SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
nader av kapitalmarknadsmässig betydelse har skillnaden<br />
i rösträtt avskaffats genom sammanläggning av<br />
A- och B-aktier till ett aktieslag. I <strong>SAS</strong> Sverige är aktiernas<br />
nominella belopp oförändrat 10 SEK och antalet<br />
aktier likaledes oförändrat 70 500 000.<br />
ÖKNING AV INSATSKAPITALET<br />
Moderbolagen hade efter genomförandet av de olika<br />
åtgärderna betydande likvida medel. Detta var delvis<br />
en effekt av att <strong>SAS</strong> förvärvat moderbolagens fastigheter<br />
och byggnader för cirka 1 550 MSEK.<br />
Eftersom <strong>SAS</strong> under kommande år står inför stora<br />
investeringar i flygplansflottan krävs en god finansiell<br />
beredskap. Moderbolagen beslutade därför att öka<br />
insatskapitalet i <strong>SAS</strong> Konsortiet.<br />
Ökningen av insatskapitalet skedde i en sådan omfattning<br />
att moderbolagens egna verksamheter, dvs förvaltning<br />
av likvida medel, kunde minimeras. Detta innebar<br />
att <strong>SAS</strong> Konsortiets kapital ökades med 1 400 MSEK, fördelat<br />
på 400 MSEK vardera från <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong><br />
Norge och med 600 MSEK från <strong>SAS</strong> Sverige. Återstående<br />
likvida medel i moderbolagen lånas ut till <strong>SAS</strong> på marknadsmässiga<br />
villkor.<br />
Eventuella framtida likviditetsbehov i moderbolagen<br />
ska i första hand tillgodoses genom den årliga vinstdispositionen<br />
i <strong>SAS</strong>. Vid tillfälliga likviditetsbehov kommer<br />
<strong>SAS</strong> att tillhandahålla lån till samma villkor som gäller<br />
för moderbolagens utlåning till <strong>SAS</strong>. Sådana lån kommer<br />
att återbetalas av moderbolagen i samband med<br />
<strong>SAS</strong> årliga vinstdisposition.<br />
GEMENSAM<br />
UTDELNINGSPOLITIK<br />
De tre börsnoterade moderbolagen har för avsikt att<br />
tillämpa en gemensam utdelningspolitik, innebärande<br />
att utdelningen per aktie är lika stor efter omräkning<br />
till en gemensam valuta. Utdelningen från moderbolagen<br />
förväntas således endast att avvika inbördes till<br />
följd av eventuella avrundningseffekter och eventuella<br />
valutakursförändringar under tiden mellan styrelsernas<br />
godkännande av årsredovisningarna och utdelningens<br />
utbetalning.<br />
För att upprätthålla den gemensamma utdelningspolitiken<br />
förutsätts att styrelser och bolagsstämmor<br />
vid den årliga vinstdispositionen i moderbolagen<br />
fattar beslut i enlighet härmed.<br />
HARMONISERING AV<br />
LEDNINGSFUNKTIONER<br />
För att ytterligare stärka <strong>SAS</strong> ställning på kapitalmarknaden<br />
och för att säkerställa att <strong>SAS</strong> och moder-<br />
79<br />
bolagen i så stor utsträckning som möjligt drivs som ett<br />
<strong>före</strong>tag, har också förslag utarbetats avseende vissa<br />
förändringar av moderbolagens ledningsstrukturer<br />
samt av <strong>SAS</strong> representantskaps funktion och sammansättning.<br />
Förslagen innebär följande:<br />
• Koncernchefen i <strong>SAS</strong> utses till verkställande direktör<br />
i vart och ett av moderbolagen.<br />
• Representantskapen i <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong> Norge<br />
avskaffas.<br />
• Styrelsen i respektive moderbolag reduceras till fyra<br />
ordinarie medlemmar.<br />
• Medlemmarna i <strong>SAS</strong> representantskap utses direkt<br />
av bolagsstämmorna i moderbolagen. Dessa medlemmar<br />
ska inte samtidigt kunna vara ledamöter i styrelsen<br />
för <strong>SAS</strong> eller i moderbolagens styrelser. Härigenom<br />
får aktieägarna i moderbolagen, genom <strong>SAS</strong><br />
representantskap, en mer reell kontrollfunktion<br />
över <strong>SAS</strong> verksamhet motsvarande den ett aktiebolags<br />
bolagsstämma har.<br />
Avsikten är att förslagen ska genomföras vid en och<br />
samma tidpunkt. Flertalet av dem kräver emellertid<br />
ändringar av moderbolagens bolagsordningar och av<br />
<strong>SAS</strong> konsortialavtal. Ändringar av konsortialavtalet<br />
ska samordnas med kommunikationsdepartementen i<br />
Danmark, Sverige och Norge och ska i viss utsträckning<br />
<strong>före</strong>läggas respektive lands parlament. Förslagen<br />
kan först därefter läggas fram för godkännande av<br />
moderbolagens bolagsstämmor under våren 1997.<br />
SKATTEMÄSSIGA<br />
FÖRHÅLLANDEN<br />
ALLMÄNT<br />
Resultaten i <strong>SAS</strong> Konsortiet och <strong>SAS</strong> Commuter Konsortiet<br />
be<strong>skatt</strong>as hos de tre moderbolagen i proportion<br />
till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga<br />
dispositioner görs i vardera moderbolaget efter nationella<br />
<strong>skatt</strong>eregler. Konsortiernas dotterbolag är <strong>skatt</strong>epliktiga<br />
i de länder där de är registrerade.<br />
Den nominella <strong>skatt</strong>esatsen skiljer sig mellan länderna.<br />
I Norge och Sverige är <strong>skatt</strong>esatsen 28% medan<br />
den i Danmark är 34%. I Danmark finns emellertid<br />
särskilda regler för verksamheter i utlandet (udlandslempelse).<br />
Dessa medför att <strong>skatt</strong>esatsen för <strong>SAS</strong> Danmark<br />
för <strong>1996</strong> är 27%, men att den trappas upp successivt:<br />
1997 29%, 1998 30%, 1999 32%, 2000 34%.<br />
De i detta sammanhang väsentligaste möjligheterna<br />
till <strong>skatt</strong>emässiga dispositioner i respektive land behandlas<br />
nedan.<br />
Till skillnad mot förhållandena i Danmark och<br />
Norge <strong>före</strong>ligger i Sverige en ganska strikt koppling<br />
mellan räkenskaperna och be<strong>skatt</strong>ningen.