SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

More documents

Recommendations

Info

Av ett flygbolags verksamhetsområden svarar själva flygverksamheten för den absolut övervägande delen av den samlade miljöpåverkan. Det är därför naturligt att SAS koncentrerar sitt miljöarbete dit. Till följd av att SAS flygproduktion expanderade under 1996 ökade också den totala bränsleförbrukningen med 8,6% till 1 533 191 m 3 . I kombination med en försämrad kabinfaktor och att SAS fraktmaskin Boeing 747 tillkommit sjönk därmed SAS bränsleeffektivitet med 5,2% till 7,32 liter/100 passagerarkilometer. Utsläppen av koldioxid ökade proportionellt med bränsleförbrukningen till 3,815 Mton. Tack vare den pågående moderniseringen av flygplansflottan kunde dock ökningen av kväveoxidoch kolväteutsläppen begränsas till 7,5 resp. 7,5% (till 14 352 resp. 3 588 ton). RENARE FLYGPLAN Under hösten levererades de sex första av SAS totalt åtta beställda McDonnell Douglas MD-90. Dessa hör till de flygplan i sin klass som kan uppvisa de bästa miljödata, framför allt avseende buller. Bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen av koldioxid, är 30% lägre än för de DC-9:or det nya flygplanet ska ersätta, och bullernivån ligger 9 EPNdB under kraven för kapitel III-flygplan – den lägsta för något jetflygplan av denna storlek. Därmed kan flygplanet utnyttjas med obegränsad flexibilitet i SAS trafiksystem, samtidigt som kostnaderna för SAS OCH MILJÖN Ett av branschens mest ambitiösa miljöprogram bulleravgifter minimeras. Genom de nya flygplanen och det pågående bullerdämpningsprogrammet för SAS DC-9:or (som kommer att slutföras under 1997) minskade andelen kapitel II-flygplan i SAS-flottan från 29 till 19%. Målet är att samtliga kapitel II-flygplan ska vara utfasade/bullerdämpade vid utgången av 2000, i god tid innan EU:s totalförbud träder i kraft den 1 april 2002. Även i kabin- och markverksamheten genomfördes omfattande miljöprojekt med syfte att kombinera en reduktion av emissioner, råvaruförbrukning, energiförbrukning, vattenförbrukning och avfallsmängder med en förbättrad totalekonomi. Totalt minskade avfallsmängderna i kabin- och markverksamheten under 1996 med 3,2%, från 13 405 till 12 976 ton, och därmed kostnaderna för avfallshantering med 400 TSEK. MILJÖLEDNING I SAS SAS miljöarbete ingår som en del av det totala kvalitetsarbetet enligt den s.k. TQM-modellen. I SAS miljöledningsfilosofi uttrycks bl.a. att ”varje chef med beslutanderätt och budgetansvar är skyldig att inkludera en miljövärdering som en del av beslutsunderlaget”. I TQM-arbetet ingår en utvärdering av en framtida anslutning till internationell standard för miljöledning och -revision (EMAS och ISO 14 000). Under året inrättades ett partnerforum för miljöfrågor, där SAS samar- 68 betar med Lufthansa, THAI, United, Air Canada, South African och Varig – inledningsvis bl.a. avseende utveckling av gemensamma miljönyckeltal och en inventering av möjliga synergieffekter. SAS miljöredovisning för 1995, vår första, tilldelades utmärkelser för årets bästa miljöredovisning i både Norge och Sverige. MILJÖ OCH EKONOMI För 1996 kan SAS redovisa följande miljörelaterade intäkter, kostnadsminskningar, avgifter, skatter, investeringar och kostnader: • Miljörelaterade intäkter och kostnadsminskningar: ca. 125 (ca. 115) MSEK, till största delen minskade bulleravgifter genom fortsatt utfasning av kapitel II-flyg (>110 MSEK). • Miljörelaterade avgifter och skatter: 600 (485) MSEK, till största delen miljörelaterade passageraravgifter i Norge (324 MSEK) och miljöskatt i Sverige (116 MSEK 1 ). • Miljörelaterade investeringar och kostnader: Av SAS totala miljörelaterade investeringar och kostnader kan ca 420 MSEK hänföras till 1996. Av dessa utgörs 335 MSEK av årets budgeterade kostnader för den pågående bullerdämpningen av äldre McDonnell Douglas DC-9:or, och 60 MSEK av den beräknade miljörelaterade merkostnaden för de sex nya McDonnell Douglas MD-90 som levererades under året.
