SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
SAS Gruppens resultat före skatt 1996 blev 1815 (2632 ... - Euroland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SAS</strong> GRUPPEN<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S <strong>SAS</strong> NORGE ASA <strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong> <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> <strong>1996</strong> <strong>blev</strong> 1 815 (2 632)<br />
MSEK. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 10%.<br />
Soliditeten förstärktes till 37% (32%).<br />
Ett omfattande strategiskt samarbete med Lufthansa, United<br />
Airlines och Thai Airways International inleddes med integra-<br />
tion av trafik- och bonusprogram. Samarbetet<br />
fördjupas löpande. Intentionsavtal<br />
om allians ingicks med Air Canada.<br />
ÅRSREDOVISNING<br />
<strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> transporterade 19 828 000 betalande<br />
passagerare, en ökning med 5,3%, till 104<br />
destinationer. Tillsammans med sina strategiska partner erbjöd<br />
<strong>SAS</strong> 535 destinationer.<br />
Det omfattande förnyelseprogrammet i <strong>SAS</strong> flygplansflotta<br />
inleddes med leveransen av sex nya McDonnell Douglas MD-90.<br />
Flygplanen har mycket goda miljöprestanda, i linje med <strong>SAS</strong><br />
ambitiösa miljöprogram.
<strong>SAS</strong> GRUPPEN I KORTHET................................................................................i<br />
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER <strong>1996</strong> ..................................................................1<br />
ORDFÖRANDENS KOMMENTAR ........................................................................2<br />
VD HAR ORDET ..............................................................................................3<br />
VERKSAMHETEN<br />
<strong>SAS</strong> .........................................................................................................5<br />
<strong>SAS</strong> CARGO OCH <strong>SAS</strong> TRADING..................................................................9<br />
<strong>SAS</strong> INTERNATIONAL HOTELS ...................................................................10<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ..........................................................................11<br />
<strong>SAS</strong> GRUPPEN<br />
RESULTATRÄKNING OCH KOMMENTARER ...................................................14<br />
BALANSRÄKNING OCH KOMMENTARER .....................................................16<br />
FINANSIERINGSANALYS OCH KOMMENTARER ............................................18<br />
<strong>SAS</strong> KONSORTIET<br />
RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING .............................................................20<br />
FINANSIERINGSANALYS...........................................................................22<br />
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ...............................................24<br />
NOTER.........................................................................................................27<br />
REVISIONSBERÄTTELSE................................................................................35<br />
FLYGPLANSFLOTTAN.....................................................................................36<br />
FINANSIELL RISKHANTERING ........................................................................38<br />
ÄGARE OCH AKTIER<br />
ÄGARSTRUKTUR OCH KURSUTVECKLING ...................................................40<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S.................................................................................41<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA .....................................................................................42<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB ....................................................................................43<br />
FEMÅRSÖVERSIKT<br />
OPERATIONELLA NYCKELTAL OCH GRAFER ................................................44<br />
EKONOMISKA OCH FINANSIELLA NYCKELTAL.............................................46<br />
KVALITETSARBETET ......................................................................................48<br />
<strong>SAS</strong> FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING ....................................................52<br />
OMVÄRLD OCH MARKNAD.............................................................................54<br />
<strong>SAS</strong> FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV.......................................56<br />
<strong>SAS</strong> OCH DESS PARTNER..............................................................................58<br />
TRAFIKSYSTEMET.........................................................................................60<br />
<strong>SAS</strong> EUROBONUS .........................................................................................62<br />
PRODUKTER OCH NYHETER ...........................................................................64<br />
<strong>SAS</strong> OCH MILJÖN .........................................................................................68<br />
PERSONALRESURSEN ..................................................................................70<br />
<strong>SAS</strong> ORGANISATION OCH LEDNING ................................................................72<br />
<strong>SAS</strong> STYRELSE ............................................................................................74<br />
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG ........................................................76<br />
ÅRSREDOVISNING <strong>SAS</strong> DANMARK A/S ..........................................................82<br />
ÅRSREDOVISNING <strong>SAS</strong> NORGE ASA ..............................................................93<br />
ÅRSREDOVISNING <strong>SAS</strong> SVERIGE AB ............................................................105<br />
<strong>SAS</strong> REPRESENTANTSKAP OCH ADRESSER .....................................................iii
<strong>SAS</strong> Gruppen i korthet<br />
VERKSAMHET<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen är verksamt med passagerartransporter,<br />
frakt (<strong>SAS</strong> Cargo), försäljning ombord och på flygplatser<br />
(<strong>SAS</strong> Trading) samt med hotellverksamhet (<strong>SAS</strong> International<br />
Hotels). <strong>SAS</strong> erbjuder flygtransporter inom, till och från<br />
Skandinavien och flyger inrikes, intraskandinaviskt, i<br />
Europa och interkontinentalt. Totalt omsatte <strong>SAS</strong> Gruppen<br />
35 189 MSEK under <strong>1996</strong>.<br />
MÅLGRUPPSANPASSADE RESEPRODUKTER<br />
Affärsresenärerna är <strong>SAS</strong> huvudmålgrupp och utvecklingen<br />
av <strong>SAS</strong> ska i första hand spegla affärsresenärernas<br />
behov. Bonusprogrammet EuroBonus har idag mer än en<br />
miljon medlemmar och bidrar till att stärka kundlojaliteten.<br />
För den starkt växande privatmarknaden har <strong>SAS</strong><br />
utvecklat konkurrenskraftiga produkter som Jackpot.<br />
Andra specifika segment i privatresemarknaden kommer<br />
att bearbetas med nya reseprodukter.<br />
MSEK<br />
40 000<br />
35 000<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
Omsättning och <strong>resultat</strong><br />
0<br />
92 93 94 95<br />
■ Omsättning<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong><br />
96<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Danska staten 50,0%<br />
Privata intressen* 50,0%<br />
*Ingen enskild aktieägare<br />
äger 5% eller mer av<br />
aktierna<br />
ANTAL Antal passagerare och yield<br />
MSEK (000) SEK<br />
3 000 20 000<br />
1,6<br />
2 500<br />
2 000 15 000<br />
1 500<br />
1 000 10 000<br />
500<br />
0<br />
–500<br />
–1 000<br />
5 000<br />
1,2<br />
0,8<br />
0,4<br />
0<br />
0,0<br />
92 93 94 95 96<br />
■ Passagerare<br />
Yield (enhetsintäkt)<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Norska staten 50,0%<br />
Fred Olsen & Co 6,8%<br />
UNI Storebrand 3,2%<br />
Unibank<br />
Aksjefondet<br />
2,6%<br />
Avanse K 1,7%<br />
2/7 2/7 3/7<br />
Flygverksamheten<br />
■ Interkontinentalt 11%<br />
■ Europa 29%<br />
■ Intraskandinaviskt 12%<br />
■ Inrikes 21%<br />
■ Hotell 5%<br />
■ Cargo 5%<br />
■ Trading 6%<br />
■ Övrigt 11%<br />
■<br />
Omsättning<br />
35 189 MSEK, <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong> <strong>före</strong><br />
<strong>skatt</strong> <strong>1996</strong> <strong>blev</strong> 1 815 MSEK.<br />
Omsättningen minskade till<br />
35 189 MSEK. Med hänsyn<br />
till valutaförändringar och<br />
jämförbara enheter ökade<br />
omsättningen med 6,8%.<br />
Den minskade yielden är<br />
orsakad av den svenska kronans<br />
förstärkning. Den valutajusterade<br />
yielden för<strong>blev</strong> oförändrad<br />
jämfört med 1995.<br />
ÄGARSTRUKTUR<br />
<strong>SAS</strong> ägs gemensamt av de tre bolagen <strong>SAS</strong> Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA och <strong>SAS</strong><br />
Sverige AB, vars aktier noteras på respektive lands fondbörs. Nedan visas de<br />
5 största ägarna i respektive bolag (31 december <strong>1996</strong>).<br />
i<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Svenska staten 50,0%<br />
Investor<br />
Sparbankens aktie-<br />
18,5%<br />
och allemansfonder 10,7%<br />
Volvo 4,7%<br />
S-E-Banken 2,8%
TRAFIKSYSTEMET<br />
<strong>SAS</strong> har fler än 1 000 dagliga avgångar till sammanlagt 104 destinationer i 34 länder. Samarbetet med<br />
strategiska partner gör att <strong>SAS</strong> kan erbjuda konkurrenskraftiga och effektiva transportförbindelser till 535<br />
destinationer världen över.<br />
STRATEGISKA ALLIANSER<br />
Lufthansa<br />
United Airlines<br />
Thai Airways International<br />
SAMARBETSPARTNER<br />
AirBaltic<br />
Air New Zealand<br />
British Midland<br />
Icelandair<br />
Qantas Airways<br />
Spanair<br />
Varig<br />
LOKALA PARTNER<br />
Cimber Air<br />
Widerøe<br />
Skyways<br />
INTERNATIONELLA NAV<br />
Styrande för utvecklingen av <strong>SAS</strong> trafikprogram<br />
är vilka linjer och avgångar som<br />
motsvarar skandinaviska affärsresenärers<br />
behov. Köpenhamn används som<br />
primärt nav, Stockholm och Oslo har<br />
non-stop linjer när efterfrågan så motiverar.<br />
Samarbetet med Lufthansa gör<br />
Frankfurt till ett starkt komplement.<br />
Övriga internationella nav är London,<br />
New York, Chicago, Bangkok och<br />
München.<br />
NYCKELTAL <strong>SAS</strong> GRUPPEN, <strong>SAS</strong> OCH <strong>SAS</strong> INTERNATIONAL HOTELS<br />
<strong>SAS</strong> <strong>SAS</strong> <strong>SAS</strong><br />
Gruppen International Hotels<br />
<strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättning (MSEK) 35 189 35 403 33 480 33 819 1 868 1 729<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er (MSEK) 1 815 2 632 1 744 2 592 65 34<br />
Bruttovinstmarginal (%) 10 14 10 13 31 29<br />
Investeringar (MSEK)<br />
Avkastning på sysselsatt<br />
4 202 1 399 4 132 1 289 70 107<br />
kapital (%) 10 15 10 15 8 7<br />
Antal anställda 23 607 22 731 21 348 20 499 2 222 2 201<br />
– varav kvinnor 9 432 8 780 8 171 7 677 1 238 1 117<br />
EKONOMISK INFORMATION FRÅN <strong>SAS</strong><br />
Bokslutsrapport 970217, Årsredovisning 970411<br />
Delårsrapport I maj, Delårsrapport II augusti, Delårsrapport III november<br />
Ytterligare information: <strong>SAS</strong> Public Relations, +46 8 797 00 00. Internet: http://www.sas.se<br />
ii<br />
FLYGPLANSFLOTTAN<br />
<strong>SAS</strong> flygplansflotta omfattar totalt 178<br />
plan, varav 161 i <strong>SAS</strong> egen drift. 81% av<br />
dessa utgörs av s.k. kapitel III-flygplan<br />
som har låg miljöbelastning. <strong>SAS</strong><br />
beställde 41 st Boeing 737-600 under<br />
1995 som successivt under perioden<br />
1998-2002 kommer att ersätta äldre<br />
flygplan. Se vidare sid 36 för ytterligare<br />
information.
