SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

SAS Gruppens finansiella exponering är hänförlig till
valutarisker, ränterisker, likviditets- och upplåningsrisker
samt kreditrisker. Dessa risker hanteras inom
ramen för en av styrelsen fastslagen finanspolicy.
VALUTA- OCH RÄNTERISKER
Valutasammansättningen på nettoskulden fördelas
som valutasammansättningen på det operationella
nettokassaöverskottet i verksamheten. Operationella
överskottsvalutor är bland annat SEK, NOK, DEM,
GBP, FIM, FRF och JPY. Nedanstående graf visar en
schematisk bild över hur det operationella kassaflödet
fördelas på de olika valutorna. Nettoskuldens
valutasammansättning revideras löpande gentemot
likviditetsprognoser. Dess storlek i förhållande till
total balansomslutning visas i diagrammet till höger.
Operationella underskottsvalutor är DKK, USD
och ECU. Minst 50 procent av de förväntade flödena i
dessa valutor säkras löpande med terminskontrakt
för de kommande tolv månaderna. Valutasäkringen
görs proportionerligt mot de operationella överskottsvalutorna.
I anslutning till resultaträkningen på sidan 14
finns en sammanställning över valutakursförändringars
påverkan på resultatet.
Genom en matchning av räntesammansättningen
på de likvida medlen mot de räntebärande bruttoskulderna
kontrolleras ränterisken. De likvida medlens
valutasammansättning hanteras på motsvarande
sätt, vilket medför att nettopositionen för både räntor
och valutor reflekteras i nettoskulden. Nettoskuldens
karaktär styr också räntebindningstiden.
%
80
60
40
20
0
–20
–40
–60
–80
Valutasammansättning, operationellt kassaflöde*
SEK
NOK
DEM
GBP
FIM
FRF
JPY
ÖVRIGA
DKK
ANALYSUNDERLAG
USD
ECU
* Valutasammansättningen anges som nettoflöden per valuta. Staplarna beskriver
respektive valutas ungefärliga andel av rörelseresultatet före avskrivningar.
FINANSIELL RISKHANTERING
38
SAS Gruppens balansräkning
Tillgångar Eget kapital & skulder
Överskottslikviditet
Mållikviditet
Icke räntebärande
fordringar
Flygplan och övrigt
LIKVIDA MEDEL
Räntebärande skulder
Icke räntebärande
skulder
Eget kapital
Valuta- och ränterisk uppstår på nettoskulden, som utgör en mindre del
av de räntebärande skulderna. Riskerna är begränsade och relaterade
till den operationella verksamheten.
Finanspolicyn stipulerar en genomsnittlig räntebindningstid
på nettoskulden om ca 2,5 år. Avvikelser
kan göras och vid anpassning av räntebindningstiden
används olika typer av derivatinstrument så som
långa ränteswappar, FRA-kontrakt (Forward Rate
Agreement) och futures. Den genomsnittliga räntebindningstiden
varierade under 1996, men var genomsnittligt
något lägre än 2,5 år.
Nettoskulder
LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISKER
De likvida medlen ska primärt placeras i instrument
med hög likviditet eller kort återstående löptid.
Målsättningen är att likvida medel och bindande kreditlöften
skall uppgå till minst 25% av gruppens kostnader.
Det innebär att SAS Gruppen ska ha en mållikviditet
på ungefär 7 500 MSEK. Därutöver finns en
överskottslikviditet till följd av långfristig upplåning
till attraktiva villkor i slutet av 80-talet och början av
90-talet. Per 1996-12-31 uppgick gruppens likvida
medel till 11 050 MSEK.
Upplåningen sker huvudsakligen via obligationslån,
banklån, förlagslån, finansiell leasing och direkt
upplåning (SAS lånar direkt av en investerare utan
mellanhänder i form av bank). Löptiden för de långfristiga
lånen uppgick vid utgången av året till cirka 5
år. Per 1996-12-31 uppgick gruppens räntebärande
skulder (brutto) till 13 376 MSEK. En specificering av