SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

SAS GRUPPEN 

SAS DANMARK A/S SAS NORGE ASA SAS SVERIGE AB 

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1 815 (2 632) 

MSEK. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 10%. 

Soliditeten förstärktes till 37% (32%). 

Ett omfattande strategiskt samarbete med Lufthansa, United 

Airlines och Thai Airways International inleddes med integra- 

tion av trafik- och bonusprogram. Samarbetet 

fördjupas löpande. Intentionsavtal 

om allians ingicks med Air Canada. 

ÅRSREDOVISNING 

1996 

SAS transporterade 19 828 000 betalande 

passagerare, en ökning med 5,3%, till 104 

destinationer. Tillsammans med sina strategiska partner erbjöd 

SAS 535 destinationer. 

Det omfattande förnyelseprogrammet i SAS flygplansflotta 

inleddes med leveransen av sex nya McDonnell Douglas MD-90. 

Flygplanen har mycket goda miljöprestanda, i linje med SAS 

ambitiösa miljöprogram.

SAS GRUPPEN I KORTHET................................................................................i 

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 1996 ..................................................................1 

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR ........................................................................2 

VD HAR ORDET ..............................................................................................3 

VERKSAMHETEN 

SAS .........................................................................................................5 

SAS CARGO OCH SAS TRADING..................................................................9 

SAS INTERNATIONAL HOTELS ...................................................................10 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..........................................................................11 

SAS GRUPPEN 

RESULTATRÄKNING OCH KOMMENTARER ...................................................14 

BALANSRÄKNING OCH KOMMENTARER .....................................................16 

FINANSIERINGSANALYS OCH KOMMENTARER ............................................18 

SAS KONSORTIET 

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING .............................................................20 

FINANSIERINGSANALYS...........................................................................22 

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ...............................................24 

NOTER.........................................................................................................27 

REVISIONSBERÄTTELSE................................................................................35 

FLYGPLANSFLOTTAN.....................................................................................36 

FINANSIELL RISKHANTERING ........................................................................38 

ÄGARE OCH AKTIER 

ÄGARSTRUKTUR OCH KURSUTVECKLING ...................................................40 

SAS DANMARK A/S.................................................................................41 

SAS NORGE ASA .....................................................................................42 

SAS SVERIGE AB ....................................................................................43 

FEMÅRSÖVERSIKT 

OPERATIONELLA NYCKELTAL OCH GRAFER ................................................44 

EKONOMISKA OCH FINANSIELLA NYCKELTAL.............................................46 

KVALITETSARBETET ......................................................................................48 

SAS FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING ....................................................52 

OMVÄRLD OCH MARKNAD.............................................................................54 

SAS FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV.......................................56 

SAS OCH DESS PARTNER..............................................................................58 

TRAFIKSYSTEMET.........................................................................................60 

SAS EUROBONUS .........................................................................................62 

PRODUKTER OCH NYHETER ...........................................................................64 

SAS OCH MILJÖN .........................................................................................68 

PERSONALRESURSEN ..................................................................................70 

SAS ORGANISATION OCH LEDNING ................................................................72 

SAS STYRELSE ............................................................................................74 

HARMONISERING AV SAS MODERBOLAG ........................................................76 

ÅRSREDOVISNING SAS DANMARK A/S ..........................................................82 

ÅRSREDOVISNING SAS NORGE ASA ..............................................................93 

ÅRSREDOVISNING SAS SVERIGE AB ............................................................105 

SAS REPRESENTANTSKAP OCH ADRESSER .....................................................iii

SAS Gruppen i korthet 

VERKSAMHET 

SAS Gruppen är verksamt med passagerartransporter, 

frakt (SAS Cargo), försäljning ombord och på flygplatser 

(SAS Trading) samt med hotellverksamhet (SAS International 

Hotels). SAS erbjuder flygtransporter inom, till och från 

Skandinavien och flyger inrikes, intraskandinaviskt, i 

Europa och interkontinentalt. Totalt omsatte SAS Gruppen 

35 189 MSEK under 1996. 

MÅLGRUPPSANPASSADE RESEPRODUKTER 

Affärsresenärerna är SAS huvudmålgrupp och utvecklingen 

av SAS ska i första hand spegla affärsresenärernas 

behov. Bonusprogrammet EuroBonus har idag mer än en 

miljon medlemmar och bidrar till att stärka kundlojaliteten. 

För den starkt växande privatmarknaden har SAS 

utvecklat konkurrenskraftiga produkter som Jackpot. 

Andra specifika segment i privatresemarknaden kommer 

att bearbetas med nya reseprodukter. 

MSEK 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

Omsättning och resultat 

0 

92 93 94 95 

■ Omsättning 

Resultat före skatt 

96 

SAS DANMARK A/S 

Danska staten 50,0% 

Privata intressen* 50,0% 

*Ingen enskild aktieägare 

äger 5% eller mer av 

aktierna 

ANTAL Antal passagerare och yield 

MSEK (000) SEK 

3 000 20 000 

1,6 

2 500 

2 000 15 000 

1 500 

1 000 10 000 

500 

0 

–500 

–1 000 

5 000 

1,2 

0,8 

0,4 

0 

0,0 

92 93 94 95 96 

■ Passagerare 

Yield (enhetsintäkt) 

SAS NORGE ASA 

Norska staten 50,0% 

Fred Olsen & Co 6,8% 

UNI Storebrand 3,2% 

Unibank 

Aksjefondet 

2,6% 

Avanse K 1,7% 

2/7 2/7 3/7 

Flygverksamheten 

■ Interkontinentalt 11% 

■ Europa 29% 

■ Intraskandinaviskt 12% 

■ Inrikes 21% 

■ Hotell 5% 

■ Cargo 5% 

■ Trading 6% 

■ Övrigt 11% 

■ 

Omsättning 

35 189 MSEK, 1996 

SAS Gruppens resultat före 

skatt 1996 blev 1 815 MSEK. 

Omsättningen minskade till 

35 189 MSEK. Med hänsyn 

till valutaförändringar och 

jämförbara enheter ökade 

omsättningen med 6,8%. 

Den minskade yielden är 

orsakad av den svenska kronans 

förstärkning. Den valutajusterade 

yielden förblev oförändrad 

jämfört med 1995. 

ÄGARSTRUKTUR 

SAS ägs gemensamt av de tre bolagen SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS 

Sverige AB, vars aktier noteras på respektive lands fondbörs. Nedan visas de 

5 största ägarna i respektive bolag (31 december 1996). 

i 

SAS SVERIGE AB 

Svenska staten 50,0% 

Investor 

Sparbankens aktie- 

18,5% 

och allemansfonder 10,7% 

Volvo 4,7% 

S-E-Banken 2,8%

TRAFIKSYSTEMET 

SAS har fler än 1 000 dagliga avgångar till sammanlagt 104 destinationer i 34 länder. Samarbetet med 

strategiska partner gör att SAS kan erbjuda konkurrenskraftiga och effektiva transportförbindelser till 535 

destinationer världen över. 

STRATEGISKA ALLIANSER 

Lufthansa 

United Airlines 

Thai Airways International 

SAMARBETSPARTNER 

AirBaltic 

Air New Zealand 

British Midland 

Icelandair 

Qantas Airways 

Spanair 

Varig 

LOKALA PARTNER 

Cimber Air 

Widerøe 

Skyways 

INTERNATIONELLA NAV 

Styrande för utvecklingen av SAS trafikprogram 

är vilka linjer och avgångar som 

motsvarar skandinaviska affärsresenärers 

behov. Köpenhamn används som 

primärt nav, Stockholm och Oslo har 

non-stop linjer när efterfrågan så motiverar. 

Samarbetet med Lufthansa gör 

Frankfurt till ett starkt komplement. 

Övriga internationella nav är London, 

New York, Chicago, Bangkok och 

München. 

NYCKELTAL SAS GRUPPEN, SAS OCH SAS INTERNATIONAL HOTELS 

SAS SAS SAS 

Gruppen International Hotels 

1996 1995 1996 1995 1996 1995 

Omsättning (MSEK) 35 189 35 403 33 480 33 819 1 868 1 729 

Resultat före skatter (MSEK) 1 815 2 632 1 744 2 592 65 34 

Bruttovinstmarginal (%) 10 14 10 13 31 29 

Investeringar (MSEK) 

Avkastning på sysselsatt 

4 202 1 399 4 132 1 289 70 107 

kapital (%) 10 15 10 15 8 7 

Antal anställda 23 607 22 731 21 348 20 499 2 222 2 201 

– varav kvinnor 9 432 8 780 8 171 7 677 1 238 1 117 

EKONOMISK INFORMATION FRÅN SAS 

Bokslutsrapport 970217, Årsredovisning 970411 

Delårsrapport I maj, Delårsrapport II augusti, Delårsrapport III november 

Ytterligare information: SAS Public Relations, +46 8 797 00 00. Internet: http://www.sas.se 

ii 

FLYGPLANSFLOTTAN 

SAS flygplansflotta omfattar totalt 178 

plan, varav 161 i SAS egen drift. 81% av 

dessa utgörs av s.k. kapitel III-flygplan 

som har låg miljöbelastning. SAS 

beställde 41 st Boeing 737-600 under 

1995 som successivt under perioden 

1998-2002 kommer att ersätta äldre 

flygplan. Se vidare sid 36 för ytterligare 

information.

Viktiga 

händelser under 


Samarbetet med Lufthansa godkändes av Europakommissionen i 

januari. Under året ingick SAS strategiskt samarbete även med 

United Airlines och revitaliserade samarbetet med THAI. Bolagen 

integrerar sina trafik- och bonusprogram. Se sid 58. 

Under perioden april till juni genomfördes ett antal åtgärder inom 

SAS moderbolag i syfte att öka SAS tydlighet på kapitalmarknaden. 

Se sid 76. 

Den 1 augusti 1996 var det 50 år sedan SAS grundades. SAS 

50-årsjubileum firades stort under hösten med mängder av aktiviteter 

både för anställda, f.d. anställda och för kunderna bl.a. i 

form av speciella pris- och bonuserbjudanden. 

SAS inledde en produktoffensiv, som bl.a. innefattar biljettlöst 

resande, SAS Express; en ny pendelprodukt för det intraskandinaviska 

resandet, nya loungekoncept och ett nytt matprogram; Scandinavian 

World Cooking. Se sid 64. 

I oktober levererades de första av de åtta nya McDonnell Douglas 

planen av typ MD-90. De nya planen är inte bara tystast i sin klass 

utan är även bland de minst miljöbelastande planen i drift i dag. 

Se sid 36. 

I oktober undertecknades ett intentionsavtal om en allians med 

Air Canada. Samarbetet träder i kraft under 1997 och innebär förbättrade 

flygkommunikationer mellan Kanada och Skandinavien. 

1

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR 

På väg mot ökad tydlighet 

på aktiemarknaden 

Under 1996 har SAS moderbolag bytt namn till SAS 

Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS Sverige AB 

som ett led i en omfattande renodling och harmonisering 

av SAS ägarstruktur. Syftet har varit att göra SAS 

tydligt på kapitalmarknaden genom tre väl jämförbara 

moderbolag, börsnoterade i de tre länderna. 

I Sverige fanns tidigare två ägarbolag, ABA och det 

börsnoterade SILA, vilket försvårade jämförelser och 

värdering. Bolagen har nu fusionerats i det nya SAS 

Sverige. För att göra de tre SAS-aktierna likvärdiga 

har också moderbolagen avvecklat all annan verksamhet 

än att äga andelar i SAS Konsortiet och Konsortiet 

SAS Commuter. Därutöver har aktie- och kapitalstrukturerna 

likformats, dels genom en nyemission i 

SAS Danmark, dels genom en engångsutdelning till 

aktieägarna i SAS Sverige. 

Nästa steg, som beräknas ske under våren 1997, är 

en harmonisering av ledningsstrukturen, varigenom 

SAS och moderbolagen integreras ledningsmässigt. 

Detta sker genom en förenkling av SAS representantskap 

och de tre moderbolagens styrelser samt att koncernchefen 

i SAS även utses till verkställande direktör 

i de tre bolagen. SAS representantskap får samtidigt en 

utvidgad roll som kontrollorgan ovanför SAS styrelse. 

En utjämningseffekt på värderingen av SAS-aktierna 

kan noteras efter den redan genomförda harmoniseringen, 

särskilt mellan den danska och den svenska 

aktien. Dock finns en rad bakgrundsfaktorer som förhindrar 

en fullständig utjämning. Internationella investerare 

kan ha preferens för olika nationella börser. 

Olika skatteregler och skillnader i de tre aktiernas likviditet 

kan påverka. Det råder också skillnader i prisutvecklingen 

generellt på de olika börserna, vilket i 

viss mån påverkar SAS-aktien lokalt. 

Under 1995 hade SAS-aktien en god utveckling. 

Under 1996 har kursutvecklingen legat under genomsnittet. 

Detta speglar en besvikelse över resultatutveck- 

2 

lingen. Avkastningen i SAS minskade från 15% till 

10% på sysselsatt kapital och från 18% till 11% på 

eget kapital. 

Den negativa vinstutvecklingen var en följd av 

vikande intäkter och stigande kostnader, båda till stor 

del en effekt av att konkurrensen hårdnade högst 

väsentligt på nästan alla SAS marknader. SAS valde 

att möta den nya konkurrensen på bred front – i första 

hand genom en satsning på kvalitet och nya produkter 

men också genom prisoffensiver. Vi väntar nu att konkurrenstrycket 

hårdnar ytterligare under 1997, och då 

i synnerhet på SAS hemmamarknader. 

SAS ska ha en ledande position i Skandinavien. 

Det är inte bara i linje med SAS ursprungliga uppdrag, 

utan också en förutsättning för att vara en 

stark allianspartner och en god investering. Ledningen 

har styrelsens uppdrag och fulla mandat att balansera 

kort- och långsiktiga åtgärder för att försvara och 

utveckla den positionen. 

Den nya situationen ställer utomordentligt stora 

krav på ledning och alla medarbetare i SAS. När 

intäkterna bestäms i den fria konkurrensen, kan 

omkostnadsnivån inte låsas som i en monopolsituation. 

Det är en verklighet som alla i SAS måste respektera. 

Det finns i dag också tecken på en god vilja att samarbeta 

mot det nödvändiga målet. Till slut vill jag tacka 

ledning och medarbetare för 

en god insats under det 

gångna året och uppmana 

till fortsatt samarbete för 

att utveckla ett SAS, som på 

alla områden kan jämföra 

sig med de bästa. 

Köpenhamn i mars 1997 

Hugo Schrøder 

Styrelsens ordförande

Efter ett mycket bra 1995 sjönk SAS Gruppens 

resultat före skatter för 1996 till 1 815 (2 632) 

MSEK. 

Jag kan naturligtvis som VD inte vara nöjd med 

detta, men vill sätta resultatutvecklingen i sitt rätta 

perspektiv. 

Under 1995 slutfördes sista fasen av ett flerårigt 

struktur- och kostnadsrationaliseringsprogram i 

SAS, vilket slog igenom i ett ekonomiskt rekordresultat 

för det året. Tyvärr visade sig vidtagna 

åtgärder få effekt även på flygprodukten, där viktiga 

baskvaliteter som avgångspunktligheten försämrades 

väsentligt under andra halvåret 1995. 

Rationaliseringsprogrammen innebar att personalneddragningar 

gjordes samtidigt som produktionen 

under flera år låg på i stort samma nivå. Under 

1995 ökade vi så produktionen för att möta tillväxt i 

marknaden, samtidigt som sista fasen av rationaliseringsprogrammet 

slutfördes. Givetvis belastade 

detta organisationen och de enskilda medarbetarna 

hårt. 

Efter en tillbakahållen löneutveckling under 

1991-94 i kombination med ökad arbetsbörda efter 

rationaliseringsåtgärderna, var kraven på kompensation 

stora. Detta ledde till hårda avtalsförhandlingar 

och flera arbetskonflikter i slutet av 1995. 

Dessa bidrog i högsta grad till de kvalitetsproblem 

SAS brottades med i slutet av 1995 och början av 

1996. 

SAS HAR INLETT SIN OFFENSIV 

För att lösa kvalitetsproblemen och möjliggöra 

expansion ökade medelantalet anställda i SAS under 

1996 med 4,1 % till 21 348, och för första gången på 

fem år nyrekryterades flygande personal. 

Andra satsningar har också kostat. SAS har efter 

flera år av konsolidering gjort satsningar, som inne- 

VD HAR ORDET 

Nu står produktiviteten 

i fokus 

3 

bär en rad investeringar – i flygplansflotta, system, 

produktutveckling, marknadsföring och personal. 

Personal- och andra resursförstärkningar under 

1996 var nödvändiga för att SAS skulle kunna återställa 

– och höja – den kvalitet och servicenivå som 

krävs i dagens hårda konkurrens. 

SAS har med andra ord en känslig balansgång att 

klara av. Produktkvaliteten och därmed konkurrenskraften 

äventyras när resurserna dimensioneras 

under vissa kritiska nivåer. Samtidigt äventyras 

konkurrenskraften om kostnadsmassan överstiger 

vissa kritiska nivåer. 

Lösningen på denna svåra ekvation är ökad produktivitet. 

Under 1997 har produktiviteten högsta 

prioritet i SAS. 

RATIONALISERINGAR 

SOM ÖKAR KUNDNYTTAN 

Produktivitetsökningar ska åstadkommas bl. a. 

genom effektivare personalutnyttjande och en produktutveckling, 

som rationaliserar och delvis automatiserar 

vissa delar av försäljnings- och reseproduktionen, 

samtidigt som nya kundvärden lyfts 

fram. Några av 1996 års nysatsningar, t. ex. SAS 

Express mellan Oslo och Stockholm, är framtagna 

efter den principen. 

Nya distributionskanaler med lägre kostnader i 

kombination med en ny ersättningsstruktur till agenterna, 

baserad på utfört arbete, är också ett led i 

rationaliseringsprocessen. 

SAS inledde under 1996 samarbeten med Lufthansa, 

United Airlines och THAI, under 1997 även 

med Air Canada. Parterna är fast beslutna att realisera 

de rationaliseringspotentialer som finns i trafiksystem, 

marknadsföring och försäljning, teknik och 

drift. Samarbetet med Lufthansa innefattar bl. a. en 

gemensam flygoperation mellan Tyskland och Skan-

dinavien, där bl. a. marktjänsterna kunnat samordnas. 

Utan att ännu ha fått full effekt har den gemensamma 

operationen bidragit med minst 100 MSEK 

till årets resultat, vilket visar alliansernas potential. 

Jag känner stark tilltro till att viktiga produktivitetsförbättringar 

kommer att kunna realiseras på 

grund av den breda samsyn, som vuxit fram mellan 

företagsledningen och de fackliga organisationerna 

under året. Vi är i dag helt eniga om att vi ska förbättra 

produktiviteten och lönsamheten. De åtgärder 

som planerats kommer successivt att införas 

under året. 

En ny stämning bland all personal manifesterades 

inte minst under SAS 50-årsjubileum, som firades 

med en rad interna och externa aktiviteter under 

året. Stoltheten över att under ett halvt sekel med 

framgång ha förvaltat grundarnas uppdrag att förse 

Skandinavien med effektiva flygförbindelser var inte 

att ta miste på. Inte heller viljan att fortsätta göra 

detta. Jag upplever personligen ett mycket starkt 

engagemang i hela organisationen att ta sig an de 

hårda utmaningar som förvisso ligger framför oss. 

KRAFTIGT HÅRDNANDE 

KONKURRENS KOSTAR 

Konkurrensen har under 1996 skärpts på i stort sett 

alla de linjeområden som SAS trafikerar. Ett ökat 

utbud flygstolar skapar press på priserna och ger 

minskad beläggning hos operatörerna. I SAS ökade 

antalet betalande passagerare med 5 %, och passagerarintäkterna, 

rensat för valutaeffekter, hade 

samma utveckling. Det innebär att den valutajusterade 

enhetsintäkten förblev oförändrad jämfört med 

föregående år. Dock sjönk beläggningen, kabinfaktorn, 

till 63,6 (65,1)%. 

Allt sedan början av 1980-talet, då SAS fastlade 

strategin ”Businessman’s Airline”, har SAS prioriterat 

enhetsintäkt framför beläggning. Med andra ord 

– det har varit viktigare att, genom valet av destinationer, 

frekvenser och avgångstider, tillfredsställa 

huvudmålgruppen fullbetalande affärsresenärer än 

att fylla planen till sista plats. En bekräftelse på 

BMA-strategins riktighet är att SAS genom åren haft 

en positiv utveckling av enhetsintäkten. Logiskt är 

också att SAS som en konsekvens av sin strategi haft 

en jämförelsevis låg kabinfaktor. 

De senaste åren har privatresemarknaden haft en 

snabbare utveckling än affärsresemarknaden. 

Affärsmän väljer också i ökad grad att resa rabatterat. 

Detta, i kombination med en ny konkurrenssituation 

med kraftigt ökat utbud i Skandinavien, sätter 

press på enhetsintäkten. SAS kommer att kompensera 

detta genom att aktivera försäljningen av lediga 

VD HAR ORDET 

4 

stolar på olika sätt, dvs. komplettera huvudstrategin 

med ett starkare utbud för privatresenären. 

Vill man som SAS möta konkurrensen inte bara 

med pris, utan också med kvalitetsförbättringar och 

offensiva produktsatsningar, så påverkas kostnadsmassan. 

I flygverksamheten ökade under året enhetskostnaden, 

rensat för valutaeffekter, med 2,4%. 

Denna siffra innefattar även kostnader utanför 

bolagets kontroll, t. ex. flygbränslepriserna, som 

under året ökade med 18%. 

Konkurrensen har fortsatt att skärpas under 

första kvartalet 1997, och det står klart att kampen 

under det här året inte minst kommer att handla om 

storstadstriangeln Köpenhamn-Oslo-Stockholm. Jag 

vill göra det alldeles klart att SAS har för avsikt att 

med alla medel försvara sin hemmamarknadsbas, 

och att vi ska göra det offensivt. 

SAS SKA 

AGERA LÅNGSIKTIGT 

SAS står således inför stora åtaganden, och vi har 

tillräckliga resurser för att klara dessa, både operativt 

och finansiellt. SAS har en soliditet på 37 % och 

11 miljarder SEK i kassan, med möjligheter att frigöra 

ytterligare kapital. 

I rådande marknadsläge kan SAS inte utlova en 

omgående resultatförbättring. Att konkurrera effektivt 

det kommande året kommer att sätta viss press 

på lönsamheten. Men SAS starka finansiella position 

ger utrymme för kraftfullt agerande på marknaden, 

vilket är grunden för uthållig lönsamhet på lite längre 

sikt. 

Vi har helt enkelt råd att tänka och agera på sikt 

– för kundernas, aktieägarnas och medarbetarnas 

bästa. 

Stockholm i mars 1997 

Jan Stenberg 

Verkställande direktör 

och koncernchef

VERKSAMHETEN 

Hård konkurrens och 

kostnadsökningar reducerar 

effekt av ökad trafikvolym 

Resultaträkning (MSEK) 1996 1995 

Passagerarintäkter 25 390 25 646 

Frakt- och postintäkter 1 841 1 734 

Övriga trafikintäkter 929 669 

Totala trafikintäkter 28 160 28 049 

Leasingintäkter 238 382 

Övriga rörelseintäkter 5 082 5 388 

Omsättning 33 480 33 819 

Rörelsekostnader –30 054 –29 302 

Rörelseresultat före avskrivningar 3 426 4 517 

Avskrivningar m.m. –1 761 –1 652 

Resultat efter avskrivningar 1 665 2 865 

Finansnetto –19 –358 

Resultat efter finansiella poster 1 646 2 507 

Resultat före skatt 1 744 2 592 

SAS omfattar SAS passagerarflyg, SAS Cargo och 

SAS Trading, inklusive till verksamheterna knutna 

dotterbolag, SAS Commuter samt koncerngemensamma 

kostnader. 

SAS omsättning för 1996 uppgick till 33 480 

(33 819) MSEK, en minskning med 1% jämfört med 

föregående år. Korrigerat för valutaeffekter samt 

jämförbara enheter, ökade omsättningen med 5,9%. 

De valutarensade passagerarintäkterna ökade med 

5,2%. Ökningen är helt relaterad till den ökande trafikvolymen 

då yielden förblev oförändrad jämfört 

med 1995. Antalet betalande passagerare ökade till 

19 828 000 (18 835 000). 

De totala kostnaderna uppgick till 30 054 (29 302) 

MSEK, en ökning med 2,6%. Rensat för valutaeffekt 

samt jämförbara enheter var ökningen 9,7%. 

Personalkostnaderna ökade korrigerat för valutaeffekt 

med cirka 700 MSEK till 9 543 MSEK till följd 

av nyanställningar, nya löneavtal samt löneglidning 

p.g.a senioritet. Antalet anställda uppgick i medeltal till 

21 348, en ökning jämfört med föregående år om 4,1%. 

SAS 

5 

Resultatutveckling 

MSEK % 

3 000 

25 

2 000 

1 000 

0 

–1 000 

–2 000 

0 

92 93 94 95 96 

■ Resultat före skatt 

Avkastn. på sysselsatt kapital 

Till följd av kraftigt höjda flygbränslepriser har 

bränslekostnaderna ökat med 357 MSEK till 2 109 

MSEK. Ökningen kompenseras dock till viss del av 

positiva valutaeffekter. 

Resultat vid försäljning av flygplan och övriga 

anläggningstillgångar samt minoritetsandelar uppgick 

till 98 (85) MSEK. 

Resultatet före skatt blev 1 744 (2 592) MSEK. 

Bruttovinstmarginalen, beräknad på rörelseresultatet 

före avskrivningar uppgick till 10,2% (13,4%). 

PASSAGERAR- 

TRAFIKUTVECKLING 

Trafiken på SAS samtliga linjer ökade under året med 

5%, mätt i RPK. Ökningen var 3% i EuroClass och 

6% i turistklass. Den utbjudna kapaciteten, mätt i 

ASK, ökade samtidigt med 8%, vilket medförde att 

kabinfaktorn minskade till 63,6% (65,1%). 

Kraftigast tillväxt visade de norska inrikeslinjerna, 

med en ökning i EuroClass om 11% och i turistklass 

med 9%. Även de intraskandinaviska linjerna visar 

20 

15 

10 

5

SAS Intäkter, 1996 

Passagerare 81% 

■ Utrikes normalpris (34%) 

■ Utrikes rabatterat pris (24%) 

■ Inrikes (23%) 

■ Frakt 5% 

■ 

■ Post 1% 

■ Övrigt 13% 

stark tillväxt, medan dansk inrikestrafik hade minskande 

trafikvolym, hänförligt till minskande EuroClass-trafik. 

INTERKONTINENTALA 

LINJER 

I början av året upphörde samarbetet med Continental 

Airlines och i april inleddes det nya med United Airlines. 

I juni inleddes samarbetet med Thai Airways 

International med bl.a. code-sharing på respektive 

bolags Bangkok-Skandinavien turer. Hård konkurrens 

gjorde att lönsamheten inte lyckades komma i nivå 

med fjolårets goda resultat. 

Trafiken på Nordatlanten utvecklades något sämre 

än förväntat, dock uppvisar linjen Stockholm-New 

York ett bra resultat som en följd av hög EuroClassandel 

och en positiv utveckling av enhetsintäkten. Priskonkurrensen 

på övriga New York-linjer har varit 

hård. Volymtillväxten har varit mindre än förväntat 

eftersom SAS inte velat möta konkurrenternas många 

gånger extremt låga priser. Trafiken till såväl Chicago 

som Seattle har utvecklats positivt. 

Den asiatiska trafiken har haft svårigheter, hänförliga 

framförallt till Osaka-linjerna, som lagts ned från 

1 mars 1997. Linjerna till Bangkok och Singapore har 

utsatts för påfrestningar i turistsegmentet, huvudsakligen 

på trafik till exempelvis Indonesien och Australien. 

Till Hongkong introduceras en femte frekvens 

under 1997. Linjen till Delhi har utvecklats allt bättre 

under senare delen av 1996. Trafikutvecklingen till 

Peking är positiv och SAS avser att öppna en femte 

frekvens under 1997. 

EUROPEISKA LINJER 

Nya frekvenser har under året öppnats på Stockholm-Manchester, 

Köpenhamn-Newcastle, Stockholm- 

Amsterdam och Stockholm-Vilnius. En andra Boeing 

767 har satts in på London vilket positivt bidragit till 

VERKSAMHETEN 

6 

SAS Kostnader, 1996 

■ Personal 31% 

■ Bränsle 7% 

■ Provisioner 7% 

■ Statliga avgifter 13% 

■ Catering 4% 

■ Reservmaterial 3% 

■ Avskrivningar 6% 

■ Övriga kostnader 29% 

att utveckla positionen gentemot British Airways. 

Konkurrenssituationen tillspetsades under året ytterligare, 

bl.a. till London och Bryssel. SAS har dock 

lyckats bibehålla såväl trafik som marknadsandelar. 

Trafiken på såväl Finland som Österrike har fått 

utökad konkurrens av Finnair. Det inledda samarbetet 

med Lufthansa har haft en mycket positiv effekt 

både på lönsamhet och trafik på Tyskland, i synnerhet 

i turistklass. Transfertrafiken via Frankfurt och 

München har utvecklats mycket positivt; antal transferresenärer 

fördubblades under året. 

Pilotbrist har under året drabbat trafiken på 

Sydeuropa och främst Istanbul, Rom och Aten, med 

inställda flighter som resultat. 

I Central- och Östeuropa är utvecklingen positiv på 

Moskva, Polen och Ungern. Kaliningrad har inte 

utvecklats som planerat och Minsk lades ned under året. 

INTRASKANDINAVISKA 

LINJER 

En generell förskjutning av affärsresandet från 

EuroClass till turistklass och priskonkurrens bidrar 

till en något försämrad yield och till ett försämrat 

resultat inom trafikområdet. 

Trafiken på huvudstadstriangeln hamnade 5% över 

föregående år, trots den hårdnande konkurrensen 

bl.a. från Braathens på Norge-trafiken och från ett 

flertal aktörer på linjen Stockholm-Köpenhamn. Trafiken 

på sträckorna Köpenhamn-Bergen och Köpenhamn-Stavanger 

har utvecklats mycket positivt, med 

trafikökningar på 18% respektive 16% jämfört 

med föregående år. Linjen Köpenhamn-Karlstad går 

mycket bra. 

DANSK INRIKES OCH GRÖNLAND 

Trafiken utvecklade sig sämre än planerat och minskade 

med 2% p.g.a. ökad konkurrens samt otillfred-

MILJ. PLATS KM 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

92 

Produktion och trafik 

93 

94 

■ Sålda platser 

■ Osålda platser 

Kabinfaktor 

ställande regularitet och punktlighet. Samarbetet med 

Cimber Air utvidgades under året till att omfatta alla 

SAS tre danska inrikesdestinationer och gav SAS en 

starkare position i konkurrensen mot framför allt 

British Airways Express. 

NORSK INRIKES 

Mätt i antal passagerare ökade den norska inrikesmarknaden 

under 1996 med 12%. SAS ökade sin produktion 

med 13% och kunde därigenom ta tillbaka 

marknadsandelar som förlorades 1995. Regulariteten 

och punktligheten förbättrades under året. Mark- 

95 

96 

% 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

VERKSAMHETEN 

7 

Trafik per geografisk 

marknad, 1996 

Betald passagerarkm 

■ Interkontinentalt 38% 

■ Europa 33% 

■ 

■ Intraskandinaviskt 8% 

■ Danmark/Grönland 3% 

■ Norge 9% 

■ Sverige 9% 

nadsandelen på inrikesnätet ökade under året till 

41,3% och på linjerna till och från Oslo ökade SAS 

andel till 44,5%. 

SVENSK INRIKES 

Den totala inrikesmarknaden ökade under 1996 med 

0,5% till 6,6 miljoner passagerare. SAS andel av den 

totala inrikesmarknaden minskade något, från 64% 

till 63%, som en effekt av den fortsatt hårda konkurrenssituationen 

från X2000 och nya operatörer, som 

Nordic European. Generellt sett har dock prispressen 

avtagit.

TOTAL PASSAGERARTRAFIKUTVECKLING 

SAS totalt 1996 1995 förändr. i % 

Antal passagerare (000) 19 828 18 835 5,3 

ASK (milj.) 30 646 28 447 7,7 

RPK (milj.) 19 487 18 506 5,3 

Kabinfaktor (%) 63,6 65,1 –1,5* 

Yield (ej valutarensad) 1,31 1,39 –5,8 

EuroClass (andel pass. i %) 31,6 32,1 –0,5* 

Som en effekt av en förväntad tillväxt i resandet ökade SAS under 1996 den 

tillgängliga produktionskapaciteten, ASK, med 7,7%. Tillväxten i betalda 

passagerarkm uppgick till 5,3%, huvudsakligen hänförligt till de interkontinentala 

och europeiska linjerna. Kraftigast tillväxt visade de norska 

inrikeslinjerna, med en ökning i EuroClass om 11% och i turistklass med 

9%. Den valutarensade yielden förblev oförändrad jämfört med 1995. 

DE INTERKONTINENTALA LINJERNA 

Interkontinentalt 1996 1995 förändr. i % 


ASK (milj.) 9 723 9 140 6,4 

RPK (milj.) 7 441 7 112 4,6 

Kabinfaktor (%) 76,5 77,8 –1,3* 

Trafiken på de interkontinentala linjerna ökade under året med 4,6%, 

med en ökning i EuroClass på 7% och i turistklass med 3%. Hård priskonkurrens 

kännetecknar de nordatlantiska linjerna och mot slutet av året 

har konkurrensklimatet hårdnat även på de asiatiska linjerna. Kapacitetsutnyttjandet 

är fortsatt högt. Huvuddelen av passagerarna flyger 

turistklass. Den valutarensade yielden ökade med 1%. 

DE EUROPEISKA LINJERNA 

Europa 1996 1995 förändr. i % 


ASK (milj.) 11 572 10 672 8,4 

RPK (milj.) 6 407 6 005 6,7 

Kabinfaktor (%) 55,4 56,3 –0,9* 

Den totala trafiken på de europeiska linjerna ökade under året med nästan 

7%. Tillgänglig kapacitet ökade något mer, vilket ledde till en lägre 

kabinfaktor. Den västeuropeiska trafiken ökade med 8% i EuroClass och 

6% i turistklass. Motsvarande siffror för den central- och östeuropeiska 

trafiken är oförändrade i EuroClass och en ökning med 10% i turistklass. 

Den valutarensade yielden förblev oförändrad jämfört med 1995. 

DE INTRASKANDINAVISKA LINJERNA 

Intraskandinaviskt 1996 1995 förändr. i % 


ASK (milj.) 2 597 2 444 6,3 

RPK (milj.) 1 566 1 449 8,1 

Kabinfaktor (%) 60,3 59,3 1,0* 

Den intraskandinaviska trafiken har ökat med drygt 8%, fördelat på en 

ökning i EuroClass med 6% och i turistklass med 10%. Sommarkampanjer 

har bidragit till ökningen i turistklass och en ökad kabinfaktor. Den 

valutarensade yielden minskade med 2%. 

VERKSAMHETEN 

8 

DANSK INRIKES OCH GRÖNLAND 

Dansk inrikes 1996 1995 förändr. i % 

Antal passagerare (000) 1 411 1 470 –4,0 

ASK (milj.) 782 768 1,8 

RPK (milj.) 478 488 –2,0 

Kabinfaktor (%) 61,1 63,6 –2,5* 

Den danska inrikestrafiken sjönk under 1996 med 2%. I EuroClass har 

trafiken minskat med 9%, medan turisttrafiken har utvecklats mycket 

positivt jämfört med 1995 och ökat med 10%, bl.a. som en effekt av 

marknadskampanjer. 

Grönlandstrafiken uppvisade en mindre trafikökning, speciellt Euro- 

Class utvecklades positivt. Den valutarensade yielden minskade med 2%. 

NORSK INRIKES 

Norsk inrikes 1996 1995 förändr. i % 


ASK (milj.) 2 965 2 615 13,4 

RPK (milj.) 1 756 1 606 9,3 

Kabinfaktor (%) 59,2 61,4 –2,2* 

Norsk inrikes hade en kraftig trafiktillväxt i såväl EuroClass som turistklass, 

och ökade med 11 respektive 9% jämfört med 1995. Trafikökningen 

var störst i södra Norge med 16%, som en effekt av ökad frekvens på 

sträckan Oslo-Trondheim från årsskiftet 95/96. Den valutarensade yielden 

minskade med 1% jämfört med 1995. 

Svensk inrikes 1996 1995 förändr. i % 

Antal passagerare (000) 3 891 3 977 –2,2 

ASK (milj.) 3 007 2 808 7,1 

RPK (milj.) 1 839 1 846 –0,1 

Kabinfaktor (%) 61,1 65,7 –4,6* 

Trafiken i turistklass har ökat med 6% jämfört med 1995, bl.a. som en 

effekt av det i april utökade trafikprogrammet och introduktionen av ett 

nytt priskoncept. Affärsresandet sjönk under året med 5% (rensat för 

nedläggningen av Stockholm-Visby 1 oktober) men visar sedan hösten 

en tydlig förbättring. 

Trots det minskade antalet Euroclass-resenärer har passagerarintäkterna 

ökat med 2% jämfört med 1995. Den valutajusterade yielden ökade 

med 3%. 

*Förändring i procentuella enheter 

SVENSK INRIKES 

Definitioner av använda begrepp 

ASK, OFFERERADE PLATSKM. Antalet tillgängliga passagerarsäten 

multiplicerad med den sträcka som dessa flygs. Kallas även utbjuden 

trafik. 

RPK, BETALDA PASSAGERARKM. Antalet betalande passagerare multiplicerat 

med den sträcka i km som dessa flygs. Kallas även såld trafik. 

KABINFAKTOR. Relationen mellan RPK och ASK i %. Beskriver utnyttjandegraden 

av tillgängliga platser. Kallas även beläggning. 

YIELD, ENHETSINTÄKT. Genomsnittlig trafikintäkt per RPK.

STARK PRISPRESS 

SAS Cargo bedriver flygfraktverksamhet och arbetar 

med fyra huvudsakliga produkter under namnen SAS 

General Cargo, SAS Priority, Jetpak och Air Mail. 

Omsättningen under 1996 ökade med 6,6% men 

resultatet har utvecklats negativt som en effekt av den 

ytterst hårda konkurrenssituationen. Ett ökat utbud 

av fraktkapacitet har skapat prispress och SAS Cargo 

upplever också en allt intensivare konkurrens från 

integrerade operatörer och lastbilssystem. 

Arbetet med den nya terminalen på Newark-flygplatsen 

i New York framskrider som planerat. SAS 

Cargo har tecknat avtal om nya fraktterminaler i 

Köpenhamn och Oslo. 

Under året har SAS Cargo tecknat avtal om att 

utveckla ett modernt datasystem till hela fraktverksamheten 

som ska implementeras 1997 och 1998. 

Systemets utformning och utökade funktionalitet 

förväntas ge SAS Cargo en förbättrad konkurrenssituation. 

SAS har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra 

BLAND DE FRÄMSTA INOM TAXFREE 

SAS Trading är en av de ledande operatörerna inom 

skattefri försäljning och bedriver verksamhet i ett 

40-tal butiker på 29 flygplatser i fem länder. SAS Trading 

hanterar också ombordförsäljningen på SAS och 

Spanairs flygplan och bedriver inköpssamarbete med 

andra operatörer, bl.a. Silja Line och Premiair. 

Omsättningen uppgick under året till 2 161 (2 495) 

MSEK. Lönsamheten var god. Huvuddelen av verksamheten 

är koncentrerad till Sverige och Norge. 

Året har präglats av intensiva marknadsaktiviteter. 

Ombyggnaden av taxfree-butiken på Fornebu flygplats 

har lett till en betydande försäljningsökning och uppmärksammats 

internationellt, bl.a. genom erhållande 

av branschens mest prestigefyllda pris, Frontierpriset, 

för bästa parfymbutik. Kundlojalitetsprogrammet, 

taxfree Plus, har även lanserats i Norge. 

Konceptutvecklingen för att stärka flygplatserna 

som marknadsplats har intensifierats genom utveckling 

av drugstorekonceptet EGO och klädeskonceptet 

BRANDS. SAS Trading har också påbörjat lanseringen 

av en egen konfektyrproduktlinje under varumär- 

VERKSAMHETEN 

SAS CARGO 

SAS TRADING 

9 

Frakt- och posttrafik 

Frakt Post 

Milj. Föränd. Milj. Föränd. 

12 månader ton km i % ton km i % 

Interkontinentalt 561,8 43 24,8 0 

Europa 41,3 0 14,2 –9 

Intraskandinavisk 6,0 2 1,5 –21 

Internationellt 609,1 38 40,4 –4 

Danmark 4,0 –4 2,4 9 

Norge 4,8 –3 5,1 7 

Sverige 2,4 –9 0,2 –23 

Inrikes 11,2 –5 7,8 6 

TOTALT 620,3 37 48,2 –3 

kapacitetsutnyttjandet och skapa tillväxt i såväl volym 

som yield. Ett exempel är det fördjupade samarbete 

som har inletts med Lufthansa Cargo för att förbättra 

positionen och produktutbudet på den skandinaviska 

marknaden. Effektiviseringar kommer att göras 

genom ett bättre kapacitetsutnyttjande och administrativa 

besparingar. Vidare har SAS Cargo under 

1996 inlett ett fraktsamarbete med United Airlines. 

ket ”Captain’s Choice”. 

Försäljningen ombord har haft en gynnsam 

utveckling på interkontinentala linjer och en fortsatt 

rationalisering har skett genom fler installerade betalterminaler. 

SAS Trading finns numera även på Internet där 

kunder kan få information om och beställa merparten 

av butiksutbudet. Besöksfrekvensen är hög. 

Intensivt lobbyarbete för att upphäva beslutet 

eller framflytta sista datum för taxfree-handel inom 

EU pågår bland olika intressenter. SAS Tradings 

strategiska arbete är inriktat på att hantera både en 

förlängning av taxfree eller ett upphörande per den 

1 juli 1999.

MSEK 

100 

50 

0 

–50 

–100 

Resultatutveckling 

16 NYA HOTELL 

SAS International Hotels driver förstaklasshotell för 

affärs- och turistresenärer i framförallt Europa, 

Mellanöstern och Nordafrika. Verksamheten bedrivs 

under namnet Radisson SAS Hotels Worldwide (RSH) 

och är Europas snabbast växande kedja i sin kategori. 

Omsättningen uppgick under 1996 till 1 868 (1 729) 

MSEK och innebar en ökning med 8%. Rensat för 

valutaförändringar uppgick ökningen till 14%, i 

huvudsak relaterad till utökad kapacitet och förbättrad 

försäljning i hotellen. Under året ökade antalet 

hotell med 16 st. Inklusive hotell som drivs under 

managementavtal och franchising var omsättningen 

5 350 (3 630) MSEK. 

Resultatet efter finansnetto fördubblades till 

65 (34) MSEK. Förutom den positiva intäktsutvecklingen 

och ett förbättrat finansnetto, har en stark 

fokusering på kostnadseffektivitet bidragit till resultatförbättringen. 

Bruttovinstmarginalen ökade till 31%, 

en hög nivå i det konkurrensutsatta norra Europa, där 

de flesta hotellen är belägna. 

Hotellbeläggningen var 72,7%, den högsta sedan 1985. 

GYNNSAMMA MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR 

Marknadsförutsättningarna utvecklades huvudsakligen 

gynnsamt för RSH under 1996. Tillgången på 

hotellrum ökade inte märkbart på någon av marknaderna 

och efterfrågan var god, speciellt i de skandinaviska 

länderna, England och Nederländerna. Efterfrågan 

i Tyskland, och i länder vars ekonomi är 

kopplade till den tyska, är fortfarande svag, men en 

viss förbättring har märkts mot slutet av året. 

STÄRKT POSITION 

RSH fortsatte under 1996 sin expansion i Skandinavien, 

Södra Europa och Mellanöstern och ökade antalet 

hotell till 80 i 23 (20) länder. Nio av hotellen öpp- 

% 

75 

–150 

50 

92 93 94 95 96 

■ Resultat före försäljning av anl. tillgångar 

Hotellbeläggning 

70 

65 

60 

55 

VERKSAMHETEN 

SAS INTERNATIONAL HOTELS 

10 

Hotellutveckling 

Antal hotell 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

92 93 94 95 

■ Ägda 

■ Leasade 

■ Managementavtal 

nar under 1997 och 1998. 

I Norge öppnades hotell i Trondheim, Stavanger 

(2 st), Bergen, Kristiansand och Oslo/Gardermoen 

(öppnar 1998). I England tillförs 1998 ett hotell i Manchester 

och i Litauen öppnar 1997 ett hotell i Vilnius. 

Tre nya hotell har tillförts kedjan i Tyskland: i Merseburg, 

Lybeck och Dresden (öppnar 1997). I södra 

Europa har två nya hotell i Milano och Lissabon öppnats. 

Avslutningsvis har i Jordanien två hotell i 

Amman och Aqaba anslutits till kedjan. Som en konsekvens 

av det nya hotellet i Trondheim, avslutades 

managementavtalet med SAS Grand Hotel Trondheim 

under året. 

EXPANSIONSSTRATEGI 

RSH är sedan ett antal år inne i en mycket kraftig 

tillväxtfas. Sedan 1994 har antalet hotell i kedjan, 

inklusive ännu icke öppnade, ökat med 158%, från 

31 till 80 st. Ökningen har huvudsakligen gjorts med 

hotell som drivs under managementavtal eller franchising, 

vilket gör att expansionen sker med begränsade 

kapitalinsatser. Av de senaste årens tillväxt på 

närmare 50 hotell har endast 11 haft RSH som finansiär. 

Strategin för RSH bygger på expansion inom 

Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Kopplingen 

till SAS EuroBonus och andra därtill knutna kundlojalitetsprogram 

innebär goda möjligheter att generera 

hotellgäster. 

Den fortsatta tillväxten kommer att ske med speciell 

fokusering på Storbritannien, Tyskland, Östoch 

Centraleuropa samt storstäder som Paris, Frankfurt 

och Madrid. 