Viktiga<br />
händelser under<br />
<strong>1996</strong><br />
Samarbetet med Lufthansa godkändes av Europakommissionen i<br />
januari. Under året ingick <strong>SAS</strong> strategiskt samarbete även med<br />
United Airlines och revitaliserade samarbetet med THAI. Bolagen<br />
integrerar sina trafik- och bonusprogram. Se sid 58.<br />
Under perioden april till juni genomfördes ett antal åtgärder inom<br />
<strong>SAS</strong> moderbolag i syfte att öka <strong>SAS</strong> tydlighet på kapitalmarknaden.<br />
Se sid 76.<br />
Den 1 augusti <strong>1996</strong> var det 50 år sedan <strong>SAS</strong> grundades. <strong>SAS</strong><br />
50-årsjubileum firades stort under hösten med mängder av aktiviteter<br />
både för anställda, f.d. anställda och för kunderna bl.a. i<br />
form av speciella pris- och bonuserbjudanden.<br />
<strong>SAS</strong> inledde en produktoffensiv, som bl.a. innefattar biljettlöst<br />
resande, <strong>SAS</strong> Express; en ny pendelprodukt för det intraskandinaviska<br />
resandet, nya loungekoncept och ett nytt matprogram; Scandinavian<br />
World Cooking. Se sid 64.<br />
I oktober levererades de första av de åtta nya McDonnell Douglas<br />
planen av typ MD-90. De nya planen är inte bara tystast i sin klass<br />
utan är även bland de minst miljöbelastande planen i drift i dag.<br />
Se sid 36.<br />
I oktober undertecknades ett intentionsavtal om en allians med<br />
Air Canada. Samarbetet träder i kraft under 1997 och innebär förbättrade<br />
flygkommunikationer mellan Kanada och Skandinavien.<br />
1
ORDFÖRANDENS KOMMENTAR<br />
På väg mot ökad tydlighet<br />
på aktiemarknaden<br />
Under <strong>1996</strong> har <strong>SAS</strong> moderbolag bytt namn till <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA och <strong>SAS</strong> Sverige AB<br />
som ett led i en omfattande renodling och harmonisering<br />
av <strong>SAS</strong> ägarstruktur. Syftet har varit att göra <strong>SAS</strong><br />
tydligt på kapitalmarknaden genom tre väl jämförbara<br />
moderbolag, börsnoterade i de tre länderna.<br />
I Sverige fanns tidigare två ägarbolag, ABA och det<br />
börsnoterade SILA, vilket försvårade jäm<strong>före</strong>lser och<br />
värdering. Bolagen har nu fusionerats i det nya <strong>SAS</strong><br />
Sverige. För att göra de tre <strong>SAS</strong>-aktierna likvärdiga<br />
har också moderbolagen avvecklat all annan verksamhet<br />
än att äga andelar i <strong>SAS</strong> Konsortiet och Konsortiet<br />
<strong>SAS</strong> Commuter. Därutöver har aktie- och kapitalstrukturerna<br />
likformats, dels genom en nyemission i<br />
<strong>SAS</strong> Danmark, dels genom en engångsutdelning till<br />
aktieägarna i <strong>SAS</strong> Sverige.<br />
Nästa steg, som beräknas ske under våren 1997, är<br />
en harmonisering av ledningsstrukturen, varigenom<br />
<strong>SAS</strong> och moderbolagen integreras ledningsmässigt.<br />
Detta sker genom en <strong>före</strong>nkling av <strong>SAS</strong> representantskap<br />
och de tre moderbolagens styrelser samt att koncernchefen<br />
i <strong>SAS</strong> även utses till verkställande direktör<br />
i de tre bolagen. <strong>SAS</strong> representantskap får samtidigt en<br />
utvidgad roll som kontrollorgan ovanför <strong>SAS</strong> styrelse.<br />
En utjämningseffekt på värderingen av <strong>SAS</strong>-aktierna<br />
kan noteras efter den redan genomförda harmoniseringen,<br />
särskilt mellan den danska och den svenska<br />
aktien. Dock finns en rad bakgrundsfaktorer som förhindrar<br />
en fullständig utjämning. Internationella investerare<br />
kan ha preferens för olika nationella börser.<br />
Olika <strong>skatt</strong>eregler och skillnader i de tre aktiernas likviditet<br />
kan påverka. Det råder också skillnader i prisutvecklingen<br />
generellt på de olika börserna, vilket i<br />
viss mån påverkar <strong>SAS</strong>-aktien lokalt.<br />
Under 1995 hade <strong>SAS</strong>-aktien en god utveckling.<br />
Under <strong>1996</strong> har kursutvecklingen legat under genomsnittet.<br />
Detta speglar en besvikelse över <strong>resultat</strong>utveck-<br />
2<br />
lingen. Avkastningen i <strong>SAS</strong> minskade från 15% till<br />
10% på sysselsatt kapital och från 18% till 11% på<br />
eget kapital.<br />
Den negativa vinstutvecklingen var en följd av<br />
vikande intäkter och stigande kostnader, båda till stor<br />
del en effekt av att konkurrensen hårdnade högst<br />
väsentligt på nästan alla <strong>SAS</strong> marknader. <strong>SAS</strong> valde<br />
att möta den nya konkurrensen på bred front – i första<br />
hand genom en satsning på kvalitet och nya produkter<br />
men också genom prisoffensiver. Vi väntar nu att konkurrenstrycket<br />
hårdnar ytterligare under 1997, och då<br />
i synnerhet på <strong>SAS</strong> hemmamarknader.<br />
<strong>SAS</strong> ska ha en ledande position i Skandinavien.<br />
Det är inte bara i linje med <strong>SAS</strong> ursprungliga uppdrag,<br />
utan också en förutsättning för att vara en<br />
stark allianspartner och en god investering. Ledningen<br />
har styrelsens uppdrag och fulla mandat att balansera<br />
kort- och långsiktiga åtgärder för att försvara och<br />
utveckla den positionen.<br />
Den nya situationen ställer utomordentligt stora<br />
krav på ledning och alla medarbetare i <strong>SAS</strong>. När<br />
intäkterna bestäms i den fria konkurrensen, kan<br />
omkostnadsnivån inte låsas som i en monopolsituation.<br />
Det är en verklighet som alla i <strong>SAS</strong> måste respektera.<br />
Det finns i dag också tecken på en god vilja att samarbeta<br />
mot det nödvändiga målet. Till slut vill jag tacka<br />
ledning och medarbetare för<br />
en god insats under det<br />
gångna året och uppmana<br />
till fortsatt samarbete för<br />
att utveckla ett <strong>SAS</strong>, som på<br />
alla områden kan jämföra<br />
sig med de bästa.<br />
Köpenhamn i mars 1997<br />
Hugo Schrøder<br />
Styrelsens ordförande
Efter ett mycket bra 1995 sjönk <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong><br />
<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er för <strong>1996</strong> till 1 815 (2 632)<br />
MSEK.<br />
Jag kan naturligtvis som VD inte vara nöjd med<br />
detta, men vill sätta <strong>resultat</strong>utvecklingen i sitt rätta<br />
perspektiv.<br />
Under 1995 slutfördes sista fasen av ett flerårigt<br />
struktur- och kostnadsrationaliseringsprogram i<br />
<strong>SAS</strong>, vilket slog igenom i ett ekonomiskt rekord<strong>resultat</strong><br />
för det året. Tyvärr visade sig vidtagna<br />
åtgärder få effekt även på flygprodukten, där viktiga<br />
baskvaliteter som avgångspunktligheten försämrades<br />
väsentligt under andra halvåret 1995.<br />
Rationaliseringsprogrammen innebar att personalneddragningar<br />
gjordes samtidigt som produktionen<br />
under flera år låg på i stort samma nivå. Under<br />
1995 ökade vi så produktionen för att möta tillväxt i<br />
marknaden, samtidigt som sista fasen av rationaliseringsprogrammet<br />
slutfördes. Givetvis belastade<br />
detta organisationen och de enskilda medarbetarna<br />
hårt.<br />
Efter en tillbakahållen löneutveckling under<br />
1991-94 i kombination med ökad arbetsbörda efter<br />
rationaliseringsåtgärderna, var kraven på kompensation<br />
stora. Detta ledde till hårda avtalsförhandlingar<br />
och flera arbetskonflikter i slutet av 1995.<br />
Dessa bidrog i högsta grad till de kvalitetsproblem<br />
<strong>SAS</strong> brottades med i slutet av 1995 och början av<br />
<strong>1996</strong>.<br />
<strong>SAS</strong> HAR INLETT SIN OFFENSIV<br />
För att lösa kvalitetsproblemen och möjliggöra<br />
expansion ökade medelantalet anställda i <strong>SAS</strong> under<br />
<strong>1996</strong> med 4,1 % till 21 348, och för första gången på<br />
fem år nyrekryterades flygande personal.<br />
Andra satsningar har också kostat. <strong>SAS</strong> har efter<br />
flera år av konsolidering gjort satsningar, som inne-<br />
VD HAR ORDET<br />
Nu står produktiviteten<br />
i fokus<br />
3<br />
bär en rad investeringar – i flygplansflotta, system,<br />
produktutveckling, marknadsföring och personal.<br />
Personal- och andra resursförstärkningar under<br />
<strong>1996</strong> var nödvändiga för att <strong>SAS</strong> skulle kunna återställa<br />
– och höja – den kvalitet och servicenivå som<br />
krävs i dagens hårda konkurrens.<br />
<strong>SAS</strong> har med andra ord en känslig balansgång att<br />
klara av. Produktkvaliteten och därmed konkurrenskraften<br />
äventyras när resurserna dimensioneras<br />
under vissa kritiska nivåer. Samtidigt äventyras<br />
konkurrenskraften om kostnadsmassan överstiger<br />
vissa kritiska nivåer.<br />
Lösningen på denna svåra ekvation är ökad produktivitet.<br />
Under 1997 har produktiviteten högsta<br />
prioritet i <strong>SAS</strong>.<br />
RATIONALISERINGAR<br />
SOM ÖKAR KUNDNYTTAN<br />
Produktivitetsökningar ska åstadkommas bl. a.<br />
genom effektivare personalutnyttjande och en produktutveckling,<br />
som rationaliserar och delvis automatiserar<br />
vissa delar av försäljnings- och reseproduktionen,<br />
samtidigt som nya kundvärden lyfts<br />
fram. Några av <strong>1996</strong> års nysatsningar, t. ex. <strong>SAS</strong><br />
Express mellan Oslo och Stockholm, är framtagna<br />
efter den principen.<br />
Nya distributionskanaler med lägre kostnader i<br />
kombination med en ny ersättningsstruktur till agenterna,<br />
baserad på utfört arbete, är också ett led i<br />
rationaliseringsprocessen.<br />
<strong>SAS</strong> inledde under <strong>1996</strong> samarbeten med Lufthansa,<br />
United Airlines och THAI, under 1997 även<br />
med Air Canada. Parterna är fast beslutna att realisera<br />
de rationaliseringspotentialer som finns i trafiksystem,<br />
marknadsföring och försäljning, teknik och<br />
