ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Designarkitekt ny titel?<br />
Nya tider med sina språkbilder<br />
stukar ibland om gamla titlar. Detta<br />
sker nu med den traditionella benämningen<br />
arkitekt. Givetvis är det<br />
samtidsanpassat och modernt.<br />
Vid två olika prominenta branschtillfällen<br />
har det inträffat. På Stockholms<br />
Byggnadsförenings vårsalong i<br />
april 2003 nämns att ”den arkitektoniska<br />
designen står NN för” (Svenska<br />
ambassaden i Washington). Då det<br />
statliga rådet för Arkitektur form och<br />
design har sin hearing om offentlig<br />
upphandling på kulturhuset i oktober<br />
2004 så nämns ”designarkitekt för<br />
projektet har varit...” (Världskulturmuseet<br />
i Göteborg).<br />
Jag häpnar och förundras över<br />
att arkitekten nu behängs med detta<br />
attribut. Yrket har i sig alltid verkat<br />
inom och för formgivning långt innan<br />
begreppet design ens var påtänkt.<br />
Jag kan fantisera fram olika<br />
rollgestalter och arbetsprocesser<br />
kopplade till design. Visst finns det<br />
plan-, stads-, chefs- landskaps- och<br />
inredningsarkitekter. Men, att<br />
arkitektyrket skulle behöva stärkas<br />
och legitimeras genom design som<br />
tillord är jag mindre övertygad om.<br />
Jag oroas för att detta är ett tecken<br />
på en dränering av arkitektrollen. Att<br />
vi som samlad kår inte legitimeras<br />
i vårt arbete med gestaltning och<br />
formgivning. Man kan vända på<br />
det och säga att designarkitekten<br />
bara fixar till känsla och uttryck och<br />
sedan tar en kader kunniga projekterande<br />
arkitekter vid. Behöver då<br />
designarkitekten vara arkitekt – det<br />
kanske räcker med en idéspruta?<br />
Mannen bakom ordbruket är företrädare<br />
för den statliga svenska bygg-<br />
och förvaltningsverksamheten och en<br />
förlängning av statliga departement.<br />
Detta ger tyngd på arenan men<br />
också ansvar.<br />
Anser staten att arkitektyrkets<br />
legitimitet behöver rustas? Eller ska<br />
ordvalet ses som en anglofil jargong<br />
i anslutning till designåret? Det är<br />
chefsarkitekten, Peter Ohrstedt, vid<br />
Statens Fastighetsverk som vid båda<br />
tillfällena nyttjat ordet design på<br />
detta sätt. Emotser gärna en bred<br />
dialog inom ämnet.<br />
Ylva Larsson, arkitekt SAR/MSA<br />
Svar:<br />
Jag är förvånad över den stora betydelse Ylva Larsson lägger<br />
i att jag tydligen två gånger använt det dåliga uttrycket<br />
”designarkitekt”. Jag har använt det för att ange den<br />
arkitekt som har det formgivande ansvaret till skillnad<br />
från den arkitekt som ansvarar för teknisk projektering.<br />
Såväl för ambassaden i Washington som för Världskulturmuseet<br />
finns två olika arkitekter med olika ansvar. Den<br />
uppdelningen är nödvändig när en arkitekt som vinner en<br />
tävling inte har kompetens eller av annat skäl inte tillåts<br />
att även svara för teknisk projektering.<br />
Uttrycket är direkt översatt från ”design architect” som<br />
jag ofta hört både i England och i USA just för den arkitekt<br />
som har formgivnings- och gestaltningsansvar, men<br />
inte har ansvar för teknisk projektering.<br />
Om någon kan komma på ett bättre svenskt ord, så tar<br />
jag gärna till mig det!<br />
Peter Ohrstedt, arkitekt SAR/MSA<br />
<strong>ARKITEKTEN</strong> december 2004 51
Change language