RSH förväntar sig att varumärkeskännedomen 

kommer att förbättras ytterligare, bl.a. som en effekt 

av de nytillkomna hotellen. I kombination med en 

gynnsam marknadsutveckling bör RSH kunna ha ett 

framgångsrikt år 1997. 

96 

Antal rum 

18 000 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

■ Franchise-avtal 

Antal rum

SAS har under 1996 genomfört betydande satsningar 

på förbättring av baskvaliteten i service och leveransnivå 

i verksamheten. Åtgärder såsom resursförstärkning 

samt justeringar av trafikprogrammet, gjorde att 

förbättringar kunde noteras redan under andra kvartalet. 

Under andra halvåret var SAS regularitet bättre 

än standard och SAS var åter ett av Europas 

punktligaste flygbolag. 

MARKNAD 

Avregleringen av flygmarknaden i Europa fullbordas 

den 1 april 1997 då det blir helt fritt i hela EES (EU 

samt Norge och Island) för EES-bolag att även operera 

inrikes flygtrafik. Flygtrafiken har såväl i Skandinavien 

som globalt en större tillväxt än ekonomin i sin 

helhet. Privatresandet ökar mer än affärsresandet. 

Under 1996 ökade flygtrafiken inom Association of 

European Airlines, AEA, i Europa med 6%. SAS 

trafiktillväxt i Europa var 7%. 

Ett ökat utbud har emellertid överstigit trafikunderlaget, 

vilket skapat överkapacitet och inneburit en 

press på kabinfaktorn (beläggningen). 

Den svenska inrikesmarknaden stagnerade 1996. 

SAS hade i stort samma trafik som föregående år men 

en minskad marknadsandel 63% (64%). Norskt inrikesflyg 

har däremot haft en tillväxt på cirka 10%. 

SAS har ökat sin produktion med 13% och marknadsandelen 

ökade till 41,3% (40,4%). På danska 

inrikesmarknaden har SAS förlorat marknadsandelar 

51,4% (57,3%) i en hårdnande konkurrens. 

Under 1996 intensifierades konkurrensen på den 

skandinaviska marknaden. Åtta nya konkurrenter 

inledde beflygning på eller till SAS hemmamarknad. 

Den ökade konkurrensen ledde till ett tryck på priserna 

och SAS enhetsintäkt stagnerade, valutarensat, 

för första gången på tre år. 

Även den s.k. huvudstadstriangeln, trafiken mel- 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Förvaltningsberättelse 

Styrelsens och Verkställande direktörens årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari – 31 december 1996. 

SAS GRUPPEN 1996 

SAS Gruppens bokslut är upprättat i enlighet med International Accounting Standards. 

(Siffror inom parentes avser 1995.) 

11 

lan Köpenhamn-Stockholm-Oslo, började utsättas för 

konkurrens. 

ALLIANSER 

SAS och Lufthansa träffade under 1995 avtal om ett 

djupgående strategiskt samarbete, som inleddes vid 1996 

års ingång. Samarbetet med Lufthansa har varit mycket 

framgångsrikt och har stärkt lönsamheten i trafiken till 

och från Tyskland, samtidigt som båda parter har tillfört 

betydande transfertrafik till varandras trafiksystem. 

Under första halvåret 1996 trädde allianserna med 

United Airlines och Thai Airways International i 

kraft. Under hösten träffades intentionsavtal om en 

allians med Air Canada. Samarbetet träder i kraft 

under 1997. 

Det finns även en rad allianser utanför den gemensamma 

strukturen. SAS med de delägda British Midland, 

Spanair och AirBaltic samt därutöver med 

Icelandair och Varig. Som ett led i denna strategi har 

SAS under 1996 utökat sin ägarandel i AirBaltic till 

28,5%. Lokalt i Skandinavien samarbetar SAS med 

danska Cimber Air, norska Widerøe och svenska Skyways. 

Radisson SAS Hotels Worldwide, som är Europas 

snabbast växande förstaklass hotellkedja och har 

80 hotell i 23 länder, är hörnstenen i SAS hotellsamarbete. 

Därutöver samarbetar SAS med ytterligare 

över 200 hotell världen över. 

HARMONISERING AV SAS MODERBOLAG 

I syfte att minska skillnaderna och öka jämförbarheten 

mellan SAS tre moderbolag, underlätta effektiv 

prissättning av deras aktier samt öka SAS förutsättningar 

att konkurrenskraftigt attrahera riskkapital, 

har under 1996 beslutats och genomförts ett antal 

transaktioner för att åstadkomma den eftersträvade 

renodlingen och harmoniseringen.

Moderbolagens samtliga fastigheter har sålts till 

SAS den 1 april för en total köpeskilling om 1 551 

MSEK fördelat med 158 MDKK för SAS Danmark A/S, 

207 MNOK för SAS Norge ASA samt 1 140 MSEK för 

SAS Sverige AB. 

Ökning av insatskapitalet i SAS gjordes den 20 juni 

1996 med totalt 1 400 MSEK fördelat med 400 MSEK 

vardera från SAS Danmark A/S respektive SAS Norge 

ASA och med 600 MSEK från SAS Sverige AB. 

PERSONAL 

Medelantalet anställda under 1996 inom SAS Gruppens 

olika affärsområden var 23 607 (22 731), varav 

21 348 (20 499) i SAS och 2 222 (2 201) i SAS International 

Hotels. 

Fördelningen av medelantal anställda per land 

framgår av tabell nedan. 

Medelantalet anställda inom SAS Konsortiet uppgick 

till 19 463 (18 710), varav i Danmark 6 886 

(6 216), i Norge 4 338 (4 113) och i Sverige 6 752 (6 959). 

SAS Gruppens totala lönekostnader, inklusive sociala 

avgifter m.m., uppgick till 10 027 (9 711) MSEK. 

Motsvarande lönekostnader i SAS Konsortiet uppgick 

till 8 483 (8 185) MSEK (se även Not 3). 

Medelantal anställda – 1996 1995 

SAS Gruppen Män Kvinnor Män Kvinnor 

Danmark 5 252 2 816 4 867 2 436 

Norge 3 409 2 167 3 475 1 878 

Sverige 4 647 3 286 4 743 3 354 

Storbritannien 187 285 183 232 

Tyskland 183 184 208 248 

Frankrike 29 62 26 49 

Finland 40 72 37 68 

Belgien 38 33 36 33 

USA 93 170 85 132 

Japan 29 14 29 11 

Övriga utlandet 268 343 262 339 

Totalt 14 175 9 432 13 951 8 780 

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 

Under 1996 har till ledamöterna i SAS Konsortiets styrelse 

utgått 2 076 TSEK, varav 347 TSEK till 

styrelsens ordförande, totalt 575 TSEK till de två vice 

ordförandena samt totalt 1 154 TSEK till övriga styrelseledamöter 

inklusive arbetstagarrepresentanterna. 

Till suppleanterna har därutöver utbetalats totalt 

384 TSEK. Dessa arvoden är fastställda av SAS representantskap. 

Ingen av styrelseledamöterna har under 1996 varit 

anställd i SAS Gruppen, med undantag av arbetstagarrepresentanterna 

och deras suppleanter. Två av 

styrelsens ledamöter har erhållit konsultarvode som 


12 

ersättning för utfört arbete i SAS Gruppens finanskommitté. 

Lön och värdet av förmåner utgivna 1996 till SAS 

Konsortiets verkställande direktör som även är koncernchef 

har uppgått till 6 914 549 SEK, varav 

1 079 500 SEK avser bonus för 1994. 

Verkställande direktörens pensionsålder är 62 år. 

Pensionen baseras på lönen vid tidpunkten för pensioneringen 

och utgör mellan 62 och 65 år, 41,6% av 

den pensionsgrundande lönen uttryckt i 1996 års nivå 

och från och med 65 år 38,3%. Övriga anställda i 

konsortiets högsta ledning intjänar rätt till pension 

vid 60 år och intjänar linjärt fram till pensionsåldern 

en pensionsnivå på upp till 70% av pensionsgrundande 

lön intill 30 basbelopp (1 089 TSEK). Alternativt 

tillhandahålls en ordning baserad på inbetald premie 

av lön intill 30 basbelopp. 

Avgångsvederlag för verkställande direktören och 

övriga anställda i konsortiets högsta ledning, vid uppsägning 

från SAS sida på annan grund än avtalsbrott 

eller åsidosättande av deras skyldigheter, utgår med 

ett belopp motsvarande två årslöner varvid intill 50% 

skall minskas med den ersättning som erhålls från ny 

arbetsgivare under samma period. 

Varken verkställande direktören eller övriga i ledningen 

har rätt till arvoden för styrelseuppdrag i SAS 

Gruppen eller i företag som SAS har ägarintressen i 

eller samarbete med. 

SAS OCH MILJÖN 

Under hösten levererades de sex första av SAS totalt 

åtta beställda McDonnell Douglas MD-90. Dessa hör till 

de flygplan i sin klass som kan uppvisa de bästa miljödata, 

framför allt avseende buller. Bränsleförbrukningen, 

och därmed utsläppen av koldioxid, är 30% lägre 

än för de DC-9:or det nya flygplanet ska ersätta, och 

bullernivån ligger under kraven för kapitel III-flygplan 

– den lägsta för något jetflygplan av denna storlek. 

I kabin- och markverksamheten genomfördes 

omfattande miljöprojekt med syfte att kombinera en 

reduktion av emissioner, råvaruförbrukning, energiförbrukning, 

vattenförbrukning och avfallsmängder 

med en förbättrad totalekonomi. 

SAS medverkar aktivt i en rad internationella fora 

med en utveckling av de ramförutsättningar som gäller 

för luftfart. I de skandinaviska länderna för SAS en 

löpande dialog med luftfartsverk och miljödepartement 

om framtida miljöreglering av luftfarten. 

SAS har beredskap för haverier, olyckor och incidenter 

med föroreningar som följd, och utför löpande 

förebyggande underhåll av tankar, behållare, rör etc. i 

syfte att begränsa riskerna för föroreningar. 

För en detaljerad redogörelse för mål, strategier,

organisation och prestationer inom miljöarbetet, hänvisas 

till SAS separata miljöredovisning för 1996. 

INTRESSEBOLAG 

Som intressebolag räknas de bolag där SAS Gruppens 

ägarandel är mellan 20% och 50%. Bland intressebolagen 

ingår bland andra Airlines of Britain Holdings PLC 

(40%), Spanair S.A. (49%), Polygon Insurance Company 

Ltd (30,8%) samt AirBaltic (28,5%). 

Resultatet i Airlines of Britain Holdings PLC har 

utvecklats positivt under året, detta gäller både för British 

Midland Airways och British Regional Airlines. 

Passagerarantalet har utvecklats positivt och kabinfaktorn 

har förbättrats jämfört med föregående år. Resultatet 

i Airlines of Britain Holdings PLC uppgick till 6 

(4) MGBP efter skatt. SAS andel av resultatet inklusive 

avskrivning av goodwill med 27 (29) MSEK samt korrigering 

av föregående års resultat med 8 (22) MSEK 

utgör 5 (2) MSEK. 

Under 1996 hade Spanair 3,4 (3,1) miljoner passagerare. 

Trafiksystemet omfattar cirka 100 destinationer i 

Europa, USA och Centralamerika. Dessutom genomförs 

inrikestrafik från både Madrid och Barcelona med 

sammanlagt 14 linjer. Resultatet uppgick till –28 (16) 

MSEK efter skatt. SAS andel utgör –14 (8) MSEK. 

AirBaltic Corporation SIA, som är Lettlands nationella 

flygbolag med lettiska staten som majoritetsägare, 

har under året byggt ut sin organisation och sitt linjenät 

till planerad omfattning. Kostnaderna för detta har 

belastat resultatet för året. Utbyggnadsfasen sammanföll 

dock med en svagare trafikutveckling i Lettland – 

bland annat p.g.a. bankkrisen – än vad som förutsågs 

vid etablerandet av bolaget. Resultatet för året innebar 

en redovisad förlust på totalt –18 MUSD. SAS andel 

härav uppgår till –45 MSEK. 

SAS andel av resultatet i Polygon Insurance Company 

Ltd var 25 (21). 

I SAS Gruppens resultat efter avskrivningar m.m. 

ingår andelar av intressebolagens resultat efter skatt 

med totalt –15 (72) MSEK. Kapitalandelar i intressebolag 

uppgick till 653 (586) MSEK. 


SAS Konsortiet är bildat av de tre nationella flygbolagen, 

SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS 

Sverige AB. SAS Konsortiet omfattar SAS, exklusive 

dotterbolag och Konsortiet SAS Commuter. 

SAS Konsortiets tillgångar, skulder och resultat fördelas, 

vid utgången av varje redovisningsår, på de tre 

moderbolagen efter ägarandel, SAS Danmark A/S 2/7, 

SAS Norge ASA 2/7, SAS Sverige AB 3/7. 

Konsortiets omsättning uppgick till 32 408 (32 559) 

MSEK. 


13 

I de finansiella posterna på totalt 35 (–206) MSEK 

ingår utdelningar från dotterbolag och övriga bolag 

med 16 (55) MSEK. 

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 572 

(2 310) MSEK. Försäljning av flygmaterial och aktier 

har inte ägt rum under året. Realisationsvinsterna 

uppgick 1995 till 56 MSEK. Resultatet före skatter blev 

1 568 (2 365) MSEK. 

SAS Konsortiets räkenskaper upprättas enligt 

samma principer som SAS Gruppen med undantag 

för redovisning av dotteroch intressebolag. Se vidare 

avsnittet ”Värderings- och redovisningsprinciper”. 

SAS Konsortiet redovisas separat i efterföljande 

räkenskapshandlingar med specifikationer. 

KONSORTIET 

SAS COMMUTER 

Konsortiet SAS Commuter har samma ägarförhållanden 

och juridiska status som SAS Konsortiet och konsolideras 

i SAS Gruppen inom affärsområde SAS. 

SAS Commuter är ett produktionsbolag, som utför 

flygningar för SAS i Skandinavien och norra Europa 

med flygplan av typen Fokker F-50. Totalt omfattar 

flottan 22 flygplan, varav 17 under 1996 användes i ett 

sydligt trafiksystem, EuroLink, med bas i Köpenhamn. 

Resterande 5 flygplan trafikerar ett nordligt system, 

NorLink, med Tromsö som bas. 

Under året genomfördes cirka 50 000 (53 000) flygningar 

med sammanlagt 1,4 (1,5) miljoner passagerare. 

SAS Commuters resultat före skatter 1996 uppgick 

till 22 (47) MSEK. 

Resultaträkning, (MSEK) 1996 1995 

Omsättning 621 644 

Rörelsens kostnader –524 –528 

Rörelseresultat före avskrivningar 97 116 

Avskrivningar –68 –70 

Rörelseresultat efter avskrivningar 29 46 

Finansiella poster netto –7 –15 

Resultat efter finansiella poster 22 31 

Realisationsvinster m.m. 0 16 

Resultat före skatter 22 47 

Balansräkning, (MSEK) 1996 1995 

Likvida medel 8 35 

Övriga omsättningstillgångar 32 16 

Omsättningstillgångar 40 51 

Anläggningstillgångar 653 720 

Tillgångar 693 771 

Kortfristiga skulder 55 76 

Långfristiga skulder 122 202 

Eget kapital 516 493 

Skulder och eget kapital 693 771

BOKSLUT 

SAS Gruppens Resultaträkning (Not 

MSEK 1996 1995 

Omsättning – Not 2 35 189 35 403 

Rörelsens kostnader – Not 3 –31 521 –30 641 

Rörelseresultat före avskrivningar m.m. 3 668 4 762 

Avskrivningar – Not 4 –1 851 –1 840 

Resultatandelar i intressebolag – Not 5 –15 72 

Resultat efter avskrivningar m.m. 1 802 2 994 

Utdelningar 1 2 

Finansiella poster (netto) – Not 7 –136 –302 

Valutakursdifferenser (netto) – Not 7 50 –151 


Minoritetsandelar i resultat efter finansiella poster –2 –2 

Resultat före försäljning av flygmateriel och aktier m.m. 1 715 2 541 

Resultat vid försäljning av flygmateriel – Not 8 100 81 

Resultat vid försäljning av aktier m.m. – Not 9 – 10 

Resultat före skatter 1 815 2 632 

Dotterbolagens skatter – Not 11 

Resultat före skatter hänförliga till SAS Konsortiet 

–39 –84 

och Konsortiet SAS Commuter 1 776 2 548 

Resultat per affärsområde (MSEK) 


1996 1995 

Resultat efter avskrivningar m.m. 1 664 2 865 

Finansiella poster (netto) –74 –205 

Valutakursdifferenser (netto) 56 –153 

Minoritetsandelar –2 –2 

SAS totalt 1 644 2 505 

SAS International Hotels 65 34 

Övrig verksamhet/koncernelimineringar 

Resultat före försäljning av flygmateriel 

6 2 

och aktier m.m. 

Resultat vid försäljning av flygmateriel 

1 715 2 541 

och aktier m.m. 100 91 


14 

1) 

VALUTANS INVERKAN PÅ 

SAS GRUPPENS RESULTAT 

Såväl omsättning som rörelsekostnader och finansiella poster 

påverkas i betydande grad av valutakursförändringar. 

Endast cirka 34% av omsättningen och 30% av rörelsekostnaderna 

är i svenska kronor. 

Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på 

SAS Gruppens rörelseresultat för 1996 jämfört med 1995, 

var negativ med 248 MSEK. Skillnaden mellan åren i 

valutakursdifferens på den finansiella nettoskulden var å 

andra sidan positiv med 201 MSEK. 

Den totala effekten på resultat före skatt blev därmed 

negativ med 47 MSEK. 

MSEK 

Omsättning –2 146 

Rörelsens kostnader inklusive 

omräkning av rörelsekapital +1 898 

Rörelseresultat före avskrivningar –248 

Finansiella poster +201 

Resultat före skatt –47

BOKSLUT 

Kommentarer till 

Resultaträkningen 

SAS Gruppens omsättning minskade med 214 MSEK 

eller 0,6%. Justerat för valutakurseffekter mellan 

åren, –2 146 MSEK, samt jämförbara enheter ökade 

omsättningen med 6,8%. Omsättningsökningen kommer 

i huvudsak från ökade passagerarintäkter. SAS 

passagerartrafik mätt i RPK, betalda passagerarkilometer, 

ökade med 5,2% jämfört med 1995. Enhetsintäkten, 

yielden, var valutarensat oförändrad mot 

föregående år. 

Rörelsekostnaderna steg med 880 MSEK eller 

2,9%. Korrigerat för valutaeffekter, 1 898 MSEK, 

samt jämförbara enheter var kostnadsökningen 

10,8%. I SAS flygverksamhet ökade rörelsekostnaderna 

med 1 094 MSEK, eller 4,0%. Korrigerat för 

valutaeffekter var motsvarande ökning 10,3%. Med 

hänsyn tagen till volymökning genom ökad produktion 

ökade enhetskostnaden med 2,4%. En tredjedel 

av enhetskostnadsökningen beror på att det genomsnittliga 

bränslepriset ökat med 18% jämfört med 

1995. Resterande kan tillskrivas ökade lönekostnader 

samt ökade kostnader avseende förbättring av baskvaliteten. 

Rörelsekostnaderna är vidare påverkade av reducerade 

pensionskostnader på grund av förändrad 

behandling av svenska förmånsbaserade kollektiva 

pensionsplanerna och ändrat pensionsavtal i Danmark 

med netto 165 MSEK (se även Not 24). Pensionskostnaderna 

förväntas bli ytterligare reducerade 

under 1997. 

Rörelseresultatet minskade med 1 094 MSEK varav 

248 är hänförligt till förändrade valutakurser. Bruttovinstmarginalen 

reducerades från 13,5% till 10,4%. 

Avskrivningarna var på samma nivå som 1995. 

Ökade avskrivningar på grund av fastighetsförvärv 

och flygplansinvesteringar kompenserades av reducerade 

avskrivningar i samband med försäljningar 

främst av flygplan. 

Resultatandelar i intressebolag försämrades med 

87 MSEK till –15 MSEK. Häri ingår resultatförsämring 

i Spanair S.A. samt negativt resultat, –45 MSEK, 

i AirBaltic. Det senare beroende på kostnader i samband 

med att verksamheten är under uppbyggnad. 

SAS Gruppens finansiella poster (netto), uppgick 

till –136 (–302) MSEK. Därutöver tillkommer valutakursdifferenser 

(netto) om 50 (–151) MSEK. 

15 

MSEK 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

Resultat före skatt 

3 000 

2 000 

1 000 

–1 000 

–1 000 

Mar 94 Mar 95 Mar 96 Dec 96 

■ Resultat per kvartal 

Rullande 12-månaders resultat 

Utvecklingen på valutamarknaden har under 1996 

varit relativt stabil. Ökad fokusering kring EMU har 

bidragit till en allmän räntenedgång i Europa. Det är 

framförallt Europas högräntevalutor som har haft de 

största räntenedgångarna. Bland dessa valutor återfinns 

SEK, där Riksbanken under 1996 har sänkt den 

s.k. reporäntan från 8,9% till 4,1%. 

SAS Gruppens räntenetto avviker positivt mot 

föregående år med 166 MSEK. Avvikelsen består av 

realiserade kursvinster i SAS obligationsportfölj samt 

lägre löpande räntekostnader på en, jämfört med 

föregående år, lägre genomsnittlig nettoskuld. 

Kursutvecklingen för den svenska kronan har 

varit gynnsam under 1996. Förstärkningen av SEKindex 

uppgår under året till cirka 2%. Denna förstärkning 

inträffade under första halvåret, 6%, 

medan den under andra halvåret försvagades med 

4%. Sammantaget har utvecklingen givit en positiv 

valutaeffekt på SAS Gruppens finansnetto under 

1996 om 50 MSEK. 

Minoritetsandelen består av minoritetens andel i 

Scandinavian Multi Access Systems AB (5%). 

Resultat vid försäljning av flygmateriel 100 

(81) MSEK inkluderar avyttring under 1996 av sju 

Boeing 737 till British Midland, 89 MSEK, samt försäljning 

av två flygsimulatorer i SAS Flight Academy, 

11 MSEK. 

Resultat före skatter uppgick till 1 815 

(2 632) MSEK. 

Av dotterbolagens totala skattekostnad utgjorde 

23 (-31) MSEK, latent skatt. 

0

MSEK 

BOKSLUT 

SAS Gruppens Balansräkning (Not 

TILLGÅNGAR 1996 1995 

Omsättningstillgångar 

Likvida medel – Not 12 11 050 10 078 

Kundfordringar 

Förutbetalda kostnader och 

1 877 1 705 

upplupna intäkter 637 714 

Övriga fordringar 883 567 

Varulager och förråd – Not 13 636 487 

Förskott till leverantörer 3 4 

Summa omsättningstillgångar 15 086 13 555 

Anläggningstillgångar 

Spärrkonton – Not 14 0 10 

Aktier och andelar – Not 15 63 83 

Kapitalandelar i intressebolag – Not 16 653 586 

Andra långfristiga fordringar 

Goodwill och övriga 

290 238 

immateriella tillgångar – Not 18 

Långfristiga förskott 

24 35 

till leverantörer – Not 19 

Anläggningar: – Not 20 

369 781 

Nyanläggningar 458 112 

Flygplan 11 739 12 170 

Reservmotorer och reservdelar 

Verkstadsinventarier och 

869 652 

serviceutrustning för flygplan 92 60 

Övriga inventarier och fordon 1 261 1 145 

Byggnader och inredningar 4 794 3 317 

Mark och markanläggningar 172 156 

Summa anläggningstillgångar 20 784 19 345 

SUMMA TILLGÅNGAR 35 870 32 900 

Ställda panter m.m. – Not 28 628 719 

16 

MSEK 

1) 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 1996 1995 

Kortfristiga skulder 

Leverantörskulder 1 414 1 424 

Skatteskulder 

Upplupna kostnader 

43 53 

och förutbetalda intäkter 3 463 3 104 

Trafikavräkning (netto) – Not 21 1 645 1 573 

Förskott från kunder 14 29 

Kortfristig del av långfristiga skulder 

Föreslagen utdelning till 

950 1 953 

moderbolagen 844 1 150 

Övriga kortfristiga skulder 1 253 1 276 

Summa kortfristiga skulder 9 626 10 562 

Långfristiga skulder 

Obligationslån – Not 22 2 843 3 459 

Övriga lån – Not 23 8 140 5 436 

Övriga långfristiga skulder – Not 24 1 476 1 999 

Summa långfristiga skulder 12 459 10 894 

Förlagslån – Not 25 737 838 

Minoritetsintressen 

Eget kapital – Not 27 

18 18 

Insatskapital 11 902 9 868 

Övrigt eget kapital 1 038 720 

Summa eget kapital 

SUMMA SKULDER 

13 030 10 588 

OCH EGET KAPITAL 35 870 32 900 

Ansvarsförbindelser – Not 29 

Hyresförpliktelser – Not 30 

1 276 1 226 


Likvida medel 11 050 10 078 

Övriga räntebärande tillgångar 572 313 

Flygplan 12 608 12 822 

Övriga tillgångar 11 640 9 687 

Tillgångar 35 870 32 900 

Rörelseskulder 9 446 9 359 

Räntebärande skulder 12 639 12 097 

Förlagslån 737 838 

Minoritetsintressen 18 18 

Eget kapital 13 030 10 588 

Skulder och eget kapital 35 870 32 900

TILLGÅNGAR 

SAS Gruppens totala tillgångar har ökat med 9% till 

35 870 MSEK. 

Den kortfristiga likviditeten var vid årsskiftet 

11 050 (10 078) MSEK eller 31% (31%) av balansomslutningen. 

Ökningen förklaras främst av ett finansieringsöverskott 

i motsvarande grad. 

I november 1995 tog SAS initiativet till att, i samverkan 

med Transwede, Malmö Aviation och Skyways, 

anmäla den svenska lagstiftningen om miljöskatt till 

EU-kommissionen, såsom stridande mot EU:s mineraloljedirektiv. 

EU-kommissionen har även uttalat sitt 

stöd för SAS uppfattning. En proposition där lagstiftningen 

föreslås avskaffad fr.o.m. den 1 januari 1997, 

antogs av riksdagen i december 1996. SAS driver nu en 

domstolsprocess om återkrav av 1995 och 1996 års 

avgifter, totalt 229 MSEK. Mot bakgrund av ovanstående 

har för 1996 erlagd samt reserverad miljöskatt, 

116 MSEK, tagits upp som fordran. 

Kapitalandelar i intressebolag har ökat med 

67 MSEK till 653 MSEK. Årets resultatandelar var 

negativa med 15 MSEK. Kapitalandelarna har emellertid 

ökat på grund av valutakursförändringar med 

46 MSEK samt investeringar främst i AirBaltic, 

36 MSEK. 

Långfristiga förskott till leverantörer av flygmaterial 

minskade under året med 412 MSEK. Förskott till 

McDonnell Douglas har tagits i anspråk med 

594 MSEK i samband med leveranser av sex MD-90 

under året. Därutöver har ytterligare 70 MSEK utnyttjats. 

Förskott avseende kommande leveranser av bland 

annat Boeing 737-600 har erlagts med 252 MSEK. 

Bland nyanläggningar ingår 190 MSEK hänförligt 

till SAS engagemang på Oslos nya flygplats Gardermoen, 

samt ny fraktterminal på Köpenhamns flygplats. 

Det bokförda värdet på flygplan har minskat med 

431 MSEK. Förändringen omfattar investering i MD-90 

inklusive tidigare gjorda förskottsbetalningar om 

1 476 MSEK samt bullerdämpare avseende DC9-41 

och landningsställ till Boeing 767 om 244 MSEK. Avgående 

poster är årets avskrivningar 1 211 MSEK samt 

avyttrade Boeing 737 m.m., om 940 MSEK. 

Ökningen av SAS Gruppens byggnader är främst 

hänförlig till övertagande av fastigheter från SAS 

moderbolag om totalt 1 551 MSEK. 

Totalt sysselsatt kapital uppgick vid årsskiftet till 

BOKSLUT 


Balansräkningen 

17 

MSEK 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

92 

Finansiell ställning 

93 

94 

■ Eget kapital 

■ Skulder 

Soliditet 

95 

96 

% 

50 

27 268 (23 542) MSEK. Genomsnittligt sysselsatt kapital 

under året var 25 004 (26 278) MSEK. Avkastningen 

på sysselsatt kapital blev 10% (15%). 

SKULDER 

Av de totala skulderna var 13 376 (12 935) MSEK 

räntebärande. Häri ingår pensionsskulder med 184 

(582) MSEK. 

Den räntebärande nettoskulden var per 31 december 

1996 1 754 (2 544) MSEK. SAS Gruppens genomsnittliga 

nettoskuld har under året varit 2 420 (4 750) 

MSEK. En ny lånefacilitet om 310 MUSD för finansiering 

av leveranser av Boeing 737 från och med hösten 

1998 undertecknades under året. Därutöver har SAS 

outnyttjade certifikatprogram tillgängliga om vardera 

2 000 MSEK, 1 500 MDKK och 200 MUSD. Skuldsättningsgraden 

per den 31 december 1996 var 0,1 (0,2). 

EGET KAPITAL 

Eget kapital ökade med 2 442 MSEK till 13 030 

MSEK. Utöver årets resultat efter skatter berodde 

ökningen på kapitaltillskott från SAS moderbolag om 

1 400 MSEK samt positiva omräkningsdifferenser i 

utländska dotteroch intressebolag. Därutöver avgår 

föreslagen utdelning till SAS moderbolag om 844 

MSEK. Soliditeten var vid årsskiftet 37% (32%) och 

avkastning efter skatt på eget kapital uppgick till 11% 

(18%). 

40 

30 

20 

10 

0

BOKSLUT 

SAS Gruppens Finansieringsanalys 


ÅRETS VERKSAMHET 


Avskrivningar 1 851 1 840 

Värderegleringar, nedskrivningar m.m. 66 26 

Resultat vid försäljning av anläggningar –63 –95 

Övrigt (netto) –31 –88 

Medel tillförda från årets verksamhet 

Förändring av: 

3 638 4 315 

Varulager och förråd –34 19 

Rörelsefordringar –200 228 

Rörelseskulder 410 319 

Förändring av rörelsekapital 176 566 

Nettofinansiering från årets verksamhet 

INVESTERINGAR 

3 814 4 881 

Flygplan –1 126 –199 

Reservmateriel –476 –30 

Byggnader, inventarier och övrig utrustning –2 313 –579 

Aktier och andelar, goodwill m.m. –35 –291 

Förskottsinbetalningar på flygmateriel (netto) –252 –300 

Summa investeringar –4 202 –1 399 

Försäljning av anläggningstillgångar 1 039 565 

Omräkningsdifferenser m.m. 27 54 

Nettoinvesteringar –3 136 –780 

Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 

Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 0 

Finansieringsöverskott 

EXTERN FINANSIERING 

Upplåning, amortering och förtida inlösen 

928 3 510 

inkl. valutakursdifferenser (netto) 305 –4 481 

Övriga finansiella fordringar/skulder (netto) –259 325 

Förändring av minoritetsintresse –2 –1 

Extern finansiering (netto) 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 

44 –4 157 

enligt balansräkningen 972 –647 

Likvida medel vid verksamhetsårets början 10 078 10 725 

Likvida medel vid verksamhetsårets slut 11 050 10 078 

18

MSEK 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

–2 000 

–4 000 

–6 000 

92 

SAS Gruppens kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 

och investeringar uppgick till 3 638 (4 315) 

MSEK. Rörelsekapitalet minskade med 176 (566) 

MSEK. Såväl rörelsefordringar som rörelseskulder 

ökade något under året, generellt som effekt av ökade 

volymer i verksamheten. 

Investeringar inklusive förskottsbetalningar till 

flygplansleverantörer uppgick till 4 202 MSEK, en 

ökning med 2 803 MSEK jämfört med 1995. Av investeringarna 

svarade SAS för 4 132 (1 289) MSEK och 

SAS International Hotels för 70 (107) MSEK. Häri 

ingår 882 MSEK avseende sex MD-90 som levererades 

under året samt 232 MSEK avseende bullerdämpare 

för DC9-41. Investeringar i byggnader och mark uppgår 

totalt till 1 845 MSEK varav 1 551 MSEK utgör 

fastigheter övertagna från SAS moderbolag. 

Försäljning av anläggningstillgångar genererade 

1 039 (565) MSEK och utgörs i huvudsak av intäkter 

BOKSLUT 


Finansieringsanalysen 

Kassaflödet 92-96 

93 

94 

■ Rörelsens kassaflöde 

■ Avyttringar 

■ Kapitaltillskott 

95 

MSEK 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

–2 000 

–4 000 

–6 000 

96 

■ Investeringar 

■ Utdelningar 

Finansieringsöverskott 

19 

Investeringar 

MSEK MSEK 

6 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

92 

93 

från försäljningen av sju Boeing 737 till British Midland. 

Föregående år avyttrades en Boeing 767 samt 

sex Saab 340. 

Kassaflödet efter nettoinvesteringar blev därmed 

678 (4 101) MSEK. Efter utbetalning av medel till 

moderbolagen 1 150 (591) MSEK samt erhållet kapitaltillskott 

om 1 400 (–) MSEK var finansieringsöverskottet 

928 (3 510) MSEK. 

De finansiella skulderna ökade med 305 MSEK 

under 1996. Amorteringar, återköp av obligationer 

samt minskning av pensionsskulden uppgår till cirka 

2 900 MSEK. Nyupplåning i form av finansiell leasing 

avseende flygplansleveranser har gjorts med 1 629 

MSEK. SAS moderbolag har dessutom placerat sin 

överskottslikviditet hos SAS vilken per 31 december 

1996 uppgick till 1 566 MSEK. 

Sammantaget ökade SAS Gruppens likvida medel 

med 972 MSEK. 

94 

95 

96 

■ Flygplan och reservmaterial 

■ Övrigt 

Intern nettofinansiering 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0

BOKSLUT 

SAS Konsortiets Resultaträkning (Not 


Omsättning – Not 2 32 408 32 559 

Rörelsens kostnader – Not 3 –29 457 –28 732 

Rörelseresultat före avskrivningar 2 951 3 827 

Avskrivningar – Not 4 –1 414 –1 311 

Resultat efter avskrivningar 1 537 2 516 

Utdelningar – Not 6 16 55 

Finansiella poster (netto) – Not 7 –41 –57 

Valutakursdifferenser (netto) – Not 7 60 –204 


Resultat vid försäljning av flygmateriel – Not 8 – 45 

Resultat vid försäljning av aktier m.m. – Not 9 – 11 

Övriga rörelseanknutna poster – Not 10 –4 –1 

Resultat före skatter 1 1 568 2 365 

1 Skatter åvilar SAS Konsortiets moderbolag. 

20 

1)

MSEK 

BOKSLUT 

SAS Konsortiets Balansräkning (Not 

TILLGÅNGAR 1996 1995 


Likvida medel – Not 12 10 819 9 820 

Fordringar hos dotterbolag 460 780 


Förutbetalda kostnader och 

1 602 1 469 

upplupna intäkter 473 555 

Övriga fordringar 725 454 

Varulager och förråd – Not 13 507 349 

Förskott till leverantörer 3 3 

Summa omsättningstillgångar 14 589 13 430 


Aktier och andelar 

i dotterbolag – Not 15 1 396 1 351 

Andra aktier och andelar – Not 15 

Långfristiga fordringar hos dotter- 

591 556 

och besläktade bolag – Not 17 645 1 313 

Andra långfristiga fordringar 205 112 

Immateriella tillgångar – Not 18 

Långfristiga förskott 

22 32 

till leverantörer – Not 19 

Anläggningar: – Not 20 

296 737 

Nyanläggningar 442 106 

Flygplan 10 864 10 052 



845 614 


Övriga inventarier och fordon 374 314 

Byggnader och inredningar 3 131 1 664 

Mark och markanläggningar 103 85 

Summa anläggningstillgångar 19 006 16 996 

SUMMA TILLGÅNGAR 33 595 30 426 

Ställda panter m.m. – Not 28 28 34 

21 

MSEK 

1) 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 1996 1995 


Skulder till dotterbolag 823 687 

Leverantörskulder 

Upplupna kostnader och 

1 086 1 074 

förutbetalda intäkter 3 030 2 738 

Trafikavräkning (netto) – Not 21 1 645 1 573 

Kortfristig del av långfristiga skulder 

Föreslagen utdelning till 

874 1 862 

moderbolagen 844 1 150 

Övriga kortfristiga skulder 1 084 1 050 

Summa kortfristiga skulder 9 386 10 134 


Obligationslån – Not 22 2 825 3 441 

Övriga lån – Not 23 7 313 4 374 

Övriga långfristiga skulder – Not 24 1 342 1 771 

Summa långfristiga skulder 11 480 9 586 

Förlagslån – Not 25 

Eget kapital – Not 27 

Insatskapital 

737 838 

SAS Danmark A/S 3 426 2 819 

SAS Norge ASA 3 426 2 819 

SAS Sverige AB 5 140 4 230 


SUMMA SKULDER 

11 992 9 868 

OCH EGET KAPITAL 33 595 30 426 

Ansvarsförbindelser – Not 29 1 174 1 124

BOKSLUT 

SAS Konsortiets 

Finansieringsanalys 


ÅRETS VERKSAMHET 


Avskrivningar 1 414 1 311 

Värderegleringar, nedskrivningar m.m. 30 22 

Resultat vid försäljning av anläggningar 0 –60 

Medel tillförda från årets verksamhet 

Förändring av: 

3 012 3 638 

Varulager och förråd –42 14 

Rörelsefordringar –280 157 

Rörelseskulder 281 387 

Förändring av rörelsekapital –41 558 

Nettofinansiering från årets verksamhet 

INVESTERINGAR 

2 971 4 196 

Flygplan –1 269 –199 

Reservmateriel –476 –102 

Byggnader, inventarier och övrig utrustning –2 064 –361 

Aktier och andelar m.m. –35 –283 

Förskottsinbetalningar på flygmateriel (netto) –169 –290 

Summa investeringar –4 013 –1 235 

Försäljning av anläggningstillgångar 13 454 

Nettoinvesteringar –4 000 –781 

Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 

Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 0 

Finansieringsunder-/överskott 

EXTERN FINANSIERING 

Upplåning, amortering och förtida inlösen 

–779 2 824 

inkl. valutakursdifferenser (netto) 934 –3 803 

Övriga finansiella fordringar/skulder (netto) 844 391 

Extern finansiering (netto) 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 

1 778 –3 412 

enligt balansräkningen 999 –588 

Likvida medel vid verksamhetsårets början 9 820 10 408 

Likvida medel vid verksamhetsårets slut 10 819 9 820 

22

UTSIKTER 

FÖR 1997 

Totalmarknaden för flygtjänster på SAS marknader 

förväntas ha en tillväxt med 5% till 7% under 1997. 

Konkurrensen inom flygindustrin förväntas dock 

intensifieras ytterligare under 1997 vilket kan leda till 

större överkapacitet samt press på priser och intäkter. 

För att undgå en försvagning av 1997 års resultat i 

förhållande till 1996, arbetas det med en rad resultatförbättrande 

åtgärder. 

BOKSLUT 

Stockholm den 17 februari 1997 

Hugo Schrøder Bo Berggren Harald Norvik 

Anders Eldrup Tony Hagström Bjørn Eidem 

Jens Tholstrup Hansen Leif Kindert Ingvar Lilletun 

Jan Stenberg 

Verkställande direktör och Koncernchef 

23 

DISPOSITION AV RESULTAT 

I SAS KONSORTIET 

SAS moderbolag, SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA 

samt SAS Sverige AB, betalar skatt i respektive land 

för sina andelar av SAS Konsortiets resultat. 

Styrelsen och verkställande direktören föreslå SAS 

Representantskap att av verksamhetsårets resultat före 

skatter i SAS Konsortiet, ett belopp på 844 MSEK överförs 

till moderbolagen. Återstående belopp 724 MSEK, 

överförs till insatskapitalet i SAS Konsortiet som därmed 

uppgår till 11 992 MSEK.

ALLMÄNT 

Förändrade redovisningsprinciper (Se Not 1). 

SAS Gruppens bokslut är upprättat i enlighet med 

International Accounting Standards Committees (IASC) 

rekommendationer. 

För SAS Konsortiet tillämpas samma redovisningsprinciper 

med undantag för aktier i intressebolag 

som för SAS Gruppen redovisas enligt kapitalandelsmetoden, 

medan för SAS Konsortiet tillämpas 

anskaffningsmetoden. Även aktier i dotterbolag redovisas 

för SAS Konsortiet enligt anskaffningsmetoden. 

KONCERNREDOVISNING 

Definition av koncern- och intressebolag: 

Koncernredovisningen omfattar SAS Konsortiet, 

dess helägda dotterbolag och de delägda dotterbolag i 

vilka Konsortiet har ett bestämmande inflytande samt 

konsortiet SAS Commuter. Vissa helägda dotterbolag, 

som är nära knutna till SAS Konsortiets verksamhet, 

är direkt inkluderade i Konsortiets redovisning. Se 

vidare förteckning över aktier och andelar, Not 15. 

Intäkter och kostnader i bolag som förvärvats eller 

sålts under året har i SAS Gruppens resultaträkning 

medtagits endast för den tid de varit i SAS Gruppens ägo. 

Innehav i större intressebolag där SAS Gruppens 

ägande uppgår till minst 20% och högst 50%, redovisas 

enligt kapitalandelsmetoden. 

KONSOLIDERINGSPRINCIPER 

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. 

Denna innebär att dotterbolagets tillgångar och 

skulder redovisas till marknadsvärde enligt en gjord 

förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för 

aktier i dotterbolag det beräknade marknadsvärdet av 

bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen utgörs 

skillnaden av koncernmässig goodwill. Härigenom 

ingår i SAS Gruppens balansräkning eget kapital i förvärvade 

bolag endast i den mån det uppkommit efter 

förvärvstidpunkten. 

Det bokförda värdet på aktier i större intressebolag 

redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. 

Detta innebär att SAS Gruppens kapitalandel i intressebolagen 

utgör andelen av eget kapital med hänsyn 

taget till latent skatt enligt gällande skattesats i 

respektive land samt eventuella restvärden på överrespektive 

undervärden. 

BOKSLUT 

Redovisnings- och 

värderingsprinciper 

24 

I SAS Gruppens resultaträkning redovisas, som 

resultatandelar, andelen i intressebolagens resultat 

efter skatt justerat för eventuella avskrivningar på – 

eller upplösningar av – förvärvade över- respektive 

undervärden. 

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG 

Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut till 

svenska kronor tillämpas dagskursmetoden. Detta 

innebär att dotterbolagens samtliga tillgångar och 

skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga 

poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. 

Omräkningsdifferenser förs direkt till SAS 

Gruppens eget kapital. 

FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA 

SAMT FINANSIELLA INSTRUMENT 

Kort- och långfristiga fordringar och skulder i andra 

valutor än konsolideringsvalutan (SEK) upptas i balansräkningen 

omräknade efter valutakurser på balansdagen. 

Såväl realiserade som orealiserade valutakursvinster 

och valutakursförluster på fordringar och skulder 

redovisas över resultatet. (Se även Not 7.) 

SAS använder olika finansiella instrument i styrning 

av bolagets totala valuta- och ränteexponering. Användningen 

av dessa instrument måste ses i sammanhang 

med ovannämnda fordringar och skulder. De redovisnings- 

och värderingsprinciper som tillämpas är följande: 

VALUTATERMINER: Finansiella valutaterminer värderas 

till marknadsvärdet på balansdagen. Orealiserade 

kursvinster eller kursförluster som uppkommer 

redovisas över resultatet. Skillnaden mellan terminskurs 

och dagskurs vid kontraktets ingående (terminspremie) 

utgör en räntedifferens, vilken redovisas 

under räntenettot. Denna periodiseras över kontraktens 

löptid. 

VALUTASWAPKONTRAKT: Valutaswapkontrakt värderas 

efter marknadsmässiga valutakurser på balansdagen. 

Orealiserade kursvinster eller kursförluster 

som uppkommer redovisas över resultatet. Netto resultateffekt 

av ränteintäkter och räntekostnader som är 

knutna till valutaswapkontrakten periodiseras över 

kontraktens löptid och ingår i resultatet.

VALUTAOPTIONER: Finansiella valutaoptioner värderas 

till marknadsvärdet på balansdagen. Orealiserade 

kursvinster eller kursförluster som uppkommer 

redovisas över resultatet. Optionspremien aktiveras 

och periodiseras över optionens löptid. 

RÄNTESWAPKONTRAKT: Ränteswapkontraktets 

resultateffekt (netto) av ränteintäkter och räntekostnader 

resultatförs löpande. Se vidare Not 26 – Finansiella 

instrument. 

VALUTAKURSER FÖR NÅGRA VÄSENTLIGA 

VALUTOR FRAMGÅR AV FÖLJANDE TABELL: 

Balansdagskurs Genomsnittskurs 

Valutakurser 1996 1995 1996 1995 

Danmark DKK 100 115,55 120,00 115,72 127,39 

Norge NOK 100 106,55 105,20 103,86 112,64 

USA 

Stor- 

USD 6,87 6,67 6,70 7,13 

britannien GBP 11,60 10,33 10,46 11,26 

Schweiz CHF 100 509,75 579,60 543,78 604,02 

Tyskland DEM 100 442,05 464,45 446,06 498,28 

Japan 

European 

Currency 

JPY 100 5,93 6,48 6,17 7,63 

Unit XEU 8,53 8,54 8,40 9,23 

VARULAGER OCH FÖRRÅD 

Varulager och förråd är redovisade till det lägsta av 

anskaffningsvärde och verkligt värde. Erforderligt 

avdrag för inkurans har skett. 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR 

Anläggningstillgångar är bokförda till anskaffningskostnad 

med avdrag för ackumulerade avskrivningar. 

Avskrivningarna sker planenligt efter bedömd 

ekonomisk livslängd. 

För flygplan tillämpas en linjär avskrivningsmetod 

över 15 år med 10% restvärde. 

Räntekostnader på förskottsbetalningar hänförliga 

till ännu ej levererade flygplan aktiveras. I det fall 

beslut fattas att skjuta upp leveranser av flygplan för 

vilka förskott erlagts, upphör aktiveringen av räntekostnader. 

