25.08.2013 Views

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />

nader av kapitalmarknadsmässig betydelse har skillnaden<br />

i rösträtt avskaffats genom sammanläggning av<br />

A- och B-aktier till ett aktieslag. I <strong>SAS</strong> Sverige är aktiernas<br />

nominella belopp oförändrat 10 SEK och antalet<br />

aktier likaledes oförändrat 70 500 000.<br />

ÖKNING AV INSATSKAPITALET<br />

Moderbolagen hade efter genomförandet av de olika<br />

åtgärderna betydande likvida medel. Detta var delvis<br />

en effekt av att <strong>SAS</strong> förvärvat moderbolagens fastigheter<br />

och byggnader för cirka 1 550 MSEK.<br />

Eftersom <strong>SAS</strong> under kommande år står inför stora<br />

investeringar i flygplansflottan krävs en god finansiell<br />

beredskap. Moderbolagen beslutade därför att öka<br />

insatskapitalet i <strong>SAS</strong> Konsortiet.<br />

Ökningen av insatskapitalet skedde i en sådan omfattning<br />

att moderbolagens egna verksamheter, dvs förvaltning<br />

av likvida medel, kunde minimeras. Detta innebar<br />

att <strong>SAS</strong> Konsortiets kapital ökades med 1 400 MSEK, fördelat<br />

på 400 MSEK vardera från <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong><br />

Norge och med 600 MSEK från <strong>SAS</strong> Sverige. Återstående<br />

likvida medel i moderbolagen lånas ut till <strong>SAS</strong> på marknadsmässiga<br />

villkor.<br />

Eventuella framtida likviditetsbehov i moderbolagen<br />

ska i första hand tillgodoses genom den årliga vinstdispositionen<br />

i <strong>SAS</strong>. Vid tillfälliga likviditetsbehov kommer<br />

<strong>SAS</strong> att tillhandahålla lån till samma villkor som gäller<br />

för moderbolagens utlåning till <strong>SAS</strong>. Sådana lån kommer<br />

att återbetalas av moderbolagen i samband med<br />

<strong>SAS</strong> årliga vinstdisposition.<br />

GEMENSAM<br />

UTDELNINGSPOLITIK<br />

De tre börsnoterade moderbolagen har för avsikt att<br />

tillämpa en gemensam utdelningspolitik, innebärande<br />

att utdelningen per aktie är lika stor efter omräkning<br />

till en gemensam valuta. Utdelningen från moderbolagen<br />

förväntas således endast att avvika inbördes till<br />

följd av eventuella avrundningseffekter och eventuella<br />

valutakursförändringar under tiden mellan styrelsernas<br />

godkännande av årsredovisningarna och utdelningens<br />

utbetalning.<br />

För att upprätthålla den gemensamma utdelningspolitiken<br />

förutsätts att styrelser och bolagsstämmor<br />

vid den årliga vinstdispositionen i moderbolagen<br />

fattar beslut i enlighet härmed.<br />

HARMONISERING AV<br />

LEDNINGSFUNKTIONER<br />

För att ytterligare stärka <strong>SAS</strong> ställning på kapitalmarknaden<br />

och för att säkerställa att <strong>SAS</strong> och moder-<br />

79<br />

bolagen i så stor utsträckning som möjligt drivs som ett<br />

<strong>före</strong>tag, har också förslag utarbetats avseende vissa<br />

förändringar av moderbolagens ledningsstrukturer<br />

samt av <strong>SAS</strong> representantskaps funktion och sammansättning.<br />

Förslagen innebär följande:<br />

• Koncernchefen i <strong>SAS</strong> utses till verkställande direktör<br />

i vart och ett av moderbolagen.<br />

• Representantskapen i <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong> Norge<br />

avskaffas.<br />

• Styrelsen i respektive moderbolag reduceras till fyra<br />

ordinarie medlemmar.<br />

• Medlemmarna i <strong>SAS</strong> representantskap utses direkt<br />

av bolagsstämmorna i moderbolagen. Dessa medlemmar<br />

ska inte samtidigt kunna vara ledamöter i styrelsen<br />

för <strong>SAS</strong> eller i moderbolagens styrelser. Härigenom<br />

får aktieägarna i moderbolagen, genom <strong>SAS</strong><br />

representantskap, en mer reell kontrollfunktion<br />

över <strong>SAS</strong> verksamhet motsvarande den ett aktiebolags<br />

bolagsstämma har.<br />

Avsikten är att förslagen ska genomföras vid en och<br />

samma tidpunkt. Flertalet av dem kräver emellertid<br />

ändringar av moderbolagens bolagsordningar och av<br />

<strong>SAS</strong> konsortialavtal. Ändringar av konsortialavtalet<br />

ska samordnas med kommunikationsdepartementen i<br />

Danmark, Sverige och Norge och ska i viss utsträckning<br />

<strong>före</strong>läggas respektive lands parlament. Förslagen<br />

kan först därefter läggas fram för godkännande av<br />

moderbolagens bolagsstämmor under våren 1997.<br />

SKATTEMÄSSIGA<br />

FÖRHÅLLANDEN<br />

ALLMÄNT<br />

Resultaten i <strong>SAS</strong> Konsortiet och <strong>SAS</strong> Commuter Konsortiet<br />

be<strong>skatt</strong>as hos de tre moderbolagen i proportion<br />

till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga<br />

dispositioner görs i vardera moderbolaget efter nationella<br />

<strong>skatt</strong>eregler. Konsortiernas dotterbolag är <strong>skatt</strong>epliktiga<br />

i de länder där de är registrerade.<br />

Den nominella <strong>skatt</strong>esatsen skiljer sig mellan länderna.<br />

I Norge och Sverige är <strong>skatt</strong>esatsen 28% medan<br />

den i Danmark är 34%. I Danmark finns emellertid<br />

särskilda regler för verksamheter i utlandet (udlandslempelse).<br />

Dessa medför att <strong>skatt</strong>esatsen för <strong>SAS</strong> Danmark<br />

för <strong>1996</strong> är 27%, men att den trappas upp successivt:<br />

1997 29%, 1998 30%, 1999 32%, 2000 34%.<br />

De i detta sammanhang väsentligaste möjligheterna<br />

till <strong>skatt</strong>emässiga dispositioner i respektive land behandlas<br />

nedan.<br />

Till skillnad mot förhållandena i Danmark och<br />

Norge <strong>före</strong>ligger i Sverige en ganska strikt koppling<br />

mellan räkenskaperna och be<strong>skatt</strong>ningen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!