drift. Samarbetet med Lufthansa innefattar bl. a. en<br />
gemensam flygoperation mellan Tyskland och Skan-
dinavien, där bl. a. marktjänsterna kunnat samordnas.<br />
Utan att ännu ha fått full effekt har den gemensamma<br />
operationen bidragit med minst 100 MSEK<br />
till årets <strong>resultat</strong>, vilket visar alliansernas potential.<br />
Jag känner stark tilltro till att viktiga produktivitetsförbättringar<br />
kommer att kunna realiseras på<br />
grund av den breda samsyn, som vuxit fram mellan<br />
<strong>före</strong>tagsledningen och de fackliga organisationerna<br />
under året. Vi är i dag helt eniga om att vi ska förbättra<br />
produktiviteten och lönsamheten. De åtgärder<br />
som planerats kommer successivt att införas<br />
under året.<br />
En ny stämning bland all personal manifesterades<br />
inte minst under <strong>SAS</strong> 50-årsjubileum, som firades<br />
med en rad interna och externa aktiviteter under<br />
året. Stoltheten över att under ett halvt sekel med<br />
framgång ha förvaltat grundarnas uppdrag att förse<br />
Skandinavien med effektiva flygförbindelser var inte<br />
att ta miste på. Inte heller viljan att fortsätta göra<br />
detta. Jag upplever personligen ett mycket starkt<br />
engagemang i hela organisationen att ta sig an de<br />
hårda utmaningar som förvisso ligger framför oss.<br />
KRAFTIGT HÅRDNANDE<br />
KONKURRENS KOSTAR<br />
Konkurrensen har under <strong>1996</strong> skärpts på i stort sett<br />
alla de linjeområden som <strong>SAS</strong> trafikerar. Ett ökat<br />
utbud flygstolar skapar press på priserna och ger<br />
minskad beläggning hos operatörerna. I <strong>SAS</strong> ökade<br />
antalet betalande passagerare med 5 %, och passagerarintäkterna,<br />
rensat för valutaeffekter, hade<br />
samma utveckling. Det innebär att den valutajusterade<br />
enhetsintäkten för<strong>blev</strong> oförändrad jämfört med<br />
<strong>före</strong>gående år. Dock sjönk beläggningen, kabinfaktorn,<br />
till 63,6 (65,1)%.<br />
Allt sedan början av 1980-talet, då <strong>SAS</strong> fastlade<br />
strategin ”Businessman’s Airline”, har <strong>SAS</strong> prioriterat<br />
enhetsintäkt framför beläggning. Med andra ord<br />
– det har varit viktigare att, genom valet av destinationer,<br />
frekvenser och avgångstider, tillfredsställa<br />
huvudmålgruppen fullbetalande affärsresenärer än<br />
att fylla planen till sista plats. En bekräftelse på<br />
BMA-strategins riktighet är att <strong>SAS</strong> genom åren haft<br />
en positiv utveckling av enhetsintäkten. Logiskt är<br />
också att <strong>SAS</strong> som en konsekvens av sin strategi haft<br />
en jäm<strong>före</strong>lsevis låg kabinfaktor.<br />
De senaste åren har privatresemarknaden haft en<br />
snabbare utveckling än affärsresemarknaden.<br />
Affärsmän väljer också i ökad grad att resa rabatterat.<br />
Detta, i kombination med en ny konkurrenssituation<br />
med kraftigt ökat utbud i Skandinavien, sätter<br />
press på enhetsintäkten. <strong>SAS</strong> kommer att kompensera<br />
detta genom att aktivera försäljningen av lediga<br />
VD HAR ORDET<br />
4<br />
stolar på olika sätt, dvs. komplettera huvudstrategin<br />
med ett starkare utbud för privatresenären.<br />
Vill man som <strong>SAS</strong> möta konkurrensen inte bara<br />
med pris, utan också med kvalitetsförbättringar och<br />
offensiva produktsatsningar, så påverkas kostnadsmassan.<br />
I flygverksamheten ökade under året enhetskostnaden,<br />
rensat för valutaeffekter, med 2,4%.<br />
Denna siffra innefattar även kostnader utanför<br />
bolagets kontroll, t. ex. flygbränslepriserna, som<br />
under året ökade med 18%.<br />
Konkurrensen har fortsatt att skärpas under<br />
första kvartalet 1997, och det står klart att kampen<br />
under det här året inte minst kommer att handla om<br />
storstadstriangeln Köpenhamn-Oslo-Stockholm. Jag<br />
vill göra det alldeles klart att <strong>SAS</strong> har för avsikt att<br />
med alla medel försvara sin hemmamarknadsbas,<br />
och att vi ska göra det offensivt.<br />
<strong>SAS</strong> SKA<br />
AGERA LÅNGSIKTIGT<br />
<strong>SAS</strong> står således inför stora åtaganden, och vi har<br />
tillräckliga resurser för att klara dessa, både operativt<br />
och finansiellt. <strong>SAS</strong> har en soliditet på 37 % och<br />
11 miljarder SEK i kassan, med möjligheter att frigöra<br />
ytterligare kapital.<br />
I rådande marknadsläge kan <strong>SAS</strong> inte utlova en<br />
omgående <strong>resultat</strong>förbättring. Att konkurrera effektivt<br />
det kommande året kommer att sätta viss press<br />
på lönsamheten. Men <strong>SAS</strong> starka finansiella position<br />
ger utrymme för kraftfullt agerande på marknaden,<br />
vilket är grunden för uthållig lönsamhet på lite längre<br />
sikt.<br />
Vi har helt enkelt råd att tänka och agera på sikt<br />
– för kundernas, aktieägarnas och medarbetarnas<br />
bästa.<br />
Stockholm i mars 1997<br />
Jan Stenberg<br />
Verkställande direktör<br />
och koncernchef
VERKSAMHETEN<br />
Hård konkurrens och<br />
kostnadsökningar reducerar<br />
effekt av ökad trafikvolym<br />
Resultaträkning (MSEK) <strong>1996</strong> 1995<br />
Passagerarintäkter 25 390 25 646<br />
Frakt- och postintäkter 1 841 1 734<br />
Övriga trafikintäkter 929 669<br />
Totala trafikintäkter 28 160 28 049<br />
Leasingintäkter 238 382<br />
Övriga rörelseintäkter 5 082 5 388<br />
Omsättning 33 480 33 819<br />
Rörelsekostnader –30 054 –29 302<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar 3 426 4 517<br />
Avskrivningar m.m. –1 761 –1 652<br />
Resultat efter avskrivningar 1 665 2 865<br />
Finansnetto –19 –358<br />
Resultat efter finansiella poster 1 646 2 507<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> 1 744 2 592<br />
<strong>SAS</strong> omfattar <strong>SAS</strong> passagerarflyg, <strong>SAS</strong> Cargo och<br />
<strong>SAS</strong> Trading, inklusive till verksamheterna knutna<br />
dotterbolag, <strong>SAS</strong> Commuter samt koncerngemensamma<br />
kostnader.<br />
<strong>SAS</strong> omsättning för <strong>1996</strong> uppgick till 33 480<br />
(33 819) MSEK, en minskning med 1% jämfört med<br />
<strong>före</strong>gående år. Korrigerat för valutaeffekter samt<br />
jämförbara enheter, ökade omsättningen med 5,9%.<br />
De valutarensade passagerarintäkterna ökade med<br />
5,2%. Ökningen är helt relaterad till den ökande trafikvolymen<br />
då yielden för<strong>blev</strong> oförändrad jämfört<br />
med 1995. Antalet betalande passagerare ökade till<br />
19 828 000 (18 835 000).<br />
De totala kostnaderna uppgick till 30 054 (29 302)<br />
MSEK, en ökning med 2,6%. Rensat för valutaeffekt<br />
samt jämförbara enheter var ökningen 9,7%.<br />
Personalkostnaderna ökade korrigerat för valutaeffekt<br />
med cirka 700 MSEK till 9 543 MSEK till följd<br />
av nyanställningar, nya löneavtal samt löneglidning<br />
p.g.a senioritet. Antalet anställda uppgick i medeltal till<br />
21 348, en ökning jämfört med <strong>före</strong>gående år om 4,1%.<br />
<strong>SAS</strong><br />
5<br />
Resultatutveckling<br />
MSEK %<br />
3 000<br />
25<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
–1 000<br />
–2 000<br />
0<br />
92 93 94 95 96<br />
■ Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong><br />
Avkastn. på sysselsatt kapital<br />
Till följd av kraftigt höjda flygbränslepriser har<br />
bränslekostnaderna ökat med 357 MSEK till 2 109<br />
MSEK. Ökningen kompenseras dock till viss del av<br />
positiva valutaeffekter.<br />
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga<br />
anläggningstillgångar samt minoritetsandelar uppgick<br />
till 98 (85) MSEK.<br />
Resultatet <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> <strong>blev</strong> 1 744 (2 592) MSEK.<br />
Bruttovinstmarginalen, beräknad på rörelse<strong>resultat</strong>et<br />
<strong>före</strong> avskrivningar uppgick till 10,2% (13,4%).<br />
PASSAGERAR-<br />
TRAFIKUTVECKLING<br />
Trafiken på <strong>SAS</strong> samtliga linjer ökade under året med<br />
5%, mätt i RPK. Ökningen var 3% i EuroClass och<br />
6% i turistklass. Den utbjudna kapaciteten, mätt i<br />
ASK, ökade samtidigt med 8%, vilket medförde att<br />
kabinfaktorn minskade till 63,6% (65,1%).<br />
Kraftigast tillväxt visade de norska inrikeslinjerna,<br />
med en ökning i EuroClass om 11% och i turistklass<br />
med 9%. Även de intraskandinaviska linjerna visar<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5
<strong>SAS</strong> Intäkter, <strong>1996</strong><br />
Passagerare 81%<br />
■ Utrikes normalpris (34%)<br />
■ Utrikes rabatterat pris (24%)<br />
■ Inrikes (23%)<br />
■ Frakt 5%<br />
■<br />
■ Post 1%<br />
■ Övrigt 13%<br />
stark tillväxt, medan dansk inrikestrafik hade minskande<br />
trafikvolym, hänförligt till minskande EuroClass-trafik.<br />
INTERKONTINENTALA<br />
LINJER<br />
I början av året upphörde samarbetet med Continental<br />
Airlines och i april inleddes det nya med United Airlines.<br />
I juni inleddes samarbetet med Thai Airways<br />
International med bl.a. code-sharing på respektive<br />
bolags Bangkok-Skandinavien turer. Hård konkurrens<br />
gjorde att lönsamheten inte lyckades komma i nivå<br />
med fjolårets goda <strong>resultat</strong>.<br />
Trafiken på Nordatlanten utvecklades något sämre<br />
än förväntat, dock uppvisar linjen Stockholm-New<br />
York ett bra <strong>resultat</strong> som en följd av hög EuroClassandel<br />
och en positiv utveckling av enhetsintäkten. Priskonkurrensen<br />
på övriga New York-linjer har varit<br />
hård. Volymtillväxten har varit mindre än förväntat<br />
eftersom <strong>SAS</strong> inte velat möta konkurrenternas många<br />
gånger extremt låga priser. Trafiken till såväl Chicago<br />
som Seattle har utvecklats positivt.<br />
Den asiatiska trafiken har haft svårigheter, hänförliga<br />