Vid driftstagande av flygplanen påbörjas 

avskrivning på de aktiverade räntorna, enligt 

huvudprincipen för flygplan. 

Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan 

samt övriga inventarier och fordon avskrivs på 5 

år. De årliga avskrivningarna på byggnader varierar 

mellan 2% och 20%. 

Avskrivning på goodwill och övriga immateriella tillgångar 

sker över bedömd ekonomisk livslängd, varvid 

långsiktiga investeringar av strategisk betydelse för SAS 

BOKSLUT 

25 

verksamhet avskrivs på upp till 10 år och övriga på 5 år. 

Omfattande värdehöjande modifieringar och förbättringar 

på anläggningstillgångar aktiveras och 

avskrivs över bedömd ekonomisk livslängd. 

Investeringar i egna och hyrda lokaler avskrivs i 

princip över beräknad livslängd, dock ej överstigande 

hyresperioden för hyrda lokaler. 

PENSIONSFÖRPLIKTELSER 

SAS pensionsförpliktelser är i huvudsak säkrade 

genom olika pensionsordningar. Dessa varierar 

väsentligt på grund av olika lagstiftning och avtal om 

tjänstepensionssystem i de enskilda länderna. 

För de pensionsordningar, där SAS har förpliktat sig 

för premiebaserade lösningar, har förpliktelsen gentemot 

arbetstagarna upphört när avtalade premier erlagts. 

För övriga pensionsordningar där förmånsbaserad 

pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän 

avtalade pensioner utbetalats. SAS gör en beräkning 

av pensionsförpliktelserna för de förmånsbaserade 

pensionsordningarna baserad på beräkningssättet 

enligt FASB87. Beräkningar görs både av Accumulated 

Benefit Obligation (ABO) och Projected Benefit 

Obligation (PBO). Under ABO är förpliktelserna 

baserade på aktuell lön medan under PBO beräknas 

förpliktelserna på uppskattad slutlön. Samtidigt görs 

en uppskattning av fonderade medel. PBO läggs till 

grund för redovisning av förpliktelserna. 

TRAFIKINTÄKTER 

Biljettförsäljning redovisas som trafikintäkt när flygtransporten 

genomförts. 

Värdet av sålda biljetter som ännu ej utnyttjats 

redovisas som kortfristig trafikavräkningsskuld. 

Denna reduceras antingen genom att SAS eller annat 

flygbolag genomför transporten eller efter krav om 

återbetalning från passageraren. 

Del av trafikavräkningsskulden täcker sålda biljetter 

som bedöms förbli outnyttjade. Årligen görs en 

uppskattning av outnyttjade biljetters förväntade 

andel av trafikavräkningsskulden. Denna reserv 

intäktförs nästföljande år. 

EUROBONUS 

SAS gör löpande avsättningar i takt med att poäng 

intjänas för de marginella kostnader som är förknippade 

med att tillhandahålla gratis resande i utbyte 

mot inlösen av EuroBonusmedlemmarnas innestående 

bonuspoäng. 

UNDERHÅLLSKOSTNADER 

Rutinmässigt flygplansunderhåll och reparationer 

kostnadsförs löpande.

Periodisering av framtida externa kostnader för 

tungt underhåll inklusive motorunderhåll görs avseende 

flygplanstypen MD-80. Detta underhåll genomförs 

i genomsnitt vart tionde år och årlig avsättning 

per flygplan uppgår till 1,5 MSEK. För Boeing 767 

görs avsättningar för framtida motorunderhåll och 

för Fokker F-50 (ingående i Konsortiet SAS Commuter) 

för framtida underhållskostnader. 


SAS Gruppens redovisning är upprättad i enlighet 

med IASC’s rekommendationer. De i SAS Konsortiet 

tillämpade principerna avviker av hänsyn till lokala 

bestämmelser för redovisning och beskattning i Sverige 

och Norge främst genom att aktieinnehav i dotteroch 

intressebolag redovisas till anskaffningskostnad, 

och att erhållen utdelning förs över resultatet. 

DEFINITIONER AV ANVÄNDA 

BEGREPP I ÅRSREDOVISNINGEN: 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL. Resultat efter 

skatt i relation till genomsnittligt eget kapital. Skatt 

på SAS Konsortiets och Konsortiet SAS Commuters 

resultat beräknas härvid med en schablonskattesats 

om 29,7% (vägd genomsnittlig skattesats för Danmark, 

Norge och Sverige). 

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL. Resultat 

efter avskrivningar m.m. ökat med finansiella intäkter 

i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital. Med 

sysselsatt kapital avses totalt kapital enligt balansräkningen 

med räntefria skulder frånräknade. 

BETALDA PASSAGERARKM (RPK). Antalet betalande 

passagerare multiplicerat med den sträcka i km 

som dessa flygs. 

BETALDA TONKM (RTK). Antalet ton betald trafik 

multiplicerat med den sträcka i km som denna trafik 

flygs. 

BREAK EVEN-LASTFAKTOR. Den lastfaktor som 

gör att trafikintäkten är lika stor som driftskostnaderna. 

BRUTTOVINSTMARGINAL. Rörelseresultat före 

avskrivningar m.m. i relation till omsättning. 

BOKSLUT 

26 

ENHETSINTÄKT (YIELD). Genomsnittlig trafikintäkt 

per RTK. 

ENHETSKOSTNAD. Genomsnittlig driftskostnad per 

ATK. 

KABINFAKTOR PASSAGERARE. Relationen mellan 

RPK och ASK i %. 

NETTOFINANSIERING FRÅN VERKSAMHETEN. 

Internt tillförda medel inklusive rörelsekapitalförändring. 

NETTOSKULD. Räntebärande skulder minskat med 

räntebärande tillgångar. 

NETTOVINSTMARGINAL. Resultat efter finansiella 

poster i relation till omsättning. 

OFFERERADE PLATSKM (ASK). Antalet tillgängliga 

passagerarsäten multiplicerad med den sträcka 

som dessa flygs. 

OFFERERADE TONKM (ATK). Antalet tillgängliga 

kapacitetston för transport av både passagerare, 

frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som 

kapaciteten flygs. 

REGULARITET. Andelen genomförda flygningar i 

relation till tidtabellagda flygningar exkl. flygningar 

som ställts in av kommersiella skäl. 

RÄNTETÄCKNINGSGRAD. Resultat efter avskrivningar 

m.m. ökat med finansiella intäkter i relation 

till finansiella kostnader. 

SKULDSÄTTNINGSGRAD. Räntebärande skulder 

minskat med räntebärande tillgångar i relation till 

eget kapital. 

SOLIDITET. Eget kapital plus latent skatteskuld och 

minoritetsintressen i relation till balansomslutningen. 

TOTAL LASTFAKTOR. Den andel av total tillgänglig 

kapacitet som är såld och flugen. Relationen mellan 

RTK och ATK i %.

Not 1 – Förändrade redovisningsprinciper 

SAS Gruppen 

För att uppnå jämförbarhet mellan 1996 och 1995 års redovisningar, 

har vissa poster avseende räkenskapsåret 1995 

omklassificerats. 

Not 2 – Omsättning 


Trafikintäkter: Passagerare 25 390 25 647 

Frakt 1 481 1 378 

Post 225 259 

Övrigt 965 670 

Övriga rörelseintäkter 4 347 4 605 

SAS Konsortiets omsättning 32 408 32 559 

Dotterbolagens omsättning 3 015 3 051 

Koncernelimineringar –234 –207 

SAS Gruppens omsättning 35 189 35 403 

SAS trafikintäkter redovisas med avdrag för lämnade rabatter 

vilka uppgick till 2 343 (2 081) MSEK. 

Not 3 – Rörelsens kostnader 

SAS Gruppen 1996 1995 

Personalkostnader 10 184 10 115 

Försäljningsomkostnader 2 112 2 047 

Flygbränsle 2 109 1 752 

Luftfartsavgifter 3 746 3 967 

Måltidskostnader 1 311 1 207 

Hanteringskostnader 1 419 1 401 

Övriga rörelsekostnader 10 640 10 152 

Summa 31 521 30 641 

SAS Konsortiet 1996 1995 

Personalkostnader 8 585 8 527 

Försäljningsomkostnader 2 112 2 047 

Flygbränsle 2 114 1 756 

Luftfartsavgifter 3 744 3 965 

Måltidskostnader 1 311 1 207 

Hanteringskostnader 1 419 1 401 

Övriga rörelsekostnader 10 172 9 829 

Summa 29 457 28 732 

Konsortiets övriga rörelsekostnader omfattar köpta tjänster, 

materiel m.m. 

BOKSLUT 

Noter Bokslutet 

27 

är uttryckt i miljoner svenska 

kronor (MSEK) om inte annat anges. 

Not 4 – Avskrivningar 


Goodwill och immateriella 


tillgångar 11 29 

Flygplan 1 211 1 215 



52 64 



Byggnader och inredningar 192 144 

Markanläggningar 1 1 

Summa 1 851 1 840 


Immateriella tillgångar 10 10 

Flygplan 1 052 989 



53 58 



Byggnader och inredningar 129 83 

Markanläggningar 1 1 

Summa 1 414 1 311 

Not 5 – Resultatandelar i intressebolag 


Airlines of Britain Holdings PLC (ABH) 1 

5 2 

Spanair S.A. –14 8 

Grønlandsfly A/S 2 7 

Polygon Insurance Company Ltd 25 21 

AirBaltic Corporation SIA 

Københavns Lufthavns 

–45 – 

Forretningscenter K/S 

Casinos Denmark A/S 

– 25 

/Casino Copenhagen K/S 11 10 

Övriga 1 –1 

Summa –15 72 

1 

Resultatandelen iinkluderar avskrivning på goodwill med 27 (29) samt korrigering 

av föregående års resultat med 8 (22). 

SAS resultatandel i intressebolag har i vissa fall baserats på 

preliminära ej reviderade bokslut från bolagen. 

Not 6 – Utdelningar 

SAS Konsortiet 

Utdelningar från: 


SAS Trading Holding A/S 10 48 

SAS Media Partner AB 2 5 

Utdelningar från dotterbolag 12 53 

Utdelningar från övriga bolag 4 2 

Summa utdelningar 16 55

Not 7 – Finansiella poster 


Ränteintäkter 740 1 002 

Räntekostnader –859 –1 287 

Räntor (netto) –119 –285 

Övrigt –17 –17 


Finansiella poster (netto) –86 –453 


Räntor från dotterbolag 120 242 

Andra ränteintäkter 734 1 003 

Ränteintäkter 854 1 245 

Räntor till dotterbolag –84 –114 

Andra räntekostnader –798 –1 178 

Räntekostnader –882 –1 292 

Räntor (netto) –28 –47 

Övrigt –13 –10 


Finansiella poster (netto) 19 –261 

Not 8 – Resultat vid försäljning av flygmateriel 


SAS – avyttring av sju Boeing 737 89 – 

SAS – avyttring av en Boeing 767 – 52 

SAS – avyttring av sex Saab 340 

SAS Flight Academy – 

– 29 

avyttring flygsimulatorer 11 – 

Summa 100 81 


SAS – avyttring av en Boeing 767 – 52 

SAS – avyttring av en Saab 340 – –7 

Summa – 45 

Not 9 – Resultat vid försäljning av aktier m.m. 


Återföring av reserv för 


garantiåtagande – 4 

Fastigheter – 1 

Aktier – 5 

Summa – 10 


Återföring av reserv för 


garantiåtagande – 4 

Fastigheter – 3 

Aktier – 4 

Summa – 11 

Not 10 – Övriga rörelseanknutna poster 


Aktieägartillskott till 


dotteroch intressebolag 

Återföring av nedskrivning av 

–45 –1 

fordringar hos dotterbolag 41 – 

Summa –4 –1 

BOKSLUT 

28 

Not 11 – Dotterbolagens skatter 


Skatt i dotterbolagen 

Minoritetsandel i 

–62 –54 

dotterbolagens skatter 

Avsatt(–)/upplöst(+) latent skatt 

0 1 

hänförlig till obeskattade reserver 23 –31 

Minoritetsandel i upplöst latent skatt 0 – 

Summa –39 –84 

SAS Gruppens resultat- och balansräkningar innehåller endast 

dotteroch intressebolagens skatter, eftersom skattskyldigheten 

i Danmark, Norge och Sverige avseende Konsortiernas 

verksamhet åvilar Konsortiernas moderbolag. 

Skatten under perioden är beräknad som betald skatt samt 

beräknad skatt på under perioden gjorda skattemässiga 

dispositioner. Tidigare perioders reservavsättningar har uppdelats 

på latent skatt respektive eget kapital. 

Not 12 – Likvida medel 


Kassa och bank 717 648 

Kortfristiga placeringar 10 333 9 430 

Summa likvida medel 11 050 10 078 


Kassa och bank 524 450 

Kortfristiga placeringar 10 295 9 370 

Summa likvida medel 10 819 9 820 

Kortfristiga placeringar per 31 december 1996 bestod till 

största delen av specialinlåning i bank och placering i 

statspapper. Obligationsinnehavet har upptagits till det lägsta 

av anskaffningsvärde och verkligt värde. I kortfristiga placeringar 

ingår även spärrade medel på skatteavdragskonto i 

Norge med 88 (82). 

Per 31 december 1996 nettoredovisades oavslutade räntearbitrageaffärer 

med 0 (67). Någon pantsättning har ej 

skett. 

Not 13 – Varulager och förråd 


Förråd, flygmateriel 380 248 

Förråd, övrigt 26 65 

Varulager 230 174 

Summa 636 487 


Förråd, flygmateriel 377 242 

Förråd, övrigt 20 65 

Varulager 110 42 

Summa 507 349 

Not 14 – Spärrkonton 


Investeringsfonder – 10 

Summa – 10

BOKSLUT 

Not 15 – Aktier och andelar Nominellt MSEK 

Antal värde i Bokfört 

aktier % 1 000-tal värde 


Dotterbolag 

SAS International Hotels AS, Oslo 7 000 000 100 NOK 700 000 775,0 

Linjeflyg AB, Stockholm 2 000 000 100 SEK 200 000 341,4 

SAS Flight Academy Holding AB, Stockholm 20 000 100 SEK 2 000 100,0 

Linjeflyg Leasing HB, Stockholm 79 SEK 73,6 

Scandinavian Airlines Data Holding A/S, Köpenhamn 25 000 100 DKK 25 000 44,6 

Scandinavian Multi Access Systems AB, Stockholm 190 000 95 SEK 19 000 19,5 

SAS Media Partner AB, Stockholm 5 000 100 SEK 500 12,3 

SAS Ejendom A/S, Köpenhamn 20 000 100 DKK 20 000 11,0 

SAS Capital B.V., Rotterdam 501 100 NLG 2 500 7,7 

Jetpak AB, Stockholm 50 000 100 SEK 5 000 7,5 

SAS Trading Holding A/S, Köpenhamn 300 100 DKK 300 0,9 

Jetpak A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,5 

SAS Flight Support AB, Stockholm 5 000 100 SEK 500 0,5 

SAS Oil Denmark A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,5 

SAS Cargo Center A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,4 

Övriga 1,0 

Summa aktier och andelar i dotterbolag 1 396,4 

Scandinavian Airlines System of North America Inc. samt SAS France S.A. ägda till 100 procent, med bokförda värden på 1,4, 

är direkt inkluderade i SAS Konsortiets räkenskaper. 

Nominellt MSEK 

Antal värde i Bokfört 

aktier % 1 000-tal värde 

Intressebolag 

Airlines of Britain Holdings PLC (ABH), Derby 26 035 317 40,0 GBP 6 509 337,8 

Spanair S.A., Mallorca 1 519 000 49 ESP 1 519 000 88,1 

Polygon Insurance Company Ltd, Guernsey 15 407 316 30,81 GBP 15 407 86,2 

AirBaltic Corporation SIA, Riga 68 220 28,5 USD 6822 48,9 

Grønlandsfly A/S, Nuuk 286 37,5 DKK 9 000 22,6 

Copenhagen Excursions A/S, Köpenhamn 106 25 DKK 300 1,2 

Aviation Holdings PLC 31 799 124 26,78 USD 3 180 0,0 

Övriga 0,5 

Summa intressebolag 585,3 

Övriga bolag 

SITA Telecommunications Holding N.V., Amsterdam 66 272 1,3 NLG 7 2,1 

Dar-es-Salaam Airport Handling Co Ltd, Dar-es-Salaam 27 000 15 TZS 2 700 1,4 

Amadeus Marketing S.A., Madrid 17 800 7,9 ESP 178 000 1,0 

Airline Tariff Publishing Company, Washington D.C. 17 737 4,2 USD 18 0,4 

Övriga 0,5 

Summa övriga bolag 5,4 

Summa andra aktier och andelar 590,7 

29

forts Not 15 

Not 16 – Kapitalandelar i intressebolag 


Airlines of Britain Holdings PLC (ABH) 388 349 

Polygon Insurance Company Ltd 185 142 

Grønlandsfly A/S 62 64 

Spanair S.A. 62 80 

AirBaltic Corporation SIA 3 – 

Airnet I/S 

Casinos Denmark A/S 

14 9 

/Casino Copenhagen K/S 8 17 

Övriga 11 5 

Aktiereserv –80 –80 

Summa 653 586 

Kapitalandel i intressebolag inkluderar förvärvat övervärde i 

ABH med 143 (154). 

Not 17 – Långfristiga fordringar hos 

dotteroch besläktade bolag 


Linjeflyg Leasing HB 0 909 

Konsortiet SAS Commuter 88 178 

SAS Flight Academy AB 

Scandinavian Airlines Data 

75 100 

Denmark A/S 81 – 

SAS International Hotels AS 269 5 

SAS Oil Denmark A/S 

Scandinavian Multi Access 

18 21 

Systems AB 

Scandinavian Airlines Data 

50 50 

Sweden AB 50 50 

SAS Flight Support AB 14 – 

Summa 645 1 313 

BOKSLUT 


Aktier och andelar 

Copenhagen International Hotels K/S, Köpenhamn 1 343 11,3 DKK 134 48,5 

Oslo Plaza, Oslo 3 100 10 NOK 3 100 7,5 

Övriga 1,5 

SAS Konsortiets innehav i övriga bolag 5,4 

Summa aktier och andelar 62,9 

Intressebolag ägda av andra koncernbolag 

30 

Bokfört 

värde 

i SAS- 

Gruppen 

Airnet I/S – 50 DKK 4 000 14,1 

Casinos Denmark A/S/Casinos Copenhagen K/S 1 000 50 DKK 1 000 5,8 

European Aviation College S.A. 34 300 49 ESP 34 300 1,7 

Förvaltningsaktiebolaget Terminalen AB 376 50 SEK 38 1,0 

LTS Flygtaxi AB 4 750 50 SEK 475 0,5 

Intressebolag ägda av andra koncernbolag ingår ej i SAS Gruppens bokförda värde på aktier och andelar. Dessa redovisas 

tillsammans med Konsortiets intressebolag som kapitalandelar i intressebolag, se not 16. 

Not 18 – Goodwill och övriga immateriella tillgångar 


Koncernmässig goodwill 2 3 

Övriga immateriella tillgångar 22 32 

Summa 24 35 


Övriga immateriella tillgångar 22 32 

Summa 22 32 

Övriga immateriella tillgångar utgör nettobokförda värden 

av det engångsbelopp som utbetalades för SAS tillgång och 

nyttjanderätt till terminalen på Newark-flygplatsen utanför 

New York 22 (32). 

Not 19 – Långfristiga förskott till leverantörer 


Boeing (B-737) 156 – 

Boeing (B-767) – 62 

McDonnell Douglas (MD-90) 140 651 

Övrigt (motormateriel) – 24 

Summa 296 737 

I SAS Gruppen ingår därutöver långfristiga förskott i dotterbolag 

med 73 (44).

Flygplanens bokförda värde har i SAS Konsortiet ändrats enligt 

följande: 

Anskaffningsvärde: 

Per 31 december 1995 14 385 

Investeringar 1 864 

Försäljningar 1996 – 16 249 

Ackumulerade avskrivningar: 

Per 31 december 1995 4 333 

Avskrivning 1996 1 052 

Återförd avskrivning vid försäljning – 5 385 

Bokfört värde: 

Per 31 december 1996 10 864 

Av tidigare års flygplansanskaffningar har 30 Douglas MD-80 

och 5 Boeing 767 förvärvats, formellt genom finansiella leasingavtal, 

med löptider på 10-17 år. Även förvärv under 1996 

av 6 Douglas MD-90 tillhör denna kategori. 

För 15 av Douglas MD-80 flygplanen gäller att SAS Konsortiet 

med banker har avtalat att bankerna för Konsortiets räkning 

skall erlägga samtliga löpande leasingavgifter samt överenskommet 

restvärde vid respektive leasingperiods utgång. Konsortiet 

har till bankerna oåterkalleligt erlagt belopp svarande 

mot full likvid för dessa betalningar. Det samlade nominella värdet 

av bankernas betalningsskyldighet för Konsortiets räkning 

uppgick per 31 december 1996 till 1 671 (1 911). 

BOKSLUT 

Not 20 – Anläggningar 

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 

SAS Gruppen 1996 1995 1996 1995 1996 1995 

Nyanläggningar 458 112 – – 458 112 

Flygplan 1 

2 

18 152 17 648 6 413 5 478 11 739 12 170 


Verkstadsinventarier och serviceutrustning 

1 346 953 477 301 869 652 

för flygplan 569 518 477 458 92 60 

Övriga inventarier och fordon 4 053 4 052 2 792 2 907 1 261 1 145 

Byggnader och inredningar 6 138 4 533 1 344 1 216 4 794 3 317 

Mark och markanläggningar 180 162 8 6 172 156 

Summa 30 896 27 978 11 511 10 366 19 385 17 612 

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 

SAS Konsortiet 1996 1995 1996 1995 1996 1995 

Nyanläggningar 442 106 – – 442 106 

Flygplan 16 249 14 385 5 385 4 333 10 864 10 052 


Verkstadsinventarier och serviceutrustning 

1 312 900 467 286 845 614 

för flygplan 569 518 477 458 92 60 

Övriga inventarier och fordon 1 420 1 159 1 046 845 374 314 

Byggnader och inredningar 3 775 2 197 644 533 3 131 1 664 

Mark och markanläggningar 110 92 7 7 103 85 

Summa 23 877 19 357 8 026 6 462 15 851 12 895 

1 Försäkringsvärdet för flygplanen i SAS Gruppen per 31 december 1996 uppgick till 24 671 MSEK. Häri ingår försäkringsvärde för inhyrda flygplan med 6 226 MSEK. 

2 Uppskattat marknadsvärde i svenska kronor översteg, på balansdagen den 31 december 1996, bokfört värde med 1 500 MSEK. 

31 

Med avseende på övriga leasade flygplan är leasingavtalens 

utformning sådan (särskilt vad avser SAS köpoption under löptiden 

och vid leasingavtalets slut samt den ekonomiska risk SAS 

har vad avser flygplanens värde) att avtalen ur SAS synpunkt är 

att jämföra med köp. 

De 41 (35) flygplanen ingår i balansräkningen med 5 777 

(4 738). 

SAS Konsortiets flygplansinnehav kan specificeras enligt 

följande: 


Ägda 5 087 5 314 

Formellt leasade (betalda) 1 289 1 442 

Övriga leasade 4 488 3 296 

Bokfört värde 10 864 10 052 

Härtill kommer följande flygplan i SAS Gruppen: 


Ägda 679 1 767 

Formellt leasade (betalda) 30 42 

Övriga leasade 166 309 

Bokfört värde 875 2 118

Not 21 – Trafikavräkning (netto) 

Trafikavräkningsskulden utgörs av sålda outnyttjade biljetter, se 

principavsnittet sid 25. 

Den i trafikavräkningsskulden estimerade reserven uppgick 

per 31 december 1996 till 412 (443) både i SAS Gruppen och 

SAS Konsortiet. 

Not 22 – Obligationslån 

SAS Konsortiets obligationslån, uppgick till 3 249 (4 578). 

Specifikation på enskilda lån: 

Återstående 

skuld 

Emitterat belopp Räntesats % Löptid i MSEK 

50 milj. US Dollar 10,650 88/08 343 

700 milj. Franska francs 9,250 89/99 424 

200 milj. US Dollar 10,000 89/99 677 

200 milj. US Dollar 9,125 89/99 737 

500 milj. Danska kronor 9,000 90/00 124 

200 milj. Svenska kronor 14,000 90/00 181 

10 000 milj. Japanska yen 6,921 90/97 424 

10 000 milj. Japanska yen 6,100 91/01 339 

Summa 3 249 

Avgår amorteringar 1997 –424 

Summa 2 825 

I SAS Gruppen tillkommer: 

15 milj. Danska kronor 11,000 87/98 18 

Summa 2 843 

Flertalet av ovanstående lån är omlagda till andra valutor och 

andra räntebindningstider genom ingångna valuta- och ränteswapavtal 

samt valutaterminer. Skuldens valutaexponering är 

därmed förändrad så att skulden i huvudsak utgör exponering i 

europeiska valutor, se Not 26. 

Egna obligationer för totalt 157 (702) har återköpts och 

nettoredovisas under denna balanspost. 

Not 23 – Övriga lån 


Lån från SAS moderbolag* 1 566 – 

Finansiella leasar 5 944 4 731 

Övriga lån 1 147 1 514 

Summa före amortering 

Avgår amortering 1997 

8 657 6 245 

resp. 1996 

Övriga lån enligt 

–517 –809 

balansräkningen 8 140 5 436 


Lån från SAS moderbolag 1 566 – 

Finansiella leasar 5 720 4 330 

Övriga lån 466 750 

Summa före amortering 

Avgår amortering 1997 

7 752 5 080 

resp. 1996 

Övriga lån enligt 

–439 –706 

balansräkningen 7 313 4 374 

* Underliggande låneavtal avseende lån från SAS moderbolag är långfristiga. 

Respektive moderbolag har dock möjlighet, att under perioden disponera dessa 

medel. 

BOKSLUT 

32 

forts Not 23 

Valutaexponering, se Not 26. 

Lånen för Konsortiet förfaller till betalning enligt följande: 

1997 439 

1998 511 

1999 781 

2000 eller senare 6 021 

Summa 

Not 24 – Övriga långfristiga skulder 

7 752 


PRI 18 18 

Pensionsskuld 166 564 

Övriga personalförpliktelser 252 264 

Latenta skatter 137 161 

Övriga skulder 903 992 

Summa 1 476 1 999 


Pensionsskuld 196 549 

Övriga personalförpliktelser 252 264 

Övriga skulder 894 958 

Summa 1 342 1 771 

SAS redovisar pensionsskulden enligt PBO (Projected Benefit Obligation). 

De differenser som uppstod vid övergången till denna redovisningsprincip 

benämns “Implementeringsdifferenser”. 

Vid beräkning av SAS pensionsförpliktelser har följande långsiktiga 

ekonomiska förutsättningar fastslagits såsom gällande för SAS 

Gruppen och därmed representerande ett vägt genomsnitt: 

Diskonteringsränta 6,8% 

Långsiktig avkastning 8,0 % 

Inflation 3,0 % 

Framtida lönejustering 3,0 % 

Framtida justering av löpande pensioner 3,0 % 

I bokslutet är förpliktelserna i SAS Konsortiet inkluderade på det 

sätt som framgår i tabellen här intill. Implementeringsdifferenserna 

och estimatavvikelserna periodiseras över genomsnittlig kvarvarande 

intjäningstid för yrkesaktiva. Posten 

”ej amorterade estimatavvikelser” innehåller aktuariemässiga 

beräkningsdifferenser. Posten ”ej amorterade planändringar” 

innehåller förändringar till följd av ändringar i pensionsplaner. 


Årets pensionsintjäning 

Årets avkastning på 

–1 673 –1 106 

fonderade medel 

Årets amorteringar av implementeringsdifferenser,estimat- 

1 350 681 

avvikelser och planändringar –160 –96 

Under 1995 kostnadsfördes inbetalda 

premier för de förmånsbaserade 

kollektiva pensionplanerna i Sverige. 

För 1996 är kostnaden inkluderad 

–483 –521 

i årets pensionsintjäning enligt ovan 

Årets pensionskostnad, netto, 

– –195 

avseende förmånsbaserade ordningar –483 –716 

Förändringen i kostnad är en konsekvens av förändrad behandling 

av de svenska kollektiva pensionsplanerna. 

I tillägg betalas i Danmark premier för premiebaserade ordningar.

forts Not 24 

Status per den 31 december 1996 1995 

Fonderade medel 14 398 12 889 

Pensionsförpliktelser enligt PBO 

Differens fonderade medel 

–13 905 –13 181 

och PBO 

Ej resultatförda belopp: 

Ej intäktsförda 

493 –292 

implementeringsdifferenser 

Ej kostnadsförda estimat- 

–1 058 –810 

avvikelser 

Ej kostnadsförda 

288 468 

planändringar 81 –689 85 –257 

Bokförd pensionsskuld 196 549 

De flesta pensionsordningarna i Skandinavien är förmånsbaserade. 

Merparten av pensionsordningarna är säkrade 

genom försäkringsbolag eller pensionskassor. 

Siffrorna för status per 31 december 1995 är ändrade för 

att vara jämförbara med 1996. Den största ordningen i Danmark, 

pensionsförpliktelser för markanställda, har ändrat 

karaktär. Den del av ordningen som är ändrad till att vara en 

premiebaserad ordning har tagits ur ovanstående tabell för 

1995. Vidare har i tabellen tagits med jämförbara tal för 1995 

för de förmånsbaserade kollektiva pensionsplanerna i Sverige. 

Tidigare har de sist nämnda behandlats som premiebaserade 

ordningar eftersom information för att företa beräkningen 

inte förelegat. Under 1996 har information kunnat inhämtas 

och ordningen är därmed medtagen och inkluderad i tabellen 

båda åren. 

Den normala pensionsåldern för flygande personal i SAS är 

60 år. Enligt avtal med SAS piloter i Danmark, Norge och Sverige 

samt kabinanställda i Sverige och Norge medges frivillig 

förtida avgång med pension från tidigast 55 år. SAS har även 

utfäst sig att för piloter vilka förlorar sin licens betala pension 

fram till ordinarie pensionsålder, 60 år. Kabinpersonal 

anställd i Sverige försäkras med 65 års pensionsålder men 

vid fyllda 50 år sänks pensionsåldern till 60 år. Det sannolika 

nuvärdet för samtliga dessa åtaganden inkluderas i SAS 

beräknade totala pensionsförpliktelse enligt ovan. 

Övriga personalförpliktelser innefattar långfristiga åtaganden 

som SAS påtagit sig i samband med tidigare års åtgärdsprogram. 

Latenta skatter är hänförliga till dotterbolagens obeskattade 

reserver och är beräknade enligt fullskattemetoden (beräknad 

skatt på gjorda bokslutsdispositioner). 

BOKSLUT 

33 

Not 25 – Förlagslån 

Under verksamhetsåret 1985/86 emitterat förlagslån på 

200 miljoner schweiziska francs. Lånet löper utan fastställd förfallodag. 

SAS Konsortiet har exklusiv rätt att säga upp lånet 

vart femte år. Räntesatsen fastställs för perioder om 10 år och 

uppgår fr.o.m. 1996 till 3,625% per år. Under tidigare år har 

SAS återköpt obligationer för nominellt 55,3 miljoner schweiziska 

francs varefter lånet uppgår till 144,7 miljoner schweiziska 

francs. 

Not 26 – Finansiella instrument 

Per den 31 december 1996 har SAS Gruppen ingått valutaswapavtal 

till ett nominellt värde motsvarande 2 000 MSEK. 

Värdering till marknadsmässiga valutakurser ger ett positivt 

kursresultat netto om 308 MSEK. 

Utestående finansiella valutaterminer uppgår till ett nominellt 

värde motsvarande brutto 8 900 MSEK. Marknadsvärdering 

ger ett positivt netto om 80 MSEK. Samtliga kursresultat för 

ovannämnda värderingar är beaktade i resultatet. 

Utestående valutaterminer som är gjorda för att säkra framtida 

kommersiella flöden uppgår till ett nominellt värde om 

3 600 MSEK. Resultateffekten redovisas vid respektive kontrakts 

betalningsdag. En värdering till marknadsmässiga valutakurser 

per 31 december 1996 visar ett negativt värde netto om 

2 MSEK, som ej är beaktat i resultatet. 

Den finansiella valutaexponeringen beaktar exponeringen 

från samtliga likviditetsplaceringar, kort- och långfristig upplåning 

samt ovan nämnda finansiella instrument, dock ej valutaterminer 

för kommersiella flöden. Valutaexponeringen är föremål 

för ständig förändring. 

Per den 31 december 1996 var SAS Gruppens ungefärliga 

finansiella valutaexponering (netto) mot konsolideringsvalutan 

SEK enligt följande: 

Värde i MSEK 

Norska kronor –200 

Danska kronor 0 

Franska francs –100 

Belgiska francs –100 

Spanska pesetas 0 

Finska mark –200 

Schweiziska franc –100 

Brittiska pund –200 

Japanska yen –100 

Övriga valutor 0 

Svenska kronor eller valutor utan exponering –750 

Total nettoskuld –1 750 

Not 27 – Eget kapital 

Insatskapital Eget 

Insatskapital Konsortiet Bundna Fria kapital 

SAS Konsortiet SAS Commuter reserver reserver SAS Gruppen 

1 januari 1996 9 868 493 388 –161 10 588 

Aktieägartillskott 

Förskjutning mellan bundna 

1 400 1 400 

och fria reserver 

Förändring av omräknings- 

61 –61 

differenser 1 17 92 110 

Resultat 1996 1 568 22 186 1 776 

Föreslagen utdelning för 1996 –844 –844 

31 december 1996 11 992 516 466 56 13 030

forts Not 27 

Nedanstående sammanställningar utvisar skillnaden mellan 

SAS Konsortiets och SAS Gruppens Eget kapital, samt Resultat, 

till följd av olika redovisningsprinciper avseende dotteroch 

intressebolag. 

Eget kapital 

Eget kapital i SAS Konsortiet 11 992 

Skillnad eget kapital/Konsortiets bokförda 

värden på aktier i dotterbolag 484 

Skillnad kapitalandel/anskaffningsvärde 

intressebolag vilka ägs direkt av Konsortiet 38 

Eget kapital i Konsortiet SAS Commuter 516 

Eget kapital i SAS Gruppen 13 030 

Resultat 

Resultat före skatter i SAS Konsortiet 1 568 

Återföring av reserveringar för dotterbolag 

samt utdelning från dotterbolag (netto) –12 

Resultat i dotterbolag före skatt (netto) 268 

Resultatandelar i intressebolag vilka ägs 

direkt av Konsortiet –31 

Resultat i Konsortiet SAS Commuter 22 

Resultat före skatter i SAS Gruppen 1 815 

Dotterbolagens skatter –39 

Resultat före skatter hänförliga till SAS Konsortiet 1 776 

Not 28 – Ställda panter m.m. 

SAS Gruppen SAS Konsortiet 

1996 1995 1996 1995 

Inteckningar i fast egendom 541 592 – – 

Företagsinteckningar 15 15 – – 

Fordringar 72 112 28 34 

Summa 628 719 28 34 

Hyreskontrakten löper på mellan ett och trettio år och enskilda 

objekt med årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK har medtagits. 

I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan: 

I samband med sale and lease-back affären av Boeing 767- 

300 återinhyrs på operationell lease sex flygplan enligt hyreskontrakt 

som löper på 18-30 månader med rätt till förlängning i ett till 

två år. För 1997 uppgår kostnaden till 344 MSEK. Hyreskostnaden 

för 1998 uppgår till 317 MSEK samt för 1999 till 83 MSEK. 

Linjeflyg Leasing HB hyr 5 Fokker F-28 på operationell lease. 

Hyreskostnaden för dessa uppgår årligen till 27 MSEK. Avtalet 

är förlängt till oktober 1999. 

SAS och Linjeflyg AB (”SAS”) å ena sidan och Luftfartsverket 

å andra sidan träffade i mars 1988 avtal om full ersättning till 

Luftfartsverket i samband med uppförandet av Terminal 2 på 

Arlanda. Genom avregleringen av inrikesflyget per den 30 juni 

BOKSLUT 

34 

Not 29 – Ansvarsförbindelser 

SAS Gruppen SAS Konsortiet 

1996 1995 1996 1995 

Ansvarsförbindelser 

för dotterbolag 

Summa ansvarsförbindelser 

– – 578 275 

för dotterbolag – – 578 275 

Ansvarsförbindelser, övriga 1 276 1 226 596 849 

Summa 1 276 1 226 1 174 1 124 

I ansvarsförbindelser ingår brutto 351 (656) hänförbart till 

swaptransaktioner i främmande valutor avseende swappade 

lån vars värde på balansdagen är lägre än värdet på ursprungslånen. 

Vidare ingår 141 (97) hänförbart till skillnaden mellan 

upplupen skuld- och intäktsränta för swaptransaktioner. 

SAS International Hotels AS har för Radisson SAS Palais 

Hotel, Vienna utställt en garanti för fullgörandet av hyreskontraktet 

såväl som för ombyggnad och renovering i slutet av 

hyresperioden. En bank har ställt ut en motgaranti som täcker 

dessa åtaganden. 

I managementavtalen för Radisson SAS Palais Hotel, Vienna, 

Radisson SAS Hotel, Hamburg, Radisson SAS Hotel, Brussels 

och Radisson SAS Scandinavia Hotel, Milano garanterar SAS 

International Hotel AS en minsta årlig cashflow fram till år 2006 

respektive 2007 (Bryssel) och 2011 (Milano). 

På grund av sin storlek är SAS Gruppen härutöver inblandad i 

tvister av vilka vissa kommer att bli rättsligt prövade. För de fall 

det bedöms föreligga sannolika förlustrisker görs avsättningar 

löpande. 

Not 30 – Hyresförpliktelser 

SAS Gruppens olika affärsområden har ingått hyresåtaganden enligt följande, med angivande av den totala årshyran för: 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 och framåt 

Flygplan 866 810 395 182 97 13 

Hotellfastigheter 358 391 395 371 349 3 231 

Övriga fastigheter 176 179 162 149 137 587 

Maskiner och inventarier 1 2 1 

Totalt (MSEK) 1 401 1 382 953 702 583 3 831 

1992 har förutsättningen för nämnda avtal förändrats. En principöverenskommelse 

mellan SAS och Luftfartsverket träffades 

1992-11-25 med innebörden att SAS utöver en rörlig passageraravgift 

ska erlägga en fast avgift till Luftfartsverket under åren 

1993-2005. Den totala hyresförpliktelsen för perioden 1997- 

2001 uppgår till 170 MSEK, för år 2002-2005 uppgår förpliktelsen 

till 54 MSEK. SAS hävdar att samtliga flygbolag på ett konkurrensneutralt 

sätt ska bära sin andel av Luftfartsverkets 

kapacitetskostnader för Terminal 2, dvs. att alla flygbolag ska 

betala samma kostnad per passagerare. Omförhandlingar av 

avtalet har hittills varit resultatlösa. SAS har därför vidtagit 

rättsliga åtgärder.

BOKSLUT 

Revisionsberättelse 

Vi har granskat årsredovisningen för SAS Gruppen och SAS Konsortiet 

för år 1996. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

Årsredovisningen för SAS Gruppen och SAS Konsortiet har 

baserats på de redovisningsprinciper som anges i årsredovis- 

för Scandinavian Airlines System (SAS) 

Denmark – Norway – Sweden 

Stockholm den 4 mars 1997 

35 

ningens avsnitt ”Redovisnings- och värderingsprinciper”. 

Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande 

bild av den ekonomiska ställningen för SAS Gruppen och SAS 

Konsortiet den 31 december 1996 och resultatet för räkenskapsåret 

i överensstämmelse med ovan angivna principer. 

Arne Brendstrup Bernhard Lyngstad Roland Nilsson 

Ole Koefoed Olav Revheim Jan Åke Magnuson 

Auktoriserade revisorer

Storleken på SAS flygplansflotta var vid utgången av 

1996 oförändrat 178 flygplan, varav 15 var uthyrda. 

SAS ägde eller finansiellt leasade 141 av planen och 

hyrde in 37. 

Under slutet av 1996 levererades de första sex MD-90 

från McDonnell Douglas. Den totala beställningen om 

åtta MD-90 fullföljs under juli och augusti 1997, SAS har 

genom optionsavtal möjlighet att beställa ytterligare sex 

flygplan. Därefter tar SAS inga leveranser av nya flygplan 

förrän i augusti 1998 då Boeing 737-600 börjar 

levereras. Utöver de kontrakterade 41 flygplanen har 

SAS optioner på ytterligare 35 st plan. 

Övriga förändringar i flottan under året utgjordes 

av försäljning av sju, tidigare uthyrda, Boeing 737- 

500 till British Midland och återlämning av sex inhyrda 

plan. Vidare hyrdes sju plan in och antalet uthyrda 

plan minskade med elva. Se tabellen. 

MILJÖHÄNSYN OCH BRÄNSLEEFFEKTIVITET 

Vid val av flygplanstyp ställs höga krav på passagerarkomfort, 

säkerhet, total driftsekonomi, attraktivitet 

på andrahandsmarknaden och anpassning till linjestrukturen. 

Stor vikt läggs på flygplanens miljövänlighet 

och bränsleeffektivitet. Genom inköpen av 

Douglas MD-90 och Boeing 737-600 har SAS tillgång 

till de flygplan som har lägst miljöbelastning i sin 

klass. SAS förutser att bränsleförbrukningen per passagerarkilometer 

kan sänkas med ca 10% fram till år 

2005. För detaljerad information om flygtrafikens 

totala miljöpåverkan, se SAS miljöredovisning. 

OPTIMERAD FLOTTSTRUKTUR 

Den största andelen av SAS flygtrafik sker på de 

europeiska, intraskandinaviska och nationella linjerna. 

De genomsnittliga flygavstånden är relativt korta 

och frekvensen på avgångar är hög. Tyngdpunkten i 

flottan ligger därför på medelstora flygplan med 100- 

150 säten. Den genomsnittliga åldern på flygplansflottan 

är i dag ca tio år och den förutses förbli på 

Douglas DC-9-21 & DC-9-41 

Passagerare: 75/105–122 

Marschfart: 815 km/h 

Räckvidd: 2 600 km 

Linjeanvändning: Kort- 

och medeldistansflyg 

Fokker F-28 

Passagerare: 65–75 


Räckvidd: 1 350–2 150 km 

Linjeanvändning: Användes 

främst på inrikeslinjer i Sverige 

ANALYSUNDERLAG 

FLYGPLANSFLOTTAN 

36 

den nivån fram till år 2000. 

Den långsiktiga planeringen av flygplansflottans 

storlek och dess inbördes fördelning på olika flygplanstyper 

sker genom avancerade datasimuleringar 

av existerande och planerade linjer. Ekonomiska 

tillväxtprognoser, slotsbegränsningar vid destinationen 

samt önskad frekvens är några faktorer som vägs 

in. På kort sikt optimeras flygplansflottans struktur 

genom ut- och inhyrning. 

FINANSIERING 

Flygplansflottan utgör den största tillgångsposten 

inom SAS och vid utgången av 1996 hade den ett bokfört 

värde på 11 739 MSEK. Finansieringen av flygplanen 

sker primärt på följande sätt: 

• Egna medel genererade i verksamheten. 

• Upplåning i bank, emittering av obligations- eller 

förlagslån samt upprättande av olika former av certifikatprogram 

eller tecknande av kreditlöfte. Exempelvis 

tecknade SAS i januari 1996 en lånefacilitet 

på 310 MUSD för att förbereda finanseringen av 

Boeing 737-600. 

• Finansiell leasing: SAS ingår långsiktiga hyresavtal 

om 10-17 år som i praktiken är att likställa med 

köp. Flygplanen bokförs som tillgångar hos SAS. 

• Operationell leasing: kortsiktiga hyresavtal på 2-5 år 

som SAS ingår för att hantera tillfälliga behov eller 

överskott av flygplan. Flygplanen bokförs normalt 

ej som tillgång hos SAS. 

Vid beställning av nya flygplan tecknar SAS dels 

direkta order och dels optioner, vilket ger ökade möjligheter 

att anpassa flygplansflottan till linjestruktur 

och trafikutveckling. Beslut om utnyttjande av optioner 

måste ske 1,5 till 2 år före leverans. 

ALLIANSEN MED LUFTHANSA 

På kort sikt har SAS strategiska allians med Lufthansa 

inte någon större påverkan på flygplansflottans 

Boeing 767-300ER 

Passagerare: 198-251 



Linjeanvändning: 90-talets 

långdistansflyg 

Douglas MD-80 (81, 82, 83, 87) 

Passagerare: 110–162 


Räckvidd: 2 600 (81), 3 200 (82), 

4 300 (83), 3 500 (87) km 

Linjeanvändning: Kort- och 

medeldistansflyg

struktur och investeringsnivå. Flottorna skiljer sig åt 

såväl i struktur som i standardspecifikation, exempelvis 

beträffande cockpitutformning. På lång sikt för- 


37 

väntar sig dock SAS viss harmonisering av flygplansflottorna 

och studier har inletts för att identifiera 

möjligheterna till fördjupad samverkan. 

