inom teknisk akustik och psykoakustik. Dessa kunskapsfält, som lägger tonvikten på bullernormer och hälsoaspekter, är självklart utomordentligt viktiga. Men, varför satsas det uteslutande på defensiva normer och gestaltningskoncept? Varför behandlas ljuden uteslutande som problem, som buller? Vad består de ljudmiljöer av som ger 55 decibel? Eller 56 decibel? Måste den urbana ljudmiljön nödvändigtvis vara tyst, skulle ljuden inte rent av kunna vara kvalitetshöjande? Den gängse föreställningen är att arkitektur enbart handlar om statiska och materiella artefakter – byggnader, torg etc. Arkitektur är dock lika mycket en fråga om immaterialitet och interaktion. I den samtida arkitekturdiskussionen problematiseras detta till exempel genom begreppet ”det flytande rummet”, som löser upp det traditionella platsbegreppet, och som ställer viktiga frågor kring det offentliga rummets användning, förändringskrafter, tillgänglighet etc. Koncentrationen ligger på stadens flyktiga tid-/rumsrelationer och interaktiva platsfenomen manifesterade via infrastruktur, ljud, ljus, bilder, digital media och så vidare. Denna uppfattning ger utrymme för en djupare diskussion; att ljud och ljudrum, just genom sin föränderlighet och sina överskridningar av visuella och materiella gränser, också utgör en ”Vi menar att Boverkets tolkning av riktvärdena och EUdirektivet visar på en grov förenkling av stadsljudslandskapet och att normerna omöjliggör alternativa, mer lyhörda strategier”, skriver Björn Hellström och Catharina Dyrssen. fruktbar ingång till förståelse av den nutida staden i vidare bemärkelse. Vi råder därför regeringen och Boverket att ifrågasätta bullerriktvärdena. Istället bör man anlägga ett helhetsperspektiv på ljudproblematiken. Vi vill att man klargör att stadens ljud inte ensidigt kan tolkas och regleras utifrån decibelvärden, utan att de offentliga och privata ljudrummen är centrala för hur vi tolkar och uppfattar den fysiska miljön. I ett sådant perspektiv behöver en plats som ”låter bra” inte nödvändigtvis vara tyst, utan snarare handlar det om en plats vars ljudmiljö blir begriplig genom att ljuden ger stöd åt de verksamheter som där äger rum. I nästa steg bör berörda myndigheter tillsammans med bland andra stadsplanerare och arkitekter diskutera ljudformgivning på ett professionellt plan, på samma sätt som man under senare år börjat diskutera ljussättning av den fysiska miljön. Man skulle rent av – som i en nyanserad variant av Luigi Russolos bullermanifest från 1913 – kunna tillsätta akustiska stadsplanerare. Björn Hellström, arkitekt, akustisk designer och musiker, Konstfack Catharina Dyrssen, arkitekt och musikvetare, Chalmers Arkitektur Artikelförfattarna är också verksamma i Urban Sound Institute (USIT), som från och med i januari 2005 kommer att bedriva ett konstnärligt FoU-projekt i ämnet ljud och stad, tillsammans med två tonsättare vid Musikhögskolan i Göteborg samt en akustiker. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet. <strong>ARKITEKTEN</strong> december 2004 43 Karnevalsljud i Cádiz. Foto Dan Hallemar
Page 1 and 2: 12 KASPERGALA PRISERNA, PRATET OCH
Page 3 and 4: Brunnberg bakom ratten. Följ med p
Page 5 and 6: Med Brunnberg bakom ratten Fullstä
Page 7 and 8: - Vi är respekterade på ett helt
Page 9 and 10: Åtta får gå från LTH Lunds tekn
Page 11 and 12: Foto: Åke E:son Lindman Hållbar i
Page 13 and 14: Nya ministern ställde frågor om a
Page 15 and 16: Det står ett slag om skogen. I sko
Page 17 and 18: Stig Olsson är chef för Naturvår
Page 19 and 20: ”Vi kan ha uppdrag som delvis mot
Page 21 and 22: Av alla de samtal som Lars Bjurstr
Page 23 and 24: som finns i städerna. Istället be
Page 25 and 26: S V E R I G E S A R K I T E K T E R
Page 27 and 28: Se rummet från trapets 99% Unknown
Page 29 and 30: Rädsla för framtiden inget för d
Page 31 and 32: En riktigt hård julnöt Den modern
Page 33 and 34: ”När det stabila och jordnära f
Page 35 and 36: ”Vi är rädda för att allt sudd
Page 37 and 38: Två vinnare på lager Arkitekten s
Page 39 and 40: tionell stämpel. Svenskt arkitektu
Page 41: nymiteten kan tyckas kontroversiell
Page 45 and 46: utveckling. Det kan bara göras i d
Page 47 and 48: tersprincipen, områdesprincipen oc
Page 49 and 50: Skönhetsrådet: I en artikel i aug
Page 51 and 52: Designarkitekt ny titel? Nya tider
Page 53 and 54: SVERIGES ARKITEKTER INFORMERAR Sver
Page 55 and 56: Kersti Sandin, arkitekt SIR/MSA, Ma
Page 57 and 58: Sveriges Arkitekters verksamhetspro
Page 59 and 60: Som avslutning på Arkitekturdagen
Page 61 and 62: Startmöte nyhet i AB 04 Efter tre
Page 63 and 64: Kommunalt avtal fortsätter att gä
Page 65 and 66: Ny upphandlingslag på gång Det p

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?