framförallt till Osaka-linjerna, som lagts ned från<br />
1 mars 1997. Linjerna till Bangkok och Singapore har<br />
utsatts för påfrestningar i turistsegmentet, huvudsakligen<br />
på trafik till exempelvis Indonesien och Australien.<br />
Till Hongkong introduceras en femte frekvens<br />
under 1997. Linjen till Delhi har utvecklats allt bättre<br />
under senare delen av <strong>1996</strong>. Trafikutvecklingen till<br />
Peking är positiv och <strong>SAS</strong> avser att öppna en femte<br />
frekvens under 1997.<br />
EUROPEISKA LINJER<br />
Nya frekvenser har under året öppnats på Stockholm-Manchester,<br />
Köpenhamn-Newcastle, Stockholm-<br />
Amsterdam och Stockholm-Vilnius. En andra Boeing<br />
767 har satts in på London vilket positivt bidragit till<br />
VERKSAMHETEN<br />
6<br />
<strong>SAS</strong> Kostnader, <strong>1996</strong><br />
■ Personal 31%<br />
■ Bränsle 7%<br />
■ Provisioner 7%<br />
■ Statliga avgifter 13%<br />
■ Catering 4%<br />
■ Reservmaterial 3%<br />
■ Avskrivningar 6%<br />
■ Övriga kostnader 29%<br />
att utveckla positionen gentemot British Airways.<br />
Konkurrenssituationen tillspetsades under året ytterligare,<br />
bl.a. till London och Bryssel. <strong>SAS</strong> har dock<br />
lyckats bibehålla såväl trafik som marknadsandelar.<br />
Trafiken på såväl Finland som Österrike har fått<br />
utökad konkurrens av Finnair. Det inledda samarbetet<br />
med Lufthansa har haft en mycket positiv effekt<br />
både på lönsamhet och trafik på Tyskland, i synnerhet<br />
i turistklass. Transfertrafiken via Frankfurt och<br />
München har utvecklats mycket positivt; antal transferresenärer<br />
fördubblades under året.<br />
Pilotbrist har under året drabbat trafiken på<br />
Sydeuropa och främst Istanbul, Rom och Aten, med<br />
inställda flighter som <strong>resultat</strong>.<br />
I Central- och Östeuropa är utvecklingen positiv på<br />
Moskva, Polen och Ungern. Kaliningrad har inte<br />
utvecklats som planerat och Minsk lades ned under året.<br />
INTRASKANDINAVISKA<br />
LINJER<br />
En generell förskjutning av affärsresandet från<br />
EuroClass till turistklass och priskonkurrens bidrar<br />
till en något försämrad yield och till ett försämrat<br />
<strong>resultat</strong> inom trafikområdet.<br />
Trafiken på huvudstadstriangeln hamnade 5% över<br />
<strong>före</strong>gående år, trots den hårdnande konkurrensen<br />
bl.a. från Braathens på Norge-trafiken och från ett<br />
flertal aktörer på linjen Stockholm-Köpenhamn. Trafiken<br />
på sträckorna Köpenhamn-Bergen och Köpenhamn-Stavanger<br />
har utvecklats mycket positivt, med<br />
trafikökningar på 18% respektive 16% jämfört<br />
med <strong>före</strong>gående år. Linjen Köpenhamn-Karlstad går<br />
mycket bra.<br />
DANSK INRIKES OCH GRÖNLAND<br />
Trafiken utvecklade sig sämre än planerat och minskade<br />
med 2% p.g.a. ökad konkurrens samt otillfred-
MILJ. PLATS KM<br />
35 000<br />
30 000<br />
25 000<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
92<br />
Produktion och trafik<br />
93<br />
94<br />
■ Sålda platser<br />
■ Osålda platser<br />
Kabinfaktor<br />
ställande regularitet och punktlighet. Samarbetet med<br />
Cimber Air utvidgades under året till att omfatta alla<br />
<strong>SAS</strong> tre danska inrikesdestinationer och gav <strong>SAS</strong> en<br />
starkare position i konkurrensen mot framför allt<br />
British Airways Express.<br />
NORSK INRIKES<br />
Mätt i antal passagerare ökade den norska inrikesmarknaden<br />
under <strong>1996</strong> med 12%. <strong>SAS</strong> ökade sin produktion<br />
med 13% och kunde därigenom ta tillbaka<br />
marknadsandelar som förlorades 1995. Regulariteten<br />
och punktligheten förbättrades under året. Mark-<br />
95<br />
96<br />
%<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
VERKSAMHETEN<br />
7<br />
Trafik per geografisk<br />
marknad, <strong>1996</strong><br />
Betald passagerarkm<br />
■ Interkontinentalt 38%<br />
■ Europa 33%<br />
■<br />
■ Intraskandinaviskt 8%<br />
■ Danmark/Grönland 3%<br />
■ Norge 9%<br />
■ Sverige 9%<br />
nadsandelen på inrikesnätet ökade under året till<br />
41,3% och på linjerna till och från Oslo ökade <strong>SAS</strong><br />
andel till 44,5%.<br />
SVENSK INRIKES<br />
Den totala inrikesmarknaden ökade under <strong>1996</strong> med<br />
0,5% till 6,6 miljoner passagerare. <strong>SAS</strong> andel av den<br />
totala inrikesmarknaden minskade något, från 64%<br />
till 63%, som en effekt av den fortsatt hårda konkurrenssituationen<br />
från X2000 och nya operatörer, som<br />
Nordic European. Generellt sett har dock prispressen<br />
avtagit.
TOTAL PASSAGERARTRAFIKUTVECKLING<br />
<strong>SAS</strong> totalt <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 19 828 18 835 5,3<br />
ASK (milj.) 30 646 28 447 7,7<br />
RPK (milj.) 19 487 18 506 5,3<br />
Kabinfaktor (%) 63,6 65,1 –1,5*<br />
Yield (ej valutarensad) 1,31 1,39 –5,8<br />
EuroClass (andel pass. i %) 31,6 32,1 –0,5*<br />
Som en effekt av en förväntad tillväxt i resandet ökade <strong>SAS</strong> under <strong>1996</strong> den<br />
tillgängliga produktionskapaciteten, ASK, med 7,7%. Tillväxten i betalda<br />
passagerarkm uppgick till 5,3%, huvudsakligen hänförligt till de interkontinentala<br />
och europeiska linjerna. Kraftigast tillväxt visade de norska<br />
inrikeslinjerna, med en ökning i EuroClass om 11% och i turistklass med<br />
9%. Den valutarensade yielden för<strong>blev</strong> oförändrad jämfört med 1995.<br />
DE INTERKONTINENTALA LINJERNA<br />
Interkontinentalt <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 1 055 1 005 5,0<br />
ASK (milj.) 9 723 9 140 6,4<br />
RPK (milj.) 7 441 7 112 4,6<br />
Kabinfaktor (%) 76,5 77,8 –1,3*<br />
Trafiken på de interkontinentala linjerna ökade under året med 4,6%,<br />
med en ökning i EuroClass på 7% och i turistklass med 3%. Hård priskonkurrens<br />
kännetecknar de nordatlantiska linjerna och mot slutet av året<br />
har konkurrensklimatet hårdnat även på de asiatiska linjerna. Kapacitetsutnyttjandet<br />
är fortsatt högt. Huvuddelen av passagerarna flyger<br />
turistklass. Den valutarensade yielden ökade med 1%.<br />
DE EUROPEISKA LINJERNA<br />
Europa <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 6 371 5 908 7,8<br />
ASK (milj.) 11 572 10 672 8,4<br />
RPK (milj.) 6 407 6 005 6,7<br />
Kabinfaktor (%) 55,4 56,3 –0,9*<br />
Den totala trafiken på de europeiska linjerna ökade under året med nästan<br />
7%. Tillgänglig kapacitet ökade något mer, vilket ledde till en lägre<br />
kabinfaktor. Den västeuropeiska trafiken ökade med 8% i EuroClass och<br />
6% i turistklass. Motsvarande siffror för den central- och östeuropeiska<br />
trafiken är oförändrade i EuroClass och en ökning med 10% i turistklass.<br />
Den valutarensade yielden för<strong>blev</strong> oförändrad jämfört med 1995.<br />
DE INTRASKANDINAVISKA LINJERNA<br />
Intraskandinaviskt <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 3 721 3 461 7,5<br />
ASK (milj.) 2 597 2 444 6,3<br />
RPK (milj.) 1 566 1 449 8,1<br />
Kabinfaktor (%) 60,3 59,3 1,0*<br />
Den intraskandinaviska trafiken har ökat med drygt 8%, fördelat på en<br />
ökning i EuroClass med 6% och i turistklass med 10%. Sommarkampanjer<br />
har bidragit till ökningen i turistklass och en ökad kabinfaktor. Den<br />
valutarensade yielden minskade med 2%.<br />
VERKSAMHETEN<br />
8<br />
DANSK INRIKES OCH GRÖNLAND<br />
Dansk inrikes <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 1 411 1 470 –4,0<br />
ASK (milj.) 782 768 1,8<br />
RPK (milj.) 478 488 –2,0<br />
Kabinfaktor (%) 61,1 63,6 –2,5*<br />
Den danska inrikestrafiken sjönk under <strong>1996</strong> med 2%. I EuroClass har<br />
trafiken minskat med 9%, medan turisttrafiken har utvecklats mycket<br />
positivt jämfört med 1995 och ökat med 10%, bl.a. som en effekt av<br />
marknadskampanjer.<br />
Grönlandstrafiken uppvisade en mindre trafikökning, speciellt Euro-<br />
Class utvecklades positivt. Den valutarensade yielden minskade med 2%.<br />
NORSK INRIKES<br />
Norsk inrikes <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 3 379 3 014 12,1<br />
ASK (milj.) 2 965 2 615 13,4<br />
RPK (milj.) 1 756 1 606 9,3<br />
Kabinfaktor (%) 59,2 61,4 –2,2*<br />
Norsk inrikes hade en kraftig trafiktillväxt i såväl EuroClass som turistklass,<br />
och ökade med 11 respektive 9% jämfört med 1995. Trafikökningen<br />
var störst i södra Norge med 16%, som en effekt av ökad frekvens på<br />
sträckan Oslo-Trondheim från årsskiftet 95/96. Den valutarensade yielden<br />
minskade med 1% jämfört med 1995.<br />
Svensk inrikes <strong>1996</strong> 1995 förändr. i %<br />
Antal passagerare (000) 3 891 3 977 –2,2<br />
ASK (milj.) 3 007 2 808 7,1<br />
RPK (milj.) 1 839 1 846 –0,1<br />
Kabinfaktor (%) 61,1 65,7 –4,6*<br />
Trafiken i turistklass har ökat med 6% jämfört med 1995, bl.a. som en<br />
effekt av det i april utökade trafikprogrammet och introduktionen av ett<br />
nytt priskoncept. Affärsresandet sjönk under året med 5% (rensat för<br />
nedläggningen av Stockholm-Visby 1 oktober) men visar sedan hösten<br />
en tydlig förbättring.<br />
Trots det minskade antalet Euroclass-resenärer har passagerarintäkterna<br />
ökat med 2% jämfört med 1995. Den valutajusterade yielden ökade<br />
med 3%.<br />
*Förändring i procentuella enheter<br />
SVENSK INRIKES<br />
Definitioner av använda begrepp<br />
ASK, OFFERERADE PLATSKM. Antalet tillgängliga passagerarsäten<br />
multiplicerad med den sträcka som dessa flygs. Kallas även utbjuden<br />
trafik.<br />
RPK, BETALDA PASSAGERARKM. Antalet betalande passagerare multiplicerat<br />
med den sträcka i km som dessa flygs. Kallas även såld trafik.<br />
KABINFAKTOR. Relationen mellan RPK och ASK i %. Beskriver utnyttjandegraden<br />
av tillgängliga platser. Kallas även beläggning.<br />
YIELD, ENHETSINTÄKT. Genomsnittlig trafikintäkt per RPK.