STATUS OCH UTVECKLING AV FLYGPLANSFLOTTAN 

Totalt Levererade/ Sålda/ Åter- Totalt Varav Ägda/ Operationell 

Flygplansflottan 1996-12-31 

Kapitel II 

95-12-31 Inhyrda 96 Uthyrda 96 lämnade 96-12-31 Uthyrda Fin leas Leasing 

Douglas DC-9-41 25 1 12 8 4 

Fokker F-28 19 19 14 5 

Deltotal 44 1 31 22 9 

Kapitel III 

Boeing 747-200 BC 1 1 1 

Boeing 767-200 1 1 1 1 

Boeing 767-300ER 13 2 15 7 8 

Douglas DC-9-21 4 4 4 

7 

Douglas DC-9-41 12 12 

Douglas DC-9-51 1 1 1 5 1 

Douglas MD-81 31 31 31 

Douglas MD-82 16 16 4 2 16 

Douglas MD-83 4 4 2 3 4 

Fokker F-50 22 22 13 9 

Boeing 737-300QC 2 2 

Douglas DC-9-81 5 3 8 8 

Douglas MD-87 17 1 18 16 2 

Douglas MD-90-30 6 6 6 

Boeing 737-500 12 7 3 2 2 4 2 

SAAB 340 6 6 5 6 6 

Deltotal 134 13 7 5 147 15 119 28 

Totalt 178 13 7 6 178 15 141 37 

1.Transbrazil 2.Reno Air 3.Spanair 4.British Midland 5.Hawaiian Airlines 6.Air Nelson 7.Bullerdämpade under 1996 

Flygplan i SAS egen drift Antal 1995 1996 1997 1998 1999 2000 

Kapitel II 

Douglas DC-9-41 25 12 3 

Fokker F-28 19 19 16 14 

Deltotal 44 31 19 14 

Kapitel III 

Boeing 747-200 BC 1 1 1 1 1 

Boeing 767-300ER 12 14 14 14 15 16 

Douglas MD-81/82/83/87 62 63 63 64 65 65 

Douglas MD-90-30 6 8 8 8 8 

Douglas DC-9-21 (bullerdämp.) 4 4 4 4 2 

Douglas DC-9-41 (bullerdämp.) 12 20 20 20 20 

Douglas DC-9-81 5 8 8 8 8 

Boeing 737-300QC 2 

Boeing 737-600 10 26 41 

Fokker F-50 22 22 22 22 22 22 

SAAB 2000 4 4 4 4 

Deltotal 107 130 144 155 171 177 

Totalt 151 161 163 169 171 177 

Douglas MD-90-30 

Passagerare: 141 





Boeing 737-600 






Fokker F-50 




Linjeanvändning: Ersatte F-27 för 

närtrafik inom SAS Commuter 

SAAB 2000 

Passagerare: 47 



Linjeanvändning: Används 

på inrikeslinjer i Sverige samt 

mellan Sverige och Finland

SAS Gruppens finansiella exponering är hänförlig till 

valutarisker, ränterisker, likviditets- och upplåningsrisker 

samt kreditrisker. Dessa risker hanteras inom 

ramen för en av styrelsen fastslagen finanspolicy. 

VALUTA- OCH RÄNTERISKER 

Valutasammansättningen på nettoskulden fördelas 

som valutasammansättningen på det operationella 

nettokassaöverskottet i verksamheten. Operationella 

överskottsvalutor är bland annat SEK, NOK, DEM, 

GBP, FIM, FRF och JPY. Nedanstående graf visar en 

schematisk bild över hur det operationella kassaflödet 

fördelas på de olika valutorna. Nettoskuldens 

valutasammansättning revideras löpande gentemot 

likviditetsprognoser. Dess storlek i förhållande till 

total balansomslutning visas i diagrammet till höger. 

Operationella underskottsvalutor är DKK, USD 

och ECU. Minst 50 procent av de förväntade flödena i 

dessa valutor säkras löpande med terminskontrakt 

för de kommande tolv månaderna. Valutasäkringen 

görs proportionerligt mot de operationella överskottsvalutorna. 

I anslutning till resultaträkningen på sidan 14 

finns en sammanställning över valutakursförändringars 

påverkan på resultatet. 

Genom en matchning av räntesammansättningen 

på de likvida medlen mot de räntebärande bruttoskulderna 

kontrolleras ränterisken. De likvida medlens 

valutasammansättning hanteras på motsvarande 

sätt, vilket medför att nettopositionen för både räntor 

och valutor reflekteras i nettoskulden. Nettoskuldens 

karaktär styr också räntebindningstiden. 

% 

80 

60 

40 

20 

0 

–20 

–40 

–60 

–80 

Valutasammansättning, operationellt kassaflöde* 

SEK 

NOK 

DEM 

GBP 

FIM 

FRF 

JPY 

ÖVRIGA 

DKK 


USD 

ECU 

* Valutasammansättningen anges som nettoflöden per valuta. Staplarna beskriver 

respektive valutas ungefärliga andel av rörelseresultatet före avskrivningar. 

FINANSIELL RISKHANTERING 

38 

SAS Gruppens balansräkning 

Tillgångar Eget kapital & skulder 

Överskottslikviditet 

Mållikviditet 

Icke räntebärande 

fordringar 

Flygplan och övrigt 

LIKVIDA MEDEL 

Räntebärande skulder 

Icke räntebärande 

skulder 

Eget kapital 

Valuta- och ränterisk uppstår på nettoskulden, som utgör en mindre del 

av de räntebärande skulderna. Riskerna är begränsade och relaterade 

till den operationella verksamheten. 

Finanspolicyn stipulerar en genomsnittlig räntebindningstid 

på nettoskulden om ca 2,5 år. Avvikelser 

kan göras och vid anpassning av räntebindningstiden 

används olika typer av derivatinstrument så som 

långa ränteswappar, FRA-kontrakt (Forward Rate 

Agreement) och futures. Den genomsnittliga räntebindningstiden 

varierade under 1996, men var genomsnittligt 

något lägre än 2,5 år. 

Nettoskulder 

LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISKER 

De likvida medlen ska primärt placeras i instrument 

med hög likviditet eller kort återstående löptid. 

Målsättningen är att likvida medel och bindande kreditlöften 

skall uppgå till minst 25% av gruppens kostnader. 

Det innebär att SAS Gruppen ska ha en mållikviditet 

på ungefär 7 500 MSEK. Därutöver finns en 

överskottslikviditet till följd av långfristig upplåning 

till attraktiva villkor i slutet av 80-talet och början av 

90-talet. Per 1996-12-31 uppgick gruppens likvida 

medel till 11 050 MSEK. 

Upplåningen sker huvudsakligen via obligationslån, 

banklån, förlagslån, finansiell leasing och direkt 

upplåning (SAS lånar direkt av en investerare utan 

mellanhänder i form av bank). Löptiden för de långfristiga 

lånen uppgick vid utgången av året till cirka 5 

år. Per 1996-12-31 uppgick gruppens räntebärande 

skulder (brutto) till 13 376 MSEK. En specificering av

de långfristiga skulderna finns i not 22-25 på sidan 32. 

Storleken på de bundna kreditlöften, som SAS 

långivare har beviljat, ökade under året, då SAS i 

januari 1996 undertecknade en lånefacilitet om 310 

MUSD. Lånefaciliteten med slutförfall år 2010 ger 

SAS en likviditetsreserv för att möta framtida finansieringsbehov 

i form av exempelvis flygplansinvesteringar, 

och reducerar därmed också upplåningsriskerna. 

Under 1996 finansierades sex MD-90 via finansiell 

leasing med 10 års löptid. Finansieringen uppgår till 

cirka 1,5 miljarder SEK. 

SAS har en god kreditvärdighet. Soliditeten har de 

senaste åren förbättrats och uppgick vid slutet av 

1996 till 37 procent. SAS rating hos det amerikanska 

ratinginstitutet Moody’s, är A3 för långfristiga skulder 

och P1 för kortfristiga skulder. Det japanska 

ratinginstitutet Nippon Investor Services höjde i slutet 

av 1996 SAS långfristiga rating från AA – till AA. 

KREDITRISKER 

Kreditrisker är hänförliga till placering av likvida 

medel och användning av derivatinstrument och uppstår 

genom risken att motparten inte fullgör sin del av 


39 

LÅNGFRISTIG RATING (MOODY’S)* 

British Airways A2 

Japan Airlines A2 

Lufthansa A2 

SAS A3 

All Nippon Airways A3 

American Airlines Baa2 

Qantas Baa2 

United Airlines Baa3 

Delta Baa3 

Air Canada 

* Per 1997-01-06 

Ba3 

ingångna avtal. För placeringar utgörs kreditriskens 

storlek av det nominella beloppet, och för derivatinstrument 

görs en värdering i enlighet med internationell 

marknadspraxis. 

Finanspolicyn stipulerar att transaktioner framförallt 

ska göras med institutioner med mycket hög 

kreditvärdighet. Användningen av derivatinstrument 

sker i huvudsak för att skapa önskad valuta- och räntemässig 

exponering på nettoskulden.

De tre nationella flygbolagen SAS Danmark A/S, 

SAS Norge ASA och SAS Sverige AB äger tillsammans 

100% av SAS Gruppen. 

Under 1996 genomfördes en harmonisering av 

respektive moderbolags kapitalstruktur samt en renodling 

av deras verksamhet i syfte att öka SAS tydlighet 

på aktie- och kapitalmarknaden. Bolagen bytte också 

namn (från tidigare DDL, DNL respektive SILA). En 

mer detaljerad beskrivning av dessa aktiviteter och 

dess bakgrund återfinns på sid 76. I direkt anslutning 

finns också moderbolagens årsredovisningar. 

Notering av aktierna sker på börserna i Köpenhamn, 

Oslo respektive Stockholm. 

SEK 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 


SAS DANMARK A/S SAS NORGE ASA SAS SVERIGE AB 

2/7 2/7 3/7 

40 

GEMENSAM UTDELNINGSPOLITIK 

SAS Gruppens moderbolag har som ambition att 

bedriva en koordinerad utdelningspolitik, så att 

utdelningen per aktie från respektive bolag är lika 

stor vid omräkning till en och samma valuta. Eventuella 

skillnader i moderbolagens utdelningar förväntas 

därmed endast uppstå som en effekt av avrundningar 

samt valutakursförändringar i perioden mellan styrelsens 

godkännande av räkenskaperna och tidpunkten 

för utdelningen. 

Kursutveckling 1996 SAS Danmark 

=Index 100 

150 

Relativ kursutveckling 1996 

Kurvorna visar kursutvecklingen under 1996 omräknat till SEK 

för de tre moderbolagens aktier. 

Källa: Datastream, SAS 

ÄGARSTRUKTUR OCH KURSUTVECKLING 

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 1996 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 1996 

SAS Danmark 

SAS Norge 

SAS Sverige 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

SAS Danmark 

SAS Norge 

SAS Sverige 

Grafen visar den relativa kursutvecklingen för den norska och 

svenska aktien med den danska som bas. Sedan harmoniseringen 

av moderbolagens kapitalstruktur i juni har skillnaderna 

i prissättning aktierna emellan minskat. 

Källa: Datastream, SAS

Aktierna i SAS Danmark A/S noteras på Københavns 

Fondbørs. Den 31 december 1996 uppgick det nominella 

aktiekapitalet i SAS Danmark A/S till 470 

MDKK fördelat på 47 miljoner aktier, vardera med 

ett nominellt värde på 10 DKK. Ökningen av aktiekapitalet 

är hänförlig till den fondemission på 121,9 

MDKK och en nyemission på 144,9 MDKK som 

genomfördes under året. Nyemissionen gjordes till 

kursen 39 DKK – vilket gav totalt ca 555 MDKK 

netto. Hälften av aktierna ägs av den danska staten 

och resterande av privata ägarintressen. 


Förändringar i aktiekapitalet 

Nom. Nom. Antal 

MDKK Fond- Split Ny- aktie värde aktier 

År emission emission kapital DKK (000) 

1991 50,8 100 508 

1995 152,4 1:4 203,2 25 8 128 

1996 121,9 1:4 144,9 470,0 10 47 000 

Aktiefördelning 

Den danska aktiebolagslagen föreskriver offentliggörande av de 

aktieägare som äger 5% eller mer av aktierna i ett bolag. Danska 

staten äger 50% av aktierna och det fanns vid årsskiftet 

ingen annan enskild ägare som hade 5% eller mer av aktierna. 


Aktiedata1 Proforma* 

Belopp i DKK 

NYCKELTAL PER AKTIE 

1992 1993 1994 1995 1996 1996 

Vinst –4,23 –3,27 12,34 7,08 6,38 6,96 

Utdelning (föreslagen) 0 0 2,05 2,46 2,60 2,60 

Utdelning i % av vinst 

KURSRELATERADE DATA 

0 0 17 35 41 37 

Börskurs vid årets slut 18,93 29,29 63,31 99,05 73,00 73,00 

Lägsta/högsta under året 19/42 25/31 30/72 64/112 61/111 61/111 

Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 37 68 155 194 124 118 

Direktavkastning, % – – 3,2 2,5 3,6 3,6 

Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg neg 5,1 14,0 11,4 10,5 

P/E-tal, högsta neg neg 5,9 15,8 17,4 15,9 

P/E-tal, lägsta neg neg 2,4 9,0 9,6 8,8 

Börsvärde 31/12 (MDKK) 752 1 163 2 514 3 934 3 431 3 431 

Aktieomsättning i % av utestående aktier 36% 61% 61% 41% 45% 45% 

1 Bolagsredovisning 1992-1996. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma 1996. 

* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av SAS moderbolag. 

Källa: Findata, Datastream, SAS 

41 

DKK 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

10 

Kursutveckling 1992 – 96 

1992 1993 1994 1995 1996 

SAS Danmark A/S (DDL) 

Københavns Fondbørs Aktieindex 

KURSUTVECKLING 

Vid utgången av 1996 var kursen 73 DKK, en minskning 

med 26% jämfört med december 1995. Under 

året har kursen pendlat mellan 61 DKK och 111 

DKK. 21 miljoner aktier omsattes under 1996, motsvarande 

45% av samtliga utestående aktier.

Aktierna i SAS Norge ASA noteras på Oslo Børs. 

Den 31 december 1996 uppgick det nominella aktiekapitalet 

i SAS Norge ASA till 470 MNOK fördelat på 

47 miljoner aktier, vardera med ett nominellt värde på 

10 NOK. Ökningen av aktiekapitalet är hänförlig till de 

två fondemissioner på 62,9 MNOK och 92,6 MNOK som 

genomfördes under året. Hälften av aktierna är A-aktier, 

helt ägda av den norska staten. Hälften av aktierna 

är B-aktier, fördelade på privata ägarintressen. 



MNOK Fond- Ny- aktie värde aktier 

År emission Split emission kapital NOK (000) 

1987 40,9 235,9 25 9 436 

1988 78,6 314,5 25 12 582 

1996 62,9 377,5 30 12 582 

1996 92,6 1:3 470,0 10 47 000 


1996-12-31 i % Äger i % av 

Aktieinnehav Antal av alla tills. aktieaktieäg. 

aktieäg. st aktier kap. 

1 – 500 1 858 76,0 240 669 0,5 

501 – 1 000 219 9,0 154 485 0,3 

1 001 – 10 000 222 9,1 698 226 1,5 

10 001 – 50 000 73 3,0 1 719 173 3,7 

50 001 –100 000 19 0,8 1 473 629 3,1 

100 001 –999 999 52 2,1 42 713 818 90,9 

Summa 2 443 100,0 47 000 000 100,0 



Aktiedata1 Proforma * 

Belopp i NOK 



Vinst (SAS Gruppen) –3,60 –3,64 3,74 7,94 7,55 8,08 

Utdelning (föreslagen) – – 1,87 3,35 2,80 2,80 

Utdelning i % av vinst 

KURSRELATERADE DATA 

– – 50 42 37 35 



Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 25 38 89 109 92 101 


Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg neg 15,2 9,4 9,1 8,5 

P/E-tal, högsta neg neg 17,6 11,2 11,8 11,0 

P/E-tal, lägsta neg neg 6,7 7,1 7,5 7,1 

Börsvärde 31/12 (MNOK) 692 1 145 2 680 3 511 3 243 3 243 


1 Gruppredovisning 1992-96. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma 1996. 

* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av SAS moderbolag (IAS-anpassning). 

Källa: Findata, Datastream, SAS. 

42 

NOK 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 


10 

1992 1993 1994 1995 1996 

SAS Norge ASA (b) (DNL) 

Oslo Børs Totalindex 

De 10 största aktieägarna i SAS Norge, 31 dec 1996 

Antal Kapitalaktier 

andel, % 

Den norske stat 23 500 000 50,00 

Fred Olsen & Co-selskapene 3 200 147 6,81 

UNI Storebrand 1 514 326 3,22 

Unibank A/S 1 201 420 2,56 

Aksjefondet Avanse K 814 358 1,73 

K-Vekst Aksjefondet 722 000 1,54 

Den Danske Bank A/S, CJA 686 468 1,46 

Den Danske Bank A/S 626 362 1,33 

Citibank, N.A.General Depot 595 399 1,27 

Kommunal Landspensjonsk. 583 824 1,24

Aktierna i SAS Sverige AB noteras på Stockholms 

Fondbörs. Den 31 december 1996 uppgick det nominella 

aktiekapitalet i SAS Sverige AB till 705 MSEK fördelat 

på 70,5 miljoner aktier, vardera med ett nominellt 

värde på 10 SEK. Hälften av aktierna ägs av den svenska 

staten och resterande av privata ägarintressen. 



MSEK Fond- Apport- aktie värde aktier 

År emission emission kapital SEK (000) 

1992 – 352,5 10 35 250 

1993 352,5 705,0 10 70 500 

1996 705,0 10 70 500 


1996-12-31 i % Äger i % av 

Aktieinnehav Antal av alla tillsammans aktieaktieäg. 

aktieäg. st aktier kap. 

1 – 500 1 306 82,6 223 310 0,3 

501 – 1 000 160 10,1 137 520 0,2 

1 001 – 10 000 64 4,0 159 396 0,3 

10 001 – 50 000 6 0,4 173 500 0,2 

50 001 –100 000 2 0,1 113 000 0,2 

100 001 – 24 1,5 64 987 037 92,2 

Svenska förvaltare 20 1,3 4 702 358 6,6 

Övriga1 – – 3 879 – 

Summa 1 582 100,0 70 500 000 100,0 

1 Hembudsaktier, kupongaktier, okända ägare och outnyttjade fondaktier 



43 

De 10 största aktieägarna i SAS Sverige, 31 dec 1996 

Antal Kapitalaktier 

andel, % 

Svenska staten 35 250 000 50,00 

Investor 

Sparbankens aktie- 

13 004 780 18,45 

och allemansfonder 7 566 290 10,73 

Volvo 3 327 200 4,72 

S-E-Banken 1 937 321 2,75 

LO 1 805 500 2,56 

Nordbanken 1 321 500 1,87 

SPP 1 128 660 1,60 

Svenska Handelsbanken 803 140 1,14 

Skandia 688 000 0,98 

Aktiedata1 Proforma 

Belopp i SEK 



Vinst (SAS Gruppen) –9,16 2,75 13,79 13,32 9,42 9,42 

Utdelning (föreslagen) – – 2,50 3,002 3,00 3,00 

Utdelning i % av vinst – – 18 232 KURSRELATERADE DATA 

32 32 



Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 50 56 108 127 2 * 

119 118 


Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg 12,7 5,8 8,5 9,1 9,1 

P/E-tal, högsta neg 17,5 6,2 8,9 15,4 15,4 

P/E-tal, lägsta neg 9,1 2,6 5,3 8,5 8,5 

Börsvärde 31/12 (MSEK) 2 045 2 468 5 640 8 002 6 063 6 063 


1 Gruppredovisning 1992-96. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma 1996. 

2 Engångsutdelning om 24.30 SEK ej inkluderad resp. kvarstår här i eget kapital. 

* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av SAS moderbolag (IAS-anpassning). 

Källa: Findata, Datastream, SAS. 

SEK 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 


10 

1992 1993 1994 1995 1996 

SAS Sverige AB (SILA) 

Affärsvärldens Generalindex


Operationella nyckeltal och grafer 

TRAFIK/PRODUKTION 1996 1995 1994 1993 1992 

Antal beflugna städer 104 106 102 104 98 

Flugna km, linjetrafik (milj) 235,7 218,5 217,2 225,6 202,9 

Flygtimmar i luften (000) 375,5 352,6 350,2 367,9 326,0 

Antal befordrade passagerare, totalt (000) 19 828 18 835 18 823 18 619 16 808 

Offererade tonkm*, totalt (milj) 4 237,8 3 691,6 3 579,4 3 633,4 3 389,8 

Offererade tonkm, charter 153,2 145,4 78,6 66,8 44,8 

Offererade tonkm, linjetrafik 4 084,6 3 546,2 3 500,8 3 566,6 3 345,0 

Betalda tonkm*, linjetrafik (milj) 2 423,1 2 172,7 2 163,2 2 106,9 1 929,9 

Passagerare och överviktsbagage 1 754,6 1 670,4 1 666,8 1 637,3 1 488,0 

Frakt 620,3 452,8 445,9 420,4 391,7 

Post 48,2 49,5 50,5 49,2 50,2 

Total lastfaktor*, linjetrafik (%) 59,3 61,3 61,8 59,1 57,7 

Offererade platskm*, linjetrafik (milj) 30 646 28 447 28 154 28 581 26 396 

Betalda passagerarkm*, linjetrafik (milj) 19 487 18 506 18 466 18 138 16 547 

Kabinfaktor*, linjetrafik (%) 63,6 65,1 65,6 63,5 62,7 

Punktlighet (% inom 15 minuter) 87,8 87,6 91,3 90,0 90,6 

Regularitet* 98,7 97,5 98,7 98,7 99,0 

Genomsnittlig färdsträcka, linjetrafik (km) 990 989 983 976 990 

Trafikintäkt2 /Betald tonkm (SEK) 11,57 12,91 12,07 11,24 10,04 

Passagerarintäkt2 /Betald passagerarkm (SEK) 1,31 1,39 1,29 1,21 1,06 

Flygdriftskostnad/Offererad tonkm (SEK) 7,32 7,73 7,22 7,19 6,18 

Betalda tonkm/Anställd (linjetrafik) 119 610 119 052 115 920 108 388 93 500 

Betalda passagerarkm/Anställd (linjetrafik)1 023 677 1 014 027 989 532 933 053 802 000 

Bränslepris (cent/gallon) 78 67 66 71 76 

Break even-lastfaktor* (%) 

SAS 56,9 56,4 58,6 59,5 58,6 

AEA 

3 

66,2 65,2 65,5 63,8 

IATA 

3 

59,2 60,7 61,4 60,7 

US Majors 

1 1992 års siffror ingår 7 månader av Linjeflygs trafik- och produktionstal. 

2 3 SAS trafikintäkter redovisas med avdrag för lämnade rabatter. Uppgifter ej tillgängliga. *Definitioner, se sid 26. 

% 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

92 

93 


AEA 

Punktlighet 

94 

95 

96 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

92 

SAS Flygplansflotta 

utnyttjandegrad 

93 

94 

44 

95 

3 

96 

B-767 

MD-80/DC-9/MD-90 

Blockhours/flygplan och dag 

52,2 54,6 53,5 56,0 

år 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

92 

SAS Flygplansflotta 

Genomsnittsålder 

93 

94 

95 

B-767 

MD-80/DC-9/MD-90 

96 

1

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

92 

Enhetsintäkt* (yield) 

93 

94 

95 

*Definitioner, se sid 26. 

96 

SAS US Majors 

AEA IATA 

Intäkt/Betald tonkm (USD) 

Intäkt/Betald Enhetsintäktens* variation 

tonkm (UScent) med flygavstånd, Europa 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

TUSD 

260 

240 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

500 

1 000 

1 500 

■ SAS, 1995: 300/724 

▲ AEA, 1995: 212/867 

92 

Intäkt per anställd 

93 

94 

95 

96 

2 000 


AEA IATA 

Genomsnittligt 

flygavstånd 

(km) 


110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

92 

Enhetskostnad* 

93 

94 

45 

95 

96 


AEA IATA 

Kostnad/Offererad tonkm (USD) 

Kostnad/Offererad Enhetskostnadens* variation 

tonkm (UScent) med flygavstånd, Europa 

350 

1 200 

1 100 

1 000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

500 

1 000 

1 500 

■ SAS, 1995: 126/724 

▲ AEA, 1995: 114/867 

Passagerare per anställd 

92 

93 

94 

95 

96 

2 000 


AEA IATA 

Genomsnittligt 

flygavstånd 

(km) 

% 

8 

6 

4 

2 

0 

–2 

–4 

–6 

20 

15 

10 

5 

0 

–5 

–10 

92 

92 

Rörelsemarginal 

93 

94 

95 

96 


AEA IATA 

Rörelseresultat per anställd 

TUSD 

% 

70,0 

67,5 

65,0 

62,5 

60,0 

57,5 

55,0 

52,5 

50,0 

92 

93 

94 

95 

96 


AEA IATA 

Lastfaktor* 

93 

94 

95 

96 


AEA IATA


Ekonomiska och finansiella 

nyckeltal 

SAS GRUPPEN, MSEK 

RESULTATRÄKNINGAR 1996 1995 1994 1993 1992 

Omsättning 35 189 35 403 36 886 39 122 34 445 

Rörelseresultat före avskrivningar m.m. 3 668 4 762 3 404 2 032 2 930 

Avskrivningar m.m. –1 851 –1 840 –2 000 –1 782 –1 532 

Resultatandelar i intresseföretag –15 72 –13 –1 –8 

Finansiella poster (netto) –85 –451 –668 –1 313 –2 244 

Minoritetsandelar i resultat efter finansiella poster –2 –2 –99 16 89 

Resultat vid försäljning av flygmateriel och aktier m.m. 100 91 881 556 5 

Resultat före skatt 1 815 2 632 1 505 –492 –760 

FINANSIERINGSANALYSER 

Nettofinansiering från årets verksamhet 3 814 4 881 2 338 1 377 1 444 

Investeringar –4 202 –1 399 –1 391 –1 141 –3 338 

Försäljning av anläggningar m.m. 1 066 619 5 305 1 852 552 

Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 – – – 

Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 – – – – 

Finansieringsöver-/underskott 928 3 510 6 252 2 088 –1 342 

Extern finansiering (netto) 44 –4 157 –3 872 –2 469 1 584 

Förändring av likvida medel 972 –647 2 380 –381 242 

Likvida medel i sålda/övertagna bolag – – –973 –130 216 

Förändring av likvida medel enligt balansräkningar 972 –647 1 407 –511 458 

BALANSRÄKNINGAR 

Likvida medel 11 050 10 078 10 725 9 318 9 829 

Omsättningstillgångar, övrigt 4 036 3 477 3 670 9 973 6 849 

Anläggningstillgångar 1 20 784 19 345 20 904 24 566 28 790 

Kortfristiga skulder 9 626 10 562 9 973 12 485 11 713 

Långfristiga skulder2 13 214 11 750 15 971 22 741 24 797 

Eget kapital 13 030 10 588 9 355 8 631 8 958 

Balansomslutning 35 870 32 900 35 299 43 857 45 468 

NYCKELTAL 

Bruttovinstmarginal % 10 13 9 5 9 

Avkastning på sysselsatt kapital % 10 15 7 5 8 

Avkastning på eget kapital efter schablonskatt % 11 18 10 – – 

Soliditet % 37 32 27 21 21 

1 Spärrkonto ingår. 2 Inklusive minoritetsintressen. 

46


ÖVRIGA FINANSIELLA MÅTT 1996 1995 1994 1993 1992 

Resultat efter avskrivningar 1 802 2 994 1 391 249 1 390 

Finansiella intäkter 791 1 008 933 1 592 1 181 

Finansiella kostnader –876 –1 459 –1 601 –1 905 –2 275 

Ränteintäkter 740 1 002 904 1 550 1 127 

Räntekostnader –859 –1 287 –1 623 –2 839 –2 526 

Räntebärande tillgångar 11 622 10 391 11 363 10 515 11 240 

Räntebärande skulder 13 376 12 935 17 417 24 403 26 830 

Räntetäckningsgrad 3,0 2,8 1,4 1,0 1,1 

Räntenetto/genomsnittlig nettoskuld % 5 6 7 8 11 

Skuldsättningsgrad 


0,1 0,2 0,6 1,6 1,7 

4 3 

, MSEK 

RESULTATRÄKNINGAR 

Omsättning 32 408 32 559 31 003 28 509 22 093 

Rörelseresultat före avskrivningar m.m. 2 951 3 827 2 256 726 1 739 

Avskrivningar m.m. –1 414 –1 311 –1 343 –967 –749 

Finansiella poster (netto) 35 –206 136 –225 –1 644 

Resultat vid försäljning av flygmateriel, aktier m.m. 56 1 220 43 20 

Övriga rörelseanknutna poster –4 –1 –88 –203 –131 

Resultat före skatter 1 568 2 365 2 181 –626 –765 

FINANSIERINGSANALYSER 

Nettofinansiering från årets verksamhet 2 971 4 196 2 357 979 1 870 

Investeringar –4 013 –1 235 –1 011 –828 –2 638 

Försäljning av anläggningar m.m. 13 454 4 802 1 172 605 

Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 – – – 

Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 – – – – 

Finansieringsöver-/underskott –779 2 824 6 148 1 323 –163 

Extern finansiering (netto) 1 778 –3 412 –4 167 –1 798 369 

Förändring av likvida medel enligt balansräkningar 999 –588 1 981 –475 206 

BALANSRÄKNINGAR 

Likvida medel 10 819 9 820 10 408 8 427 8 902 

Omsättningstillgångar, övrigt 3 770 3 610 3 579 7 436 4 984 

Anläggningstillgångar 19 006 16 996 18 041 20 362 22 855 

Kortfristiga skulder 9 386 10 134 9 329 9 606 7 762 

Långfristiga skulder 12 217 10 424 14 015 19 556 21 290 

Eget kapital 11 992 9 868 8 684 7 063 7 689 

Balansomslutning 33 595 30 426 32 028 36 225 36 741 

NYCKELTAL 

Bruttovinstmarginal % 9 12 7 3 8 

Avkastning på sysselsatt kapital % 10 15 9 7 9 

Avkastning på eget kapital efter schablonskatt% 10 18 22 – – 

Soliditet % 36 32 27 19 21 

PERSONAL (genomsnitt) 

Konsortiet 19 463 18 710 19 139 19 931 18 420 

Gruppen 23 607 22 731 28 425 37 330 40 140 

3 4 Exklusive orealiserade valutakursförluster. SAS Konsortiet omfattar SAS och SAS Trading, båda exklusive dotterbolag. 

47

”SAS har satt som 

mål att bli Europas 

bästa flygbolag 1998. 

Vi ska utveckla en produkt, 

som bygger på att bättre 

än någon annan förstå 

passagerarnas egentliga 

behov genom hela resan.” 

Att förstå våra kunder: Utöver att fråga våra kunder, har SAS låtit antropologisk expertis genomföra studier och analyser 

av passagerarnas beteende och olika problemsituationer i flygresan. Analyserna baseras på 1 500 timmars videodokumentation 

av check-in, lounger, gater, ombordsituationer och bagageutlämning. För att respektera våra kunders 

integritet är bilderna i årsredovisningen arrangerade. 

48

SAS har under 1996 arbetat intensivt 

med ett övergripande strategiskt projekt, 

som på kort sikt syftat till att 

återställa den höga kvalitetsnivå som 

SAS har förknippats med sedan början 

av 1980-talet, och som på lite längre 

sikt ska ge SAS erkännande som kvalitetsledare 

i flygindustrin. 

Målet har satts mycket högt. Redan 

1998 ska SAS vara Europas bästa flygbolag 

i termer av baskvalitet och upplevt 

kundvärde i ombordprodukt och 

serviceinnehåll på hela resan. 

Bakgrunden är att SAS i slutet av 

1995 och under första kvartalet 1996 

drabbades av kvalitetsproblem i form 

av försämrad regularitet (att flygningar 

i tidtabellen genomförs) och punktlighet 

(mätt som avgångspunktlighet). Det 

fanns flera skäl till kvalitetsförsämringen. 

Bland annat har resurserna ansträngts 

allt hårdare under flera 

besparingsprogram. 

När det gällde säkerheten, där SAS 

har satt industrins hårdaste standarder, 

sviktade dock aldrig prestationerna. 

Den kompromisslösa prioriteringen 

av flygsäkerheten kunde till och med 

vara skäl till inställda flygningar och 

förseningar. 

FÖRSTA STEGET – FOKUS PÅ 

BASKVALITETEN 

Arbetet med regularitet och punktlighet 

pågick i stort hela året. Tvärdivisionella 

grupper sattes samman för att 

skapa en gemensam kvalitetssyn och 

KVALITETSARBETET 

SAS ska bli 

Europas bästa 

flygbolag 1998 

identifiera problem tvärs igenom hela 

företaget. Hinder för att leverera fullgod 

kvalitet identifierades – i trafikprogrammet, 

personalplaneringen, materiallogistiken, 

svarstider i system, information 

och andra procedurer. Ett 

fyrtiotal problemområden valdes ut för 

bearbetning i syfte att återställa och på 

sikt ytterligare utveckla baskvaliteten. 

För att förbättra regulariteten har 

SAS ökat antalet reservflygplan, tillsatt 

fler flygtekniker på baserna och omprioriterat 

resurserna så fler flygtekniker 

arbetar nattetid, när flertalet flygplan 

står stilla. Nya rutiner har införts 

för piloterna, som nu rapporterar fel 

de upptäcker till basstationerna redan 

under flygning, så att rätt resurser 

kommer på plats snabbare. 

Punktligheten har kunnat förbättras 

bl.a. genom justeringar av trafikprogrammet, 

egna team som hanterar 

kritiska linjer och avgångar samt hårdare 

krav på boarding – start senast 

20 minuter före avgång och stängning 

av gate senast 10 minuer före avgång. 

Redan andra kvartalet 1996 förbättrades 

regularitet och punktlighet. 

Under andra halvåret var regulariteten 

bättre än standard och SAS återtog 

positionen som ett av Europas punktligaste 

flygbolag. 

Att också bagaget kommer fram är 

en viktig del i baskvaliteten. Projektet 

”Qualibag” sattes på banan i början av 

1996 i avsikt att säkra och utveckla 

SAS bagagehanteringskvalitet. Det har 

50 

lett till såväl förbättrade system som 

ökad betoning av enkla kontrollrutiner 

– att noggrant läsa bagagetaggar, 

registrera taggnummer, ta bort eventuella 

gamla taggar, samt effektivisera 

processen att hantera bagage som trots 

allt kommer på avvägar. 

KONTINUERLIG 

FÖRBÄTTRING 

Det löpande kvalitetsarbetet i SAS 

drivs från 1995 efter TQM-principer 

(Total Quality Management) och bygger 

på kontinuerlig förbättring i samverkan 

och med högt kostnadsmedvetande. 

För att bedöma kvalitetsarbetets 

utveckling använder SAS från och med 

1996 EFQM-modellen (European 

Foundation for Quality Management). 

Över 30 interna kvalitetsassessorer har 

utbildats. Årligen upprättas från och 

med 1996 en verksamhetsbeskrivning 

strukturerad efter EFQM:s nio huvudkriterier, 

mot vilka SAS utvärderas. 

Detta för att fastställa prioriterade förbättringsområden. 

SAS har satt som 

mål att vinna EFQM:s europeiska kvalitetspris. 

SATSNING PÅ 

SERVICEKVALITETEN 

Kundernas upplevelse av SAS kvalitet 

dokumenteras regelbundet i enkätundersökningar. 

CPQ-värden (Customer 

Perceived Quality) tas fram för en lång 

rad serviceelement – från hur kunderna 

upplever svarstider i telefon och check-

in till tidningsservice och komfort 

ombord. Check-in och bemötandet ombord 

får löpande hög rating, och de 

låga betygen i början av 1996 för 

punktligheten börjar nu vända uppåt. 

En ny typ av undersökning har 

också introducerats under 1996. Den 

belyser bl.a. hur viktiga de olika serviceelementen 

är för att skapa nöjda 

kunder. Den listan toppas av punktligheten 

och bemötandet ombord. 

Personalens beteende och attityd är 

en fundamental del i kundens upplevelse 

av SAS produkt. Ett konkret projekt 

under 1996 var ”Cabin Quality”, som 

arbetade med att skapa bättre förutsättningar 

för kabinanställda att leverera 

en ännu bättre serviceprodukt. Anställdas 

motivation och upplevelse av sin 

situation mäts en gång per år. 

SAS satsar nu på en radikal utveck- 

KVALITETSARBETET 

ling av sin service, som omfattar hela 

resan – från bokning till resans slut. 

Stora delar av detta program kommer 

att genomföras under 1997 och 1998. 

ATT FÖRSTÅ 

PASSAGERARNA 

SAS har under 1996 genomfört ett 

mycket omfattande research- och analysprojekt, 

som utgör den nya plattformen 

för SAS produkt- och serviceutveckling. 

De flesta undersökningar genomförs 

med frågeteknik, vilket alltid innebär 

begränsningar och felkällor. I det här 

projektet har SAS använt sig av antropologiska 

metoder, som bygger på 

observation av passagerarnas beteende 

i olika moment av resan. På detta sätt 

uppnås en djupare förståelse för passagerarens 

upplevelse av sin resa och för 

51 

FÖLJA JOHN 

Mötet med flygplatsmiljön blir ofta kaotiskt. 

Informationen är bristfällig, och 

stress gör att de signaler som finns tas 

upp dåligt. 

I trängda, kaotiska lägen tenderar vi 

att göra som andra, vi imiterar. Om någon 

ropar ”elden är lös” på en biograf och 

några börjar springa åt ett håll följer så 

gott som alla efter, även om det leder fel. 

På flygplatsen uppstår ofta köer som är 

helt onödiga. Kön som signal är helt enkelt 

mycket starkare än en skylt. Aha, det är 

där vi ska stå! Där står ju alla andra. Efter 

en stund i kön kanske vi överblickar situationen, 

och ser andra möjligheter. Och 

byter kö. 

Tänk om det fanns enklare, tydligare 

och mera logiska informationssystem och 

aktiv assistans som kunde hjälpa passageraren 

att hamna rätt i systemet från 

början. 

problem i olika situationer. Metoden 

fångar också en rad konkreta problem, 

som aldrig kommer till uttryck i andra 

undersökningar. 

Som en sidoberättelse på de följande 

sidorna ska vi återskapa några av de 

problemsituationer, som identifierats i 

hela reseprocessen. 

Det är genom kommande lösningar 

på dessa problem SAS ska bli Europas 

bästa flygbolag.

Att resa med flyg är en process, som i 

sina grundläggande beståndsdelar och 

mönster inte ändrats särskilt mycket 

under de senaste 30 åren. Däremot har 

så gott som varje moment komplicerats. 

En internationell flygresa är i dag 

en omständlig procedur, som sker på 

producenternas och systemets villkor – 

inte på kundernas. 

Märkligt nog har resenärerna 

accepterat många av systemets klumpigheter, 

vilket givetvis bidragit till att 

permanenta dessa. Människor som i 

alla andra fall har stor makt över sin 

situation blir i flygets reseprocess passiviserade 

och anonymiserade objekt, 

som med ibland stor ansträngning 

tvingas spela med i ritualer, som inte 

gjorts funktionsdugliga för sina yttersta 

användare – passagerarna. 

Om man inte tar allting för givet – 

hur skulle flygresan då helst se ut ur 

passagerarens perspektiv? Det är den 

fråga SAS har arbetat med under den 

senaste tiden. 

SAS kontrollerar bara en liten del 

av den totala miljö, vari resan konsumeras. 

Men denna del ska SAS förändra 

radikalt under de kommande åren. 

Och omvandlingen har redan börjat. 

Andra delar av resemiljön kan SAS 

påverka. 

Naturligtvis kan inte SAS som 

ensamt flygbolag återuppfinna hela 

reseprocessen – men SAS är inte heller 

ett ensamt flygbolag. Tillsammans med 

sina partner i världens största partner- 

SAS FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING 

Makten åt 

passagerarna 

konstellation kan SAS uträtta mycket 

för att passagerarna ska få en alltigenom 

bättre reseupplevelse. 

ATT FÖRSTÅ PASSAGERARNA 

Så gott som alla kundundersökningar i 

flygindustrin bygger på traditionell 

enkät- och intervjuteknik. Men om 

passagerarna har accepterat flygresans 

grundläggande mönster, så kommer de 

egentliga problemen inte fram genom 

frågeteknik. 

Därför har SAS som ett komplement 

till vanliga undersökningar också arbetat 

med antropologisk teknik för att 

bättre få grepp om passagerarnas upplevelser 

och problem under resan. 

Vad gör egentligen passagerarna 

under en typisk flygresa? Det har SAS 

låtit dokumentera i 1 500 timmars 

52 

Ge 

mig 

stöd i 

just min 

situation 

Se till att vi får det 

vi behöver under resan 

Hjälp oss genom den 

praktiska reseprocessen 

Ta oss dit i tid 

Få med vårt bagage 

Ta oss dit – tryggt och säkert 

Grunden i flygresenärens behovsstruktur 

är en säker transport, dvs. att resan blir 

av (regularitet) och med högsta säkerhetskrav. 

Sitt bagage vill man naturligtvis ha 

med sig, och man ska komma fram i tid. 

Detta är de så kallade baskvaliteterna. Serviceöverbyggnaden 

har hittills fokuserats 

mest på komfort, servering och underhållning 

– mindre på att hjälpa till genom själva 

processen. Och mycket återstår att göra 

när det gäller den individuella 

serviceutformningen. 

videoupptagning från check-in, lounger, 

gater, ombord och vid bagageutlämning. 

Genom att studera passagerarbeteendet 

i olika resemoment har SAS 

kunnat identifiera ett fyrtiotal problemkomplex 

under resan, som ger 

utrymme för ”radikal produktutveckling”, 

dvs. att i grunden tänka om olika 

moment. Därutöver har SAS fått unik 

information även för ett femtiotal 

mindre förbättringar. 

I sina ansträngningar att leverera en 

god flygprodukt har SAS och andra 

flygbolag koncentrerat sig på basprodukten 

– fundamenta som säkerhet och 

punktlighet – och därutöver på den 

personliga servicen. Mindre ansträngningar 

har gjorts när det gäller att 

hjälpa passagerarna igenom resans alla 

rent praktiska moment.

Vårt uppdrag 

Att stödja affärsliv, samhälle 

och kultur i Skandinavien 

genom att göra världen och 

Skandinavien mer tillgängliga 

Verksamhet 

Flygtransporter 

till, från, inom 

Skandinavien 

Erbjudande 

Ett av världens bästa 

globala trafiksystem 

och lojalitetsprogram 

MERA MAKT ÅT PASSAGERARNA 

Den grundläggande filosofin i SAS 

framtidssatsningar är att passagerarna 

måste få större kontroll över sin egen 

resa. Det måste genomgående bli bättre 

balans mellan systemets behov och 

användarens behov. Passagerarna ska 

inte i samma utsträckning behöva 

”serva” systemet, utan systemet ska i 

högre grad betjäna passageraren. 

Enkelhet och valfrihet är de två 

nyckelorden. Det ska vara enkelt att 

SAS FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING 

VADAN OCH VARTHÄN? 

Nyckelord i utvecklingen av SAS 

Vad SAS ska stå för 

Enkelhet, valfrihet och personligt välmående 

konsumera resan. Passageraren 

ska inte som i dag 

behöva brottas med en rad 

praktiska problem, som systemet 

kan designas om att 

sköta. Och passageraren ska kunna 

välja att genomföra olika moment i 

resan så som han eller hon föredrar, 

helt enkelt ha större möjligheter att 

själv utforma sin reseupplevelse. 

SAS erbjuder redan i dag fjorton 

alternativa sätt att checka-in, från SAS 

ROLLER I KONFLIKT 

Under flygresan förväntas resenärerna 

kunna hantera en rad olika roller 

samtidigt. 

Å ena sidan passiviseras och fördummas 

man. Ibland obegripliga regler 

och rutiner måste följas av alla. Gå 

där, stå där! Å andra sidan måste man 

försöka behålla kontrollen över sin 

egen situation och läget. Hålla uppsikt 

över flight- och gateinformation, 

sitt handbagage, eventuella 

medpassagerare på drift, m.m. 

Tänk om man kunde skapa en mer 

harmonisk process, där resenären 

hela tiden kunde behålla kontrollen – 

och sin värdighet. 

53 

Personlighet 

Jämlik 

Anspråkslös 

Förnuftig 

Omtänksam 

Pålitlig 

Hederlig 

Positionering 

”Makten åt passageraren”! 

En genomtänkt kvalitetsprodukt 

för den frekvente resenären 

Värderingar 

Vi bryr oss 

Vi är att lita på 

Vi är offensiva 

Vi är affärsmässiga 

Vision 

Alla skandinaver 

ska bli stolta över 

sitt flygbolag 

”Flygbolaget för mig” 

Airline Check-in på en rad hotell till 

automatiserad Express Check-in på 

flygplatsen. Med Bistro-konceptet i 

EuroClass-loungerna kan passagerarna 

välja att äta på marken eller i luften – 

eller både och. 

SAS ska skapa nya attraktiva alternativ 

på flera moment i resan genom ny 

funktionell design, som har passagerarupplevelsen 

som utgångspunkt. 

För att passageraren ska få bättre 

kontroll och kunna utnyttja sin valfrihet 

krävs dock att hela reseprocessen 

blir synlig och dess olika alternativ tydliga. 

Detta ställer helt nya krav på 

informationsgivningen rakt igenom hela 

resan – från bokning till slutdestination. 

ATT MÅ BRA PÅ RESAN 

Det tredje nyckelordet i SAS produktutveckling 

är omtanke. System och serviceelement 

ska utformas så att kunden 

känner att SAS bryr sig. Passagerare 

ska i SAS kunna uppleva en större 

grad av välbefinnande än vad man 

upplever i andra flygbolag. Omtanke 

kan bara fullbordas i mötet mellan personal 

och kund. Att inom systemet ge 

personalen i frontlinjen mera makt är 

en förutsättning – inte bara för att ge 

individuell service och personlig omtanke 

– utan också för att i slutänden ge 

passagerarna mera makt.

Avregleringen av flygmarknaden i 

Europa fullbordas den 1 april 1997, då 

det blir helt fritt i hela EES (EU samt 

Norge och Island) för EES-bolag att 

operera också inrikes flygtrafik. Mellan 

Skandinavien och USA är flygtrafiken 

sedan 1995 avreglerad enligt s.k. Open 

Skies-avtal. Den internationella luftfarten 

är i övrigt reglerad i bilaterala 

luftfartsavtal, där status av ”national 

carrier” är av fortsatt stor betydelse. 

GOD MEN OJÄMN TILLVÄXT I 

MARKNADEN 

Både i ett globalt och skandinaviskt 

perspektiv fortsätter flygtrafiken att ha 

bättre tillväxt än ekonomin i sin helhet. 

Privatresandet ökar mer än affärsresandet. 