KONSEKVENSBEDÖMNING SAS medverkar aktivt i en rad internationella fora med en utveckling av de ramförutsättningar som gäller för luftfart. I de skandinaviska länderna för SAS en löpande dialog med luftfartsverk och miljödepartement om framtida miljöreglering av luftfarten. I arbetet med att utveckla luftfartens rambetingelser är framför allt följande frågor aktuella: • EU kommer att ta upp mineraloljedirektivet för behandling under 1997. Detta kan medföra att även drivmedel för flygtrafik kan beläggas med energi-/ miljöavgifter, vilket för SAS och alla andra europeiska flygbolag kan innebära ökade avgifter i storleksordningen flera hundra miljoner SEK om inte en omfördelning samtidigt sker i hela skatte- och avgiftssystemet. • Svenska myndigheter utreder ett nytt miljöavgiftssystem som ersättning för den miljöskatt på inrikesflyg som avskaffades den 1 januari 1997. De överväger också en justering av de differentierade bulleravgifterna. För SAS del kan det på kort sikt innebära nya miljökostnader, dock troligtvis inte över nivån på den nu avskaffade skatten. De nya differentierade bulleravgifterna bör på lång sikt inte drabba SAS alls, eftersom alla kapitel II-flyg- SAS OCH MILJÖN CONNECTING FLIGHT Hinner jag med mitt anslutningsflyg, nu när vi fick vänta på att landa? Var står det – hur långt är det dit, och åt vilket håll? Om jag precis hinner med, hur blir det då med mitt bagage? Svar finns sällan, när man behöver dem som allra bäst. Tänk om det fanns tydlig och pålitlig information och enkla anvisningar redan ombord om hur jag ska ta mig till nästa flyg. plan planeras vara utfasade eller ombyggda till kapitel III-standard under år 2000. SAS medverkar i arbetsgruppen för utredningen. • Skärpningar av miljöbaserade restriktioner och avgifter kan förväntas på de många europeiska destinationer i SAS trafiksystem som infört sådana. På kort sikt, innan SAS år 2000 hunnit fasa ut alla kapitel II-flygplan, kan det medföra en sämre flexibilitet i utnyttjandet av flygplansflottan. På längre sikt kommer SAS kostnader att öka i takt med att flygplatserna inför högre avgifter även för kapitel III-flygplan med sämre miljöprestanda. En skärpning av de miljöbaserade restriktionerna, en ökad differentiering av de bullerrelaterade landningsavgifterna och/eller en förändring av certifieringskraven för nya flygplan kan påverka SAS möjligheter att utnyttja MD-80-flottan och de bullerdämpade DC-9:orna. Även andrahandsvärdet för dessa flygplan kan försämras. SAS känner inte till några ytterligare förändringar av internationella och nationella miljöregler som kan komma att påverka verksamheten i någon signifikant grad. SAS väntar heller inga väsentliga ändringar av miljökoncessioner, dispenser eller tillstånd som kan komma att ha någon större betydelse för driften. 69 FÖRORENINGAR, TVISTER ETC. I samband med byggandet av SAS nya fraktterminal på mark som ägs av Köpenhamns flygplats, upptäcktes en gammal förorening som SAS omedelbart inledde sanering av. Fördelning av kostnaderna (totalt ca. 16 MSEK) för denna är föremål för diskussioner mellan SAS och Köpenhamns flygplats. Den sanering i Köpenhamn, som inleddes 1995 av ett område som förorenats av tungmetaller, slutfördes under 1996 till en total kostnad av ca 2 MSEK. Den anmälan i Sverige från Sigtuna kommun om misstänkt överträdelse av en utsläppskoncession som gjordes 1995, beslutade åklagarmyndigheten under 1996 att lämna utan vidare åtgärd. I Norge överskred SAS sin del av luftfartsverkets koncession för utsläpp av glykol i samband med avisning av flygplan i Bergen, och åtgärder inleddes för att komma tillrätta med problemet. I övrigt höll sig SAS under året inom samtliga gällande koncessionsbestämmelser. Utöver vad som nämnts ovan pågår inga miljörelaterade tvister i anslutning till SAS verksamhet. SAS bedömning är att ingen mark företaget äger är att betrakta som förorenad utifrån de gränsvärden som tillämpas av nationella hälso- och miljövårsmyndigheter, samt att det egna fastighetsbeståndet inte är belastat med några miljöskulder. SAS försäkringar täcker företagets ansvar för miljöpåverkan vid olyckor. SAS har beredskap för haverier, olyckor och incidenter med föroreningar som följd, och utför löpande förebyggande underhåll av tankar, behållare, rör etc. i syfte att begränsa riskerna för föroreningar. För en detaljerad redogörelse av mål, strategier, organisation och prestationer inom miljöarbetet, hänvisas till SAS separata miljöredovisning för 1996. 