STARK PRISPRESS<br />
<strong>SAS</strong> Cargo bedriver flygfraktverksamhet och arbetar<br />
med fyra huvudsakliga produkter under namnen <strong>SAS</strong><br />
General Cargo, <strong>SAS</strong> Priority, Jetpak och Air Mail.<br />
Omsättningen under <strong>1996</strong> ökade med 6,6% men<br />
<strong>resultat</strong>et har utvecklats negativt som en effekt av den<br />
ytterst hårda konkurrenssituationen. Ett ökat utbud<br />
av fraktkapacitet har skapat prispress och <strong>SAS</strong> Cargo<br />
upplever också en allt intensivare konkurrens från<br />
integrerade operatörer och lastbilssystem.<br />
Arbetet med den nya terminalen på Newark-flygplatsen<br />
i New York framskrider som planerat. <strong>SAS</strong><br />
Cargo har tecknat avtal om nya fraktterminaler i<br />
Köpenhamn och Oslo.<br />
Under året har <strong>SAS</strong> Cargo tecknat avtal om att<br />
utveckla ett modernt datasystem till hela fraktverksamheten<br />
som ska implementeras 1997 och 1998.<br />
Systemets utformning och utökade funktionalitet<br />
förväntas ge <strong>SAS</strong> Cargo en förbättrad konkurrenssituation.<br />
<strong>SAS</strong> har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra<br />
BLAND DE FRÄMSTA INOM TAXFREE<br />
<strong>SAS</strong> Trading är en av de ledande operatörerna inom<br />
<strong>skatt</strong>efri försäljning och bedriver verksamhet i ett<br />
40-tal butiker på 29 flygplatser i fem länder. <strong>SAS</strong> Trading<br />
hanterar också ombordförsäljningen på <strong>SAS</strong> och<br />
Spanairs flygplan och bedriver inköpssamarbete med<br />
andra operatörer, bl.a. Silja Line och Premiair.<br />
Omsättningen uppgick under året till 2 161 (2 495)<br />
MSEK. Lönsamheten var god. Huvuddelen av verksamheten<br />
är koncentrerad till Sverige och Norge.<br />
Året har präglats av intensiva marknadsaktiviteter.<br />
Ombyggnaden av taxfree-butiken på Fornebu flygplats<br />
har lett till en betydande försäljningsökning och uppmärksammats<br />
internationellt, bl.a. genom erhållande<br />
av branschens mest prestigefyllda pris, Frontierpriset,<br />
för bästa parfymbutik. Kundlojalitetsprogrammet,<br />
taxfree Plus, har även lanserats i Norge.<br />
Konceptutvecklingen för att stärka flygplatserna<br />
som marknadsplats har intensifierats genom utveckling<br />
av drugstorekonceptet EGO och klädeskonceptet<br />
BRANDS. <strong>SAS</strong> Trading har också påbörjat lanseringen<br />
av en egen konfektyrproduktlinje under varumär-<br />
VERKSAMHETEN<br />
<strong>SAS</strong> CARGO<br />
<strong>SAS</strong> TRADING<br />
9<br />
Frakt- och posttrafik<br />
Frakt Post<br />
Milj. Föränd. Milj. Föränd.<br />
12 månader ton km i % ton km i %<br />
Interkontinentalt 561,8 43 24,8 0<br />
Europa 41,3 0 14,2 –9<br />
Intraskandinavisk 6,0 2 1,5 –21<br />
Internationellt 609,1 38 40,4 –4<br />
Danmark 4,0 –4 2,4 9<br />
Norge 4,8 –3 5,1 7<br />
Sverige 2,4 –9 0,2 –23<br />
Inrikes 11,2 –5 7,8 6<br />
TOTALT 620,3 37 48,2 –3<br />
kapacitetsutnyttjandet och skapa tillväxt i såväl volym<br />
som yield. Ett exempel är det fördjupade samarbete<br />
som har inletts med Lufthansa Cargo för att förbättra<br />
positionen och produktutbudet på den skandinaviska<br />
marknaden. Effektiviseringar kommer att göras<br />
genom ett bättre kapacitetsutnyttjande och administrativa<br />
besparingar. Vidare har <strong>SAS</strong> Cargo under<br />
<strong>1996</strong> inlett ett fraktsamarbete med United Airlines.<br />
ket ”Captain’s Choice”.<br />
Försäljningen ombord har haft en gynnsam<br />
utveckling på interkontinentala linjer och en fortsatt<br />
rationalisering har skett genom fler installerade betalterminaler.<br />
<strong>SAS</strong> Trading finns numera även på Internet där<br />
kunder kan få information om och beställa merparten<br />
av butiksutbudet. Besöksfrekvensen är hög.<br />
Intensivt lobbyarbete för att upphäva beslutet<br />
eller framflytta sista datum för taxfree-handel inom<br />
EU pågår bland olika intressenter. <strong>SAS</strong> Tradings<br />
strategiska arbete är inriktat på att hantera både en<br />
förlängning av taxfree eller ett upphörande per den<br />
1 juli 1999.
MSEK<br />
100<br />
50<br />
0<br />
–50<br />
–100<br />
Resultatutveckling<br />
16 NYA HOTELL<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels driver förstaklasshotell för<br />
affärs- och turistresenärer i framförallt Europa,<br />
Mellanöstern och Nordafrika. Verksamheten bedrivs<br />
under namnet Radisson <strong>SAS</strong> Hotels Worldwide (RSH)<br />
och är Europas snabbast växande kedja i sin kategori.<br />
Omsättningen uppgick under <strong>1996</strong> till 1 868 (1 729)<br />
MSEK och innebar en ökning med 8%. Rensat för<br />
valutaförändringar uppgick ökningen till 14%, i<br />
huvudsak relaterad till utökad kapacitet och förbättrad<br />
försäljning i hotellen. Under året ökade antalet<br />
hotell med 16 st. Inklusive hotell som drivs under<br />
managementavtal och franchising var omsättningen<br />
5 350 (3 630) MSEK.<br />
Resultatet efter finansnetto fördubblades till<br />
65 (34) MSEK. Förutom den positiva intäktsutvecklingen<br />
och ett förbättrat finansnetto, har en stark<br />
fokusering på kostnadseffektivitet bidragit till <strong>resultat</strong>förbättringen.<br />
Bruttovinstmarginalen ökade till 31%,<br />
en hög nivå i det konkurrensutsatta norra Europa, där<br />
de flesta hotellen är belägna.<br />
Hotellbeläggningen var 72,7%, den högsta sedan 1985.<br />
GYNNSAMMA MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Marknadsförutsättningarna utvecklades huvudsakligen<br />
gynnsamt för RSH under <strong>1996</strong>. Tillgången på<br />
hotellrum ökade inte märkbart på någon av marknaderna<br />
och efterfrågan var god, speciellt i de skandinaviska<br />
länderna, England och Nederländerna. Efterfrågan<br />
i Tyskland, och i länder vars ekonomi är<br />
kopplade till den tyska, är fortfarande svag, men en<br />
viss förbättring har märkts mot slutet av året.<br />
STÄRKT POSITION<br />
RSH fortsatte under <strong>1996</strong> sin expansion i Skandinavien,<br />
Södra Europa och Mellanöstern och ökade antalet<br />
hotell till 80 i 23 (20) länder. Nio av hotellen öpp-<br />
%<br />
75<br />
–150<br />
50<br />
92 93 94 95 96<br />
■ Resultat <strong>före</strong> försäljning av anl. tillgångar<br />
Hotellbeläggning<br />
70<br />
65<br />
60<br />
55<br />
VERKSAMHETEN<br />
<strong>SAS</strong> INTERNATIONAL HOTELS<br />
10<br />
Hotellutveckling<br />
Antal hotell<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
92 93 94 95<br />
■ Ägda<br />
■ Leasade<br />
■ Managementavtal<br />
nar under 1997 och 1998.<br />
I Norge öppnades hotell i Trondheim, Stavanger<br />
(2 st), Bergen, Kristiansand och Oslo/Gardermoen<br />
(öppnar 1998). I England tillförs 1998 ett hotell i Manchester<br />
och i Litauen öppnar 1997 ett hotell i Vilnius.<br />
Tre nya hotell har tillförts kedjan i Tyskland: i Merseburg,<br />
Lybeck och Dresden (öppnar 1997). I södra<br />
Europa har två nya hotell i Milano och Lissabon öppnats.<br />
Avslutningsvis har i Jordanien två hotell i<br />
Amman och Aqaba anslutits till kedjan. Som en konsekvens<br />
av det nya hotellet i Trondheim, avslutades<br />
managementavtalet med <strong>SAS</strong> Grand Hotel Trondheim<br />
under året.<br />
EXPANSIONSSTRATEGI<br />
RSH är sedan ett antal år inne i en mycket kraftig<br />
tillväxtfas. Sedan 1994 har antalet hotell i kedjan,<br />
inklusive ännu icke öppnade, ökat med 158%, från<br />
31 till 80 st. Ökningen har huvudsakligen gjorts med<br />
hotell som drivs under managementavtal eller franchising,<br />
vilket gör att expansionen sker med begränsade<br />
kapitalinsatser. Av de senaste årens tillväxt på<br />
närmare 50 hotell har endast 11 haft RSH som finansiär.<br />
Strategin för RSH bygger på expansion inom<br />
Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Kopplingen<br />
till <strong>SAS</strong> EuroBonus och andra därtill knutna kundlojalitetsprogram<br />
innebär goda möjligheter att generera<br />
hotellgäster.<br />
Den fortsatta tillväxten kommer att ske med speciell<br />
fokusering på Storbritannien, Tyskland, Östoch<br />
Centraleuropa samt storstäder som Paris, Frankfurt<br />
och Madrid.<br />
RSH förväntar sig att varumärkeskännedomen<br />
kommer att förbättras ytterligare, bl.a. som en effekt<br />
av de nytillkomna hotellen. I kombination med en<br />
gynnsam marknadsutveckling bör RSH kunna ha ett<br />
framgångsrikt år 1997.<br />
96<br />
Antal rum<br />
18 000<br />
16 000<br />
14 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
■ Franchise-avtal<br />
Antal rum
<strong>SAS</strong> har under <strong>1996</strong> genomfört betydande satsningar<br />
på förbättring av baskvaliteten i service och leveransnivå<br />
i verksamheten. Åtgärder såsom resursförstärkning<br />
samt justeringar av trafikprogrammet, gjorde att<br />
förbättringar kunde noteras redan under andra kvartalet.<br />
Under andra halvåret var <strong>SAS</strong> regularitet bättre<br />
än standard och <strong>SAS</strong> var åter ett av Europas<br />
punktligaste flygbolag.<br />
MARKNAD<br />
Avregleringen av flygmarknaden i Europa fullbordas<br />
den 1 april 1997 då det blir helt fritt i hela EES (EU<br />
samt Norge och Island) för EES-bolag att även operera<br />
inrikes flygtrafik. Flygtrafiken har såväl i Skandinavien<br />
som globalt en större tillväxt än ekonomin i sin<br />
helhet. Privatresandet ökar mer än affärsresandet.<br />
Under <strong>1996</strong> ökade flygtrafiken inom Association of<br />
European Airlines, AEA, i Europa med 6%. <strong>SAS</strong><br />
trafiktillväxt i Europa var 7%.<br />
Ett ökat utbud har emellertid överstigit trafikunderlaget,<br />
vilket skapat överkapacitet och inneburit en<br />
press på kabinfaktorn (beläggningen).<br />
Den svenska inrikesmarknaden stagnerade <strong>1996</strong>.<br />
<strong>SAS</strong> hade i stort samma trafik som <strong>före</strong>gående år men<br />
en minskad marknadsandel 63% (64%). Norskt inrikesflyg<br />
har däremot haft en tillväxt på cirka 10%.<br />
<strong>SAS</strong> har ökat sin produktion med 13% och marknadsandelen<br />
ökade till 41,3% (40,4%). På danska<br />
inrikesmarknaden har <strong>SAS</strong> förlorat marknadsandelar<br />