Under 1996 ökade trafiken i Europa 

totalt med 6,1% (8,3%). SAS Europatrafik 

växte med 6,9% (4,7%). Trafiken 

på de linjeområden, där SAS opererar, 

hade dock en större ökning än såväl 

Europatrafiken genomsnittligt som SAS 

trafik. Det innebär att SAS förlorade 

marknadsandelar i trafiken till och från 

Skandinavien. Denna utveckling var 

särskilt påtaglig under andra halvåret, 

då konkurrenterna ökade sin produktion 

väsentligt på Skandinavien. 

De europeiska flygbolagen ökade sin 

totala interkontinentala trafik med 

8,1% (7,6%), medan SAS ökade med 

5,5% (1,8%). 

Den svenska inrikesmarknadens tillbakagång 

under senare år vändes 1996, 

OMVÄRLD OCH MARKNAD 

Väsentligt ökat 

konkurrenstryck 

och SAS hade i stort samma trafik och 

marknadsandel som föregående år. 

Norskt inrikesflyg har däremot haft ett 

dynamiskt år med en tillväxt på cirka 

10%. SAS har ökat sin produktion med 

13% och marknadsandelen ökade till 

41,3% (40,4%). På danska inrikesmarknaden 

har SAS förlorat marknadsandelar, 

51,4% (57,3%), i en hårdnande 

konkurrens. 

HÅRDARE 

KONKURRENS 

Under 1996 intensifierades konkurrensen 

väsentligt på den skandinaviska 

marknaden. Åtta nya konkurrenter 

inledde beflygning på eller till SAS hemmamarknad, 

och de stora europeiska 

konkurrenterna ökade sin produktion 

på Skandinavien i långt högre utsträckning 

än SAS. Den ökade konkurrensen 

ledde till ett icke obetydligt tryck på 

priserna och SAS enhetsintäkter stagnerade 

för första gången på tre år. 

Även den s.k. huvudstadstriangeln, 

trafiken mellan Köpenhamn-Stockholm-Oslo, 

började utsättas för hård 

konkurrens. Braathens SAFE öppnade 

i november 1996 linjen Oslo-Stockholm 

med sju dagliga avgångar och aggressiv 

prissättning. Braathens SAFE stod vid 

utgången av 1996 för 30% av produktionen 

(utbjuden trafik) på sträckan, 

men med en marknadsandel (såld 

trafik) som var betydligt lägre. 

SAS politik är att konkurrera såväl 

med proaktiv prissättning och attrak- 

54 

tiva bonuserbjudanden som med produktförbättringar. 

För att möta konkurrensen 

på Oslo-Stockholm lanserade 

SAS en helt ny produkt – SAS Express 

(se sid 65) – en prototyp för SAS korta 

flygningar av shuttle-karaktär. SAS 

Express har 15 dagliga avgångar. 

På den skandinaviska hemmamarknaden 

och trafiken dit har SAS ett stort 

övertag i den höga frekvensen. 

ÖKAD 

PRISKONKURRENS 

Trots att överkapaciteten i branschen 

minskat ökade priskonkurrensen under 

1996. Året inleddes med aggressiva 

prisutspel från de stora aktörerna på 

de nordatlantiska linjerna. SAS har i 

stort matchat dessa. 

Brittiska lågprisoperatörer har 

också gett sig in i konkurrensen på 

Skandinavien. Virgin Express flyger 

sedan hösten 1996 två gånger dagligen 

mellan Bryssel och Köpenhamn. Debonair 

började under hösten flyga sträckorna 

London-Köpenhamn och Köpenhamn-München. 

Dessa nya operatörer 

har främst gjort en inbrytning i turistklassegmentet. 

Nordic European öppnade under 

hösten 1996 en förbindelse mellan 

Stockholm och Bryssel, som dock stängdes 

i slutet av året. 

Konkurrenstrycket skärps ytterligare 

under 1997 med nya konkurrenter på 

många sträckor. Till exempel har 

Maersk och Finnair aviserat sin avsikt

att öppna trafik mellan Köpenhamn och 

Stockholm med fyra dagliga avgångar 

fr.o.m. den 28 april. 

ALLIANSBILDNING 

OCH FRANCHISING 

Världens flygindustri fortsätter att 

strukturera sig i allianser, oftast mellan 

europeiska, nordamerikanska och asiatiska 

flygbolag. 

Två av världens största och mest 

framgångsrika flygbolag, American 

Airlines och British Airways, har träffat 

avtal om att ingå en strategisk allians 

från och med andra halvåret 1997, 

men väntar fortfarande på myndigheternas 

godkännande. 

SAS ingår i världens för närvarande 

mest omfattande flygbolagsallians med 

Lufthansa, United Airlines och Thai 

Airways International. Under hösten 

träffade SAS intentionsavtal om allians 

också med Air Canada. 

I slutet av 1996 fick SAS, Lufthansa 

och United Airlines av de amerikanska 

myndigheterna tillstånd att samarbeta 

närmare, en s.k. ”antitrust immunity”. 

Det innebär att bolagen bl.a. har möjlighet 

att operera gemensamma flyglinjer 

och koordinera kapacitet, priser 

och marknadsföring. 

I syfte att få ett så heltäckande trafikprogram 

till så låg kostnad som möjligt 

har också franchising börjat tillämpas 

i flygindustrin. På den danska inrikesmarknaden 

opereras nu Sunairs 

tidigare verksamhet under namnet British 

Airways Express i ett franchisingupplägg. 

SAS har mött denna konkurrens 

med ett utökat samarbete med 

Cimber Air, bl.a. innefattande nya linjer 

till Ålborg och Århus. 

FORTSATT TUNG 

STATLIG SUBVENTIONERING 

I MÅNGA LÄNDER 

Ett antal flygbolag inom EU fick fortsatt 

statligt stöd under 1996. Hittills 

har under 1990-talet statligt stöd på 

drygt 11 miljarder USD beviljats. 

Statsstöd kommer under 1997 att utgå 

till Air France, Iberia, Olympic Airways 

och TAP-Air Portugal. Dessutom 

OMVÄRLD OCH MARKNAD 

ATT FÖRSTÅ VÄRDEHANDLINGARNA 

Resan innefattar en rad transaktioner, 

där dokument och ”kvitton” utbyts 

vid olika stationer för att resan ska 

kunna gå vidare. Värdehandlingen 

genomgår en rad transformationer, 

som inte alltid är lätta att följa. 

Biljetten byts mot boardingkort. 

Delar av biljetten rivs och stoppas in i 

fickan, andra delar sitter kvar i häftet. 

Fick jag två boardingkort – både en 

till den närmast förestående flighten 

och en transit till nästa? Var hamnade 

är stöd till Alitalia f.n. föremål för EUkommissionens 

granskning. 

På grund av den snedvridning av 

konkurrensen som statsstöd innebär 

55 

bagagekvittot? Sitter biljetten verkligen 

kvar i boardingkortet, åkte den 

inte ut när boardingkortet skulle 

stämplas i tax free-shoppen? Jaså, 

det där var inte boardingkortet utan 

kvittot på biljetten. Vad är det dom 

river av, och vad är det jag får kvar? 

Och rev dom inte av just den där biten 

där bagagekvittot satt? Vad kan jag 

slänga och när? 

Tänk om det fanns ett enklare och 

kanske till och med biljettlöst resande! 

verkar SAS aktivt i olika sammanhang 

för att hindra dessa eller för att få 

sådana villkor knutna till stöden som 

mildrar effekten av dem.

Konkurrenstrycket på SAS marknader 

har ökat och fortsätter att öka. Som 

marknadsledare i Skandinavien välkomnar 

SAS den fria konkurrensen. 

Den gagnar SAS, som tvingas skärpa 

sina prestationer till nytta både för kunder 

och aktieägare. 

En stark position på hemmamarknaden 

och trafiken till och från den är 

plattformen för SAS existens. SAS kommer 

att göra sitt yttersta för att försvara 

och utveckla sina centrala marknadspositioner. 

SAS har finansiell styrka som 

ger uthållighet och hög flexibilitet för 

selektiva satsningar för att möta nya 

konkurrenssituationer. 

Under 1996 har SAS inlett en bred 

offensiv som innefattar djupgående 

samarbete i världens mest omfattande 

globala allians, ett joint venture med 

Lufthansa på trafiken mellan Skandinavien 

och Tyskland, en fortgående 

utbyggnad av bonusprogrammet, en 

påbörjad omfattande förnyelse av flygplansflottan, 

lansering av en rad nya 

produkter och koncept samt förberedelser 

för ännu större förändringar. 

SAS har också selektivt mött prisutspel 

på olika marknader och marknadssegment 

och ny konkurrens både 

med proaktiv prissättning och nya produkter. 

PRISPOLITIK 

Marknadens prisutbud är i dag högtransparent. 

SAS ska ha en prisstruktur 

som tillgodoser marknadens behov, 

SAS FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV 

SAS har inlett sin 

nya offensiv 

ger användaren högt värde, speglar värdeskillnaderna 

i de olika produkterna 

och optimerar SAS lönsamhet på en 

hårt konkurrensutsatt marknad. 

SAS arbetar i första hand med proaktiv 

prissättning, vilket innebär att ta 

initiativ i och förändra priskonkurrensen, 

snarare än att kopiera konkurrenterna. 

SAS kommer att förenkla och förtydliga 

sin prisstruktur, och skapa nya konkurrenskraftiga 

produkter på olika 

nivåer där priset är centralt. 

En fortsatt förenkling av distributionen 

med utnyttjande av nya media och 

automatisering i bokning, biljettering, 

check-in och vissa serviceelement är en 

nyckel till nya produkter och priser 

med högt ”value for money”. 

KOMPLETTERANDE 

SATSNING PÅ 

PRIVATRESEMARKNADEN 

Sedan 1981 är affärsresenärerna SAS 

huvudmålgrupp, och utvecklingen av 

SAS ska i första hand spegla utvecklingen 

i deras behovsbild. 

Privatresemarknaden har dock under 

1990-talet haft en högre tillväxt än 

affärsresemarknaden, och så förväntas 

utvecklingen fortgå. SAS prioritering av 

affärssegment har inneburit förlorade 

marknadsandelar på turisttrafiken 

under 1900-talet. Idag är detta en intressant 

tillväxtpotential. 

Privatresemarknaden är priselastisk, 

och volymen kan dimensioneras att 

56 

möta cykliska nedgångar i affärsresandet. 

För att sälja lediga stolar, bredda 

kundbasen och ge affärsresenärerna en 

bättre privatreseprodukt kommer SAS 

under 1997 att satsa på privatresemarknaden. 

Utöver generella produkter 

som Jackpot kommer specifika segment 

i privatresemarknaden att bearbetas 

med nya reseprodukter med olika förädlingsgrad. 

De nya privatreseprodukterna kommer 

att vara flexibla, och bygger på att 

aktivt erbjuda lediga stolar. Från en 

ekonomisk synpunkt är syftet att skapa 

högre beläggning på destinationer och 

avgångar, där det finns utrymme. 

OFFENSIV KUNDSTYRD 

PRODUKTUTVECKLING 

SAS avser att skaffa sig och behålla ett 

försprång, när det gäller själva flygprodukten. 

Detta bygger på en kontinuerlig 

förnyelse av olika produkt- och serviceelement. 

Produktutvecklingen är kundstyrd, 

och de nya produkter som tas fram ska 

öka kundnyttan, samtidigt som strukturella 

moment minskar SAS kostnader. 

Att arbeta med prototyper, dvs. 

pröva ut och finslipa nya koncept i 

mindre skala innan de lanseras fullt ut, 

är en del av SAS nya produktutvecklingsfilosofi. 

SAS Express – som 

lanserades på linjen Oslo-Stockholm i 

slutet av året, och är ett mycket stort 

och komplext projekt – kan betraktas 

som en strategisk prototyp både ur pro-

dukt- och processynpunkt. Från beslut 

till invigning tog det endast fyra månader. 

Det visar att SAS kan agera snabbt. 

RATIONALISERAD 

DISTRIBUTION 

SAS genomför nu successivt en ny distributionsstrategi, 

som syftar till förenkling 

av hela boknings- och biljetteringsprocessen 

för kunden och lägre distributionskostnader 

för SAS. I förlängningen 

ska även detta komma kunden 

till godo i form av lägre priser än vad 

som annars hade varit möjligt. 

Utvecklingen mot ökad automatisering 

av biljetthanteringen går nu snabbt i 

hela flygindustrin, och SAS har redan 

som första flygbolag i Europa infört biljettlöst 

resande. Där ersätter ett kort, 

SAS TravelPass, den traditionella biljetten. 

Biljettlöst resande har många fördelar. 

Det är enkelt och flexibelt för 

kunden. Man gör ett köp för många 

resor, vilket ger en rabatt. Bokning sker 

i nya media som talsvar och PC online. 

SAS FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV 

All hantering görs i datasystemen i stället 

för på papper. Kortläsare används 

vid incheckning och gate. 

Automatiseringen har påbörjats 

även på andra områden. Den första 

externa check-in-automaten installerades 

under året hos Ericsson Radio 

Systems i Kista utanför Stockholm. 

Under andra halvåret 1997 introduceras 

SAS E-ticket, som är en individuell 

elektronisk biljett. Den ska gå att 

använda i hela SAS partnersystem, och 

framöver vara helt giltig på andra flygbolag. 

Under 1997 kommer det också att 

bli möjligt att köpa och boka SAS-biljetter 

via Internet. 

SAS förändrar från och med september 

1997 sin ersättning till agenterna på 

inrikes och intraskandinaviskt resande, 

där provisionen till resebyråerna sänks 

från 8 respektive 9% till 5% av biljettpriset. 

Detta speglar grundläggande förändringar 

i arbetsfördelningen mellan rese- 

JAHA, OCH NU? 

Ofta är det inte självklart vad som 

händer härnäst. Och det är lätt att 

förlora greppet om geografin. 

Varifrån går mitt plan? Har dom bytt 

gate? Vilket var nu mitt flygnummer? 

Är planet försenat? Hur länge? 

Behovet av information och vägledning 

är stort. 

Tänk om man kunde göra hela 

systemet ”genomskinligt”, så 

passageraren fick överblick och 

hela tiden förstår vad som händer 

och vad som är nästa steg. 

57 

nären, flygbolaget och agenterna. Resebyråernas 

arbetsinsats har reducerats 

genom enklare bokningsrutiner, ökad 

automatisering och kundernas önskan 

att själva göra sina bokningar. Detta 

gäller i första hand de enklare resorna, 

inrikes och intraskandinaviskt. 

SAS princip är att betala för utfört 

arbete. Agentens arbetsinsats är större 

vid utomskandinaviskt resande. Där 

kvarstår de gamla provisionssatserna. 

SAS betalar också 9% på all transfertrafik, 

dvs. för hela sträckan i exempelvis 

en biljett Luleå-Stockholm-London. 

Av den totala volymen SAS-biljetter 

1996 såldes 80% av agenter. Av intraskandinaviska 

och inrikes biljetter var 

andelen lägre. Även om agenternas 

andelar förväntas sjunka successivt, 

eftersom allt fler bokningar görs av 

kunderna själva, så är resebyråerna 

även fortsättningsvis SAS viktigaste 

distributionskanal. 

SAS allianspartner Lufthansa har 

infört ett motsvarande upplägg för agenterna, 

och liknande förändringar har 

också genomförts i Holland och USA. 

HOTELLSAMARBETEN 

Att kunna erbjuda kunderna en bra 

hotellprodukt i förlängningen av resan 

är ett viktigt konkurrensmedel. SAS 

Radisson Hotels, som är Europas snabbast 

växande förstaklass hotellkedja 

och som nu har 80 hotell i 23 länder, är 

en hörnsten i SAS hotellerbjudande. 

Därutöver samarbetar SAS med ytterligare 

över 200 hotell världen över. 

SAS förmedlade över 150 000 hotellnätter 

till passagerare under 1996. För 

EuroClass-resenärer kan SAS erbjuda 

specialpriser på 130 hotell och för 

turistklassresenärer förmånliga priser 

på 155 hotell. 

På 25 hotell kan SAS passagerare 

checka in till sin flight redan i hotellets 

lobby genom SAS Airline Check-in 

service. 

Under 1996 genomfördes, till och 

från Skandinavien, ett antal Fly SAS/ 

Stay SAS-kampanjer, som innebär en 

kostnadsfri hotellövernattning för den 

som flyger SAS EuroClass.

Den globala flygindustrin struktureras 

nu i ett antal allianser, med avsikt att 

skapa stordrift och synergier på marknaden 

och i produktionen och därmed 

öka konkurrenskraften. 

På kort sikt handlar det om att 

skapa intäktsfördelar bl.a. genom större 

och bättre harmoniserade trafiksystem 

och starka program för frekventa 

resenärer. På lite längre sikt 

även om kostnadssynergier i form av 

samarbete i försäljning och produktion. 

VÄRLDENS MEST OMFATTANDE 

PARTNERKONSTELLATION 

SAS och Lufthansa träffade under 

1995 avtal om ett djupgående strategiskt 

samarbete, som inleddes vid 1996 

års ingång. Utöver sina traditionella 

delar innefattar det även ett tungt 

strukturellt element – ett joint venture 

för all trafik mellan de båda bolagens 

hemmamarknader. 

SAS ingick också avtal om allianser 

med United Airlines och THAI under 

1995. Dessa trädde i kraft under första 

halvåret 1996. Under hösten träffades 

dessutom ett intentionsavtal om en allians 

med Air Canada. Samarbetet träder 

i kraft under första halvåret 1997. 

SAS, Lufthansa, United Airlines och 

THAI har nu lierat sig med varandra i 

det som för närvarande är marknadens 

största och tätaste globala konstellation, 

med närmare 150 miljoner passagerare 

1996 och 535 destinationer (netto dvs. ej 

dubbelräknade) i systemet. 

SAS OCH DESS PARTNER 

Alliansernas år 

Samarbetet har under sitt första år 

innefattat ett stort antal flygningar 

under gemensamt flygnummer, som 

genomförs av ettdera bolaget (s.k. codeshares) 

samt successiv integration av 

bonusprogrammen. SAS EuroBonusmedlemmar 

kunde från 1996 tjäna in 

och ta ut poäng också på Lufthansas, 

United Airlines och THAIs linjenät. 

Tillgång till varandras lounger är 

också en del i upplägget. EuroClasskunder 

har tillgång till Lufthansas Frequent 

Traveller Lounger, United Airlines 

Red Carpet Lounger och THAIs 

Royal Executive Class Lounger. SAS 

EuroBonus RVC Guldkort och giltig 

biljett ger också tillträde till Uniteds 

Red Carpet Lounger, Lufthansas Senator 

Lounger och THAIs Royal First 

Class Lounger. 

De fyra flygbolagen har också en rad 

allianser utanför den gemensamma 

strukturen. SAS med de delägda British 

Midland, Spanair och AirBaltic 

SAS och dess partner 

Alla uppgifter nedan avser flygoperationer under eget varumärke. 

samt därutöver med Icelandair och 

Varig. Lokalt i Skandinavien samarbetar 

SAS med danska Cimber Air, norska 

Widerøe och svenska Skyways. 

I SAS EuroBonus deltar därutöver 

Air New Zealand och Qantas. 

ALLIANSERNA BÄR REDAN FRUKT 

För SAS är partnerskapet med Lufthansa 

kärnan i allianssystemet – ett 

mycket djupgående samarbete utan 

gemensamt ägande och utan att ge 

avkall på de egna identiteterna. 

SAS och Lufthansa driver från ingången 

av 1996 en gemensam flygoperation 

mellan Skandinavien och 

Tyskland, en marknad på totalt cirka 

2 miljoner passagerare. All trafik från 

Tyskland hanteras av Lufthansas stationsorganisation, 

och all trafik från 

Skandinavien av SAS. Den gemensamma 

verksamheten har varit mycket 

framgångsrik. SAS/Lufthansa har tagit 

marknadsandelar under året, och den 

1996 SAS Lufthansa United THAI Air 

Airlines Canada 

Antal destinationer/länder 104/34 243/89 139/30 75/36 73/20 

Antal passagerare (000) 19 828 31 760 81 639 14 300 12 600 

Produktion (milj. ASK) 30 646 88 453 269 760 42 099 48 700 

Antal anställda 21 348 25 000 85 936 22 136 19 900 

Antal flygplan i drift 161 220 564 73 139 

Omsättning (milj. USD) 

1 

Preliminär uppgift. 

5 000 

1 

9 850 16 400 3000 

1 

3 800 

58

gemensamma trafiken har ökat med 

över 10%. Undersökningar visar att 

också kunderna är mycket nöjda med 

den gemensamma produkten. 

I övrigt har alliansen med Lufthansa 

under året inneburit ett stort antal 

code-shares samt samordning av tidtabeller 

och procedurer. Allt i syfte att 

resenärerna ska få en resa som om det 

var samma flygbolag som utförde all 

beflygning. Bonusprogrammen har 

integrerats, så att SAS EuroBonuskunder 

kan tjäna in och ta ut poäng när de 

reser med Lufthansa. Flygbolagens 

lounger har öppnats för varandras 

kunder. Därutöver har bolagens prisstruktur 

inom EU harmoniserats. 

Under 1997 kommer SAS och Lufthansa 

att lansera ”mixed awards”, vilket 

innebär att man kan resa ut på 

bonusresa med det ena bolaget och tillbaka 

med det andra. 

Resultateffekten av allianssamarbetet 

med Lufthansa kan för SAS del 

under 1996 beräknas till drygt 100 

MSEK, huvudsakligen i form av tillkommande 

intäkter. 

Samarbetet med United Airlines, 

USA:s största flygbolag, inleddes i april 

1996 med code-shares och full knytning 

av bonusprogrammen. Redan under 

1996 genererade detta samarbete ett 

större trafikinflöde för SAS över Atlanten 

än vad det tidigare samarbetet med 

Continental Airlines gav. SAS trafik på 

Chicago, som är United Airlines 

huvudnav, har under året visat mycket 

hög tillväxt. 

Det nya samarbetet med THAI, som 

påbörjades i maj 1996, innebar en 

revitalisering av ett mycket gammalt 

samarbete. SAS deltog i att starta bolaget 

1958, och var delägare fram till 

1977. Det nya samarbetet innefattar 

code-shares och bonusintegration. SAS 

och THAI har nu daglig beflygning på 

Bangkok från Köpenhamn och Stockholm, 

opererad varannan dag av ettdera 

bolaget. 

FÖRDJUPAT SAMARBETE 

Samarbetet mellan SAS, Lufthansa, 

United Airlines och THAI har fördju- 

SAS OCH DESS PARTNER 

pats ytterligare under 1997. Avsikten 

är att det fortsatta samarbetet – också 

inkluderande Air Canada – ska resultera 

i en tydligare gemensam närvaro i 

marknadsförings- och försäljningsleden. 

Även en fortgående integration i 

produktionen – där betydande kostnadsfördelar 

finns att vinna – samt en 

förädlad kundnytta, i form av integre- 

Människor anpassar sig till resans 

olika miljöer, men försöker också 

anpassa miljöerna till sig själv. 

Många försöker skapa sig ett 

eget utrymme för att jobba, vila 

eller läsa medan de väntar. Man 

markerar sitt revir genom att lägga 

ut ytterplagg, handbagage m.m. på 

stolar omkring sig. 

Tillvaron på flygplatsen är därtill i 

stora delar orytmisk och motsägelsefull. 

Moment av brådska och stress 

kombineras med moment av väntan. 

59 

SKAPA SIG ETT REVIR 

rade globala trafik- och bonusprogram, 

ingår i planerna. 

Avsikten är däremot inte att harmonisera 

produkterna fullt ut. Flygbolagen 

ska behålla sin särprägel, samtidigt som 

gemensamma element byggs in, t.ex. vad 

gäller procedurer, komfortstandard, servicenivån 

i lounger, kompensation vid 

downgrading, special meals, etc. 

Det är många ordinarie beteenderegler 

som man tvingas bryta på en 

resa. Att sova offentligt med kläderna 

på är inget som de flesta av oss 

brukar göra, men särskilt på längre 

resor kan det bli nödvändigt att försöka 

ta sig en lur i en stol någonstans. 

Tänk om det fanns en större flexibilitet 

i miljön, så resenären hade det 

lättare att ordna det för sig och samtidigt 

bevara sin integritet.

SAS beflög 142 destinationer vid 

utgången av 1996, varav 104 på egna 

vingar. Övriga destinationer trafikerades 

i form av code-shares med något av 

SAS partnerbolag. 

SAS DESTINATIONER INKLUSIVE 

CODE-SHARES 

Operatör 

För SAS LH UA TG Övriga Netto* 

SAS 104 35 11 1 16 142 

Partner 35** 

*rensat på destinationer, som också beflögs av 

SAS på egna vingar. 

**(av 104) 

Integrationen av trafiksystem i fyrpartnergruppen 

– SAS, Lufthansa, United 

Airlines och THAI – fick stor omfattning 

redan första året. SAS opererade 

för dessa partner 35 code-sharelinjer 

vid årets utgång, medan dessa opererade 

47 code-sharelinjer för SAS räkning. 

Totala antalet destinationer 

(netto) i fyrpartnergruppen uppgick 

vid årets slut till 535. 

Övriga partnerbolag till SAS under 

1996 var de delägda British Midland, 

Spanair och AirBaltic, samt därutöver 

Varig och Icelandair. 

Med samtliga sina partner kan SAS 

erbjuda 553 destinationer. SAS har aldrig 

tidigare haft ett så starkt trafiksystem 

att erbjuda. 

Under 1996 öppnade SAS 6 nya destinationer: 

Bologna, Minsk, Newcastle, 

Arkhangelsk, Edinburgh och Lissabon. 

Beflygningen på Turin lades ner. 


SAS starkaste 

trafikprogram hittills 

SAS har under 1996 stärkt 

sin position i närområdet, 

norra och nordöstra 

Europa. Produktionen 

på viktiga nordeuropeiska 

destinationer 

som Bryssel, Paris och 

Amsterdam har ökat. Att 

ha en stark position på hemmamarknaden 

och en effektiv 

upptagning av passagerare i 

närområdet är det viktigaste 

man kan ta med sig i boet i en allians. 

Etableringen av AirBaltic, där 

SAS äger 28,5% är också en del av 

detta. För att säkra en effektiv passagerarupptagning 

i trafiksystemet intensifierar 

SAS också samarbetet med 

lokala partner – i Danmark med Cimber 

Air, i Norge med Widerøe och i 

Sverige med Skyways. 

FORTSATT SATSNING PÅ 

NÄRMARKNADEN 

Inför 1997 har SAS gjort en översyn av 

sitt eget trafikprogram, och omprioriterar 

en del resurser under året. Sex destinationer 

läggs ned: Minsk och 

Newcastle, vars trafikunderlag inte 

60

motsvarat förväntningarna; Osaka, som 

trafikerats såväl från Köpenhamn som 

Stockholm men efter jordbävningen i 

Japan haft ett vikande trafikunderlag. 

Därutöver stängs destinationerna Lyon 

och Aten, liksom linjen Köpenhamn- 

Borlänge. De nedlagda linjerna motsvarar 

2% av produktionen, och delar av 

den frigjorda kapaciteten omfördelas. 

SAS totalproduktion för året förväntas 

öka med 3%. 

Satsningen på närmarknaden fort- 


sätter. Framför allt ökar SAS sin produktion 

på Finland, som är en starkt 

växande marknad för flygbolaget. 

Uleåborg öppnas som ny destination 

med två dagliga avgångar från Stockholm, 

samtidigt som antalet turer till 

Tammerfors, Vasa och Åbo fördubblas. 

Flera av dessa destinationer kommer 

att betjänas av mindre flygplan, främst 

nya Saab 2000. Dessa kommer också 

att användas på inrikesflyget vid låg 

beläggning. 

61 

SAS öppnar även Stettin som ny 

destination, som en del i utvecklingen 

av Baltic Hub-strategin. 

SAS har i början av 1997 också 

startat beflygning på Billund på Jylland. 

Billunds flygplats har utvecklats 

till ett sekundärnav för den danska och 

nordtyska flygtrafiken. 

Andra nya linjer under 1997 är 

Köpenhamn-Trondheim och Köpenhamn-Tromsö, 

den senare enbart under 

sommarmånaderna.

I takt med ökad avreglering och tilltagande 

konkurrens har flygbolagens 

bonusprogram tydligt manifesterat sin 

strategiska roll. I dag råder ingen 

tvekan om att bonusprogrammen 

bidrar till att skapa preferenser för 

och lojalitet till specifika flygbolag 

och/eller samarbetskonstellationer. I 

internationella undersökningar och i 

undersökningar genomförda av SAS 

uppger drygt 80% av frekventa resenärer 

som är med i ett bonussystem att 

detta påverkar valet av flygbolag. 

SAS EuroBonus är därför av avgörande 

betydelse för bibehållen lönsamhet 

i SAS. Det gäller både på kort 

och lång sikt. När SAS under vintern 

95/96 hade kvalitetsproblem bidrog 

bonussystemet högst väsentligt till att 

hålla uppe trafikvolymen. 

Den övergripande strategin för SAS 

EuroBonus är att etablera långsiktigt 

lönsamma kundrelationer till frekventa 

kunder genom att uppmärksamma 

och belöna desamma. 

FORTSATT HÖG TILLVÄXT 

I december 1996 uppgick medlemsantalet 

i SAS EuroBonus till drygt 1 miljon, 

vilket innebär en ökning från föregående 

år med 29%. Dessa medlemmar 

bidrog med ca 50% av SAS totala passagerarintäkter, 

varav de 25% mest 

frekventa representerade 75% av dessa 

intäkter. Antalet medlemmar i Danmark 

uppgick till 174 000, i Norge till 

283 000 och i Sverige till 236 000. 5% 

SAS EUROBONUS 

Över en miljon 

medlemmar 

av medlemmarna i SAS EuroBonus är 

RVC Guldmedlemmar och ca. 15% är 

Silvermedlemmar. 

UTVECKLING 

AV PROGRAMMET 

Under 1996 har utvecklingen av SAS 

EuroBonus inriktats på att exponera 

fördelarna i det trafiksystem SAS etablerar 

tillsammans med sina allianspartner 

och att öka fördelarna till de 

mest frekventa resenärerna. Därutöver 

har programmets tillgänglighet 

ökat genom att nya kanaler etablerats 

för dialog med medlemmarna. 

SAS allianspartner THAI och United 

Airlines har inkluderats i programmet. 

Vidare har samarbetet med Lufthansa 

utvecklats genom att poäng som 

tjänas in på flygningar mellan Skandinavien 

och Tyskland nu berättigar till 

poäng som kvalificerar till ett medlemskap 

i EuroBonus Silver eller RVC 

Guld. Detta innebär att SAS Euro- 

Bonus tillsammans med sina partner 

erbjuder ett världsomspännande trafiksystem 

för intjäning och uttag. 

Totalt deltar nu åtta flygbolagspartner. 

SAS deltar på motsvarande sätt i sina 

flygbolagspartners bonusprogram. Ett 

naturligt nästa steg under 1997 blir att 

harmonisera fördelarna mellan de 

olika bonusprogrammen så att Guldmedlemmar 

får tillgång till fler fördelar 

inom ramen för alliansen. 

SAS ska arbeta för att ytterligare 

förstärka relationen med Silver- och 

62 

RVC Guldmedlemmar. Genom att 

vidareutveckla SAS kunddatabas kommer 

väsentlig kundinformation att 

göras tillgänglig till nyckelfunktioner i 

frontlinjen, t.ex. vid incheckning och 

gate. På detta sätt kan erbjudandet till 

de mest värdefulla kunderna utökas 

till att i högre grad omfatta tjänster 

utanför bonusprogrammet som underlättar 

resandet. Från marknadsföringssynpunkt 

innebär kunddatabasen 

också möjlighet att i ännu högre grad 

än i dag målinrikta SAS marknadskommunikation. 

STÖRRE TILLGÄNGLIGHET, 

NYA MEDIA 

För att öka tillgängligheten och servicegraden 

gentemot medlemmarna har 

SAS EuroBonus gjort utvalda servicefunktioner 

tillgängliga genom Internet. 

Denna service kommer ytterligare att 

utvidgas under 1997, t.ex. i form av 

kontoutdrag samt självboknings- och 

anmälningsfunktioner. På sikt erbjuder 

teknologier såsom Internet även 

unika möjligheter att på ett kostnadseffektivt 

sätt dels föra en mycket 

målinriktad dialog med kunden dels 

erbjuda tjänster såsom självbokning 

och elektronisk betalning. För kunden 

innebär Internet en tillgänglighet på 

365 dagar per år, varje dag, 24 timmar. 

För att ytterligare förstärka och 

göra dialogen med kunden individanpassad 

har SAS EuroBonus under 

1996 även lanserat ett vidareutvecklat

kontoutdrag med möjligheter till SAS 

individualiserad kommunikation. Denna 

kanal kommer att förädlas ytterligare 

under 1997. 

ERKÄNNANDE OCH 

PRISER 

Betyget från kunderna har varit högt i 

olika undersökningar. I december 

1996 fick SAS EuroBonus ta emot 

utmärkelsen Best International Frequent 

Flyer Program of the year, som 

kan sägas utgöra bonusprogrammens 

”Oscarspris”. Utmärkelsen delas ut av 

den amerikanska tidskriften ”Inside 

Flyer”. Nominering sker genom att 

medlemmar i olika bonusprogram 

röstar på olika program. I tillägg 

erhöll SAS EuroBonus pris för bästa 

SAS EUROBONUS 

kundtidning, bästa kundservice, bästa 

elitnivå (RVC Guld) samt bästa Internetsida. 

FÖRÄNDRADE 

SKATTEREGLER 

Från och med den 1 januari 1997 har 

Sveriges Riksdag fattat beslut om att 

slopa skattefriheten för s.k. ”trohetsrabatter”. 

Beslutet siktar på att en 

anställd person eller uppdragstagare 

inte ska kunna få en skattefri privat 

förmån av en bonus som tjänats in 

genom att arbetsgivaren betalt för en 

vara eller tjänst. 

Den nya beskattningen gäller alla 

former av bonusprogram och tillämpningen 

blir densamma oavsett i vilket 

program kunden är medlem. Riksda- 

63 

OLIKA BEHOV 

Människor är olika och har olika 

behov i olika situationer. Ändå förväntas 

alla bete sig likadant i miljöer 

som ska fungera för allt och alla. 

I själva verket pågår under 

resans gång många olika aktiviteter 

sida vid sida, ofta i total konflikt 

med varandra. Någon försöker sova, 

medan personen bredvid försöker 

hålla kontakt med yttervärlden via 

telefon. Någon annan försöker 

jobba, medan personen bredvid försöker 

att hålla ett kinkigt spädbarn 

på gott humör. 

Tänk om resans olika miljöer 

kunde utformas med större variation 

för att passa olika behov. 

gen har också beslutat att arbetsgivaren 

ska lämna kontrolluppgift och 

betala arbetsgivaravgift för denna typ 

av förmån. Den anställde är emellertid 

skyldig att skriftligt lämna uppgift 

till den arbetsgivare genom vilken 

bonusen tjänades in. 

Som leverantör av bonustjänsten 

har SAS inget uppgiftslämnaransvar.

SAS produktutveckling styrs av ledorden 

”enkelhet, valfrihet, omtanke”. Enkelhet 

innebär att en resa med SAS ska 

vara så enkel som möjligt att boka, 

köpa och genomföra. Valfrihet innebär 

att SAS ska ha ett så stort utbud av destinationer, 

frekvenser, produkter och 

serviceinslag att kunden själv får makt 

över och kan påverka utformningen av 

sin resa. Omtanke innebär att varje 

produkt- och serviceinslag ska erbjudas 

högsta möjliga förståelse och inlevelse i 

den enskilda kundens situation. 

Att arbeta med prototyper, dvs. 

pröva ut och finslipa nya koncept i 

mindre skala innan de lanseras fullt ut, 

TravelPass 

SAS produktutvecklingsarbete styrs av ledorden 

”enkelhet, valfrihet och omtanke”. Ur dessa har 

produkter som SAS Express med GateCafé och Gate- 

Buffet vuxit fram. Ombord kan SAS Scandinavian World 

Cooking avnjutas i EuroClass. Biljettlöst resande 

utvecklas också snabbt genom bl. a. SAS TravelPass. 

PRODUKTER OCH NYHETER 

Djärva 

nya koncept 

är en del av SAS nya produktutvecklingsfilosofi. 

Det innebär att man kan 

arbeta bort barnsjukdomar i upplägget, 

och ha en helt färdig, kvalitetssäkrad 

produkt, när de genomförs i 

hela SAS-systemet. 

SAS Express – som lanserades på 

linjen Oslo-Stockholm i slutet av 1996, 

och är ett mycket stort och komplext 

projekt – kan betraktas som en strategisk 

prototyp för SAS kortare linjer. 

En av SAS viktigaste kundgrupper 

är mycket frekventa resenärer, som 

pendlar på ett mindre antal destinationer. 

De vill ha en enkel och smidig produkt. 

Flera av årets nya produkter har 

64 

tagits fram för denna målgrupp, t.ex. 

biljettlöst resande, SAS Express med 

GateCafé och GateBuffet på vissa inrikes 

stationer. Dessa nya koncept ökar 

kundnyttan, samtidigt som strukturella 

moment minskar SAS kostnader. 

PRODUKTUTVECKLING I 

ALLIANSSYSTEMET 

Tillsammans med sina partner utvecklar 

SAS en gemensam funktionell plattform. 

Rutiner och standarder harmoniseras, 

så att resandet i partnersystemet 

blir i möjligaste mån en resa med 

flera bolag i gruppen som i sina praktiska 

delar upplevs som en resa med

samma bolag. Samordningen handlar 

exempelvis om check-in-rutiner, fria 

viktgränser för bagage (40 kg för 

EuroBonus Silver och 50 kg för RVC 

Guld), hantering av s.k. irregularities 

(förseningar, inställda flygningar etc.). 

Men det handlar också om att 

samordna information om passagerarna 

under resan, i syfte att nå ”worldwide 

recognition”. En värdefull kund 

för ett av partnerbolagen är värdefull 

för alla. 

Utöver den gemensamma funktionella 

plattformen ska produkterna inte 

likriktas. Inom alliansarbetet satsar 

SAS på en stark egen identitet och en 

rad högprofilerade produkter. 

SNABB UTVECKLING AV 

BILJETTLÖST RESANDE 

Biljettlöst resande provades ut redan 

1995 i form av SAS TravelPass i svensk 

inrikestrafik. Under 1996 var det dags 

att lansera SAS TravelPass också på 

sträckan Stockholm-Oslo. SAS Travel- 

Pass introducerades i dansk och norsk 

inrikestrafik i början av 1997. SAS 

TravelPass är ett kort som laddas med 

olika reseinnehåll – allt från ett års 

obegränsat resande till tio enkelresor. 

Resor bokas lätt via talsvar och PC. 

Vid säkerhetskontroller och gater 

används kortet i en kortläsare. 

Under 1997 kommer biljettlöst 

resande att provas i nya former, ett 

SAS TravelPass med nya funktioner 

samt individuella SAS E-Ticket. 

SAS EXPRESS 

REVOLUTIONERAR 

KORTFLYGANDET 

I oktober 1996 lanserades SAS 

Express på sträckan Oslo-Stockholm. 

Det är en prototyp för det enkla resandet 

med SAS. Avsikten är att konceptet 

ska införas på de stora intraskandinaviska 

linjerna. På sikt kan det 

även införas på andra kortlinjer med 

ett omfattande resande av pendelkaraktär. 

Projektet innefattade ett hundratal 

delprojekt, från avgångsstruktur till 

serviceutbud. Tidtabellen arbetades om, 


Det är svårt att få plats med och ha 

tillgång till alla sina saker under flygningen. 

Inte nog med det. Det är 

också lätt att uppleva intrång i ens 

privata utrymme ombord. Det handlar 

inte bara om det rent fysiska utrymmet, 

som det kan vara svårt att försvara 

i vissa situationer, utan även 

om aktiviteter och information. Går 

det verkligen att läsa den där hem- 

så att det alltid ska gå att ta ett SASplan. 

SAS ökade sin frekvens till 15 dagliga 

avgångar på linjen Oslo-Stockholm. 

Nya typer av biljetter och färdbevis 

infördes, bl.a. SAS TravelPass. 

I SAS Express står markprodukten 

i fokus, och konceptet bygger på fasta 

gater med ny funktionell design. Den 

reella servicetiden ombord på linjen är 

dryga 20 minuter, vilket gör det myck- 

65 

ATT BEVARA SIN INTEGRITET 

liga promemorian nu när man äntligen 

har tid? 

Ibland tvingas man dela med sig 

av det mest privata till kompletta 

främlingar: ”Ursäkta mig, men jag 

måste gå på toaletten!” Tänk om det 

fanns metoder att skapa ett mer 

avskärmat utrymme under resan, 

där man inte behöver uppleva att 

ens integritet är hotad. 

et svårt att leverera en fullgod måltidsservice. 

Stressfaktorn är hög både för 

kunder och personal. Därför har måltidsservicen 

flyttats från luften till 

marken. I GateCafé erbjuds Euro 

Class-passagerarna en generöst uppdukad 

buffet, med stora möjligheter 

att välja mellan olika delikatesser och 

själv bestämma hur mycket man vill 

äta. Turistklass-passagerarna får en

färdigkomponerad picknickpåse att ta 

med på resan. Ombord serveras varma 

och kalla drycker. 

Kunderna tas om hand vid gaten av speciella 

team, som är utbildade i konceptet. 

SAS Express har tagits emot mycket 

väl, både av kunder och media som 

jämfört SAS produkt med konkurrenternas. 

SCANDINAVIAN WORLD COOKING – 

ETT NYTT SPÄNNANDE MATKONCEPT 

SAS är en av Skandinaviens största 

restaurangrörelser med mer än 20 miljoner 

gäster om året, varav drygt hälften 

kommer från Danmark, Norge och 

Sverige. Maten som serveras ombord 

är inte bara ett centralt inslag i SAS 

service, utan också en viktig facett i 

företagets profil. 

I kundundersökningar visade sig 

maten ombord få låga poäng, särskilt 

hos frekventa resenärer på intraskandinaviska 

linjer, som bl.a. efterlyste mer 

variation. I fokusgrupper utkristalliserade 

sig en ny kravprofil – godare, roligare, 

fräschare, lättare och hälsosammare 

mat, gärna i större portioner. 

Målet var att skapa ett nytt, 

modernt, profilerande matkoncept, 

som ”så många som möjligt tyckte bra 

om”, i stället för som tidigare ”så 

många som möjligt kunde acceptera”. 

SAS Scandinavian World Cooking 

togs fram i samarbete med ledande 

innovativa matkreatörer i Danmark, 

Norge och Sverige och kunde lanseras i 


”Scandiavian Home” är det nya lounge-konceptet där det ska kännas som att välkomnas i ett skandinaviskt hem. SAS lanserade SAS Travel Navigator på Internet som 

ständigt utvecklas och framgent ska kunna användas för bl. a. bokningar. De åtta nya McDonnell Douglas MD-90-flygplanen ger den lägsta miljöbelastningen i sin klass 

och en väsentligt högre komfortnivå. 

EuroClass i hela SAS-systemet fr.o.m. 

juni 1996. Konceptet är mångkulturellt 

– skandinaviska råvaror och traditioner 

kombineras med internationella och 

exotiska smaksättare, recept och beredningstekniker. 

SAS är först i luften att 

servera sådan modern ”cross cooking” 

med fokus på utseende, smak och doft, 

innovation och näringsriktighet. 

Skandinaviska klassiker i roliga 

nytolkningar, som saffransgravad hälleflundra, 

och fina skandinaviska råvaror 

i exotiska rätter, som sushi på fisk 

och skaldjur från Norges kuster, är 

exempel på rätter som gett Scandinavian 

World Cooking mycket höga 

poäng i höstens kundundersökningar. 

Även maten i turistklass nyskapas 

successivt efter dessa principer. 

VÄLKOMMEN TILL 

”SCANDINAVIAN HOME” 

SAS invigde under 1996 nya 

EuroClass-lounger i Oslo, New York 

(Newark), Helsingfors och Paris. 

Miljögestaltningen följer det koncept 

som redan fanns i Köpenhamn med 

design i modern skandinavisk tradition 

med avskilda delar för att slappna av 

eller arbeta. Arbetsmodulerna har 

utrustning för elektronisk kommunikation. 

En frukostbuffet står uppdukad 

på morgonen och en delikatessbuffet 

resten av dagen. Rökare har separata 

rum eller avdelningar. 

Alla EuroClass-lounger har personal 

som kan hjälpa till med bokning 

66 

av biljetter, hotell och bilhyrning. 

I Oslo invigdes också en ny RVClounge, 

en högprofilerad prototyp för 

ett nytt lounge-koncept – ”Scandinavian 

Home” – som ska upplevas nästan 

som att välkomnas i ett skandinaviskt 

hem med bekvämt vardagsrum, intressant 

bibliotek och välutrustat barkök. 

Konceptet har blivit mycket uppskattat 

och genomförs 1997 också i Stockholm. 

Under 1997 invigs uppdaterade 

EuroClass-lounger i Stockholm, Göteborg 

och Malmö. Projekteringen av en 

ny 3 000 m 2 stor lounge i Köpenhamn 

har inletts. Konceptet införs även på 

nya Gardermoen. 

GateBuffet introducerades på en 

rad svenska inrikesstationer och införs 

under 1997 på en rad norska. Markprodukten 

på norsk inrikes fick en 

ansiktslyftning redan under 1996. 

INTERAKTIV IT 

SAS lanserade vid ingången av 1996 

SAS Travel Navigator på Internet. I sin 

första version var detta en informationskanal 

med tidtabell, produkt- och 

partnerinformation, inklusive aktuella 

kampanj- och specialerbjudanden samt 

pressinformation. Kunder har också 

möjlighet att här ge feedback på SAS 

prestationer. 

Under 1996 introducerades på 

SAS Travel Navigator en rad tjänster 

för bl.a. SAS EuroBonus och SAS 

Trading. Tjänsten utvidgas väsentligt 

under 1997, då bokning och betalning

av biljetter införs på Internet, liksom 

självbokning av bonusresor. 

Under 1996 utprovades också i 

samarbete med Microsoft/ICL en multimediaprototyp 

för passagerarbruk i 

inrikesloungen på Stockholm-Arlanda. 

Den innehåller bl.a. PC-funktioner, 

CD-rom, Internet och PowerPoint. 