1 EU-kommissionen har funnit att den svenska miljöskatten på inrikes flygtrafik strider mot gemenskapsrätten. Eftersom detta krav därmed inte varit lagligt grundat bedöms det inte representera någon kostnad för SAS.
Page 1 and 2:
SAS GRUPPEN SAS DANMARK A/S SAS NOR
Page 3 and 4:
SAS Gruppen i korthet VERKSAMHET SA
Page 5 and 6:
Viktiga händelser under 1996 Samar
Page 7 and 8:
Efter ett mycket bra 1995 sjönk SA
Page 9 and 10:
VERKSAMHETEN Hård konkurrens och k
Page 11 and 12:
MILJ. PLATS KM 35 000 30 000 25 000
Page 13 and 14:
STARK PRISPRESS SAS Cargo bedriver
Page 15 and 16:
SAS har under 1996 genomfört betyd
Page 17 and 18:
organisation och prestationer inom
Page 19 and 20:
BOKSLUT Kommentarer till Resultatr
Page 21 and 22: TILLGÅNGAR SAS Gruppens totala til
Page 23 and 24: MSEK 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 0
Page 25 and 26: MSEK BOKSLUT SAS Konsortiets Balans
Page 27 and 28: UTSIKTER FÖR 1997 Totalmarknaden f
Page 29 and 30: VALUTAOPTIONER: Finansiella valutao
Page 31 and 32: Not 1 - Förändrade redovisningspr
Page 33 and 34: BOKSLUT Not 15 - Aktier och andelar
Page 35 and 36: Flygplanens bokförda värde har i
Page 37 and 38: forts Not 24 Status per den 31 dece
Page 39 and 40: BOKSLUT Revisionsberättelse Vi har
Page 41 and 42: struktur och investeringsnivå. Flo
Page 43 and 44: de långfristiga skulderna finns i
Page 45 and 46: Aktierna i SAS Danmark A/S noteras
Page 47 and 48: Aktierna i SAS Sverige AB noteras p
Page 49 and 50: 200 175 150 125 100 75 50 92 Enhets
Page 51 and 52: FEMÅRSÖVERSIKT ÖVRIGA FINANSIELL
Page 54 and 55: SAS har under 1996 arbetat intensiv
Page 56 and 57: Att resa med flyg är en process, s
Page 58 and 59: Avregleringen av flygmarknaden i Eu
Page 60 and 61: Konkurrenstrycket på SAS marknader
Page 62 and 63: Den globala flygindustrin strukture
Page 64 and 65: SAS beflög 142 destinationer vid u
Page 66 and 67: I takt med ökad avreglering och ti
Page 68 and 69: SAS produktutveckling styrs av ledo
Page 70 and 71: färdigkomponerad picknickpåse att
Page 74 and 75: I ett flygbolag är det de anställ
Page 76 and 77: Sedan 1994 drivs SAS i en effektiv,
Page 78 and 79: HUGO SCHRØDER född 1932, ingeniø
Page 80 and 81: HARMONISERING AV SAS MODERBOLAG Jä
Page 82 and 83: HARMONISERING AV SAS MODERBOLAG •
Page 84 and 85: HARMONISERING AV SAS MODERBOLAG DAN
Page 86 and 87: SAS Danmark A/S REPRÆSENTANTSKAB,
Page 88 and 89: SAS DANMARK A/S 5 års oversigt Bel
Page 90 and 91: REVISIONSPÅTEGNING Vi har revidere
Page 92 and 93: SAS DANMARK A/S MDKK 1996 1995 SAS
Page 94 and 95: SAS DANMARK A/S Finansieringsanalys
Page 96 and 97: Note 7 - Tilgodehavender 31/12 31/1
Page 98 and 99: REPRESENTANTSKAPET Representanter v
Page 100 and 101: Resultatet før skattekostnad ble e
Page 102 and 103: SAS NORGE ASA Resultatregnskap MNOK
Page 104 and 105: SAS NORGE ASA Finansieringsanalyse
Page 106 and 107: Note 1 - Driftskostnader I 1996 var
Page 108 and 109: TIL GENERALFORSAMLINGEN I SAS NORGE
Page 110 and 111: SAS SVERIGE AB Styrelse och revisor
Page 112 and 113: BOLAGETS VERKSAMHET OCH STRUKTUR Ge
Page 114 and 115: TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar
Page 116 and 117: SAS SVERIGE AB Bokslutskommentarer
Page 118 and 119: Not 9 - Ansvarsförbindelser 1996 P
Page 120 and 121: SAS SVERIGE AB Revisionsberättelse
show all

SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?