51,4% (57,3%) i en hårdnande konkurrens.<br />
Under <strong>1996</strong> intensifierades konkurrensen på den<br />
skandinaviska marknaden. Åtta nya konkurrenter<br />
inledde beflygning på eller till <strong>SAS</strong> hemmamarknad.<br />
Den ökade konkurrensen ledde till ett tryck på priserna<br />
och <strong>SAS</strong> enhetsintäkt stagnerade, valutarensat,<br />
för första gången på tre år.<br />
Även den s.k. huvudstadstriangeln, trafiken mel-<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Styrelsens och Verkställande direktörens årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari – 31 december <strong>1996</strong>.<br />
<strong>SAS</strong> GRUPPEN <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> bokslut är upprättat i enlighet med International Accounting Standards.<br />
(Siffror inom parentes avser 1995.)<br />
11<br />
lan Köpenhamn-Stockholm-Oslo, började utsättas för<br />
konkurrens.<br />
ALLIANSER<br />
<strong>SAS</strong> och Lufthansa träffade under 1995 avtal om ett<br />
djupgående strategiskt samarbete, som inleddes vid <strong>1996</strong><br />
års ingång. Samarbetet med Lufthansa har varit mycket<br />
framgångsrikt och har stärkt lönsamheten i trafiken till<br />
och från Tyskland, samtidigt som båda parter har tillfört<br />
betydande transfertrafik till varandras trafiksystem.<br />
Under första halvåret <strong>1996</strong> trädde allianserna med<br />
United Airlines och Thai Airways International i<br />
kraft. Under hösten träffades intentionsavtal om en<br />
allians med Air Canada. Samarbetet träder i kraft<br />
under 1997.<br />
Det finns även en rad allianser utanför den gemensamma<br />
strukturen. <strong>SAS</strong> med de delägda British Midland,<br />
Spanair och AirBaltic samt därutöver med<br />
Icelandair och Varig. Som ett led i denna strategi har<br />
<strong>SAS</strong> under <strong>1996</strong> utökat sin ägarandel i AirBaltic till<br />
28,5%. Lokalt i Skandinavien samarbetar <strong>SAS</strong> med<br />
danska Cimber Air, norska Widerøe och svenska Skyways.<br />
Radisson <strong>SAS</strong> Hotels Worldwide, som är Europas<br />
snabbast växande förstaklass hotellkedja och har<br />
80 hotell i 23 länder, är hörnstenen i <strong>SAS</strong> hotellsamarbete.<br />
Därutöver samarbetar <strong>SAS</strong> med ytterligare<br />
över 200 hotell världen över.<br />
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
I syfte att minska skillnaderna och öka jämförbarheten<br />
mellan <strong>SAS</strong> tre moderbolag, underlätta effektiv<br />
prissättning av deras aktier samt öka <strong>SAS</strong> förutsättningar<br />
att konkurrenskraftigt attrahera riskkapital,<br />
har under <strong>1996</strong> beslutats och genomförts ett antal<br />
transaktioner för att åstadkomma den eftersträvade<br />
renodlingen och harmoniseringen.
Moderbolagens samtliga fastigheter har sålts till<br />
<strong>SAS</strong> den 1 april för en total köpeskilling om 1 551<br />
MSEK fördelat med 158 MDKK för <strong>SAS</strong> Danmark A/S,<br />
207 MNOK för <strong>SAS</strong> Norge ASA samt 1 140 MSEK för<br />
<strong>SAS</strong> Sverige AB.<br />
Ökning av insatskapitalet i <strong>SAS</strong> gjordes den 20 juni<br />
<strong>1996</strong> med totalt 1 400 MSEK fördelat med 400 MSEK<br />
vardera från <strong>SAS</strong> Danmark A/S respektive <strong>SAS</strong> Norge<br />
ASA och med 600 MSEK från <strong>SAS</strong> Sverige AB.<br />
PERSONAL<br />
Medelantalet anställda under <strong>1996</strong> inom <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong><br />
olika affärsområden var 23 607 (22 731), varav<br />
21 348 (20 499) i <strong>SAS</strong> och 2 222 (2 201) i <strong>SAS</strong> International<br />
Hotels.<br />
Fördelningen av medelantal anställda per land<br />
framgår av tabell nedan.<br />
Medelantalet anställda inom <strong>SAS</strong> Konsortiet uppgick<br />
till 19 463 (18 710), varav i Danmark 6 886<br />
(6 216), i Norge 4 338 (4 113) och i Sverige 6 752 (6 959).<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> totala lönekostnader, inklusive sociala<br />
avgifter m.m., uppgick till 10 027 (9 711) MSEK.<br />
Motsvarande lönekostnader i <strong>SAS</strong> Konsortiet uppgick<br />
till 8 483 (8 185) MSEK (se även Not 3).<br />
Medelantal anställda – <strong>1996</strong> 1995<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
Danmark 5 252 2 816 4 867 2 436<br />
Norge 3 409 2 167 3 475 1 878<br />
Sverige 4 647 3 286 4 743 3 354<br />
Storbritannien 187 285 183 232<br />
Tyskland 183 184 208 248<br />
Frankrike 29 62 26 49<br />
Finland 40 72 37 68<br />
Belgien 38 33 36 33<br />
USA 93 170 85 132<br />
Japan 29 14 29 11<br />
Övriga utlandet 268 343 262 339<br />
Totalt 14 175 9 432 13 951 8 780<br />
ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE<br />
Under <strong>1996</strong> har till ledamöterna i <strong>SAS</strong> Konsortiets styrelse<br />
utgått 2 076 TSEK, varav 347 TSEK till<br />
styrelsens ordförande, totalt 575 TSEK till de två vice<br />
ordförandena samt totalt 1 154 TSEK till övriga styrelseledamöter<br />
inklusive arbetstagarrepresentanterna.<br />
Till suppleanterna har därutöver utbetalats totalt<br />
384 TSEK. Dessa arvoden är fastställda av <strong>SAS</strong> representantskap.<br />
Ingen av styrelseledamöterna har under <strong>1996</strong> varit<br />
anställd i <strong>SAS</strong> Gruppen, med undantag av arbetstagarrepresentanterna<br />
och deras suppleanter. Två av<br />
styrelsens ledamöter har erhållit konsultarvode som<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
12<br />
ersättning för utfört arbete i <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> finanskommitté.<br />
Lön och värdet av förmåner utgivna <strong>1996</strong> till <strong>SAS</strong><br />
Konsortiets verkställande direktör som även är koncernchef<br />
har uppgått till 6 914 549 SEK, varav<br />
1 079 500 SEK avser bonus för 1994.<br />
Verkställande direktörens pensionsålder är 62 år.<br />
Pensionen baseras på lönen vid tidpunkten för pensioneringen<br />
och utgör mellan 62 och 65 år, 41,6% av<br />
den pensionsgrundande lönen uttryckt i <strong>1996</strong> års nivå<br />
och från och med 65 år 38,3%. Övriga anställda i<br />
konsortiets högsta ledning intjänar rätt till pension<br />
vid 60 år och intjänar linjärt fram till pensionsåldern<br />
en pensionsnivå på upp till 70% av pensionsgrundande<br />
lön intill 30 basbelopp (1 089 TSEK). Alternativt<br />
tillhandahålls en ordning baserad på inbetald premie<br />
av lön intill 30 basbelopp.<br />
Avgångsvederlag för verkställande direktören och<br />
övriga anställda i konsortiets högsta ledning, vid uppsägning<br />
från <strong>SAS</strong> sida på annan grund än avtalsbrott<br />
eller åsidosättande av deras skyldigheter, utgår med<br />
ett belopp motsvarande två årslöner varvid intill 50%<br />
skall minskas med den ersättning som erhålls från ny<br />
arbetsgivare under samma period.<br />
Varken verkställande direktören eller övriga i ledningen<br />
har rätt till arvoden för styrelseuppdrag i <strong>SAS</strong><br />
Gruppen eller i <strong>före</strong>tag som <strong>SAS</strong> har ägarintressen i<br />
eller samarbete med.<br />
<strong>SAS</strong> OCH MILJÖN<br />
Under hösten levererades de sex första av <strong>SAS</strong> totalt<br />
åtta beställda McDonnell Douglas MD-90. Dessa hör till<br />
de flygplan i sin klass som kan uppvisa de bästa miljödata,<br />
framför allt avseende buller. Bränsleförbrukningen,<br />
och därmed utsläppen av koldioxid, är 30% lägre<br />
än för de DC-9:or det nya flygplanet ska ersätta, och<br />
bullernivån ligger under kraven för kapitel III-flygplan<br />
– den lägsta för något jetflygplan av denna storlek.<br />
I kabin- och markverksamheten genomfördes<br />
omfattande miljöprojekt med syfte att kombinera en<br />
reduktion av emissioner, råvaruförbrukning, energiförbrukning,<br />
vattenförbrukning och avfallsmängder<br />
med en förbättrad totalekonomi.<br />
<strong>SAS</strong> medverkar aktivt i en rad internationella fora<br />
med en utveckling av de ramförutsättningar som gäller<br />
för luftfart. I de skandinaviska länderna för <strong>SAS</strong> en<br />
löpande dialog med luftfartsverk och miljödepartement<br />
om framtida miljöreglering av luftfarten.<br />
<strong>SAS</strong> har beredskap för haverier, olyckor och incidenter<br />
med föroreningar som följd, och utför löpande<br />
<strong>före</strong>byggande underhåll av tankar, behållare, rör etc. i<br />
syfte att begränsa riskerna för föroreningar.<br />
För en detaljerad redogörelse för mål, strategier,
organisation och prestationer inom miljöarbetet, hänvisas<br />
till <strong>SAS</strong> separata miljöredovisning för <strong>1996</strong>.<br />
INTRESSEBOLAG<br />
Som intressebolag räknas de bolag där <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong><br />
ägarandel är mellan 20% och 50%. Bland intressebolagen<br />
ingår bland andra Airlines of Britain Holdings PLC<br />
(40%), Spanair S.A. (49%), Polygon Insurance Company<br />
Ltd (30,8%) samt AirBaltic (28,5%).<br />
Resultatet i Airlines of Britain Holdings PLC har<br />
utvecklats positivt under året, detta gäller både för British<br />
Midland Airways och British Regional Airlines.<br />
Passagerarantalet har utvecklats positivt och kabinfaktorn<br />
har förbättrats jämfört med <strong>före</strong>gående år. Resultatet<br />
i Airlines of Britain Holdings PLC uppgick till 6<br />
(4) MGBP efter <strong>skatt</strong>. <strong>SAS</strong> andel av <strong>resultat</strong>et inklusive<br />
avskrivning av goodwill med 27 (29) MSEK samt korrigering<br />
av <strong>före</strong>gående års <strong>resultat</strong> med 8 (22) MSEK<br />
utgör 5 (2) MSEK.<br />
Under <strong>1996</strong> hade Spanair 3,4 (3,1) miljoner passagerare.<br />
Trafiksystemet omfattar cirka 100 destinationer i<br />
Europa, USA och Centralamerika. Dessutom genomförs<br />
inrikestrafik från både Madrid och Barcelona med<br />
sammanlagt 14 linjer. Resultatet uppgick till –28 (16)<br />
MSEK efter <strong>skatt</strong>. <strong>SAS</strong> andel utgör –14 (8) MSEK.<br />
AirBaltic Corporation SIA, som är Lettlands nationella<br />
flygbolag med lettiska staten som majoritetsägare,<br />
har under året byggt ut sin organisation och sitt linjenät<br />