Den kommer under 1997 att införas i 

loungerna i Köpenhamn, Oslo, Göteborg 

och Malmö. 

70% av SAS flygplan – även i den 

interkontinentala flottan – är nu utrustade 

med telefon, oftast i armstöden. 

NYA OCH UPPGRADERADE 

FLYGPLAN 

Under hösten levererades de första av 

SAS totalt åtta beställda McDonnell 

Douglas MD-90-flygplan. Samtliga 

MD-90 tas i drift under 1997 på SAS 

intraskandinaviska och Europalinjer. 

För passagerarna innebär MD-90 en ny 

och högre komfortnivå, som inkluderar 

nya bekväma stolar med stora möjligheter 

att göra individuella inställningar, 

större utrymme för handbagage, större, 

välutrustade toalettrum och tystare 

kabin. För passagerare som vill arbeta 

ombord finns strömkoppling för PC. 

Under året uppgraderas också SAS 

Fokker F-28-flotta på Europa, för 

ökad passagerarkomfort och bättre 

service, bl.a. varma måltider. 

ÖVRIGA NYHETER 1997 

En rad nyheter, som syftar till att underlätta 

reseprocessen införs under året. 

Nya informationsenheter installeras för 

transfer- och bagageinformation. 

SAS etablerar ett antal snabbköer, 

t.ex. genom säkerhetskontroller för 

EuroClass-resenärer, först genomfört 

i Köpenhamn, Stockholm och Oslo. 

Där får också EuroBonus Silver- och 

RVC Guldmedlemmar snabbkassor vid 

tax free-shopping. RVC-passagerare får 

därutöver tillgång till betjänad expressparkering, 

egen kö på svensk inrikes, 

och Priority Baggage-hantering – alltid 

först på bandet. 

Ombordkomforten ökas bl.a. genom 

större benutrymme i EuroClass på Boe- 


ing 767 i interkontinental trafik. Sittkomforten 

förbättras i flera andra flygplanstyper. 

På långresor införs också en 

ny komfort-kit, med olika innehåll för 

manliga respektive kvinnliga resenärer. 

För barn på resa görs många förbättringar, 

bl.a. lekrum i Oslo och roligare 

ombordkit. 

Scandinavian World Cooking utvecklas 

vidare i ett nästa steg, med högre 

På en flygresa är människor, som är 

vana att få det på sitt sätt, plötsligt 

offer för system och rutiner. Kunderna 

måste anpassa sig till systemet, 

i stället för tvärtom. 

”Tyvärr går det inte att gå på toaletten 

nu, för servering pågår och 

brickvagnen är i vägen.” 

67 

PÅ VEMS VILLKOR? 

kvalitetskontroll och nya maträtter av 

skandinaviens ledande matkreatörer. 

I allt större utsträckning får större 

destinationer egen personal vid gaterna. 

Gatepersonalen får också bättre 

information om passagerarna, deras 

EuroBonus-status och önskemål via 

SAS kunddatabas, liksom större befogenhet 

att besluta om individuell 

hantering av passagerare. 

”Tyvärr har vi redan genomfört 

serveringen, medan ni var på toaletten, 

och nu landar vi strax.” 

Tänk om hela systemet kunde 

göras lite flexiblare och passagerarna 

fick fler alternativ att välja på när det 

gäller när, var och hur de ska ta del 

av olika serviceelement.

Av ett flygbolags verksamhetsområden 

svarar själva flygverksamheten för den 

absolut övervägande delen av den samlade 

miljöpåverkan. Det är därför naturligt 

att SAS koncentrerar sitt miljöarbete dit. 

Till följd av att SAS flygproduktion 

expanderade under 1996 ökade också 

den totala bränsleförbrukningen med 

8,6% till 1 533 191 m 3 . I kombination 

med en försämrad kabinfaktor och att 

SAS fraktmaskin Boeing 747 tillkommit 

sjönk därmed SAS bränsleeffektivitet 

med 5,2% till 7,32 liter/100 passagerarkilometer. 

Utsläppen av koldioxid ökade proportionellt 

med bränsleförbrukningen 

till 3,815 Mton. Tack vare den pågående 

moderniseringen av flygplansflottan 

kunde dock ökningen av kväveoxidoch 

kolväteutsläppen begränsas till 7,5 

resp. 7,5% (till 14 352 resp. 3 588 ton). 

RENARE FLYGPLAN 

Under hösten levererades de sex första 

av SAS totalt åtta beställda McDonnell 

Douglas MD-90. Dessa hör till de flygplan 

i sin klass som kan uppvisa de bästa 

miljödata, framför allt avseende buller. 

Bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen 

av koldioxid, är 30% lägre än 

för de DC-9:or det nya flygplanet ska 

ersätta, och bullernivån ligger 9 EPNdB 

under kraven för kapitel III-flygplan – 

den lägsta för något jetflygplan av denna 

storlek. Därmed kan flygplanet utnyttjas 

med obegränsad flexibilitet i SAS trafiksystem, 

samtidigt som kostnaderna för 


Ett av branschens mest 

ambitiösa 

miljöprogram 

bulleravgifter minimeras. 

Genom de nya flygplanen och det 

pågående bullerdämpningsprogrammet 

för SAS DC-9:or (som kommer att slutföras 

under 1997) minskade andelen 

kapitel II-flygplan i SAS-flottan från 

29 till 19%. Målet är att samtliga kapitel 

II-flygplan ska vara utfasade/bullerdämpade 

vid utgången av 2000, i god tid 

innan EU:s totalförbud träder i kraft 

den 1 april 2002. 

Även i kabin- och markverksamheten 

genomfördes omfattande miljöprojekt 

med syfte att kombinera en reduktion av 

emissioner, råvaruförbrukning, energiförbrukning, 

vattenförbrukning och avfallsmängder 

med en förbättrad totalekonomi. 

Totalt minskade avfallsmängderna 

i kabin- och markverksamheten 

under 1996 med 3,2%, från 13 405 till 

12 976 ton, och därmed kostnaderna för 

avfallshantering med 400 TSEK. 

MILJÖLEDNING I SAS 

SAS miljöarbete ingår som en del av det 

totala kvalitetsarbetet enligt den s.k. 

TQM-modellen. I SAS miljöledningsfilosofi 

uttrycks bl.a. att ”varje chef med 

beslutanderätt och budgetansvar är 

skyldig att inkludera en miljövärdering 

som en del av beslutsunderlaget”. I 

TQM-arbetet ingår en utvärdering av en 

framtida anslutning till internationell 

standard för miljöledning och -revision 

(EMAS och ISO 14 000). 

Under året inrättades ett partnerforum 

för miljöfrågor, där SAS samar- 

68 

betar med Lufthansa, THAI, United, Air 

Canada, South African och Varig – inledningsvis 

bl.a. avseende utveckling av 

gemensamma miljönyckeltal och en 

inventering av möjliga synergieffekter. 

SAS miljöredovisning för 1995, vår 

första, tilldelades utmärkelser för årets 

bästa miljöredovisning i både Norge 

och Sverige. 

MILJÖ OCH EKONOMI 

För 1996 kan SAS redovisa följande 

miljörelaterade intäkter, kostnadsminskningar, 

avgifter, skatter, investeringar 

och kostnader: 

• Miljörelaterade intäkter och kostnadsminskningar: 

ca. 125 (ca. 115) MSEK, 

till största delen minskade bulleravgifter 

genom fortsatt utfasning av 

kapitel II-flyg (>110 MSEK). 

• Miljörelaterade avgifter och skatter: 

600 (485) MSEK, till största delen miljörelaterade 

passageraravgifter i Norge 

(324 MSEK) och miljöskatt i Sverige 

(116 MSEK 1 ). 

• Miljörelaterade investeringar och 

kostnader: Av SAS totala miljörelaterade 

investeringar och kostnader kan 

ca 420 MSEK hänföras till 1996. Av 

dessa utgörs 335 MSEK av årets budgeterade 

kostnader för den pågående 

bullerdämpningen av äldre McDonnell 

Douglas DC-9:or, och 60 MSEK 

av den beräknade miljörelaterade 

merkostnaden för de sex nya McDonnell 

Douglas MD-90 som levererades 

under året.

KONSEKVENSBEDÖMNING 

SAS medverkar aktivt i en rad internationella 

fora med en utveckling av de 

ramförutsättningar som gäller för luftfart. 

I de skandinaviska länderna för 

SAS en löpande dialog med luftfartsverk 

och miljödepartement om framtida miljöreglering 

av luftfarten. 

I arbetet med att utveckla luftfartens 

rambetingelser är framför allt följande 

frågor aktuella: 

• EU kommer att ta upp mineraloljedirektivet 

för behandling under 1997. 

Detta kan medföra att även drivmedel 

för flygtrafik kan beläggas med energi-/ 

miljöavgifter, vilket för SAS och alla 

andra europeiska flygbolag kan innebära 

ökade avgifter i storleksordningen 

flera hundra miljoner SEK om inte 

en omfördelning samtidigt sker i hela 

skatte- och avgiftssystemet. 

• Svenska myndigheter utreder ett nytt 

miljöavgiftssystem som ersättning för 

den miljöskatt på inrikesflyg som 

avskaffades den 1 januari 1997. De 

överväger också en justering av de differentierade 

bulleravgifterna. För SAS 

del kan det på kort sikt innebära nya 

miljökostnader, dock troligtvis inte 

över nivån på den nu avskaffade skatten. 

De nya differentierade bulleravgifterna 

bör på lång sikt inte drabba 

SAS alls, eftersom alla kapitel II-flyg- 


CONNECTING FLIGHT 

Hinner jag med mitt anslutningsflyg, 

nu när vi fick vänta på att landa? Var 

står det – hur långt är det dit, och åt 

vilket håll? Om jag precis hinner med, 

hur blir det då med mitt bagage? 

Svar finns sällan, när man behöver 

dem som allra bäst. 

Tänk om det fanns tydlig och 

pålitlig information och enkla anvisningar 

redan ombord om hur jag ska 

ta mig till nästa flyg. 

plan planeras vara utfasade eller 

ombyggda till kapitel III-standard 

under år 2000. SAS medverkar i 

arbetsgruppen för utredningen. 

• Skärpningar av miljöbaserade restriktioner 

och avgifter kan förväntas 

på de många europeiska destinationer 

i SAS trafiksystem som infört sådana. 

På kort sikt, innan SAS år 2000 hunnit 

fasa ut alla kapitel II-flygplan, kan 

det medföra en sämre flexibilitet i 

utnyttjandet av flygplansflottan. På 

längre sikt kommer SAS kostnader att 

öka i takt med att flygplatserna inför 

högre avgifter även för kapitel III-flygplan 

med sämre miljöprestanda. 

En skärpning av de miljöbaserade 

restriktionerna, en ökad differentiering 

av de bullerrelaterade landningsavgifterna 

och/eller en förändring av certifieringskraven 

för nya flygplan kan 

påverka SAS möjligheter att utnyttja 

MD-80-flottan och de bullerdämpade 

DC-9:orna. Även andrahandsvärdet 

för dessa flygplan kan försämras. 

SAS känner inte till några ytterligare 

förändringar av internationella och 

nationella miljöregler som kan komma 

att påverka verksamheten i någon signifikant 

grad. SAS väntar heller inga väsentliga 

ändringar av miljökoncessioner, dispenser 

eller tillstånd som kan komma att 

ha någon större betydelse för driften. 

69 

FÖRORENINGAR, TVISTER ETC. 

I samband med byggandet av SAS nya 

fraktterminal på mark som ägs av 

Köpenhamns flygplats, upptäcktes en 

gammal förorening som SAS omedelbart 

inledde sanering av. Fördelning av 

kostnaderna (totalt ca. 16 MSEK) för 

denna är föremål för diskussioner mellan 

SAS och Köpenhamns flygplats. 

Den sanering i Köpenhamn, som inleddes 

1995 av ett område som förorenats 

av tungmetaller, slutfördes under 1996 

till en total kostnad av ca 2 MSEK. 

Den anmälan i Sverige från Sigtuna 

kommun om misstänkt överträdelse av 

en utsläppskoncession som gjordes 1995, 

beslutade åklagarmyndigheten under 

1996 att lämna utan vidare åtgärd. I 

Norge överskred SAS sin del av luftfartsverkets 

koncession för utsläpp av glykol 

i samband med avisning av flygplan i 

Bergen, och åtgärder inleddes för att 

komma tillrätta med problemet. I övrigt 

höll sig SAS under året inom samtliga 

gällande koncessionsbestämmelser. 

Utöver vad som nämnts ovan pågår 

inga miljörelaterade tvister i anslutning 

till SAS verksamhet. SAS bedömning är 

att ingen mark företaget äger är att 

betrakta som förorenad utifrån de 

gränsvärden som tillämpas av nationella 

hälso- och miljövårsmyndigheter, samt 

att det egna fastighetsbeståndet inte är 

belastat med några miljöskulder. 

SAS försäkringar täcker företagets 

ansvar för miljöpåverkan vid olyckor. 

SAS har beredskap för haverier, olyckor 

och incidenter med föroreningar 

som följd, och utför löpande förebyggande 

underhåll av tankar, behållare, 

rör etc. i syfte att begränsa riskerna 

för föroreningar. 

För en detaljerad redogörelse av mål, 

strategier, organisation och prestationer 

inom miljöarbetet, hänvisas till SAS 

separata miljöredovisning för 1996. 

1 EU-kommissionen har funnit att den svenska miljöskatten 

på inrikes flygtrafik strider mot gemenskapsrätten. 

Eftersom detta krav därmed inte varit lagligt 

grundat bedöms det inte representera någon kostnad 

för SAS.

I ett flygbolag är det de anställdas prestation 

som starkast påverkar den kvalitet 

kunden upplever. 

SAS har en välkänd historik, där de 

anställda har en huvudroll i verksamheten. 

Under det tidiga 1990-talet, då SAS 

brottades med struktur- och lönsamhetsproblem, 

blev utvecklingen av 

medarbetarna inte tillräckligt prioriterad. 

Detta bidrog till kvalitetsproblem 

och arbetskonflikter. SAS har under 

1996 arbetat mycket hårt på att etablera 

ett nytt samarbetsklimat i företaget och 

därmed en ny plattform för att förädla 

och få full avkastning av humankapitalet. 

Utav SAS totala kostnadsmassa uppgår 

personal- och personalrelaterade 

kostnader till 31% (32%). Detta är en 

andel i paritet med de större europeiska 

flygbolagen. Personalproduktiviteten 

mätt i RPK/anställd ökade under året 

med knappt 1%. Som i alla tjänsteföretag 

är humankapitalet av största betydelse 

i SAS, och företaget måste göra sitt 

yttersta för att nyttja personalresursen 

optimalt och motivera de enskilda 

medarbetarna till extra insatser. Under 

1997 har personalproduktiviteten 

högsta prioritet i SAS. 

Grunden är att SAS satsat på att 

utveckla en medarbetarroll, som i allt 

präglas av kundfokusering och lönsamhetstänkande. 

Delaktighet och ansvar 

är nyckelord, och initiativ och kreativitet 

bejakas. 

På motsvarande sätt utvecklas 

ledarrollen i SAS. Ledaren ska skapa 

PERSONALRESURSEN 

SAS investerar 

i människorna 

förutsättningar för de anställda att 

göra ett bra jobb och stimulera dem i 

sitt arbete. Relationen beskrivs som 

”medskapande medarbetare och stöttande 

ledarskap”. 

UTBILDNING I 

SAMSYN OCH LÖNSAMHET 

En god information om mål och strategier 

är förutsättningen för att de 

anställda ska kunna utföra sitt arbete 

med ansvar och självständighet. SAS 

Strategier uppdateras årligen och kommuniceras 

till alla anställda. Övergripande 

strategier gås igenom i olika 

enheter på olika nivåer, och översätts 

till konkreta mål för respektive enhet. 

Ett program för utveckling av en 

bred förståelse för lönsamhetsfrågor 

hos alla medarbetare har utarbetats i 

samarbete med fackföreningsrepresentanter 

och satts igång i februari 1997. 

Utbildning i metodiskt kvalitetsarbete 

pågår överallt i organisationen, 

både som en del av den löpande fackutbildningen 

och när medarbetarna deltar 

i kvalitetsförbättringar på sin egen 

arbetsplats. 

Totalt under 1996 investerade SAS 

mer än 900 MSEK i personalutbildning. 

Det innefattar all utbildning av 

medarbetare, samt kostnaderna för 

produktionsbortfall. Därutöver investerades 

i andra personalvårdande och 

stimulerande åtgärder, där de interna 

aktiviteterna i SAS 50-årsjubileum spelade 

en viktig roll. 

70 

SAS har under 1996 definierat minimikrav 

för varje ledare i SAS och har 

kompletterat ledarutvecklingsprogrammet 

med Ledarskapsakademien, ett program 

på strategisk nivå, och Ledarskapssystemet, 

en samling ledarverktyg. 

I dag finns ledarutveckling för ledare på 

alla nivåer och alla delar av organisationen 

och programmet kan nu betraktas 

som heltäckande. Ledarutvecklingen fokuserar 

på ändring av attityder och 

beteende och knyts tätt samman med 

den egna arbetssituationen, i syfte att få 

genomslag i praktiken. 

FÖRBÄTTRAT SAMARBETSKLIMAT 

HAR GETT RESULTAT 

Vid årsskiftet 1996/97 uppnåddes enighet 

mellan fackföreningar och ledning 

om att genomföra ett djupgående program 

för förbättring av produktivitet 

och lönsamhet i hela flygbolaget. 

Båda parter har insett att konflikter 

av det slag som SAS upplevde i slutet 

av 1995 skadar samtliga inblandade, 

inte minst de kunder som det är flygbolagets 

uppgift att betjäna. En gemensam 

syn på samarbetsrelationerna, hur 

dialogen ska utvecklas och hur konflikter 

ska lösas, har vuxit fram i företaget. 

En intensiv serie diskussionsmöten 

mellan styrelserna i de olika skandinaviska 

fackföreningarna och SAS ledningsgrupp 

genomfördes under de två 

första månaderna under 1996. Två 

konferenser med alla fackföreningsledare 

och ett motsvarande antal linje-

chefer, totalt 100 personer, har behandlat 

det interna samarbetet kopplat 

till hur SAS ska möta den intensifierade 

konkurrensen. 

Ett stort antal lokala aktiviteter har 

därutöver genomförts. Ett exempel är 

utgivningen av en gemensam internpublikation 

till medarbetarna i Danmark 

om samspelet mellan ledning och fackföreningar. 

Ett annat exempel är en 

gemensam konferens med ledning och 

förtroendevalda från SAS och en stor 

industrikoncern i Norge med fokus på 

ett nytt samarbetsklimat. 

ETT ÅR NÄSTAN 

HELT UTAN KONFLIKTER 

Nya metoder och inslag har provats ut i 

förhandlingsprocesserna för kollektivavtalen. 

Enighet kunde uppnås om att revidera 

och ingå nya kollektivavtal under 

1996 utan någon form av arbetskonflikt. 

Under 1996 drabbades SAS av totalt 

endast tre arbetsnedläggelser, samtliga 

i Danmark men med minimal påverkan 

på flygtrafiken. Under 1995 uppgick 

antalet arbetsnedläggelser till totalt 16, 

och genomsnittligt per år under perioden 

1990-1994 till 13, varav Danmark 

stod för merparten. Under 1995 var 

motsvarande tal fem för Norge och fyra 

för Sverige. Genomsnittligt för perioden 

1990-94 hade Norge en arbetsnedläggelse 

per år och Sverige endast tre 

för hela perioden. 

KVALITET I ARBETSMILJÖN 

En god arbetsmiljö är en viktig förutsättning 

för säkerheten i hela flygdriften och 

för kvaliteten i produktionen. Utvecklingen 

av en säker och sund arbetsmiljö 

sker inom ramarna för SAS affärsstrategier 

och den nationella lagstiftningen i de 

länder, där SAS verkar. Arbetet styrs av 

en speciell arbetsmiljöstrategi och är 

integrerat i linjechefsansvaret. 

Varje enhet upprättar obligatoriska 

handlingsplaner för arbetsmiljöutvecklingen 

och ansvarar för att de genomförs. 

Vidareutvecklingen sker också 

genom specifika projekt. Nationella 

HMS-enheter (HMS = Hälsa, Miljö, Säkerhet), 

som bedriver rådgivande och 

PERSONALRESURSEN 

förebyggande arbete, har etablerats. 

Under 1996 genomfördes ett större 

samarbetsprojekt mellan ledningen och 

representanter för kabinpersonalen. Projektet 

identifierade en rad förbättringar i 

arbetsmiljön, som nu börjat införas, i syfte 

att möjliggöra en högre servicekvalitet. 

Metodiken i arbetsmiljöprojekten utvecklas 

kontinuerligt. En ny metod för 

målinriktade hälsoundersökningar har 

utprovats med gott resultat i en medicinsk 

och psykosocial kartläggning av 

medarbetare i Malmö. I ett omfattande 

kvalitets- och miljöförbättringsprojekt i 

bagagehanteringen i Köpenhamn har 

SAS redan använt en metod, som ingår i 

de kommande myndighetskraven vad 

gäller arbetsplatsvärdering i Danmark. 

Vid uppförandet av Oslos nya huvudflygplats 

Gardermoen och en ny terminal 

på Köpenhamns flygplats är skapandet 

av god arbetsmiljö en central uppgift. 

SAS HMS-enheter har varit djupt involverade 

i rådgivning och uppföljning. 

Under 1996 utvidgades möjligheten 

att ge uttryck för sin uppfattning om den 

71 

TACK OCH 

VÄLKOMMEN ÅTER 

”Thank you for flying Scandinavian 

Airlines. We hope to 

see you soon again.” Plötsligt 

är man själv, utlämnad till 

egna initiativ, ofta på främmande 

mark. Vart ska jag härnäst? 

Var finns mitt bagage? 

Hur lång tid kan det ta innan 

det kommer? Ankomst kan 

vara minst lika kaotiskt och 

frustrerande som avgång. 

Tänk om det fanns tydlig 

information, och kanske till 

och med assistans på destinationen! 

egna arbetssituationen till att omfatta 

alla personalgrupper i SAS. Detta sker 

genom en årlig personalundersökning, 

som är en del i SAS planeringsmodell. 

Resultaten används till konkreta handlingsplaner 

i olika delverksamheter samt 

för att etablera nyckelindikatorer i kvalitetsuppföljningen. 

MINSKANDE SJUKFRÅNVARO 

Sjukfrånvaron i SAS sjönk under 1996 

i Danmark och Sverige, medan den i 

Norge ökade marginellt på grund av 

gällande sjukförsäkringslagstiftning och 

arbetsmarknadssituation. Särskilt positivt 

är att sjukfrånvaron hos den 

svenska personalen i flygdriften sjunkit 

med mer än 10% mellan 1995 och 

1996, trots att den redan tidigare låg 

på en låg nivå – 4%. 

Den övervägande delen av SAS sjukfrånvaro 

är relaterad till långtidssjukskrivning. 

I det perspektivet arbetar SAS 

metodiskt och intensivt med rehabilitering 

och omplacering av medarbetare 

som har problem att fungera i sitt arbete.

Sedan 1994 drivs SAS i en effektiv, 

funktionell organisation med utgångspunkten 

i att SAS är och ska drivas 

som en samlad verksamhet, som ägs av 

de tre moderbolagen i Danmark, Norge 

och Sverige. 

Den enda större organisatoriska förändringen 

består i att Production Division 

delats upp i Technical Division, 

med ansvar för flygplansunderhållet, 

och Operation Division, med ansvar 

för att genomföra flygningarna och 

leverera ombordservicen. 

Omorganisationen innebär en återgång 

till en tidigare organisation. Production 

Division skapades 1994 i syfte att 

få ett samlat grepp över produktionen i 

SAS och för att effektivt genomföra sista 

fasen i rationaliseringsprogrammet. Detta 

lyckades, men till priset av en försämrad 

kvalitet. Den nya uppdelningen innebär 

tydligare ansvar inom den mer kostnadseffektiva 

struktur som etablerats. 

Samordningen garanteras av ett nytt 

samarbetsorgan under VD:s ledning. 

Efter denna omorganisation har SAS 

sex operativa linjedivisioner och sex 

stabsfunktioner. Linjefunktionerna är 

Business Systems (linjer/produkter, SAS 

Trading och Cargo), Marketing & 

Sales, Station Services, Technical, Operation 

och Information Systems. 

Stabsfunktionerna är Corporate 

Finance & Control, Human Resources, 

Public Relations & Government Affairs, 

Quality Performance samt Information 

Systems Strategies. Därutöver har 

SAS ORGANISATION OCH LEDNING 

Förstärkt organisation 

och satsning 

på produktivitet 

Quality Manager Technical & Operation 

Quality Performance 

Information Systems Strategies 1 

Business 

Systems 

Division 

Marketing 

and Sales 

Division 

Station 

Services 

Division 

under året inrättats en ny stabsfunktion 

som Quality Manager Technical & Operation 

med särskilt ansvar för kvaliteten 

i flygdrift och teknik. 

NYREKRYTERING MED FOKUS PÅ 

PERSONALPRODUKTIVITETEN 

Efter fyra år av personalreduktioner i 

SAS hade personalstyrkan 1995 reducerats 

till en nivå, där det var svårt att 

inom ramen för dåvarande upplägg av 

flygoperationen leverera fullgod kvalitet. 

I synnerhet som SAS under de 

senaste två åren ökat sin produktion 

med 9%. 

Från en situation med hårt ansträngda 

personalresurser har antalet 

medarbetare i SAS under 1996 ökat 

med 4%. Detta har bidragit till en 

väsentligt förbättrad arbetssituation 

72 

PRESIDENT 

Technical 

Division 

SAS ORGANISATION 1997 

Corporate Finance & Control (CFO) 

Human Resources 

Public Relations & Government Affairs 

Operation 

Division 

Information 

Systems 

Division 1 

1 Gemensam funktion och ledning 

för många medarbetare med ökning av 

motivation och kvalitet som resultat. 

Den kanske allra viktigaste uppgiften 

för SAS under 1997 är att med den förstärkta 

personalresursen öka produktiviteten 

och samtidigt den kundupplevda 

kvaliteten. SAS planerar en utökad produktion 

under 1997 med 3-4%. Parallellt 

genomförs en rationalisering i hela 

reseprocessen, med ökat inslag av automatisering 

av olika moment, som innebär 

minskad belastning på personalresursen. 

Detta ska bidra till en högre 

personalproduktivitet. 

I SAS Gruppen uppgick det genomsnittliga 

antalet anställda 1996 till 

23 607 (22 731). I SAS (inklusive SAS 

Trading) var 1996 motsvarande siffra 

21 348 (20 499) och i SAS International 

Hotels 2 222 (2 201).

Jan Stenberg 

President & CEO 

Jan Forsberg 

Senior Vice President 

Operation Division 

SAS ORGANISATION OCH LEDNING 

Gunnar Reitan 

Executive Vice President & CFO 

Peter Forssman 


Public Relations & Government Affairs 

Hans-Erik Stuhr 


Station Services Division 

73 

Björn Boldt-Christmas 


Information Systems Division 

Bernhard Rikardsen 


Human Resources 

Vagn Sørensen 


Business Systems Division 

John S. Dueholm 


Technical Division 

Erik Strand 


Marketing & Sales Division

HUGO SCHRØDER född 1932, ingeniør. Ordförande i SAS styrelse 

1996. Dansk ordförande i SAS sedan 1994 samt ordförande 

i SAS Danmark A/S styrelse såsom företrädare för 

danska privata ägarintressen. Styrelseordförande i DANIS- 

CO och vice ordförande i Incentive. Styrelsemedlem i flera 

andra företag och organisationer. 

Personlig suppleant: Axel greve af Rosenborg 

BO BERGGREN född 1936, tekn. dr. h.c. Förste vice ordförande 

i SAS styrelse 1996. Svensk ordförande i SAS sedan 

1992 samt ordförande i SAS Sverige AB såsom företrädare för 

svenska privata ägarintressen. Styrelseordförande i STORA 

och ASTRA. Vice ordförande i Investor, Skandinaviska 

Enskilda Banken och Sveriges Industriförbund. Ledamot i 

ytterligare ett antal företags och organisationers styrelser. 

Personlig suppleant: Erik Belfrage 

HARALD NORVIK född 1946, civilekonom. Andre vice ordförande 

i SAS styrelse 1996. Alternerande norsk ordförande i 

SAS sedan 1992. Ordförande i SAS Norge ASAs styrelse 1996 

som representant för norska staten. Koncernchef i Statoil. 

Medlem i styrelsen i Orkla Borregaard AS. 

Personlig suppleant: Åshild M. Bendiktsen 

BJØRN EIDEM född 1942, høyesterettsadvokat. Alternerande 

norsk ordförande i SAS sedan 1992, medlem i SAS styrelse 

sedan 1983. Vice ordförande i SAS Norge ASAs styrelse 1996 

som representant för norska privata ägarintressen. Direktör i 

Fred. Olsen & Co. Ordförande i Norges Handels og Sjøfartstidene 

och Widerøe’s Flyveselskap. Styrelseledamot i bland 

annat Ganger Rolf, Bonheur och Harland & Wolff. 

Personlig suppleant: Mads Henry Andenæs 

SAS STYRELSE 


styrelse 

74 

ANDERS ELDRUP född 1948, cand. scient. pol. Medlem i SAS 

styrelse sedan 1993. Vice ordförande i SAS Danmark A/S styrelse 

såsom företrädare för danska staten. Departementschef 

i Finansministeriet. Vice ordförande i DONGs styrelse. Medlem 

i DMF (Dansk Management Forum) och CIMI. 

Personlig suppleant: Sonja Mikkelsen 

TONY HAGSTRÖM född 1936, fil.dr. Medlem i SAS styrelse 

sedan 1993. Vice ordförande i SAS Sverige ABs styrelse såsom 

företrädare för svenska staten. Styrelseledamot i Dataföreningen 

i Sverige (ordförande), Svenska IT-Forum (ordförande), 

ASTRA, SSAB (vice ordförande), Scandiaconsult, 

JT Mobile Ltd och AlfaNeth Telecom Inc. 

Personlig suppleant: Ingemar Eliasson 

Personalrepresentanter: 

LEIF KINDERT född 1941. Medlem i SAS styrelse sedan 1992. 

Verksam inom SAS Sverige. 

Suppleanter: Ulla Gröntvedt och Bertil Hägg 

INGVAR LILLETUN född 1938. Medlem i SAS styrelse sedan 

1979. Verksam inom SAS Norge. 

Suppleanter: Randi Kile och Svein Vefall 

JENS THOLSTRUP HANSEN född 1950. Medlem i SAS styrelse 

sedan 1995. Verksam inom SAS Danmark. 

Suppleanter: Helmuth Jacobsen och Nicolas Fischer


SAS STYRELSE 

75 

Harald Norvik 

Bjørn Eidem Anders Eldrup 

Tony Hagström 

Leif Kindert 

Bo Berggren 

Ingvar Lilletun 

Jens Tholstrup Hansen


Jämförbarheten mellan 

moderbolagen ökar 

SAMMANFATTNING 

BAKGRUND 

SAS flygverksamhet är kapitalintensiv och företaget 

behöver periodvis göra betydande investeringar i nya 

flygplan. Fördelaktig finansiering är då betydelsefull 

för SAS övergripande konkurrenskraft. 

Aktiemarknadernas värdering av SAS sker indirekt 

genom de börsnoterade moderbolagen. En svårgenomskådlig 

bolags- och ägarstruktur och skillnader i 

moderbolagens verksamheter, egenkapital, skattesituation 

och redovisningsprinciper har försvårat och 

påverkat värderingen av SAS. 

Under 1996 initierades ett harmoniseringsprogram 

med syfte att öka jämförbarheten mellan moderbolagen, 

underlätta en effektiv prissättning av dessa och 

därmed indirekt även av SAS. 

Det yttersta syftet med harmoniseringen är att stärka 

SAS position på kapitalmarknaden. 

SAS GRUNDKONSTRUKTION 

SAS Gruppen (”SAS”) utgörs av SAS Konsortiet och 

dess systerkonsortium SAS Commuter samt tillhörande 

dotterbolag. 

Konsortierna ägs till 2/7 av SAS Danmark A/S (tidigare 

DDL), till 2/7 av SAS Norge ASA (tidigare DNL) 

och till 3/7 av SAS Sverige AB (tidigare SILA och via 

det då helägda dotterbolaget Aktiebolaget Aerotransport 

ABA). SAS Danmark, SAS Norge och SAS Sverige 

är börsnoterade bolag i Danmark, Norge och Sverige. 

Den danska, norska och svenska staten innehar 50% 

av aktierna i respektive bolag. 

Moderbolagen har som huvudsaklig verksamhet att 

förvalta andelarna i SAS. Därutöver har moderbolagen i 

olika omfattning även drivit annan verksamhet, främst 

förvaltning av egna likvida medel, fastigheter och byggnader, 

vilket försvårat jämförbarhet mellan moderbolagen. 

76 

Resultaten i SAS Konsortiet och SAS Commuter 

Konsortiet beskattas hos de tre moderbolagen i proportion 

till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga 

dispositioner görs i vardera moderbolaget efter 

nationella skatteregler. Konsortiernas dotterbolag är 

skattepliktiga i de länder, där de är registrerade. 

På grund av skillnader i redovisningslagstiftning 

mellan länderna tillämpas dessutom olika redovisningsprinciper 

i moderbolagen. 

Som en följd av dessa förhållanden har moderbolagen 

olika resultat och eget kapital. 


I syfte att minska skillnaderna och öka jämförbarheten 

mellan SAS moderbolag, underlätta effektiv prissättning 

av dessas aktier samt öka SAS möjligheter att konkurrenskraftigt 

attrahera riskkapital har följande program 

beslutats och till stor del genomförts under 1996: 

• Harmonisering av bolagsnamn och ledningsfunktioner 

• Renodling av moderbolagens verksamheter 

• Harmonisering av räkenskaper 

• Harmonisering av eget kapital och aktiekapitalstruktur 

i moderbolagen 

• Fusion mellan SAS Sverige och ABA 

• Gemensam utdelningspolitik 

Åtgärderna innefattar inte någon ändring av staternas 

ägarandelar i moderbolagen eller av SAS eller moderbolagens 

legala strukturer, utöver fusionen mellan SAS 

Sverige och ABA. 

RENODLING AV MODERBOLAGENS VERKSAMHETER 

Avsikten är att tillgångarna i moderbolagen endast ska 

utgöras av andelarna i SAS Konsortierna och eventuella 

likvida medel. Härigenom tydliggörs SAS värde, vilket 

underlättar analys och prissättning av aktierna i 

moderbolagen. 

Samtliga tre börsnoterade moderbolag ska ha ett


direkt ägande i SAS. Detta har uppnåtts genom att SAS 

Sverige och ABA fusionerats, med SAS Sverige som 

kvarvarande bolag. Fusionen genomfördes under hösten 

1996 och innebär att SAS Sverige AB har övertagit 

ABAs samtliga rättigheter och förpliktelser och inträtt 

i ABAs ställe som part i konsortialavtalet. 

FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER OCH BYGGNADER 

Som ett led i renodlingen förvärvade SAS Konsortiet 

den 1 april 1996 samtliga fastigheter och byggnader, 

som ägdes av moderbolagen. Fastigheterna och byggnaderna 

var huvudsakligen uthyrda till SAS. 

TRANSAKTIONER 

SAS Danmark SAS Norge SAS Sverige 

Fastigheter Hangar Administra- Hangarer 

och byggnader Verkstads- och tionsbyggnader Värmelagerbyggnad 

centraler 

Mark FraktterminalerServicebyggnader 

Mark 

Flygkök 

Underhållsfaciliteter 

Totalt 

försäljningspris 

MDKK 158 MNOK 207 MSEK 1 140 

Fastigheterna och byggnaderna förvärvades av SAS på 

marknadsmässiga villkor och är i moderbolagens årsredovisningar 

för 1995 uppskrivna till överenskommet 

försäljningspris med avdrag för skatteeffekter av 

transaktionerna. 

ÖVRIGA RENODLINGSÅTGÄRDER 

Moderbolagens övriga tillgångar och skulder av betydelse 

har avvecklats under 1996 – bortsett från fordringar 

på svenska staten i SAS Sverige uppgående till 

119 MSEK. 

Tillgångarna i moderbolagen utgörs därefter i princip 

endast av likvida medel och andelar i SAS. Skulderna 

består därefter huvudsakligen av skatteskulder och 

eget kapital. 

HARMONISERING AV RÄKENSKAPER 

HARMONISERING AV 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Den officiella redovisningen i moderbolagen baseras på 

SAS Konsortiets och SAS Commuter Konsortiets räkenskaper. 

En fullständig harmonisering av moderbolagens 

77 

räkenskaper är inte möjlig för närvarande på grund av 

skillnader i redovisningslagstiftningen i Danmark, 

Norge och Sverige. Samordningen av redovisningsprinciperna 

har dock i vissa delar genomförts i och med årsredovisningarna 

för 1996, medan ytterligare harmonisering 

förväntas kunna genomföras när ny redovisningslagstiftning, 

baserad på EU-standard, träder i kraft i 

Sverige under 1997 och i Norge sannolikt under 1997/98. 

Eftersom samordningen av räkenskaperna huvudsakligen 

kommer att ske genom en anpassning till EU-standard, 

och då dessa redan används av SAS Danmark, 

kommer det inte att ske några väsentliga ändringar av 

SAS Danmarks redovisningsprinciper. 

Nedan beskrivs de mer väsentliga ändringarna av 

redovisningsprinciper och bedömd tidpunkt för 

genomförande. 

I årsredovisningen för 1995 (dvs. före harmoniseringen) 

har följande ändringar skett: 

• SAS Danmarks andel av SAS resultat har omräknats 

till genomsnittskurs. 

• SAS huvudkontor i Frösundavik har i SAS Norge 

skrivits ner med 111 MNOK, vilket utgör en återföring 

av tidigare företagen uppskrivning. 

• Utdelningen från SAS till moderbolagen har upptagits 

som skuld i SAS och som fordran i SAS Norge och 

SAS Sverige. 

• Utdelningen till SAS Sveriges aktieägare har upptagits 

som kortfristig skuld. 

I årsredovisningen för 1996 (dvs. efter harmoniseringen) 

har följande ändringar skett: 

• Koncernredovisningen i SAS Norge har upphört och 

ersatts med motsvarande information i det gemensamma 

räkenskapsdokumentet. 

• SAS Sveriges andel av SAS tillgångar och skulder 

redovisas fullt ut enligt ”equity-metoden”. 

När redovisningslagstiftningen i Sverige från och med 

1997 ger möjlighet därtill, kommer också SAS Sveriges 

resultat- och balansräkningar att redovisas enligt EUstandard. 

När ny förväntad lagstiftning träder i kraft i 

Norge, sannolikt under 1997/98, kan följande ändringar 

i SAS Norges redovisningsprinciper förutses: 

• SAS Norges andel av SAS resultat, tillgångar och 

skulder redovisas enligt ”equity-metoden”. 

• Flygplansflottan och övriga anläggningstillgångar i 

SAS omräknas till balansdagskurs och inte såsom 

hittills till historisk anskaffningskurs. Detta minskar 

det bokförda egna kapitalet med 325 MNOK, beräknat 

på nuvarande valutakurs. 

• Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar 

och skulder intäktsförs. 

I stor utsträckning kommer redovisningsprinciperna 

sålunda vara möjlig att harmoniseras. Följande skillnader 

kommer dock fortsatt att föreligga:


• Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar 

och skulder intäktsförs inte i SAS Sverige. 

• I SAS Sverige ingår latent skatteskuld i posten obeskattade 

reserver och redovisas inte separat i den formella 

balansräkningen. Egenkapitalandelen och latent skatteskuld 

kommer informationsvis att anges separat. 

• I SAS Sverige finns skillnader mellan skattemässiga 

och bokförda värden, s k timing differences, som inte 

ingår i posten obeskattade reserver. Nettoeffekten av 

dessa skillnader ökar det egna kapitalet med 73 

MSEK jämfört med bokfört eget kapital. 

Det är för närvarande inte möjligt att bedöma när eller 

i vilken utsträckning dessa skillnader kan elimineras i 

de officiella räkenskaperna, eftersom detta förutsätter 

ändringar i svensk redovisningslagstiftning och praxis. 

GEMENSAMT RÄKENSKAPSDOKUMENT 

Från och med halvårsrapporten 1996 avger SAS och 

moderbolagen gemensamma årsredovisningar och 

delårsrapporter. 

Dokumenten innehåller förutom de officiella räkenskaperna 

också beräkningar av hur räkenskaperna 

skulle ha sett ut om de hade upprättats efter helt gemensamma 

principer (proformaräkenskaper). Avsikten 

med detta är att stärka kapitalmarknadernas intryck av 

SAS och moderbolagen som ett företag samt att underlätta 

analyser av och jämförelser mellan moderbolagen. 

HARMONISERING AV EGET KAPITAL 

OCH AKTIEKAPITALSTRUKTUREN 

I MODERBOLAGEN 

Harmoniseringen omfattar det egna kapitalet samt aktiekapitalet, 

aktiernas nominella belopp och antalet aktier i 

moderbolagen. 

• Harmoniseringen av det egna kapitalet har skett 

genom att moderbolagens egna kapital står i proportion 

till ägarandelarna i SAS om 2-2-3, med 2/7 ägt av 

SAS Danmark A/S, 2/7 ägt av SAS Norge ASA samt 

3/7 ägt av SAS Sverige AB. 

• Harmoniseringen av aktiekapitalstrukturen sker 

genom att antalet aktier och nominellt aktiekapital i 

lokal valuta avspeglar moderbolagens relativa ägarandelar 

i SAS om 2-2-3. Som ett led i harmoniseringen 

har uppdelningen i A och B-aktier avskaffats i 

det svenska moderbolaget, varefter aktierna i vart 

och ett av de tre moderbolagen har samma rösträtt. 

HARMONISERING AV EGET KAPITAL 

Efter genomförande av de föreslagna renodlingsåtgärderna 

och vid tillämpning av gemensamma redovisningsprinciper 

erfordras en justering av moderbola- 

78 

gens egna kapital för att harmonisera dessa i förhållande 

till den relativa ägarandelen i SAS. Därför har en 

nyemission genomförts i SAS Danmark om cirka 555 

MDKK och en engångsutdelning till SAS Sveriges aktieägare 

om 1 713 MSEK. 

På grund av skillnader i skatteregler och skattesatser 

samt i viss mån valutakursförändringar kommer 

egenkapitalen att utvecklas olika över tiden. Detta förväntas 

dock på kort sikt endast ha begränsad betydelse 

för förhållandet mellan moderbolagens egna kapital. 


AKTIEKAPITALSTRUKTUREN 

Moderbolagens aktiekapital och aktiekapitalstruktur 

före harmoniseringen framgår av nedanstående tabell: 

TIDIGARE AKTIEKAPITALSTRUKTUR 

Belopp i 

lokal valuta 


Aktiekapital, milj kr 

Nominellt belopp 

203,2 314,5 705,0 

per aktie 25 25 10 

Antal aktier 8 128 000 12 581 678 70 500 000 

Harmoniseringen av aktiekapitalstrukturen innebär 

att antalet aktier i det danska respektive det norska 

moderbolaget utgör 2/7 av det totala antalet aktier och 

att det svenska moderbolagets antal ska utgöra 3/7. 

Vidare att aktierna i de olika bolagen har samma 

rösträtt. 

Eftersom aktiernas nominella belopp, uttryckt i 

lokal valuta, ska vara lika, kommer även det nominella 

aktiekapitalet i lokal valuta att avspegla förhållandet 

2/7, 2/7 och 3/7. Aktiekapital och aktiekapitalstruktur 

efter harmoniseringen framgår nedan: 

NY AKTIEKAPITALSTRUKTUR 

Belopp i 

lokal valuta 


Aktiekapital, milj kr 

Nominellt belopp 

470,0 470,0 705,0 

per aktie 10 10 10 

Antal aktier 47 000 000 47 000 000 70 500 000 

För att uppnå denna strukturen har de danska och 

norska moderbolagen genomfört både fondemission 

och aktiesplit. I samma syfte har det danska bolaget 

därutöver genomfört en företrädesrättsemission och 

en begränsad emission utan företrädesrätt. 

UPPHÄVANDE AV RÖSTRÄTTSSKILLNADER 

SAS Sveriges 70 500 000 aktier var uppdelade i 

35 250 000 A-aktier och 35 250 000 B-aktier. A-aktierna 

hade en röst per aktie medan B-aktierna hade en 

tiondels röst per aktie. För att eliminera samtliga skill-


nader av kapitalmarknadsmässig betydelse har skillnaden 

i rösträtt avskaffats genom sammanläggning av 

A- och B-aktier till ett aktieslag. I SAS Sverige är aktiernas 

nominella belopp oförändrat 10 SEK och antalet 

aktier likaledes oförändrat 70 500 000. 

ÖKNING AV INSATSKAPITALET 

Moderbolagen hade efter genomförandet av de olika 

åtgärderna betydande likvida medel. Detta var delvis 

en effekt av att SAS förvärvat moderbolagens fastigheter 

och byggnader för cirka 1 550 MSEK. 

Eftersom SAS under kommande år står inför stora 

investeringar i flygplansflottan krävs en god finansiell 

beredskap. Moderbolagen beslutade därför att öka 

insatskapitalet i SAS Konsortiet. 

Ökningen av insatskapitalet skedde i en sådan omfattning 

att moderbolagens egna verksamheter, dvs förvaltning 

av likvida medel, kunde minimeras. Detta innebar 

att SAS Konsortiets kapital ökades med 1 400 MSEK, fördelat 

på 400 MSEK vardera från SAS Danmark och SAS 

Norge och med 600 MSEK från SAS Sverige. Återstående 

likvida medel i moderbolagen lånas ut till SAS på marknadsmässiga 

villkor. 

Eventuella framtida likviditetsbehov i moderbolagen 

ska i första hand tillgodoses genom den årliga vinstdispositionen 

i SAS. Vid tillfälliga likviditetsbehov kommer 

SAS att tillhandahålla lån till samma villkor som gäller 

för moderbolagens utlåning till SAS. Sådana lån kommer 

att återbetalas av moderbolagen i samband med 

SAS årliga vinstdisposition. 

GEMENSAM 

UTDELNINGSPOLITIK 

De tre börsnoterade moderbolagen har för avsikt att 

tillämpa en gemensam utdelningspolitik, innebärande 

att utdelningen per aktie är lika stor efter omräkning 

till en gemensam valuta. Utdelningen från moderbolagen 

förväntas således endast att avvika inbördes till 

följd av eventuella avrundningseffekter och eventuella 

valutakursförändringar under tiden mellan styrelsernas 

godkännande av årsredovisningarna och utdelningens 

utbetalning. 

För att upprätthålla den gemensamma utdelningspolitiken 

förutsätts att styrelser och bolagsstämmor 

vid den årliga vinstdispositionen i moderbolagen 

fattar beslut i enlighet härmed. 


LEDNINGSFUNKTIONER 

För att ytterligare stärka SAS ställning på kapitalmarknaden 

och för att säkerställa att SAS och moder- 

79 

bolagen i så stor utsträckning som möjligt drivs som ett 

företag, har också förslag utarbetats avseende vissa 

förändringar av moderbolagens ledningsstrukturer 

samt av SAS representantskaps funktion och sammansättning. 

Förslagen innebär följande: 

• Koncernchefen i SAS utses till verkställande direktör 

i vart och ett av moderbolagen. 

• Representantskapen i SAS Danmark och SAS Norge 

avskaffas. 

• Styrelsen i respektive moderbolag reduceras till fyra 

ordinarie medlemmar. 

• Medlemmarna i SAS representantskap utses direkt 

av bolagsstämmorna i moderbolagen. Dessa medlemmar 

ska inte samtidigt kunna vara ledamöter i styrelsen 

för SAS eller i moderbolagens styrelser. Härigenom 

får aktieägarna i moderbolagen, genom SAS 

representantskap, en mer reell kontrollfunktion 

över SAS verksamhet motsvarande den ett aktiebolags 

bolagsstämma har. 

Avsikten är att förslagen ska genomföras vid en och 

samma tidpunkt. Flertalet av dem kräver emellertid 

ändringar av moderbolagens bolagsordningar och av 

SAS konsortialavtal. Ändringar av konsortialavtalet 

ska samordnas med kommunikationsdepartementen i 

Danmark, Sverige och Norge och ska i viss utsträckning 

föreläggas respektive lands parlament. Förslagen 

kan först därefter läggas fram för godkännande av 

moderbolagens bolagsstämmor under våren 1997. 

SKATTEMÄSSIGA 

FÖRHÅLLANDEN 

ALLMÄNT 

Resultaten i SAS Konsortiet och SAS Commuter Konsortiet 

beskattas hos de tre moderbolagen i proportion 

till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga 

dispositioner görs i vardera moderbolaget efter nationella 

skatteregler. Konsortiernas dotterbolag är skattepliktiga 

i de länder där de är registrerade. 

Den nominella skattesatsen skiljer sig mellan länderna. 

I Norge och Sverige är skattesatsen 28% medan 

den i Danmark är 34%. I Danmark finns emellertid 

särskilda regler för verksamheter i utlandet (udlandslempelse). 

Dessa medför att skattesatsen för SAS Danmark 

för 1996 är 27%, men att den trappas upp successivt: 

1997 29%, 1998 30%, 1999 32%, 2000 34%. 

De i detta sammanhang väsentligaste möjligheterna 

till skattemässiga dispositioner i respektive land behandlas 

nedan. 

Till skillnad mot förhållandena i Danmark och 

Norge föreligger i Sverige en ganska strikt koppling 

mellan räkenskaperna och beskattningen.


DANMARK 

I räkenskaperna behandlas maskiner och inventarier på 

samma sätt som i konsortierna, både vad gäller löpande 

avskrivningar och resultat vid försäljning. 

I Danmark medges skattemässigt avdrag för avskrivningar 

på maskiner och inventarier, bland annat flygplan, 

med upp till 30% av det skattemässiga saldovärdet. 

Möjlighet föreligger att företa skattemässiga förskottsavskrivningar 

på flygplan från och med det år då bindande 

avtal om köp ingåtts. Leverans av flygplanet måste 

ske tidigast året efter kontraktskrivningen och senast 

fjärde året efter kontraktskrivningen. Förskottsavskrivningen 

kan ackumulerat högst uppgå till 30% av anskaffningsvärdet 

och den årliga förskottsavskrivningen kan 

högst uppgå till 15% härav. 

Vinst vid försäljning av maskiner och inventarier, 

inklusive flygplan, beskattas inte det år då försäljningen 

sker. I stället minskar erhållet försäljningsbelopp det 

skattemässiga saldovärdet för de resterande maskinerna 

och inventarierna. 

Pensionskostnader kan avdras först när betalning för 

täckande av utfästelser sker. Avsättning för periodiskt 

flygplansunderhåll kan skattemässigt avdras först då 

underhållet äger rum. 

NORGE 

I Norge görs i likhet med i Danmark i räkenskaperna i 

princip ingen förändring av de avskrivningar som företagits 

eller de försäljningsresultat som redovisats i konsortierna. 

I skattesammanhang medges i Norge avdrag på flygplan 

med upp till 12% på skattemässigt restvärde samt 

på övriga maskiner och inventarier med 20-30% på 

skattemässigt restvärde. 

Möjlighet till förskottsavskrivningar föreligger ej. 

Vinster vid försäljning av flygplan behöver under 

försäljningsåret intäktsföras endast med 20%. Kommande 

år intäktsförs 20% av kvarvarande saldo på 

icke intäktsförd vinst. Detta innebär att vinsterna blir 

skattemässigt intäktsförda över en lång tidsperiod. 

Beträffande försäljning av övriga maskiner avdras 

erhållet belopp från det skattemässiga saldovärdet. 

I likhet med SAS Danmark får SAS Norge avdrag 

för pensionskostnader först när de betalas och för periodiskt 

underhåll först när det genomförs. 

SVERIGE 

I Sverige medges i skattehänseende i huvudsak avdrag 

för avskrivningar på maskiner och inventarier, inklusive 

flygplan, enligt reglerna för s k räkenskapsenlig 

avskrivning. Detta innebär att man vid varje årsbokslut 

gör beräkning av skattemässigt lägsta restvärde: 

• Enligt 30%-metoden (huvudregeln) beräknas rest- 

80 

värdet som lägst 70% av summan av ingående balans 

plus inköp minus erhållet belopp vid försäljning. 

• Enligt 20%-metoden (kompletteringsregeln) beräknas 

lägsta restvärde till anskaffningsvärdet minus 

20% avskrivning därpå varje innehavsår. Restvärdet 

kommer således maximalt att uppgå till 80, 60, 

40, 20 respektive 0% av anskaffningsvärdet på kvarvarande 

maskiner och inventarier, vilka anskaffats 

under de fem senaste räkenskapsåren. 

Man kan byta metod mellan åren. Förskottsavskrivningar 

medges inte. 

Avsättning till s.k. periodiseringsfond kan göras 

varje år med 25% av det årets skattemässiga resultat. 

Avsättningen ska upplösas senast det femte året efter 

avsättningsåret. 

Avsättningar för pensionsåtaganden medför avdrag 

under vissa förutsättningar. Avsättningar för framtida 

underhållskostnader kan inte med skattemässig 

avdragsrätt göras för ägda flygplan. 

PROFORMA RÄKENSKAPER 

Resultaträkningar för 1996 och balansräkningar per 

den 31 december 1996 innehåller effekter av alla de 

renodlingsåtgärder som har genomförts under året 

såsom engångsutdelning, emissioner, fastighetsförsäljning 

och ökning av insatskapitalet i SAS. I tillägg till 

detta innehåller proforma-räkenskaperna sådana 

justeringar som skall avspegla en fullständig harmonisering 

av redovisningsprinciperna. 

Eget kapital på proforma-basis kan härledas från 

respektive moderbolags eget kapital i dess bolagsredovisning 

och skall avspegla dess andelar i hela SAS 

Gruppen. En avstämning av eget kapital kan därför 

göras enligt nedan. 

PROFORMA EGET KAPITAL 


1996-12-31 

Eget kapital enl. 

(MDKK) (MNOK) (MSEK) 

bolagsredovisningen 2 772 3 396 1 214 

Andel i SAS dotterbolag/ 

associerade bolag 

Egetkapitalandel 

129 140 224 

av obeskattade reserver n.a. n.a. 3 640 

Omvärdering flygplan 

Periodiseringsposter 

n.a. –325 n.a. 

(ej bokförda) n.a. n.a. 73 

Proforma Eget kapital 2 901 3 211 5 151 

Proforma Eget kapital 

(MSEK) 

Eget kapital per 

3 359 3 421 5 151 

aktie (SEK) 71,47 72,79 73,06


De smärre avvikelser som finns mellan moderbolagens 

proforma eget kapital, gentemot målsättningen att nå 

en 2-2-3 relation, är främst en effekt av valutakursändringar 

och annorlunda avkastning på likvida medel än 

vad som antogs vid besluten om harmoniseringen. 

Sådana avvikelser kommer även fortsättningsvis att 

uppstå men borde inte tills vidare behöva störa jämförbarheten 

i någon större omfattning. 

Balansräkningarna i sammanfattning och på proforma-basis 

(andel i hela SAS Gruppen, gemensamma 

redovisningsprinciper och i svenska kronor) blir då 

enligt följande: 

PROFORMA BALANSRÄKNINGAR 


(MSEK) 


Likvida medel etc. 842 281 1 310 

Övriga omsättningstillgångar 

3 0 123 

Andel i SAS Gruppen 

Övriga anläggnings- 

3 723 3 723 5 584 

tillgångar 0 2 1 

Tillgångar 4 568 4 006 7 018 

Betalbar skatt 67 146 231 

Föreslagen utdelning 141 141 211 

Övriga kortfristiga skulder 2 0 60 

Latent skatt 999 297 1 342 

Övriga långfristiga skulder 0 1 23 

Eget kapital 

Skulder och 

3 359 3 421 5 151 

eget kapital 

Eget kapital per 

4 568 4 006 7 018 

aktie (SEK) 71,47 72,79 73,06 

Som framgår är bolagens balansräkningar bantade och 

innehåller i stort sett inga andra tillgångar än andelar i 

SAS samt likvida medel. I SAS Sverige finns dock kvar 

en fordran om 119 MSEK vilken förfaller under hösten 

1997. De likvida medlen är placerade i SAS på marknadsmässiga 

villkor och utgör en ”extern” finansieringskälla 

för SAS Gruppen. Skillnader i likvida medel 

81 

kommer även fortsättningsvis att vara betydande som 

en effekt av bolagens olika latenta skatteskuld. 

På skuldsidan är skillnaderna mellan moderbolagen 

främst hänförliga till skattesituationen vilken även 

fortsättningsvis kommer att vara en separat fråga för 

respektive moderbolag att hantera enligt sina respektive 

nationella regler. Skillnaderna avser både latent och 

betalbar skatt. SAS Norge har, på grund av de norska 

skattereglerna, löpande betalt skatt i större utsträckning 

än SAS Danmark och SAS Sverige och har därför 

en klart lägre latent skatteskuld. Denna skillnad avspeglar 

sig också i att SAS Norge har en betydligt lägre 

kassabehållning än de övriga två moderbolagen. 

Resultaträkningarna proforma visar följande: 

PROFORMA RESULTATRÄKNINGAR 

JAN - DEC 1996 SAS Danmark SAS Norge SAS Sverige 

(MDKK) (MNOK) (MSEK) 

Resultatandel (före skatt) 


(MSEK) 519 519 777 

Resultatandel i lokal valuta 448 499 777 

Övriga resultatposter –2 –1 1 

Finansiella poster netto 16 12 168 

Resultat före skatt 462 510 946 

Skatter –135 –130 –282 

Nettoresultat 327 380 664 

Nettoresultat (MSEK) 379 395 664 

Resultat per aktie (SEK) 8,06 8,40 9,42 

Skillnaderna i resultatnivåer är dels en effekt av att 

moderbolagen även under delar av 1996 bedrev annan 

verksamhet (främst fastighetsförvaltning) men också 

att bolagen hade en betydande likvida medel (främst 

SAS Sverige). Skillnader i ränteintäkter kommer även 

fortsättningsvis att finnas som en effekt av olika likvida 

behållningar. Skatten avser en fullskattebelastning dvs 

innehåller både betalbar och (ökning av) latent skatt.

SAS Danmark A/S 

REPRÆSENTANTSKAB, BESTYRELSE OG DIREKTION ........................................83 

5 ÅRS OVERSIGT ..........................................................................................84 

BERETNING FOR 1996 ..................................................................................85 

PÅTEGNINGER AF ÅRSREGNSKABET ..............................................................86 

ANVENDT REGNSKABSPRAKSIS ....................................................................87 

RESULTATOPGØRELSE ..................................................................................88 

BALANCE ....................................................................................................89 

FINANSIERINGSANALYSE..............................................................................90 

NOTER ........................................................................................................91 

DATO FOR GENERALFORSAMLING 

Generalforsamlingerne i de tre moderselskaber SAS 

Danmark A/S, SAS Norge ASA og SAS Sverige AB skal i 

år afholdes på samme dato. På disse generalforsamlinger 

vil der blive fremlagt forslag til ændringer i moderselskabernes 

ledelsestruktur. Disse ændringsforslag 

skal først godkendes af parlamenterne i de tre lande 

sammen med visse andre ændringer i SAS konsortial- 


Hedegårdsvej 88, 2300 København S 

A/S reg. nr. 4556 

82 

overenskomst. Da tidspunkterne for disse parlamentsbehandlinger 

ikke er fastlagt, er det heller ikke muligt 

at opgive en dato for generalforsamlingen. 

Dato og sted for generalforsamling vil blive meddelt 

ved annoncering i Statstidende og de almindeligt 

udbredte dagblade samt i den skriftlige indkaldelse af 

de navnenoterede aktionærer.

REPRÆSENTANTSKAB: 

Civilingeniør Niels Brockenhuus-Schack (formand) 

Fhv. minister J.K. Hansen* (næstformand) 

Adm. direktør Niels Bach 

Koncerndirektør Karen-Elisabeth Seest Friis 

Fhv. minister Henning Grove, MF* 

Direktør Svend Aage Heiselberg, MF* 

Adm. direktør Anders Knutsen 

Afdelingschef Kurt Lykstoft Larsen* 

Fhv. minister Arne Melchior, MF* 

Overborgmester Jens Kramer Mikkelsen* 

Fuldmægtig Sonja Mikkelsen, MF* (indtil 15/1-97) 

Adm. direktør Bent Pedersen 

Journalist Helge Sander, MF* 

Direktør Cato Sverdrup 

Fhv. nationalbankdirektør Ole Thomasen* 

Direktør, landsretssagfører Uffe Torp-Pedersen 

Adm. direktør Jørgen Vorsholt 

Adm. direktør Hans Würtzen 

BESTYRELSE: 

Hugo Schrøder (formand). Direktør 

Formand for bestyrelsen for: Danisco A/S 

Næstformand for bestyrelsen for: Incentive A/S 

Medlem af bestyrelsen for: 

Chr. Augustinus Fabrikker A/S 

Anders Eldrup (næstformand)* 

Departementschef i Finansministeriet 

Næstformand for bestyrelsen for: 

Dansk Olie og Naturgas A/S 

Poul Andersen* (indtil 15/1-97). Telefonmontør, MF 

Ingen 

Axel greve af Rosenborg. Adm. direktør i Calkas A/S 

Formand for bestyrelsen for: Rationel Vinduer A/S 

A/S Caminus, 


Colas Danmark A/S 

Peter Duetoft*. Konsulent, MF 

Medlem af bestyrelsen for: Alfred Berg Bank A/S 


Repræsentantskab, bestyrelse 

og direktion 

83 

Bestyrelse (fortsat) 

Jørgen L. Halck*. Kommitteret, 

tidl. departementschef i Trafikministeriet 

Ingen 

Svend Jakobsen. Fhv. minister og fhv. 

formand for Folketinget 

Formand for bestyrelsen for: Bjørnskov & Co. 

Børsmæglerselskab A/S, Bus Danmark A/S, 

N.P. Utzon A/S 


DFDS A/S, Rasmussen og Schiøtz A/S, 

Dansk Portefølje Holding A/S, Kuben A/S, 

Ejendomsaktieselskabet “Hermes” , Refshaleøens 

Ejendomsselskab A/S, J.H. Schultz Holding A/S 

Sonja Mikkelsen* (fra 15/1-97). Fuldmægtig, MF 

Ingen 

Torben Rechendorff *. Fhv. minister, MF 

Ingen 

Erik Sørensen . Adm. direktør i 

Chr. Hansen Holding A/S 


ISS-International Service System A/S, 

Mærsk Medical A/S 

Ole Trolle. Koncerndirektør i FLS Industries A/S 

Formand for bestyrelsen for: 

Dansk Træemballage A/S, Bates Emballage A/S, 

RM Industrial Group A/S, ICEA A/S, 


Danish Aerotech A/S, 

Københavns Fondsbørs A/S, Nykredit A/S, 

Nykredit Holding A/S 

DIREKTION: 

Gunnar Tietz. Direktør 

Ingen 

* Udpeget af Trafikministeriet


5 års oversigt 

Beløb i MDKK 

Driftstal 

Resultatandel af SAS’, 

Scanairs og 

1996 1995 1994 1993 1992 

SAS Commuters virksomhed 1 393 535 515 –149 –163 

Resultat før skat 407 545 525 –130 –168 

Årets resultat 300 281 490 –130 –168 

Balancetal Ultimo 

Anlægsaktiver 3 087 2 625 2 137 1 748 2 069 

Omsætningsaktiver 731 322 135 39 23 

Aktiver 3 818 2 947 2 272 1 787 2 092 

Egenkapital 

Langfristet gæld og 

2 772 2 024 1 622 1 717 2 017 

hensættelser 864 730 563 65 70 

Kortfristet gæld 182 193 87 5 5 

Passiver 3 818 2 947 2 272 1 787 2 092 

Aktie- og kursforhold 

Udbyttebeløb 122 98 81 0 0 

Børskurs ultimo2 73 483 4 950 2 340 1 480 

Indre værdi2 590 996 3 193 2 327 2 691 

Likviditetsgrad 4,0 1,7 1,6 7,8 4,6 

Soliditetsgrad 

Forrentning af investeret 

72,6 68,6 71,4 66,1 65,3 

kapital % 12,0 21,0 26,1 – – 

Forrentning af egenkapitalen % 12,0 14,1 31,0 – – 

1 Scanairs virksomhed ophørte ultimo 1993. 

2 I 1995 blev aktiekapitalen udvidet fra nominelt 50,8 MDKK til 203,2 MDKK ved udstedelse af fondsaktier. Samtidig blev aktiestykstørrelsen ændret til 25 DKK. I 1996 

blev det vedtaget at tildele selskabets aktionærer fondsaktier i forholdet 5:3 og samtidig gennemførtes en nedsættelse af aktiestykstørrelsen fra 25 DKK til 10 DKK. 

Derefter gennemførtes en fortegningsretsemission i forholdet 9:4. Til slut gennemførtes en mindre markedskursemission, hvorefter selskabets nominelle aktiekapital 

andrager 470 MDKK. 

84

SAS DANMARK A/S’ VIRKSOMHED 

LUFTFARTSVIRKSOMHEDEN 

SAS Danmark A/S’ luftfartsvirksomhed udføres af konsortierne 

SAS og SAS Commuter i samarbejde med SAS 

Norge ASA og SAS Sverige AB i forholdet 2/7, 2/7 og 3/7. 

Information om konsortiernes luftfartsvirksomhed 

gives på side 11 til side 13. 

SAS Danmark A/S’ indskudskapital i de to konsortier, 

SAS og SAS Commuter, er i lighed med tidligere år 

opført i svenske kroner. Ved årsopgørelserne omregnes 

indskudskapitalen til danske kroner efter ultimo kursen 

for svenske kroner. Kursregulering, positiv eller 

negativ, justeres over balancen og påvirker dels 

anlægsaktiver og dels egenkapitalen. 

Kursen for svenske kroner var pr. 31. december 1996 

86,37 danske kroner i forhold til 83,30 danske kroner 

året før. Dette har medført følgende stigning i SAS Danmark 

A/S’ bogførte indskudskapital i de to konsortier: 


Beretning for 1996 

SAS 81,5 MDKK 

SAS Commuter 4,3 MDKK 

I alt 85,8 MDKK 

SAS DANMARK A/S’ ØVRIGE VIRKSOMHED 

Med virkning fra 1. april 1996 blev selskabets hangar 

og værkstedsbygning i Københavns lufthavn, Kastrup 

samt hotelgrunden til Radisson SAS Royal Hotel, 

København solgt til SAS Konsortiet til den opskrevne 

værdi pr. 31. december 1995. Regnskabet for 1996 

indeholder således kun lejeindtægter for 1. kvartal, 

hvilket forklarer den store forskel imellem tallene for 

1996 og 1995. Indtægterne var i 1996 3,8 (14,9) MDKK. 

SAS Danmark A/S’ driftsomkostninger blev 5,3 (5,0) 

MDKK. Resultatet af finansielle indtægter og udgifter 

blev 15,9 MDKK mod 0,3 MDKK i 1995. Denne ændring 

skyldes hovedsagelig renteindtægter fra indestående 

hos SAS. 

SAS Danmark A/S’ øvrige virksomhed viser herefter 

et resultat på 14,4 MDKK i forhold til 10,2 MDKK i 1995. 

SAS Danmark A/S’ samlede resultat før skat bliver 

derefter 407,2 (545,3) MDKK. 

SAS Danmark A/S foretager som hidtil større skattemæssige 

afskrivninger i forhold til regnskabsmæssige 

på bestilte og leverede fly. Den udskudte skat herpå 

afsættes i balancen. 

85 

SAS Danmark A/S’ resultat efter skat bliver herefter 

299,7 (281,0) MDKK. 

FORSLAG TIL DISPONERING 

Bestyrelsen indstiller til generalforsamlingen, at SAS 

Danmark A/S’ overskud efter skat på 299,7 MDKK disponeres 

således: 

Udbytte 122,2 MDKK 

Til ”Andre Reserver” 177,5 MDKK 

I alt 299,7 MDKK 

Udbytte pr. aktie a kr. 10,- bliver kr. 2,60 

SAS DANMARK A/S’ AKTIEFORHOLD 

SAS Danmark A/S’ aktier er ihændehaverpapirer, og 

ultimo december 1996 var 78% af aktiekapitalen noteret 

på navn. 

Det skal med henvisning til aktieselskabslovens § 28a 

oplyses, at den danske stat ejer 50% af aktiekapitalen, 

og at SAS Danmark A/S ved udgangen af 1996 ikke har 

registreret andre aktionærer, der ejer 5% eller mere af 

aktiekapitalen. 

Den på selskabets ordinære generalforsamling i maj 

1996 vedtagne bemyndigelse til at udvide aktiekapitalen 

fra nominelt 203,2 MDKK til 470,0 MDKK, og samtidig 

ændring i aktiestykstørrelsen til 10 DKK pr. aktie, 

er gennemført. Kapitaludvidelsen skete med fondsaktier 

nominelt 121,9 MDKK nytegning (fortegningsretsemission 

i forholdet 9:4) nominelt 144,5 MDKK til kurs 

39 og nominelt 0,4 MDKK til markedskurs. De samlede 

omkostninger ved kapitaludvidelsen udgjorde 10,6 

MDKK. 

SAS DANMARK A/S’ LEDELSESFORHOLD 

For de af staten udpegede medlemmer skete der følgende 

ændring i bestyrelsen: 

I januar 1997 blev fuldmægtig Sonja Mikkelsen, MF 

udpeget til afløsning af telefonmontør Poul Andersen, MF. 

FORVENTNINGER TIL 1997 

Der henvises til de oplysninger, SAS har afgivet på 

side 23.

REVISIONSPÅTEGNING 

Vi har revideret det af ledelsen aflagte årsregnskab 

for 1996 for SAS Danmark A/S. 

DEN UDFØRTE REVISION 

Vi har tilrettelagt og udført revisionen i overensstemmelse 

med almindeligt anerkendte revisionsprincipper 

med henblik på at opnå en begrundet overbevisning 

om, at årsregnskabet er uden væsentlige fejl eller 

mangler. Under revisionen har vi ud fra en vurdering 

af væsentlighed og risiko efterprøvet grundlaget og 

dokumentationen for de i årsregnskabet anførte beløb 


Påtegninger 

af årsregnskabet 

København, den 4. april 1997 

DIREKTION 

Gunnar Tietz 

Direktør 

BESTYRELSE 

Hugo Schrøder Anders Eldrup Axel greve af Rosenborg Peter Duetoft 

Svend Jakobsen Jørgen L. Halck Erik Sørensen Sonja Mikkelsen 

KPMG C. Jespersen 

Ole Trolle Torben Rechendorff 

86 

og øvrige oplysninger. Vi har herunder taget stilling til 

den anvendte regnskabspraksis og de regnskabsmæssige 

skøn samt vurderet, om årsregnskabets informationer 

som helhed er fyldestgørende. 

Revisionen har ikke givet anledning til forbehold. 

KONKLUSION 

Det er vor opfattelse, at årsregnskabet er aflagt i overensstemmelse 

med lovgivningens krav til regnskabsaflæggelse, 

og at det giver et retvisende billede af aktiver 

og passiver, økonomiske stilling samt resultat. 

Ole Koefoed Knud Plenge Arne Brendstrup 

Statsautoriserede revisorer Statsautoriseret revisor

SAS Gruppens regnskab er aflagt i henhold til International 

Accounting Standards Committee’s (IASC) 

anbefalinger. 

For SAS Konsortiet gælder samme regnskabsprincipper 

med følgende undtagelser: 

– Datterselskaber og associerede selskaber: 

I SAS Gruppen indgår associerede selskabers driftsresultater 

i gruppens regnskab efter kapitalandelsmetoden. 

Aktier er opført under anlægsaktiver i henhold 

til IASC efter indre værdi metoden. SAS Konsortiets 

datterselskaber og associerede selskabers 

driftsresultater indgår ikke i konsortiets regnskab, 

mens modtagne udbytter indtægtsføres. Aktier er 

opført under anlægsaktiver til anskaffelsesværdi 

eller nedskreven værdi, såfremt værdien skønnes 

lavere. 

SAS Danmark A/S’ årsregnskab er udarbejdet i overensstemmelse 

med bestemmelserne i årsregnskabsloven, 

gældende danske regnskabsvejledninger, samt de 

krav der af Københavns Fondsbørs stilles til regnskabsaflæggelse 

i danske børsnoterede selskaber. 

Regnskabspraksis, der er uændret i forhold til 1995, 

er følgende: 

– SAS Danmark A/S’ andel af resultatet i konsortierne 

SAS og SAS Commuter omregnes til årets gennemsnitskurs. 

For 1996 var gennemsnitskursen for svenske 

kroner: 100 SEK = 86,47 DKK (78,65). 

– Finansielle anlægsaktiver, der består af kapitalandele 

i konsortierne SAS og SAS Commuter, er omregnet 


Anvendt regnskabspraksis 

87 

til danske kroner efter balancedagens valutakurs, 

100 SEK = 86,37 DKK mod sidste år 100 SEK = 83,30 

DKK. Valutakursændringen indgår i egenkapitalen. 

– Værdipapirer er optaget til den på balancedagen 

noterede officielle kurs. Kursgevinst og kurstab er 

driftsført under finansielle poster. 

– Gæld er er optaget til den pålydende værdi. 

– Tilgodehavende og gæld i udenlandsk valuta er 

omregnet til danske kroner efter balancedagens 

valutakurs. Valutakursreguleringer indgår i resultatopgørelsen. 

– Selskabsskat udgiftsføres med den skat, der kan henføres 

til årets resultat. Den udgiftsførte selskabsskat 

omfatter aktuel skat af årets skattepligtige indkomst 

samt regulering af udskudt skat. Udskudt skat primo 

året og kursregulering heraf indgår i egenkapitalen i 

lighed med kursregulering af kapitalandele i konsortierne 

SAS og SAS Commuter. 

Hensættelser til udskudt skat beregnes af tidsbestemte 

afvigelser, som skyldes, at indtægter og udgifter ikke 

indgår i resultatopgørelsen og den skattepligtige indkomst 

i samme periode. Udskudt skat afsættes af 

omsætningsaktiver og anlægsaktiver. Ved beregningen 

af udskudt skat anvendes aktuel skattesats. Kursregulering 

af udskudt skat primo indgår i egenkapitalen i 

lighed med kursregulering af kapitalandele i konsortierne 

SAS og SAS Commuter. 

Med hensyn til detaljerede finansieringsanalyser 

henvises til de udarbejdede analyser på side 18 og side 

22 for henholdsvis SAS Gruppen og SAS Konsortiet.


MDKK 1996 1995 

SAS Danmark A/S’ luftfartsvirksomhed: 

2/7 andel af konsortierne SAS og SAS Commuter 

SAS: 

Driftsindtægter 8 006,6 7 316,5 

Driftsomkostninger –7 277,6 –6 456,5 

Afskrivninger –349,3 –294,6 

Finansielle poster, netto 8,7 –53,2 

Øvrige poster –1,0 12,3 

Årets resultat 387,4 524,5 

SAS Commuter: 

Driftsindtægter 153,4 144,7 

Driftsomkostninger –129,5 –118,7 

Afskrivninger –16,8 –15,7 

Finansielle poster, netto –1,7 –3,3 

Realisationsgevinster m.m. 0 3,6 

Årets resultat 5,4 10,6 

Årets resultat af luftfartsvirksomheden 392,8 535,1 

SAS Danmark A/S’ øvrige virksomhed: 

Resultatopgørelse 

Lejeindtægter 3,8 14,9 

Driftsudgifter 2,5 2,3 

Personaleudgifter – Note 1 1,8 1,7 

Ydelse til DDL’s Hjælpefond 1,0 1,0 

Samlede udgifter 5,3 5,0 

Resultat før finansielle poster –1,5 9,9 

Finansielle indtægter – Note 2 17,1 1,6 

Finansielle udgifter – Note 3 1,2 1,3 

Finansielle poster i alt 15,9 0,3 

Årets resultat af SAS Danmark A/S’ øvrige virksomhed 14,4 10,2 

Samlet resultat før skat 407,2 545,3 

Selskabsskat – Note 4 107,5 264,3 

ÅRETS RESULTAT 299,7 281,0 

88


Aktiver 31/12 31/12 

MDKK 

Anlægsaktiver 

Materielle anlægsaktiver: 


Grund og bygninger – Note 5 

Finansielle anlægsaktiver: 

Kapitalandele i konsortierne SAS, Scanair 

0 158,3 

og SAS Commuter – Note 6 3 086,8 2 466,4 

Anlægsaktiver i alt 3 086,8 2 624,7 

Omsætningsaktiver 

Tilgodehavender – Note 7 209,8 275,3 

Værdipapirer – Note 8 1,0 0,7 

Likvide midler – Note 9 520,4 46,0 

Omsætningsaktiver i alt 731,2 322,0 

AKTIVER I ALT 3 818,0 2 946,7 

Passiver 

Egenkapital 

Aktiekapital 470,0 203,2 

Overkursfond 411,2 0 

Opskrivningshenlæggelser 0 138,8 

Andre reserver 1 890,9 1 682,1 

Egenkapital i alt – Note 10 2 772,1 2 024,1 

Hensættelser 

Balance 

Udskudt skat – Note 11 864,0 726,0 

Hensættelser i alt 864,0 726,0 

Langfristet gæld 

Prioritetsgæld 0 2,6 

Depositum 0 0,7 

Langfristet gæld i alt 0 3,3 

Kortfristet gæld 

Selskabsskat 58,0 90,0 

Prioritetsgæld 0 0,2 

Anden gæld 1,7 1,7 

Periodeafgrænsninger 0 3,9 

Udbytte for regnskabsåret 122,2 97,5 

Kortfristet gæld i alt 181,9 193,3 

PASSIVER I ALT 3 818,0 2 946,7 

89


Finansieringsanalyse 


Årets resultat i konsortierne +392,8 +535,1 

Kursreguleringer –0,4 +40,5 

Overført til indskudskapital –184,1 –300,4 

Tilgodehavende hos SAS –208,3 –275,2 

I alt 0 0 

Likvid beholdning primo +46,0 0 

Kapitaludvidelse +556,1 0 

Årets resultat i øvrigt +14,4 +10,2 

Udlodning fra SAS +275,2 +130,4 

Udbytte til aktionærer –97,5 –81,3 

Øvrige tilgodehavender forøget/formindsket –1,4 +4,2 

Urealiseret kursgevinst –0,3 –0,1 

Indskud i SAS Konsortiet –350,6 0 

Betalt selskabsskat –72,4 0 

Betalt norsk skat –0,1 –0,3 

Salg af ejendomme +158,3 0 

I alt +527,7 +63,1 

Nedbringelse af lån og anden gæld m.v. –7,3 –17,1 

Likvid beholdning iflg. balance 520,4 46,0 

90

Note 1 – Antal beskæftigede og personaleudgifter 

MDKK 

SAS Danmark A/S har beskæftiget 

tre medarbejdere 


Gager (heraf til direktion 0,7) 1,3 1,2 

Pensionsbidrag og udgifter til social sikring 0,1 0,1 

Vederlag til bestyrelsen 0,4 0,4 

Personaleudgifter i alt 1,8 1,7 

Note 2 – Finansielle indtægter 

Kursregulering af værdipapirer 0,3 0,1 

Renteindtægter fra indestående hos SAS 14,0 0 

Renteindtægter i øvrigt 2,8 1,1 

Diverse indtægter 0 0,4 

Finansielle indtægter i alt 17,1 1,6 

Note 3 – Finansielle udgifter 

Renteudgifter m.v. 1,2 1,3 

Note 4 – Selskabsskat 

Skat af årets resultat 58,0 90,0 

Regulering af tidligere års skat 

Norsk skat 

–17,6 0 

(fortjeneste ved salg af SAS-bygning i Oslo) 0,1 0,3 

Hensat til udskudt skat 67,0 174,0 

I alt 

Årets betalte selskabsskat udgør MDKK 72,4 

107,5 264,3 

Note 5 – Grund og bygninger 

MDKK 

Anskaffelsesværdi 1. januar 1995 48,1 

Samlede af- og nedskrivninger –37,6 

Opskrivninger i 1995 147,8 

Bogført værdi 31. december 1995 158,3 

Afhændet i 1996 –158,3 

Grund og bygninger i alt 0 


Noter 

91 

Note 6 – Kapitalandele i konsortierne SAS, Scanair 

og SAS Commuter 

31/12 1996 31/12 1995 

total 2/7 total 2/7 

MSEK MDKK MSEK MDKK 

Konsortiet SAS 

Indskudskapital primo 9 868 2 348,6 8 684 2 022,9 

Indskud juni 1996 1 400 350,5 

Kursregulering 81,5 –31 36,5 

11 268 2 780,6 8 653 2 059,4 

Årets resultat 

Udbetales til 

1 568 

moderselskaberne 844 

Ikke udbetalt 724 178,7 1 215 289,2 

Indskudskapital i SAS 11 992 2 959,3 9 868 2.348,6 

Konsortiet Scanair 

(under afvikling) 

Indskudskapital primo 2 0,5 2 0,5 

Årets resultat 0 0 0 0 

Indskudskapital i Scanair 2 0,5 2 0,5 

Konsortiet SAS Commuter 

Indskudskapital primo 493 117,3 444 103,5 

Kursregulering – 4,3 – 2,2 

Årets resultat – 

493 121,6 444 105,7 

ikke udbetalt 22 5,4 47 11,2 

515 127,0 491 116,9 

Omregningsdifference 

Indskudskapital i 

0 2 0,4 

SAS Commuter 

Kapitalandele 

515 127,0 493 117,3 

i konsortierne 12 509 3 086,8 10 363 2 466,4

Note 7 – Tilgodehavender 

31/12 31/12 


Tilgodehavende hos SAS 208,3 275,2 

Tilgodehavender (forfalder inden et år) 1,5 0,1 

Tilgodehavender i alt 209,8 275,3 

Note 8 – Værdipapirer 

Børsnoterede aktier 1,0 0,7 

Note 9 – Likvide midler 

Indestående hos SAS 517,5 0 

Indestående i bank 2,9 46,0 

Likvide midler i alt 520,4 46,0 

Note 10 – Egenkapital 

Aktiekapital 

1. januar 203,2 50,8 

Udvidelse ved fondsaktier 121,9 152,4 

Fortegningsretsemission 144,5 – 

Rettet emission til markedskurs 

Cirkulerende aktiekapital 

47.000.000 à DKK 10 

0,4 – 

Aktiekapital i alt 470,0 203,2 

Overkursfond 

1. januar 0 0 

Overkurs ved emission 421,8 0 

Omkostninger ved emission –10,6 0 

Overkursfond i alt 411,2 0 


92 

forts Note 10 

31/12 31/12 

MDKK 

Opskrivningshenlæggelser 


1. januar 138,8 138,8 

Overført til fondsaktieemission –39,8 0 

Overført til “Andre Reserver” –99,0 0 

Opskrivningshenlæggelser i alt 0 138,8 

Andre rserver 

1. januar 1 682,1 1 571,1 

Overført fra opskrivningshenlæggelser 99,0 0 

Overført til fondsaktieemission –82,1 –152,4 

Kursregulering af konsortierne 85,4 79,9 

Kursregulering af udskudt skat, primo –71,0 0 

Overført fra resultatet 177,5 183,5 

Andre reserver i alt 1 890,9 1 682,1 

Egenkapital i alt 2 772,1 2 024,1 

Note 11 – Hensættelser 

Udskudt skat 1. januar 

Udskudt skat på opskrivning af grund 

726,0 543,0 

og ejendom 0 9,0 

Overført fra egenkapital 

Stigning i udskudt skat, 

71,0 0 

resultatopgørelse 67,0 174,0 

Hensættelser i alt 864,0 726,0 

Note 12 – Honorar til generalforsamlingsvalgte revisorer 

Udgiftsførte honorarer til KPMG C. Jespersen for 1996 for revision 

udgjorde 40.000,- DKK og for andre ydelser 429.000 DKK 

(skatterådgivning m.v. og børsprospekt). Honorar til statsautoriseret 

revisor Arne Brendstrup udgjorde for 1996 for revision 

35.000,- DKK og for andre ydelser 35.000 DKK (børsprospekt).

SAS Norge ASA 

REPRESENTANTSKAPET OG STYRET ..............................................................94 

DE STØRSTE AKSJONÆRER 

PR. 31. DESEMBER 1996 ..............................................................................95 

ÅRSBERETNING FOR 1996 ............................................................................96 

RESULTATREGNSKAP ....................................................................................98 

BALANSE ....................................................................................................99 

FINANSIERINGSANALYSE ............................................................................100 

ÅRSREGNSKAPKOMMENTARER....................................................................101 

NOTER ......................................................................................................102 

REVISJONSBERETNING ..............................................................................104 

REPRESENTANTSKAPETS INNSTILLING ........................................................104 

GENERALFORSAMLING 

Generalforsamlingene i SAS’ tre morselskaper, SAS 

Danmark A/S, SAS Norge ASA og SAS Sverige AB, vil 

i år bli avholdt samtidig. 

Som en fölge av de foreslåtte endringene i SAS’ 

konsortialavtale, vil det på generalforsamlingene i 

morselskapene bli lagt frem forslag til endringer i 

morselskapenes selskapsorganer. 

93 

Før generalforsamlingene skal de foreslåtte endringer 

behandles i nasjonalforsamlingene i de tre 

skandinaviske landene. 

Da tidspunktet for behandlingen i Stortinget ikke 

er fastlagt, vil dato for avholdelse av generalforsamlingen 

bli kunngjort senere.

REPRESENTANTSKAPET 

Representanter valgt av den private 

aksjonærgruppe: 

Adm.dir. Øivin Fjeldstad, ordfører 

Viseadm.dir. Bjørn Elvestad 

Adm dir. Truls Nyquist 

Siv.ing. Arne Rettedal 

Konsernsjef Idar Ulstein 

Konserndir. Knut Francke 

Viseadm.dir. Thorstein Øverland 

Adv. Stephen Knudtzon 

Representanter oppnevnt av Staten: 

Sekretær Evy Buverud Pedersen, viseordfører 

Sekretær Dag Terje Andersen (fratrådt) 

Fylkesordfører Siri Austeng 

Fylkesvaraordfører Gudmund Gjengaar 

Fylkesmann Leif Arne Heløe 

Sekretær Sylvi Lem 

Fru Helga Lie 

Sosialleder Anne-Lise Grande Vollan 


Representantskapet og styret 

94 

STYRET 

Medlemmer oppnevnt av Staten: 

Konsernsjef Harald Norvik, formann 

Øk.sjef Åshild M. Bendiktsen 

Siv.ing. Kaare Granheim 

Konsernsjef Jan Reinås 

Dir. Svein Sundsbø 

Varamedlemmer: 

Fysioterapeut Bjørg Eikum Tang 

Ass.dir. Sissel Rønbeck (fratrådt) 

Medlemmer valgt av den private aksjonærgruppe: 

H.r.adv. Bjørn Eidem, viseformann 

Prof.dr.jur. Mads Henry Andenæs 

Konsernsjef Helge Kvamme (avgått ved døden) 

Dir. Johan Fr. Odfjell 

Skipsreder Fred. Olsen 

Varamedlemmer: 

Diplomøkonom Marit Høvding 

Konsernsjef Erik Tønseth 

Vedtektsmessig medlem: 

Adm. direktør Torstein Ljøstad

Antall aksjer % 

1 Den norske stat 23 500 000 50,00 

2 Fred. Olsen & Co.-selskapene 3 200 147 6,81 

3 UNI Storebrand 1 514 326 3,22 

4 Unibank A/S 1 201 420 2,56 

5 Aksjefondet Avanse K 814 358 1,73 

6 Aksjefondet K-Vekst 722 000 1,54 

7 Den Danske Bank A/S, 

Clients Joint Account 686 468 1,46 

8 Den Danske Bank A/S 626 362 1,33 

9 Citibank, N.A. 595 399 1,27 

10 Kommunal Landspensjonskasse 583 824 1,24 

11 National Westminster S/A 580 000 1,23 

12 Morgan Guaranty Trust 537 796 1,14 

Aksjekapitalen i SAS Norge ASA var pr. 31. desember 

1996 på NOK 470 000 000 fordelt på 47 000 000 

aksjer à NOK 10,- 

Halvparten av aksjene, serie A, eies av Den norske 

stat. Den annen halvpart, serie B, var pr. 31. desember 

eiet av 2 467 andre aksjonærer. Disse aksjer er 


De største aksjonærer 

pr. 31. desember 1996 

95 

notert på Oslo Børs. Av selskapets aksjer er det bare 

Staten som eier mer enn 20% av aksjekapitalen. 

Utenlandsandelen var 18%. 

I overensstemmelse med aksjelovens §11-12, gis 

følgende oppgave over aksjer som eies av styremedlemmer, 

revisor og adm. direktør inklusive aksjer 

som eies av ektefelle, mindreårige barn etc., jfr. 

aksjelovens §1-2: 

Styremedlemmer: 

Bjørn Eidem 5 861 

Marit Høvding 186 

Johan Fr. Odfjell 10 000 

Fred. Olsen 1 867 

Torstein Ljøstad 570 

Representantskapsmedlemmer: 

Øivin Fjeldstad 612 

Sylvi Lem 541 

Helga Lie 358 

Idar Ulstein 747

Resultatet før skattekostnad ble et overskudd på 

423 (455) MNOK. Styret foreslår at det utdeles et 

utbytte på 2,80 (12,50) NOK pr. aksje. 

Resultatregnskapet omfatter – foruten selskapets 

egen virksomhet – 2/7 av resultatene i konsortiene 

SAS og SAS Commuter. Resultatregnskapet omregnes 

til gjennomsnittskurs med unntak av avskrivninger og 

gevinster og tap ved avhendelse av driftsmidler og 

andre langsiktige investeringer som omregnes på basis 

av anskaffelseskost på de underliggende balanseposter. 

Omregningsdifferanser føres direkte mot egenkapitalen. 

Ved omregning anvendes 96,28 NOK for 100 

SEK som gjennomsnittskurs mot 88,78 foregående år. 

Ved omregning av balansepostene anvendes ultimokurs 

pr. 31. desember for alle poster med unntak 

av driftsmidler og andre langsiktige investeringer som 

omregnes etter kurs på anskaffelsestidspunktet. Som 

ultimokurs pr. 31. desember 1996 anvendes 93,85 

NOK for 100 SEK mot 95.06 foregående år. 

Som en følge av beslutningene om en harmonisering 

av SAS’ morselskaper, ble det besluttet å gjennomføre 

viktige tiltak i perioden når det gjelder selskapets 

virksomhet og kapitalstruktur: 

Selskapets navn ble endret fra Det Norske Luftfartselskap 

A/S (DNL) til SAS Norge ASA. For å 

oppnå en aksjekapital i morselskapene som står i forhold 

til eierandelene i SAS, besluttet generalforsamlingen 

å øke aksjekapitalen til 470 MNOK. Samtidig 

ble aksjenes pålydende endret fra 25,00 NOK til 

10,00 NOK. 

Styret har besluttet at man ikke lenger skal utferdige 

et grupperegnskap, dvs. at resultatet i SAS’ datterselskaper 

og tilknyttede selskaper ikke vil fremkomme 

i regnskapene for SAS Norge ASA. Disse opplysninger 

vil fremgå av SAS’ Gruppens regnskap. 

Kontorbygningene på Fornebu ble solgt til SAS for 

207 MNOK. Allerede i årsregnskapet for 1995 ble det 


Årsberetning for 1996 

96 

gjennomført en oppskrivning av disse med 111 

MNOK, hvilket medførte at den bokførte verdi 

tilsvarte den salgspris som ble avtalt. Overdragelsen 

ble gjennomført med virkning fra 1. april 1996. Det 

er derfor ikke bokført noen salgsgevinst i regnskapet 

for 1996. Fordi dette var den siste eiendom som ble 

overført til SAS og som en følge av ønsket om en rendyrking 

av morselskapenes virksomhet, besluttet styret 

å innløse samtlige pantelån. Disse beløp seg til 

142 MNOK. 

SAS Norge ASA besluttet å bidra med 400 MSEK 

til en total økning av innskuddskapitalen i SAS med 

1 400 MSEK. 