till planerad omfattning. Kostnaderna för detta har<br />
belastat <strong>resultat</strong>et för året. Utbyggnadsfasen sammanföll<br />
dock med en svagare trafikutveckling i Lettland –<br />
bland annat p.g.a. bankkrisen – än vad som förutsågs<br />
vid etablerandet av bolaget. Resultatet för året innebar<br />
en redovisad förlust på totalt –18 MUSD. <strong>SAS</strong> andel<br />
härav uppgår till –45 MSEK.<br />
<strong>SAS</strong> andel av <strong>resultat</strong>et i Polygon Insurance Company<br />
Ltd var 25 (21).<br />
I <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong> efter avskrivningar m.m.<br />
ingår andelar av intressebolagens <strong>resultat</strong> efter <strong>skatt</strong><br />
med totalt –15 (72) MSEK. Kapitalandelar i intressebolag<br />
uppgick till 653 (586) MSEK.<br />
<strong>SAS</strong> KONSORTIET<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet är bildat av de tre nationella flygbolagen,<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA och <strong>SAS</strong><br />
Sverige AB. <strong>SAS</strong> Konsortiet omfattar <strong>SAS</strong>, exklusive<br />
dotterbolag och Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter.<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets tillgångar, skulder och <strong>resultat</strong> fördelas,<br />
vid utgången av varje redovisningsår, på de tre<br />
moderbolagen efter ägarandel, <strong>SAS</strong> Danmark A/S 2/7,<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA 2/7, <strong>SAS</strong> Sverige AB 3/7.<br />
Konsortiets omsättning uppgick till 32 408 (32 559)<br />
MSEK.<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
13<br />
I de finansiella posterna på totalt 35 (–206) MSEK<br />
ingår utdelningar från dotterbolag och övriga bolag<br />
med 16 (55) MSEK.<br />
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 572<br />
(2 310) MSEK. Försäljning av flygmaterial och aktier<br />
har inte ägt rum under året. Realisationsvinsterna<br />
uppgick 1995 till 56 MSEK. Resultatet <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er <strong>blev</strong><br />
1 568 (2 365) MSEK.<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets räkenskaper upprättas enligt<br />
samma principer som <strong>SAS</strong> Gruppen med undantag<br />
för redovisning av dotter- och intressebolag. Se vidare<br />
avsnittet ”Värderings- och redovisningsprinciper”.<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet redovisas separat i efterföljande<br />
räkenskapshandlingar med specifikationer.<br />
KONSORTIET<br />
<strong>SAS</strong> COMMUTER<br />
Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter har samma ägarförhållanden<br />
och juridiska status som <strong>SAS</strong> Konsortiet och konsolideras<br />
i <strong>SAS</strong> Gruppen inom affärsområde <strong>SAS</strong>.<br />
<strong>SAS</strong> Commuter är ett produktionsbolag, som utför<br />
flygningar för <strong>SAS</strong> i Skandinavien och norra Europa<br />
med flygplan av typen Fokker F-50. Totalt omfattar<br />
flottan 22 flygplan, varav 17 under <strong>1996</strong> användes i ett<br />
sydligt trafiksystem, EuroLink, med bas i Köpenhamn.<br />
Resterande 5 flygplan trafikerar ett nordligt system,<br />
NorLink, med Tromsö som bas.<br />
Under året genomfördes cirka 50 000 (53 000) flygningar<br />
med sammanlagt 1,4 (1,5) miljoner passagerare.<br />
<strong>SAS</strong> Commuters <strong>resultat</strong> <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er <strong>1996</strong> uppgick<br />
till 22 (47) MSEK.<br />
Resultaträkning, (MSEK) <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättning 621 644<br />
Rörelsens kostnader –524 –528<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar 97 116<br />
Avskrivningar –68 –70<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> efter avskrivningar 29 46<br />
Finansiella poster netto –7 –15<br />
Resultat efter finansiella poster 22 31<br />
Realisationsvinster m.m. 0 16<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 22 47<br />
Balansräkning, (MSEK) <strong>1996</strong> 1995<br />
Likvida medel 8 35<br />
Övriga omsättningstillgångar 32 16<br />
Omsättningstillgångar 40 51<br />
Anläggningstillgångar 653 720<br />
Tillgångar 693 771<br />
Kortfristiga skulder 55 76<br />
Långfristiga skulder 122 202<br />
Eget kapital 516 493<br />
Skulder och eget kapital 693 771
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> Resultaträkning (Not<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättning – Not 2 35 189 35 403<br />
Rörelsens kostnader – Not 3 –31 521 –30 641<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar m.m. 3 668 4 762<br />
Avskrivningar – Not 4 –1 851 –1 840<br />
Resultatandelar i intressebolag – Not 5 –15 72<br />
Resultat efter avskrivningar m.m. 1 802 2 994<br />
Utdelningar 1 2<br />
Finansiella poster (netto) – Not 7 –136 –302<br />
Valutakursdifferenser (netto) – Not 7 50 –151<br />
Resultat efter finansiella poster 1 717 2 543<br />
Minoritetsandelar i <strong>resultat</strong> efter finansiella poster –2 –2<br />
Resultat <strong>före</strong> försäljning av flygmateriel och aktier m.m. 1 715 2 541<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel – Not 8 100 81<br />
Resultat vid försäljning av aktier m.m. – Not 9 – 10<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 815 2 632<br />
Dotterbolagens <strong>skatt</strong>er – Not 11<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er hänförliga till <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
–39 –84<br />
och Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter 1 776 2 548<br />
Resultat per affärsområde (MSEK)<br />
<strong>SAS</strong><br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Resultat efter avskrivningar m.m. 1 664 2 865<br />
Finansiella poster (netto) –74 –205<br />
Valutakursdifferenser (netto) 56 –153<br />
Minoritetsandelar –2 –2<br />
<strong>SAS</strong> totalt 1 644 2 505<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels 65 34<br />
Övrig verksamhet/koncernelimineringar<br />
Resultat <strong>före</strong> försäljning av flygmateriel<br />
6 2<br />
och aktier m.m.<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel<br />
1 715 2 541<br />
och aktier m.m. 100 91<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 815 2 632<br />
14<br />
1)<br />
VALUTANS INVERKAN PÅ<br />
<strong>SAS</strong> GRUPPENS RESULTAT<br />
Såväl omsättning som rörelsekostnader och finansiella poster<br />
påverkas i betydande grad av valutakursförändringar.<br />
Endast cirka 34% av omsättningen och 30% av rörelsekostnaderna<br />
är i svenska kronor.<br />
Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> rörelse<strong>resultat</strong> för <strong>1996</strong> jämfört med 1995,<br />
var negativ med 248 MSEK. Skillnaden mellan åren i<br />
valutakursdifferens på den finansiella nettoskulden var å<br />
andra sidan positiv med 201 MSEK.<br />
Den totala effekten på <strong>resultat</strong> <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> <strong>blev</strong> därmed<br />
negativ med 47 MSEK.<br />
MSEK<br />
Omsättning –2 146<br />
Rörelsens kostnader inklusive<br />
omräkning av rörelsekapital +1 898<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar –248<br />
Finansiella poster +201<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> –47
BOKSLUT<br />
Kommentarer till<br />
Resultaträkningen<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> omsättning minskade med 214 MSEK<br />
eller 0,6%. Justerat för valutakurseffekter mellan<br />
åren, –2 146 MSEK, samt jämförbara enheter ökade<br />
omsättningen med 6,8%. Omsättningsökningen kommer<br />
i huvudsak från ökade passagerarintäkter. <strong>SAS</strong><br />
passagerartrafik mätt i RPK, betalda passagerarkilometer,<br />
ökade med 5,2% jämfört med 1995. Enhetsintäkten,<br />
yielden, var valutarensat oförändrad mot<br />
<strong>före</strong>gående år.<br />
Rörelsekostnaderna steg med 880 MSEK eller<br />
2,9%. Korrigerat för valutaeffekter, 1 898 MSEK,<br />
samt jämförbara enheter var kostnadsökningen<br />
10,8%. I <strong>SAS</strong> flygverksamhet ökade rörelsekostnaderna<br />
med 1 094 MSEK, eller 4,0%. Korrigerat för<br />
valutaeffekter var motsvarande ökning 10,3%. Med<br />
hänsyn tagen till volymökning genom ökad produktion<br />
ökade enhetskostnaden med 2,4%. En tredjedel<br />
av enhetskostnadsökningen beror på att det genomsnittliga<br />
bränslepriset ökat med 18% jämfört med<br />
1995. Resterande kan tillskrivas ökade lönekostnader<br />
samt ökade kostnader avseende förbättring av baskvaliteten.<br />
Rörelsekostnaderna är vidare påverkade av reducerade<br />
pensionskostnader på grund av förändrad<br />
behandling av svenska förmånsbaserade kollektiva<br />
pensionsplanerna och ändrat pensionsavtal i Danmark<br />
med netto 165 MSEK (se även Not 24). Pensionskostnaderna<br />
förväntas bli ytterligare reducerade<br />
under 1997.<br />
Rörelse<strong>resultat</strong>et minskade med 1 094 MSEK varav<br />
248 är hänförligt till förändrade valutakurser. Bruttovinstmarginalen<br />
reducerades från 13,5% till 10,4%.<br />
Avskrivningarna var på samma nivå som 1995.<br />
Ökade avskrivningar på grund av fastighetsförvärv<br />
och flygplansinvesteringar kompenserades av reducerade<br />
avskrivningar i samband med försäljningar<br />
främst av flygplan.<br />
Resultatandelar i intressebolag försämrades med<br />
87 MSEK till –15 MSEK. Häri ingår <strong>resultat</strong>försämring<br />
i Spanair S.A. samt negativt <strong>resultat</strong>, –45 MSEK,<br />
i AirBaltic. Det senare beroende på kostnader i samband<br />
med att verksamheten är under uppbyggnad.<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> finansiella poster (netto), uppgick<br />
till –136 (–302) MSEK. Därutöver tillkommer valutakursdifferenser<br />
(netto) om 50 (–151) MSEK.<br />
15<br />
MSEK<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong><br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
–1 000<br />
–1 000<br />
Mar 94 Mar 95 Mar 96 Dec 96<br />
■ Resultat per kvartal<br />
Rullande 12-månaders <strong>resultat</strong><br />
Utvecklingen på valutamarknaden har under <strong>1996</strong><br />
varit relativt stabil. Ökad fokusering kring EMU har<br />
bidragit till en allmän räntenedgång i Europa. Det är<br />