Som et ledd i harmoniseringen av SAS’ morselskaper 

er det enighet om å senke antallet medlemmer i 

styret i SAS Norge ASA fra 10 med 4 varamedlemmer 

til 4 medlemmer. Det er forutsatt at formann og viseformann 

i styret i SAS Norge ASA inngår som norske 

medlemmer i SAS’ styre. Samtidigt ble det besluttet at 

dette selskaps representantskap avvikles, mens det på 

generalforsamlingen vil bli valgt eller oppnevnt 10 

medlemmer av representantskapet i SAS – personer 

som ikke lenger samtidig kan være medlemmer av 

eller varamenn til SAS’ styre eller morselskapenes 

styrer. Styret i SAS vil som før bestå av 6 aksjonærvalgte 

representanter med tillegg av 3 representanter 

for de ansatte. Videre er det foreslått at antall revisorer 

i SAS reduseres fra 6 til 3 og at konsernsjefen i 

SAS utnevnes til adm. direktør også i morselskapene. 

Endringene når det gjelder styre og representantskap 

i henholdsvis SAS Norge ASA og SAS medfører 

at henholdsvis vedtekter og konsortialavtale må 

endres. Konsortialavtalen er foreslått forlenget fra 1. 

oktober 2005 til 30. september 2020. 

Etter behandling i regjering og Storting, forventes 

endringene av konsortialavtalen og selskapets vedtekter 

å bli godkjent av Samferdselsdepartementet etter

forutgående vedtak på en ekstraordinær generalforsamling 

i SAS Norge ASA. 

Etter Samferdselsdepartementets godkjennelse av 

nye vedtekter, vil det bli valg av styremedlemmer i SAS 

Norge ASA samt av de norske medlemmer i SAS’ 

representantskap. 

Etter forslag fra SAS’ styre har SAS’ representantskap 

besluttet at det for 1996 overføres 844 

MSEK til morselskapene. Gjenstående beløp av 

overskuddet – 724 MSEK – foreslås tilført innskuddskapitalen 

som er Konsortiet SAS’ egenkapital. 

Ved begynnelsen av 1996 var morselskapenes totale 

innskuddskapital i Konsortiet SAS 9 868 MSEK. 

Etter ovennevnte overføring til morselskapene på 

844 MSEK, vil innskuddskapitalen beløpe seg til 

Bærum 


97 

11 992 MSEK. SAS Norge ASAs andel av innskuddskapitalen 

i Konsortiet SAS vil etter dette være 3 426 

(2 819) MSEK. 

Når det gjelder utsiktene for året 1997, henvises 

det til den informasjon som gis av SAS. 

Styret foreslår at det utdeles et utbytte på 2,80 NOK 

pr. aksje og at det foretas følgende disponering av 

overskuddet samt egenkapitaloverføringer. 

Årets overskudd 303 MNOK 

Til utbytte 132 MNOK 

Til reservefond 101 MNOK 

Til disposisjonsfond 189 MNOK 

Overført fra tilbakeføringsfond –119 MNOK 

31. desember 1996 

19. mars 1997 

Mads Henry Andenæs Harald Norvik Åshild M. Bendiktsen 

(Formann) 

Kaare Granheim Bjørn Eidem Johan Fr. Odfjell 

(Viseformann) 

Fred. Olsen Jan Reinås Svein Sundsbø 

Torstein Ljøstad 

(Adm.direktør)


Resultatregnskap 

MNOK 1996 1995 

Driftsinntekter 8 895 8 272 

Driftskostnader – Note 1 –8 057 –7 260 

Ordinære avskrivninger – Note 2 –433 –403 

Sum driftskostnader –8 490 –7 663 

Driftsresultat 405 609 

Resultat ved salg av anleggsmidler – –5 

Nedskrivninger – Note 2 – –112 

Andre poster –1 – 

Utbytte 4 14 

Finansinntekter 268 347 

Finanskostnader –253 –398 

Netto finansposter 19 –37 

Resultat før skattekostnader – Note 3 423 455 

Skattekostnad– Note 4 –120 –117 

Årets resultat 303 338 

Utbytte 132 157 

Avsetning til reservefond 101 144 

Avsetning til disposisjonsfond 189 237 

Overført fra oppskrivningsfond – –80 

Overført fra tilbakeføringsfond –119 –120 

98

MNOK 

EIENDELER 

Omløpsmidler 

Kasse, bank og kortsiktig 


plasserte midler 2 915 3 075 

Kortsiktige fordringer 

Forskuddsbet. kostnader 

976 733 

og opptjente inntekter 126 151 

Forskudd leverandører 1 1 

Lager, varer og utstyr 136 95 

Sum omløpsmidler 

Anleggsmidler 

4 154 4 055 

Aksjer og verdipapirer 581 559 

Langsiktige fordringer 231 339 

Immaterielle eiendeler – Note 2 6 9 

Forskudd til leverandører 79 200 

Anlegg under utførelse 118 29 

Fly – Note 2 3 405 3 224 

Reservemotorer og -deler – Note 2 243 174 

Verksteds- og annet flyutstyr – Note 2 26 17 

Inventar og transportmateriell – Note 2 92 75 

Bygninger og innredninger – Note 2 911 708 

Tomter – Note 2 32 32 

Sum anleggsmidler 5 724 5 366 

SUM EIENDELER 9 878 9 421 


Balanse 

99 

MNOK 

GJELD OG EGENKAPITAL 

Kortsiktig gjeld 

Leverandører og annen 


kortsiktig gjeld 292 294 

Trafikkavregning (netto) 

Påløpne kostnader 

441 427 

og forskuddsbet. inntekter 813 747 

Betalbar skatt – Note 4 137 196 

Utbytte 132 157 

Kortsiktig del av langsiktig gjeld 234 521 

Øvrig kortsiktig gjeld 746 484 

Sum kortsiktig gjeld 2 795 2 826 

Langsiktig gjeld 

Langsiktig gjeld 3 087 2 740 

Utsatt skatt – Note 4 402 419 

Ansvarlig lån 198 228 

Sum langsiktig gjeld 

Egenkapital 

Aksjekapital 

3 687 3 387 

(47.000.000 aksjer à kr 10) 470 315 

Reservefond 398 297 

Tilbakeføringsfond – 119 

Sum bundet egenkapital 868 731 

Omregningsdifferanse 462 445 

Disposisjonsfond 2 066 2 032 

Sum fri egenkapital 2 528 2 477 

Sum egenkapital – Note 5 3 396 3 208 

SUM GJELD OG EGENKAPITAL – Note 3 9 878 9 421 

Pantstillelser 8 153 

Garantiansvar 315 305


Finansieringsanalyse 

MNOK 

ÅRETS VIRKSOMHET 


Årets resultat 303 338 

Ordinære avskrivninger 433 403 

Nedskrivninger – 112 

Resultat ved salg av driftsmidler – 5 

Endring omregningsdifferense mv. 18 –37 

Endringer i utsatt skatt –17 –48 

Avsatt utbytte –132 –157 

Tilført fra årets virksomhet 

Endring av: 

605 616 

Lager, varer, materiell –41 –8 

Kortsiktige fordringer –219 –42 

Kortsiktig gjeld –31 302 

Endring av arbeidskapital –291 252 

Nettofinansiering fra årets virksomhet 

INVESTERINGER 

314 868 

Aksjer mv. –22 –72 

Driftsmidler –998 –182 

Sum investeringer –1 020 –254 

Forskuddsbetalinger 121 –79 

Salg av aksjer, driftsmidler mv. – 114 

Nettoinvesteringer –899 –219 

Finansieringsover-/underskudd 

EKSTERN FINANSIERING 

–585 649 

Langsiktige fordringer (netto) 108 369 

Avdrag og innløsning av lån 317 –718 

Ekstern finansiering netto 425 –349 

ENDRING AV LIKVIDE MIDLER –160 300 

Likvide midler 1.1. 1996 3 075 2 775 

Likvide midler 31.12. 1996 2 915 3 075 

100

REGNSKAPSPRINSIPPER 

Regnskapet er utarbeidet i henhold til norsk lovgivning 

og god regnskapsskikk. SAS’ regnskap utgjør en integrert 

del av årsoppgjøret i SAS Norge ASA. Når det 

gjelder de prinsipper som er anvendt og noter til de 

poster som skriver seg fra SAS’ regnskap, gjentas ikke 

dette i det følgende. De viktigste regnskapsprinsippene 

som forøvrig er benyttet, beskrives nedenfor. 

KONSOLIDERINGSPRINSIPPER 

Regnskapet for SAS Norge ASA omfatter egen virksomhet 

samt 2/7 andel av konsortiene SAS og SAS 

Commuter. 

Selskapets eierandel i konsortiene er ansett som 

deltakelse i felles kontrollert virksomhet og er i regnskapet 

behandlet etter bruttometoden. I regnskapet 

inngår derfor 2/7 av alle inntekter, kostnader, eiendeler 

og gjeld for de to konsortier (se note 3). 

Interne transaksjoner og mellomværender er eliminert 

ved konsolideringen. 

Konsortienes regnskaper føres i svenske kroner 

(SEK). Ved omregning av balansepostene anvendes 

ultimokurs pr. 31.12. for alle balanseposter med unntak 

av driftsmidler og andre langsiktige investeringer, 

som omregnes etter kurs på anskaffelsestidspunktet. 

Resultatregnskapene omregnes til gjennomsnittskurs 

med unntak av avskrivninger og gevinster og 

tap ved avhendelse av driftsmidler og andre langsiktige 

investeringer som omregnes på basis av anskaffelseskost 

på de underliggende balanseposter. Omregningsdifferanser 

føres direkte mot egenkapitalen. Ved 


Årsregnskapkommentarer 

101 

omregning anvendes 96.28 NOK for 100 SEK som 

gjennomsnittskurs for 1996 mot 88.78 NOK for foregående 

år. Som ultimokurs pr. 31.12.1996 er anvendt 

93.85 NOK mot 95.06 NOK pr. 31.12.1995. 

AVSKRIVBARE EIENDELER 

Selskapets egne driftsmidler samt andel av driftsmidlene 

i konsortiene SAS og SAS Commuter er i balansen 

oppført til anskaffelseskost med fradrag for 

ordinære avskrivninger. 

SKATTER (SE NOTE 4) 

Skattekostnader består av betalbar skatt og periodens 

endring i utsatt skatt. Endringen i utsatt skatt 

reflekterer skatter som har vært utsatt fra tidligere 

års aktivitet eller fremtidige betalbare skatter som 

følge av årets aktivitet. 

Utsatt skatt i balansen er beregnet på grunnlag av 

netto positive midlertidige forskjeller mellom finansog 

skatteregnskapet som skyldes ulike periodiseringsregler. 

Nominell skattesats på 28% er lagt til grunn 

ved beregningen. 

Positive midlertidige forskjeller er utlignet mot negative 

midlertidige forskjeller og fremførbart underskudd 

som forventes å reversere i samme periode. 

SOLIDARISK ANSVAR. 

SAS Norge ASA har sammen med SAS Danmark A/S 

og SAS Sverige AB solidarisk ansvar for SAS’ og SAS 

Commuters forpliktelser.

Note 1 – Driftskostnader 

I 1996 var honorarer til styre og representantskap tilsammen 

555 TNOK. Lønn til administrerende direktør, 

inkl. innberetningspliktige tillegg, var 693 TNOK. Honorar 

til selskapets revisor var 100 TNOK. I tillegg kommer 

749 TNOK som honorar for konsulentoppdrag. 

Note 2 – Avskrivninger driftsmidler 

Avskrivninger av selskapets andel av SAS 

og SAS Commuter 

Bokført Bokført 

verdi Tilgang Årets verdi 

TNOK 1.1.96 netto avskrivn. 31.12.96 


Immaterielle 

eiendeler 8 691 – 2 641 6 050 

Fly 3 021 609 512 595 312 679 3 221 525 

Reservemotorer 

og deler 156 968 84 821 14 635 227 154 

Verksteds- 

og annet 

flyutstyr 16 689 15 873 6 850 25 712 

Maskiner, 

inventar, 

transportmateriell 

74 271 56 173 39 640 90 804 

Bygninger og 

innredninger 506 172 440 707 35 569 911 310 

Tomter og 

tomteinstallasjoner 

25 538 5 007 220 30 325 

Sum 3 809 938 1 115 176 412 234 4 512 880 

Bygningene er i 1996 solgt til SAS-konsortiet. Som et ledd i 

harmoniseringen av regnskapene i SAS’ morselskaper, ble 

bygningene i regnskapet for 1995 skrevet opp til salgspris. 

Oppskrivningen ble anvendt til nedskrivning av gjenværende 

del av en tidligere oppskrivning av selskapets andel av SAS’ 

hovedkontor i Frösundavik. 

SAS Commuter 

Fly 202 788 –28 18 968 183 792 

Reservedeler 

Inventar og 

transport- 

17 072 –83 935 16 054 

materiell 857 468 523 802 

Sum 220 717 357 20 426 200 648 

Sum 4 030 655 1 115 533 432 660 4 713 528 


Noter 

102 

Avskrivninger i intern virksomhet i SAS Norge ASA 

TNOK 

Anskaffelses- 

Løsøre Bygninger Tomter 

kostnad 1.1.96 384 118 470 6 081 

Oppskrivning – 110 761 – 

Tilgang i året 22 – – 

Avgang i året 

Samlede ordinære 

– –229 231 –4 553 

avskrivninger 143 – – 

Bokført verdi 31.12.1996 263 – 1 528 

Årets ordinære avskrivninger 90 – – 

Avskrivningssats 20 - 30% 2% – 

Egne investeringer og salg siste 5 år 

TNOK Investeringer Salg 

1992 3 067 94 935 

1993 – – 

1994 – 1 500 

1995 384 175 

1996 22 206 800 

Note 3 – Resultat- og egenkapitalandeler 

Resultat 1996 1995 

Leieinntekter 4 17 

Driftskostnader og avskrivninger –6 –10 

Netto finansinntekter 12 3 

Resultat egen virksomhet før skatt 10 10 

Andel resultat SAS Commuter 6 12 

Andel resultat SAS 431 600 

(–) korreksjoner1 –24 -55 

Nedskrivning – –112 

Resultat før skatt 423 455 

1 Korreksjoner oppstår i det vesentligste ved omregning av grunnlaget 

for avskrivninger og salgsgevinster til historiske kurser. 

Balanse 1996 1995 

Eiendeler SAS Norge ASA 266 924 

Andel SAS1 3 641 3 048 

Andel SAS Commuter 1 161 159 

Sum eiendeler 4 068 4 131 

Gjeld SAS Norge ASA 672 923 

Egenkapital 3 396 3 208 

Sum gjeld og egenkapital 4 068 4 131 

1 Inkluderer andel driftsmidler omregnet til historiske kurser. Ved 

omregning av andelene til kurs pr. 31.12.1996, ville de bokførte verdier 

blitt henholdsvis 426 og 23 lavere.

Note 4 – Skatter 

Sammenheng mellom resultat før skattekostnad og 

betalbar inntektsskatt 

MNOK 1996 1995 

Resultat før skattekostnad 423 456 

Permanente forskjeller 5 7 

Endringer i midlertidige forskjeller knyttet til: 

Kundefordringer –3 12 

Varelager 1 10 

Langsiktige fordringer – –2 

Driftsmidler 26 32 

Oppskrivning 111 114 

Gevinst- og tapskonto –10 84 

Andre midlertidige forskjeller –65 –11 

Skattepliktig inntekt 488 701 

Beregnet betalbar skatt (28%) 137 196 

Midlertidige forskjeller er beregnet på grunnlag av foreløpige 

tall/estimater fra SAS. 

Midlertidige forskjeller pr. 31.12. 1996 1995 

Kundefordringer –9 –12 

Varelager –11 –10 

Langsiktige fordringer –10 –10 

Aksjer 69 69 

Driftsmidler 1 230 1 256 

Oppskrivninger – 111 

Gevinst– og tapskonto 405 395 

Andre midlertidige forskjeller –236 –301 

Grunnlag for beregning av utsatt skatt 1 437 1 498 

Utsatt skatt (28%) 402 419 

I henhold til foreløpig norsk regnskapsstandard for behandling 

av skatt, er negative midlertidige forskjeller utlignet 

mot positive midlertidige forskjeller som reverserer eller kan 

reversere i samme periode. 


103 

forts Note 4 

Spesifikasjon av skattekostnad 

i resultatregnskapet 1996 1995 

Beregnet betalbar skatt 137 196 

Endring i utsatt skatt 

Korrigert for utsatt skatt 

–17 –48 

på oppskrivning – –31 

Årets skattekostnad 120 117 

Note 5 – Egenkapital 

Aksje- Res. Tilbf. Disp. Omreg. 

MNOK kap. fond fond fond diff. Sum 

Pr. 1.1.96 

Resultat ekskl. 

315 297 119 2 032 445 3 208 

utbytte 

Endret tilbake- 

101 70 171 

føringsfond –119 119 

Kapitalforhøyelse 155 

Endret omreg- 

–155 

ningsdifferanse 17 17 

Pr. 31.12.96 470 398 2 066 462 3 396 

Note 6 – Pensjonsforpliktelser 

Pensjonsforpliktelser er dekket av Vital. SAS Norge ASA har 

en egen kollektiv pensjonsforsikring som omfatter fem 

ansatte, samt en førtidspensjonsordning for én ansatt. 

Påløpt forpliktelse for disse ordningene er avsatt med 92 

TNOK. Årets netto pensjonskostnad utgjør 11 TNOK.

TIL GENERALFORSAMLINGEN I SAS NORGE ASA 

Vi har revidert årsoppgjøret for SAS Norge ASA for 1996 

som viser et årsoverskudd på 303 MNOK. Årsoppgjøret, 

som består av årsberetning, resultatregnskap, balanse, 

finansieringsanalyse og noter, er avgitt av selskapets 

styre og administrerende direktør. 

Vår oppgave er å granske selskapets årsoppgjør, regnskaper 

og behandlingen av dets anliggender for øvrig. 

Vi har utført revisjonen i henhold til gjeldende lover, 

forskrifter og god revisjonsskikk. Vi har gjennomført de 

revisjonshandlinger som vi har ansett nødvendige for å 

bekrefte at årsoppgjøret ikke inneholder vesentlige feil 

eller mangler. Vi har kontrollert utvalgte deler av grunnlagsmaterialet 

som underbygger regnskapspostene og 

vurdert de benyttede regnskapsprinsipper, de skjønnsmessige 

vurderinger som er foretatt av ledelsen, samt 

innhold og presentasjon av årsoppgjøret. I den grad det 

følger av god revisjonsskikk har vi gjennomgått selskapets 

formuesforvaltning og interne kontroll. 

Styrets forslag til disponering av årets overskudd, 

samt egenkapitaloverføringer tilfredsstiller de krav 

aksjeloven stiller. 

Etter vår mening er årsoppgjøret gjort opp i samsvar 

med aksjelovens bestemmelser og gir et forsvarlig 

uttrykk for selskapets økonomiske stilling pr. 

31.12.1996 og for resultatet av virksomheten i regnskapsåret 

i overensstemmelse med god regnskapsskikk. 

Oslo, 19 mars 1997 

Deloitte & Touche 

Revisjonsberetning 

Bernhard Lyngstad 

Statsautorisert revisor 


104 

Representantskapets 

innstilling 

Representantskapet har i dag behandlet styrets beretning 

og regnskap for 1996 med foreliggende revisjonsberetning. 

Representantskapet har besluttet å anbefale generalforsamlingen 

å fastsette årsoppgjøret samt meddele styret 

ansvarsfrihet. 

Med forbehold om generalforsamlingens fastsettelse av 

årsregnskapet, har representantskapet, i henhold til vedtektenes 

§6, pkt. B, besluttet at det, som foreslått av styret, 

utdeles et utbytte for 1996 på kr. 2,80 pr. aksje. Videre har 

representantskapet besluttet at styrets forslag til avsetning 

av overskuddet godkjennes. 

Bærum, 19 mars 1997 

Øivin Fjeldstad 

Ordfører

SAS Sverige AB 

STYRELSE OCH REVISORER ........................................................................106 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................................108 

RESULTATRÄKNING ....................................................................................109 

BALANSRÄKNING ......................................................................................110 

FINANSIERINGSANALYS..............................................................................111 

BOKSLUTSKOMMENTARER ..........................................................................112 

NOTER ......................................................................................................113 

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION ..............................................................115 

REVISIONSBERÄTTELSE..............................................................................116 

DATUM FÖR BOLAGSSTÄMMA OCH 

AVSTÄMNINGSDAG FÖR UTDELNING 

Bolagsstämmorna i SAS tre moderbolag, SAS 

Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS Sverige AB, 

skall i år hållas samtidigt. Till bolagsstämmorna 

kommer att framläggas förslag om ändringar av 

ledningsfunktionerna i SAS moderbolag till följd av 

förändringar i SAS konsortialavtal. Vissa frågor kring 

konsortialavtalet skall godkännas av riksdagarna i de 

105 

tre skandinaviska länderna. Då tidpunkten för 

riksdagsbehandlingen av frågan inte kan anges, kan 

heller inte datum för bolagsstämma och avstämningsdag 

anges med säkerhet. 

Datum och plats för ordinarie bolagsstämma 

kommer att meddelas genom annons i Dagens Nyheter 

och Svenska Dagbladet samt per brev till aktieägare 

på adresser registrerade hos Värdepapperscentralen 

VPC AB.


Styrelse och revisorer 

STYRELSE: 

Bo Berggren (Ordförande.) Född 1936. Invald 1985. 

Tekn. dr. hc. Svensk ordförande i SAS. 

Styrelseordförande i STORA och ASTRA. 

Vice ordförande i Investor, 

Skandinaviska Enskilda Banken och 

Sveriges Industriförbund. Ledamot av ett antal 

företags och organisationers styrelser. 

Aktieinnehav: 5 000. 

Georg Andersson Född 1936. Invald 1993. 

Landshövding i Västerbottens län. 

Aktieinnehav: 0 

Erik Belfrage Född 1946. Invald 1992. 

Bankdirektör i Skandinaviska Enskilda Banken. 

Styrelseordförande i TV 4, 

Institutet för Företagsledning (IFL), 

Sigtuna Skolstiftelse och Centre for 

European Policy Studies (CEPS). 

Styrelseledamot i bl.a. Atlas Copco, Investor och 

Saab. Suppleant i SAS styrelse. 


Annika Christiansson Född 1946. Invald 1992. 

Direktör i Telia AB. 

Styrelseledamot i bl.a. AssiDomän. 


Ingemar Eliasson Född 1939. Invald 1992. 

Landshövding i Värmlands län. 

Styrelseordförande i Stockholms Fondbörs AB, 

SBAB och Tidningarnas Telegrambyrå AB. 

Suppleant i SAS styrelse. 


Sören Gyll Född 1940. Invald 1992. 

Verkställande direktör och koncernchef i Volvo 

t.o.m. april 1997. Styrelseledamot i Catena, 

Pharmacia & Upjohn, Inc, Volvo, 

Sveriges Arbetsgivareförening och 

Sveriges Industriförbund. 

Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, 

Överstyrelsen för Sveriges Verkstadsindustrier 

och Sveriges Verkstadsförening. 


Tony Hagström Född 1936. Invald 1992. Fil. dr. 

Styrelseordförande i Dataföreningen i Sverige och 

IT-Forum. Styrelseledamot i bl.a. AlphaNet Ltd., 

ASTRA, SAS, Scandiaconsult och SSAB. 


106 

Tom Hedelius Född 1939. Invald 1992. Ek dr hc. 

Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och 

Bergman & Beving. Vice ordförande i AGA, 

Ericsson och Industrivärden. 

Styrelseledamot i bl.a. SCA och Volvo. 


Bertil Jonsson Född 1940. Invald 1994. 

LOs ordförande. Ordförande i Folksam. 

Styrelseledamot i Aftonbladet, 

Allmänna Pensionsfonden fjärde fondstyrelsen 

och AMF-bolagen. 


Bo Lundgren Född 1947. Invald 1995. 

Riksdagsledamot, f.d. statsråd. 

Ordförande för Moderata Samlingspartiet i 

Kristianstads län och ledamot i partistyrelsen. 

Styrelseledamot i bl.a. Insättningsgarantinämnden, 

Riksgäldskontoret och Vin & Sprit AB. 


Magnus Persson Född 1957. Invald 1995. 

Statssekreterare i Kommunikationsdepartementet. 


Bo Rydin Född 1932. Invald 1982. 

Ek. dr. hc. Tekn. dr. hc. 

Styrelseordförande i Graningeverken, 

Industrivärden och SCA. 

Vice ordförande i Svenska Handelsbanken och 

Skanska. Styrelseledamot i IBM EMEA Board 

och Scancem. 

Aktieinnehav: 1 000 

Jan-Olof Selén Född 1944. Invald 1992. 

Direktör i Sjöfartsverket. 


Sven Wallgren Född 1929. Invald 1991. 

Styrelseordförande i bl.a. Bosch och 

Vestmanlands Läns Tidning. 

Styrelseledamot i bl.a. Guldfynd, Klippans 

Finpappersbruk, Sveriges Industriförbund och 

Sveriges Allmänna Exportförening. 

Ledamot i representantskapet i Awilco AS. 

Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. 

Aktieinnehav: 0

Ulf Dahlsten Född 1946. Invald 1992. 

Koncernchef och VD i Posten. 

Vice ordförande i Nationalekonomiska 

Föreningens Styrelse och SNS Förtroenderåd. 

Ledamot i styrelsen för Delfi Företagen och 

Stena Line AB. 


Gösta Gunnarsson Född 1938. Invald 1992. 

Landshövding i Jönköpings län. 

Styrelseordförande i bl.a. 

Allmänna Pensionsfonden första fondstyrelsen och 

Teracom Svensk Rundradio. 


Gunilla Olofsson Född 1945. Invald 1992. 

Generaldirektör och chef för Lantmäteriverket. 

Ledamot i styrelsen för Kammarkollegiet, 

Swedesurvey och Statteldelegationen. 


Björn Svedberg Född 1937. Invald 1981. 

Koncernchef i Skandinaviska Enskilda Banken. 

Styrelseordförande i Ericsson och ABB Sverige AB. 

Styrelseledamot i ABB, ASEA, STORA och Volvo. 


Tom Wachtmeister Född 1931. Invald 1991. 

Vice styrelseordförande i Atlas Copco. 

Styrelseordförande i bl.a. Skattebetalarnas 

Förening och Sweden-China Trade Council. 

Vice ordförande i Sveriges Allmänna 

Exportförening. Styrelseledamot i bl.a. Investor, 

Norsk Hydro (Norge), Scania och STORA. 

Aktieinnehav: 2 000 

Marcus Wallenberg Född 1956. Invald 1992. 

Vice ordförande i ASTRA och Saab. 

Styrelseledamot i Incentive, Investor, LM Ericsson, 

Scania, S-E-Banken och 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. 



107 

REVISORER 

Jan Åke Magnuson Född 1942. Vald 1977. 

Auktoriserad revisor. Deloitte & Touche. 

Gunnar Abrahamson Suppleant. Född 1947. 

Vald 1992. 

Auktoriserad revisor. Deloitte & Touche. 

Roland Nilsson Född 1943. Vald 1992. 

Auktoriserad revisor. KPMG Bohlins. 

Caj Nackstad Suppleant. Född 1945. Vald 1992. 

Auktoriserad revisor. KPMG Bohlins.

BOLAGETS VERKSAMHET OCH STRUKTUR 

Genom konsortialavtal med SAS Danmark A/S och 

SAS Norge ASA driver SAS Sverige AB flygtrafikrörelse 

i konsortierna Scandinavian Airlines System 

(SAS) och SAS Commuter. SAS har även det affärsmässiga 

ansvaret för SAS Commuter. SAS driver 

rörelser med anknytning till flygrörelsen i dotteroch 

intresseföretag. Dessa företag utgör tillsammans SAS 

Gruppen. Redovisning av verksamheterna i de två 

konsortierna med tillhörande företagsenheter framgår 

av SAS årsredovisning. 

SAS Sverige AB har under året ändrat namn från 

Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). A- och 

B-aktierna har sammanförts till ett enhetligt aktieslag. 

SAS tre moderbolag har ökat insatskapitalet i 

SAS konsortiet med 1 400 MSEK, varav andelen för 

SAS Sverige AB utgjorde 600 MSEK. 

I april 1996 beslöt styrelserna i respektive bolag, 

att SAS Sverige AB skulle fusionera med det helägda 

dotterbolaget AB Aerotransport. Fusionen genomfördes 

den 30 september och innebar att ABAs samtliga 

rättigheter och skyldigheter inklusive ägarandelarna i 

SAS och SAS Commuter övergick till SAS Sverige AB. 

SAS förvärvade per 31 mars ABAs hela fastighetsbestånd 

inklusive de fastigheter, som ABA genom 

option hade rätt att förvärva från SPP. 


Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för SAS Sverige AB 

avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1996. 

Berättelsen omfattar verksamheten i SAS Sverige AB, inklusive det fusionerade dotterbolaget AB Aerotransport (ABA) 

med 3/7 av konsortierna SAS och SAS Commuter. 

108 

Under 1996 omfattade därmed rörelsen i SAS 

Sverige AB dels andelar i SAS konsortiet och SAS 

Commuter konsortiet, dels egen finansförvaltning 

samt egen fastighetsförvaltning under första kvartalet 

1996. 

Tillgänglig likviditet inklusive fordran på SAS 

uppgick vid årets slut till 949 MSEK jämfört med 

2 278 MSEK vid årets början. Förändringen har 

påverkats av bolagsstämmans beslut om engångsutdelning 

till aktieägarna om 1 713 MSEK, utöver ordinarie 

utdelning om 212 MSEK samt av ökningen i SAS 

insatskapital om 600 MSEK. Fastighetsförsäljningen 

medförde ett likviditetstillskott om 580 MSEK. 

UTSIKTER FÖR 1997 

Totalmarknaden för flygtjänster på SAS marknader 

förväntas ha en tillväxt med 5% till 7% under 1997. 

Konkurrensen inom flygindustrin förväntas dock 

intensifieras ytterligare under 1997 vilket kan leda till 

större överkapacitet samt press på priser och intäkter. 

För att undgå en försvagning av 1997 års resultat i 

förhållande till 1996, arbetas det med en rad resultatförbättrande 

åtgärder.


Resultaträkning 

Proforma 

MSEK 1996 1995 1995 

Resultatandelar i konsortier – Not 1 

Övrig verksamhet 

681,4 1 032,9 – 

Intäkter 30,3 113,7 – 

Kostnader –29,0 –106,7 –2,4 

Avskrivningar enligt plan – Not 2 –0,6 –1,9 – 

Resultat från försäljning av anläggningstillgångar 155,5 29,5 – 

Ränteintäkter 181,7 230,6 4,2 

Räntekostnader –13,6 –7,4 – 

Aktieutdelning – – 1 550,0 

Summa övrig verksamhet 324,3 257,8 1 551,8 

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 005,7 1 290,7 1 551,8 

Bokslutsdispositioner 

Förändring av valutakursreserv 9,0 –9,0 – 

Förändring av periodiseringsfonder – Not 3 

Förändring av avskrivningar utöver plan hos SAS Sverige AB 

–399,0 –119,3 –0,5 

på anläggningstillgångar i konsortier – Not 4 62,0 –725,0 – 

Resultat före skatt 677,7 437,4 1 551,3 

Skatt –328,7 –188,9 –0,4 

Årets vinst 349,0 248,5 1 550,9 

109

TILLGÅNGAR 


961231 

Proforma 

960101 951231 

Kassa och bank 7,7 3,6 1,0 

Kortfristiga placeringar – 2 274,4 – 

Fordran hos SAS 940,9 – – 

Fordran på dotterbolag – – 1 613,5 


Anteciperad överföring 

1,5 28,6 – 

från SAS 

Förutbetalda kostnader 

361,5 492,9 – 

och upplupna intäkter 2,5 65,1 0,1 

Övriga fordringar 

Summa 

119,3 0,1 – 

omsättningstillgångar 1 433,4 2 864,7 1 614,6 


Andelar i konsortier – 

Not 5 

Aktier i dotterbolag – 

5 360,8 4 440,5 – 

Not 6 120,4 120,4 1 178,1 

Optionsrätt – 417,6 – 

Andra aktier 0,0 0,0 – 

Långfristiga fordringar – 119,3 – 

Maskiner och inventarier – 

Not 7 0,8 0,5 0,1 

Byggnader – 16,6 – 

Mark 

Summa 

– 7,0 – 

anläggningstillgångar 5 482,0 5 121,9 1 178,2 

SUMMA TILLGÅNGAR 6 915,4 7 986,6 2 792,8 

Ställda panter 

SAS Konsortiet (3/7) 12,0 14,6 – 


Balansräkning 

110 

SKULDER OCH Proforma 

EGET KAPITAL 


961231 960101 951231 

Leverantörsskulder – 0,5 – 

Föreslagen utdelning 211,5 1 924,7 1 924,7 

Skulder till dotterbolag 120,5 120,5 0,0 

Skatteskuld 

Upplupna kostnader och 

230,9 9,7 0,4 

förutbetalda intäkter 12,0 50,8 1,2 

Övriga kortfristiga skulder 

Summa kortfristiga 

48,6 53,5 – 

skulder 623,5 2 159,7 1 926,3 


Andra långfristiga skulder 22,7 23,2 – 

Summa långfristiga skulder 22,7 23,2 – 

Obeskattade reserver – 

Not 11 

Valutakursreserv 

Periodiseringsfonder – 

– 9,0 – 

Not 3 

Avskrivningar utöver 

plan hos SAS Sverige AB 

på anläggningstillgångar 

588,8 189,8 4,0 

i konsortier – Not 4 

Summa obeskattade 

4 466,9 4 528,9 – 

reserver 5 055,7 4 727,7 4,0 

Eget Kapital – Not 8 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (70 500 000 

aktier à 10 kr) 705,0 705,0 705,0 

Reservfond 141,0 74,7 74,7 

Uppskrivningsfond 

Summa bundet eget 

179,0 179,0 – 

kapital 1 025,0 958,7 779,7 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 51,0 1 793,5 456,6 

Årets vinst 349,0 248,5 1 550,9 

Avgår: Föreslagen utdelning –211,5 –1 924,7 –1 924,7 

Summa fritt eget kapital 188,5 117,3 82,8 


SUMMA SKULDER 

1 213,5 1 076,0 862,5 

OCH EGET KAPITAL 6 915,4 7 986,6 2 792,8 

Ansvarsförbindelser – Not 9 504,8 483,0 1,3


Finansieringsanalys 

MSEK 

Tillförda medel 


Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 005 1 551 

Resultatandelar –681 

324 1 551 

Erhållen överföring från SAS 493 – 

Avskrivningar 0 – 

Erhållet vid försäljning av anläggningstillgångar 596 – 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar –155 – 

Skatt –329 0 

Summa tillförda medel 

Använda medel 

929 1 551 

Utdelning till aktieägare –1 925 –176 

Ökning av insatskapital i SAS konsortiet –600 – 

Summa använda medel –2 525 –176 

Förändring av rörelsekapital –1 596 1 375 

Specifikation av rörelsekapitalförändring 

Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga fordringar –90 +1 372 

Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga skulder 

Ökning (+)/minskning (–) av likvida medel 

–177 +3 

inklusive kortfristiga placeringar –1 329 0 

–1 596 1 375 

111


Bokslutskommentarer 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Redovisningen omfattar SAS Sverige AB med 3/7 av 

SAS konsortiet och SAS Commuter konsortiet. 

I SAS Sverige ABs balansräkning redovisas andelarna 

i respektive konsortium. I bolagets redovisning 

sker avsättningar till obeskattade reserver, vilka 

grundas på bolagets andel av resultat och tillgångar i 

respektive konsortium. 

Konsortiernas redovisning är upprättad i enlighet 

med International Accounting Standards Committees 

(IASC) regler. Från reglerna görs undantag såvitt avser 

konsortiernas aktieinnehav i dotteroch intressebolag 

vilka redovisas enligt anskaffningskostnadsmetoden. 

112 

ÖVRIGA BOKSLUTSKOMMENTARER 

SAS Sverige ABs dotterbolag bedrev ingen rörelse 

under året och aktiernas bokförda värde motsvarade 

i allt väsentligt beskattat eget kapital. 

Intäkter och kostnader i AB Aerotransport har 

retroaktivt från 960101 bokförts i SAS Sverige AB. 

Tillgångar och skulder i AB Aerotransport har överförts 

till SAS Sverige AB. Fusionsvinsten, som utgjorde 

214 MSEK, har förts direkt till eget kapital. Under 

året bokfört resultat vid försäljning av fastigheter till 

SAS konsortiet om 155,5 MSEK har i sin helhet reserverats 

för skatt. Proforma redovisas resultaträkning 

för 1995 och balansräkning per 960101. 

Den av SAS beslutade överföringen till moderbolagen 

av andel av 1996 års resultat, för SAS Sverige 

ABs del 361,5 MSEK, har anteciperats i bokslutet. 

Samtidigt har från SAS Sverige AB föreslagen utdelning 

skuldförts.

Not 1 – Resultatandelar i konsortier 


Proforma 

1995 1995 

SAS konsortiet 672,0 1 013,6 – 

SAS Commuter konsortiet 9,4 20,1 – 

Scanair konsortiet –0,8 – 

681,4 1 032,9 – 

Not 2 – Avskrivningar enligt plan 


Proforma 

1995 1995 

Maskiner och inventarier 0,6 0,2 – 

Byggnader, anskaffningsvärde – 1,6 – 

Byggnader, uppskrivning – 0,1 – 

0,6 1,9 – 

Not 3 – Periodiseringsfonder 


Proforma 

1995 1995 

Periodiseringsfond 1994 70,5 70,5 3,5 

Periodiseringsfond 1995 119,3 119,3 0,5 

Periodiseringsfond 1996 399,0 – – 

588,8 189,8 4,0 

Not 7 – Maskiner och inventarier 


Proforma 

1995 1995 

Anskaffningsvärde 

Ackumulerade avskrivningar 

1,8 4,1 0,1 

enligt plan –1,0 –3,6 – 

Bokfört värde 0,8 0,5 0,1 


Noter 

113 

Not 4 – Avskrivningar utöver plan 

Flygplan, 

maskiner och 

inventarier Byggnader Summa 


Återföring maskiner och 

4 330,9 198,1 4 529,0 

inventarier –62,0 – –62,0 

1996-12-31 4 268,9 198,1 4 467,0 

Not 5 – Andelar i konsortier 


Proforma 

1995 1995 

SAS konsortiet 5 139,6 4 229,2 – 

SAS Commuter konsortiet 221,2 211,3 – 

Scanair konsortiet 0,0 0,0 – 

5 360,8 4 440,5 – 

Not 6 – Aktier i dotterbolag 

Antal Nom. 

Bokfört värde 

Proforma 

aktier Andel värde 1996 1995 

AB Sila 500 100% 0,1 0,1 0,1 

ABA Fastighetsförvaltning AB 10 000 100% 1,0 1,0 1,0 

ABA Flyg AB 500 100% 0,1 0,1 0,1 

Förvaltnings AB Vårbrodd 500 100% 0,1 119,3 119,3 

1,3 120,5 120,5

Not 9 – Ansvarsförbindelser 


Proforma 

1995 1995 

Garantiförbindelser 1,7 1,3 1,3 

SAS Konsortiet (3/7) 503,1 481,7 – 

504,8 483,0 1,3 

Dessutom har SAS Sverige AB solidariskt ansvar med SAS 

Danmark A/S och SAS Norge ASA för samtliga förbindelser ingångna 

av konsortierna SAS, SAS Commuter och Scanair. 


Not 8 – Eget kapital 

Förändring av eget kapital 

Aktie- Reserv- Uppskriv- Fritt eget 

kapital fond ningsfond kapital Summa 

Vid årets början 705,5 74,7 2 007,5 2 787,2 

Lämnad utdelning –1 924,7 –1 924,7 

Efter lämnad utdelning 705,0 74,7 82,8 862,5 

Avsättning till reservfond 66,3 –66,3 

Fusionsvinst 179,0 

1 

34,5 213,5 

Årets vinst 349,0 349,0 

Föreslagen utdelning –211,5 –211,5 

705,0 141,0 179,0 188,5 1 213,5 

1 Härav är 27,0 tillgängligt för utdelning först 1998 

114 

Not 10 – Löner och personal 


Proforma 

1995 1995 

Löner och ersättningar 

har utgått med till 

styrelse och verkställande direktör 1,7 1,6 0,6 

övriga anställda 1,0 1,0 – 

Medelantalet anställda har varit 

2,7 2,6 0,6 

kvinnor 1 1 – 

män 2 2 – 

3 3 – 

Samtliga anställda har arbetsställe i Stockholm. 

Vid 1996 års bolagsstämma beslöts att arvodet till styrelsens 

ledamöter skulle utgå ett fast arvode oförändrat om 

sammanlagt 625 000 SEK varav till ordföranden utgår 

100 000 SEK. 

Verkställande direktören har en lön om 1 100 000 SEK per 

år samt bilförmån. Pensionsförhållandena regleras i ett avtal 

som gör det möjligt – att på företagets eller eget initiativ – när 

helst efter fyllda 60 år lämna företaget med pension motsvarande 

70% av bruttolönen vid pensionsavgången. Vid ensidig 

uppsägning från företagets sida utgår ett avgångsvederlag 

motsvarande summan av två årslöner. 

Not 11 – Obeskattade reserver 


Proforma 

1995 1995 

Obeskattade reserver 

enligt balansräkningen 

varav: 

5 055,7 4 727,7 4,0 

latent skatteandel (28%) 1 415,6 1 323,8 1,1 

eget kapitalandel 3 640,1 3 403,9 2,9


Förslag till vinstdisposition 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 

disponibla vinstmedel 400,0 MSEK disponeras sålunda: 

Till aktieägarna utdelas 3:00 SEK per aktie 

vartill åtgår 211,5 

I ny räkning balanseras 188,5 

400,0 

Stockholm den 4 april 1997 

Bo Berggren 

Ordförande 

Georg Andersson Erik Belfrage Annika Christiansson 

Ingemar Eliasson Sören Gyll Tony Hagström 

Tom Hedelius Bertil Jonsson Bo Lundgren 

Magnus Persson Bo Rydin Jan Olof Selén 

Sven Wallgren Christer Nilsson 

Verkställande direktör 

115


Revisionsberättelse 

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning för räkenskapsåret 1996. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. 

Vi tillstyrker 

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs, 

att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt 

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas 

ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 4 april 1997 

Jan Åke Magnuson Roland Nilsson 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

116

SAS REPRESENTANTSKAP 

Sverige 

Ordinarie ledamöter Suppleanter 

Bo Rydin Ulf Dahlsten 

Ordförande Gösta Gunnarsson 

Georg Andersson Gunilla Olofsson 

Erik Belfrage Björn Svedberg 

Bo Berggren Tom Wachtmeister 

Annika Christiansson Marcus Wallenberg 

Ingemar Eliasson 

Sören Gyll Personalrepresentanter 

Tony Hagström Leif Kindert 

Tom Hedelius Ulla Gröntvedt (suppl.) 

Bo Lundgren Bertil Hägg (suppl.) 

Bertil Jonsson 

Magnus Persson 

Jan-Olov Selén 

Sven Wallgren 

Danmark 

Ordinarie ledamöter Personalrepresentanter 

Svend Jakobsen Jens Tholstrup Hansen 

Förste vice ordförande Helmuth Jacobsen (suppl.) 

Poul Andersen Nicolas Fischer (suppl.) 

Peter Duetoft 

Anders Eldrup 

Jørgen L. Halck 

Torben Rechendorff 

Axel greve af Rosenborg 


Erik Sørensen 

Ole Trolle 

Norge 

Ordinarie ledamöter Suppleanter 

Johan Fr. Odfjell Bjørg Eikum Tang 

Andre vice ordförande Marit Høvding 

Mads Henry Andenæs Erik Tønseth 

Åshild M. Bendiktsen 

Bjørn Eidem Personalrepresentanter 

Kaare Granheim Ingvar Lilletun 

Torstein Ljøstad Randi Kile (suppl.) 

Harald Norvik Svein Vefall (suppl.) 

Fred. Olsen 

Jan Reinås 

Svein Sundsbø 

REVISORER 

Sverige 

Jan Åke Magnuson 

Auktoriserad revisor 


medlem av Deloitte Touche 

Tohmatsu International 

Roland Nilsson 

Auktoriserad revisor 

KPMG BOHLINS AB 

medlem av KPMG 

Danmark 

Arne Brendstrup 

Statsautoriseret revisor 

Utnämnd av Trafikministeriet 

efter avtal med Riksrevisionen 

Ole Koefoed 

Statsautoriseret revisor 

KPMG C. JESPERSEN 

medlem av KPMG 

Norge 

Bernhard Lyngstad 





Olav Revheim 





ADRESSER 

HUVUDKONTOR 


S-195 87 Stockholm 

Besöksadress: 

Frösundaviks Allé 1 

Solna 

Telefon: +46 8 797 00 00 

Danmark 


Postboks 150 

DK-2770 Kastrup 


Hedegårdsvej 88 

Kastrup 

Telefon: +45 32 32 00 00 

Norge 


N-1330 Oslo Lufthavn 


Snarøyveien 57 

Oslo Lufthavn 

Telefon: +47 67 59 60 50 

Telexnummer SAS 

Skandinavien 

22263 SASXT DK 

SAS på Internet 

http://www.sas.se 

PRODUKTION: SAS Public Relations, SAS Corporate Accounting och Intellecta. 

FOTO: Stefan Borgius/Pressens Bild, Lennart Durehed, Thomas Eriksson Arkitektkontor/Åke E:son Lindman, 

Johan Olsson, Masterfile Corporation/Pressens Bild, McDonnell Douglas, SAS Bildarkiv. 

REPRO: KÅPE COMMUNICATION. TRYCK: Arne Löfgren Offset, Stockholm 1997. 

Denna årsredovisning är tryckt på Svanen-märkt papper: Inlagan på 100 g Cyclus Offset med 100% returfibrer, 

och omslaget på 240 g Takoblanc Natur, också Svanen-märkt (TCF).

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?