framförallt Europas högräntevalutor som har haft de<br />
största räntenedgångarna. Bland dessa valutor återfinns<br />
SEK, där Riksbanken under <strong>1996</strong> har sänkt den<br />
s.k. reporäntan från 8,9% till 4,1%.<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> räntenetto avviker positivt mot<br />
<strong>före</strong>gående år med 166 MSEK. Avvikelsen består av<br />
realiserade kursvinster i <strong>SAS</strong> obligationsportfölj samt<br />
lägre löpande räntekostnader på en, jämfört med<br />
<strong>före</strong>gående år, lägre genomsnittlig nettoskuld.<br />
Kursutvecklingen för den svenska kronan har<br />
varit gynnsam under <strong>1996</strong>. Förstärkningen av SEKindex<br />
uppgår under året till cirka 2%. Denna förstärkning<br />
inträffade under första halvåret, 6%,<br />
medan den under andra halvåret försvagades med<br />
4%. Sammantaget har utvecklingen givit en positiv<br />
valutaeffekt på <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> finansnetto under<br />
<strong>1996</strong> om 50 MSEK.<br />
Minoritetsandelen består av minoritetens andel i<br />
Scandinavian Multi Access Systems AB (5%).<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel 100<br />
(81) MSEK inkluderar avyttring under <strong>1996</strong> av sju<br />
Boeing 737 till British Midland, 89 MSEK, samt försäljning<br />
av två flygsimulatorer i <strong>SAS</strong> Flight Academy,<br />
11 MSEK.<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er uppgick till 1 815<br />
(2 632) MSEK.<br />
Av dotterbolagens totala <strong>skatt</strong>ekostnad utgjorde<br />
23 (-31) MSEK, latent <strong>skatt</strong>.<br />
0
MSEK<br />
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> Balansräkning (Not<br />
TILLGÅNGAR <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättningstillgångar<br />
Likvida medel – Not 12 11 050 10 078<br />
Kundfordringar<br />
Förutbetalda kostnader och<br />
1 877 1 705<br />
upplupna intäkter 637 714<br />
Övriga fordringar 883 567<br />
Varulager och förråd – Not 13 636 487<br />
Förskott till leverantörer 3 4<br />
Summa omsättningstillgångar 15 086 13 555<br />
Anläggningstillgångar<br />
Spärrkonton – Not 14 0 10<br />
Aktier och andelar – Not 15 63 83<br />
Kapitalandelar i intressebolag – Not 16 653 586<br />
Andra långfristiga fordringar<br />
Goodwill och övriga<br />
290 238<br />
immateriella tillgångar – Not 18<br />
Långfristiga förskott<br />
24 35<br />
till leverantörer – Not 19<br />
Anläggningar: – Not 20<br />
369 781<br />
Nyanläggningar 458 112<br />
Flygplan 11 739 12 170<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och<br />
869 652<br />
serviceutrustning för flygplan 92 60<br />
Övriga inventarier och fordon 1 261 1 145<br />
Byggnader och inredningar 4 794 3 317<br />
Mark och markanläggningar 172 156<br />
Summa anläggningstillgångar 20 784 19 345<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 35 870 32 900<br />
Ställda panter m.m. – Not 28 628 719<br />
16<br />
MSEK<br />
1)<br />
SKULDER OCH EGET KAPITAL <strong>1996</strong> 1995<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörskulder 1 414 1 424<br />
Skatteskulder<br />
Upplupna kostnader<br />
43 53<br />
och förutbetalda intäkter 3 463 3 104<br />
Trafikavräkning (netto) – Not 21 1 645 1 573<br />
Förskott från kunder 14 29<br />
Kortfristig del av långfristiga skulder<br />
Föreslagen utdelning till<br />
950 1 953<br />
moderbolagen 844 1 150<br />
Övriga kortfristiga skulder 1 253 1 276<br />
Summa kortfristiga skulder 9 626 10 562<br />
Långfristiga skulder<br />
Obligationslån – Not 22 2 843 3 459<br />
Övriga lån – Not 23 8 140 5 436<br />
Övriga långfristiga skulder – Not 24 1 476 1 999<br />
Summa långfristiga skulder 12 459 10 894<br />
Förlagslån – Not 25 737 838<br />
Minoritetsintressen<br />
Eget kapital – Not 27<br />
18 18<br />
Insatskapital 11 902 9 868<br />
Övrigt eget kapital 1 038 720<br />
Summa eget kapital<br />
SUMMA SKULDER<br />
13 030 10 588<br />
OCH EGET KAPITAL 35 870 32 900<br />
Ansvarsförbindelser – Not 29<br />
Hyresförpliktelser – Not 30<br />
1 276 1 226<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Likvida medel 11 050 10 078<br />
Övriga räntebärande tillgångar 572 313<br />
Flygplan 12 608 12 822<br />
Övriga tillgångar 11 640 9 687<br />
Tillgångar 35 870 32 900<br />
Rörelseskulder 9 446 9 359<br />
Räntebärande skulder 12 639 12 097<br />
Förlagslån 737 838<br />
Minoritetsintressen 18 18<br />
Eget kapital 13 030 10 588<br />
Skulder och eget kapital 35 870 32 900
TILLGÅNGAR<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> totala tillgångar har ökat med 9% till<br />
35 870 MSEK.<br />
Den kortfristiga likviditeten var vid årsskiftet<br />
11 050 (10 078) MSEK eller 31% (31%) av balansomslutningen.<br />
Ökningen förklaras främst av ett finansieringsöverskott<br />
i motsvarande grad.<br />
I november 1995 tog <strong>SAS</strong> initiativet till att, i samverkan<br />
med Transwede, Malmö Aviation och Skyways,<br />
anmäla den svenska lagstiftningen om miljö<strong>skatt</strong> till<br />
EU-kommissionen, såsom stridande mot EU:s mineraloljedirektiv.<br />
EU-kommissionen har även uttalat sitt<br />
stöd för <strong>SAS</strong> uppfattning. En proposition där lagstiftningen<br />
<strong>före</strong>slås avskaffad fr.o.m. den 1 januari 1997,<br />
antogs av riksdagen i december <strong>1996</strong>. <strong>SAS</strong> driver nu en<br />
domstolsprocess om återkrav av 1995 och <strong>1996</strong> års<br />
avgifter, totalt 229 MSEK. Mot bakgrund av ovanstående<br />
har för <strong>1996</strong> erlagd samt reserverad miljö<strong>skatt</strong>,<br />
116 MSEK, tagits upp som fordran.<br />
Kapitalandelar i intressebolag har ökat med<br />
67 MSEK till 653 MSEK. Årets <strong>resultat</strong>andelar var<br />
negativa med 15 MSEK. Kapitalandelarna har emellertid<br />
ökat på grund av valutakursförändringar med<br />
46 MSEK samt investeringar främst i AirBaltic,<br />
36 MSEK.<br />
Långfristiga förskott till leverantörer av flygmaterial<br />
minskade under året med 412 MSEK. Förskott till<br />
McDonnell Douglas har tagits i anspråk med<br />
594 MSEK i samband med leveranser av sex MD-90<br />
under året. Därutöver har ytterligare 70 MSEK utnyttjats.<br />
Förskott avseende kommande leveranser av bland<br />
annat Boeing 737-600 har erlagts med 252 MSEK.<br />
Bland nyanläggningar ingår 190 MSEK hänförligt<br />
till <strong>SAS</strong> engagemang på Oslos nya flygplats Gardermoen,<br />
samt ny fraktterminal på Köpenhamns flygplats.<br />
Det bokförda värdet på flygplan har minskat med<br />
431 MSEK. Förändringen omfattar investering i MD-90<br />
inklusive tidigare gjorda förskottsbetalningar om<br />
1 476 MSEK samt bullerdämpare avseende DC9-41<br />
och landningsställ till Boeing 767 om 244 MSEK. Avgående<br />
poster är årets avskrivningar 1 211 MSEK samt<br />
avyttrade Boeing 737 m.m., om 940 MSEK.<br />
Ökningen av <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> byggnader är främst<br />
hänförlig till övertagande av fastigheter från <strong>SAS</strong><br />
moderbolag om totalt 1 551 MSEK.<br />
Totalt sysselsatt kapital uppgick vid årsskiftet till<br />
BOKSLUT<br />
Kommentarer till<br />
Balansräkningen<br />
17<br />
MSEK<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
0<br />
92<br />
Finansiell ställning<br />
93<br />
94<br />
■ Eget kapital<br />
■ Skulder<br />
Soliditet<br />
95<br />
96<br />
%<br />
50<br />
27 268 (23 542) MSEK. Genomsnittligt sysselsatt kapital<br />
under året var 25 004 (26 278) MSEK. Avkastningen<br />
på sysselsatt kapital <strong>blev</strong> 10% (15%).<br />
SKULDER<br />
Av de totala skulderna var 13 376 (12 935) MSEK<br />
räntebärande. Häri ingår pensionsskulder med 184<br />
(582) MSEK.<br />
Den räntebärande nettoskulden var per 31 december<br />
<strong>1996</strong> 1 754 (2 544) MSEK. <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> genomsnittliga<br />
nettoskuld har under året varit 2 420 (4 750)<br />
MSEK. En ny lånefacilitet om 310 MUSD för finansiering<br />
av leveranser av Boeing 737 från och med hösten<br />
1998 undertecknades under året. Därutöver har <strong>SAS</strong><br />
outnyttjade certifikatprogram tillgängliga om vardera<br />
2 000 MSEK, 1 500 MDKK och 200 MUSD. Skuldsättningsgraden<br />
per den 31 december <strong>1996</strong> var 0,1 (0,2).<br />
EGET KAPITAL<br />
Eget kapital ökade med 2 442 MSEK till 13 030<br />
MSEK. Utöver årets <strong>resultat</strong> efter <strong>skatt</strong>er berodde<br />
ökningen på kapitaltillskott från <strong>SAS</strong> moderbolag om<br />
1 400 MSEK samt positiva omräkningsdifferenser i<br />
utländska dotter- och intressebolag. Därutöver avgår<br />
<strong>före</strong>slagen utdelning till <strong>SAS</strong> moderbolag om 844<br />
MSEK. Soliditeten var vid årsskiftet 37% (32%) och<br />
avkastning efter <strong>skatt</strong> på eget kapital uppgick till 11%<br />
(18%).<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> Finansieringsanalys<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995<br />
ÅRETS VERKSAMHET<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 815 2 632<br />
Avskrivningar 1 851 1 840<br />
Värderegleringar, nedskrivningar m.m. 66 26<br />
Resultat vid försäljning av anläggningar –63 –95<br />
Övrigt (netto) –31 –88<br />
Medel tillförda från årets verksamhet<br />
Förändring av:<br />
3 638 4 315<br />
Varulager och förråd –34 19<br />
Rörelsefordringar –200 228<br />
Rörelseskulder 410 319<br />
Förändring av rörelsekapital 176 566<br />
Nettofinansiering från årets verksamhet<br />
INVESTERINGAR<br />
3 814 4 881<br />
Flygplan –1 126 –199<br />
Reservmateriel –476 –30<br />
Byggnader, inventarier och övrig utrustning –2 313 –579<br />
Aktier och andelar, goodwill m.m. –35 –291<br />
Förskottsinbetalningar på flygmateriel (netto) –252 –300<br />
Summa investeringar –4 202 –1 399<br />
Försäljning av anläggningstillgångar 1 039 565<br />
Omräkningsdifferenser m.m. 27 54<br />
Nettoinvesteringar –3 136 –780<br />
Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591<br />
Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 0<br />
Finansieringsöverskott<br />
EXTERN FINANSIERING<br />
Upplåning, amortering och förtida inlösen<br />
928 3 510<br />
inkl. valutakursdifferenser (netto) 305 –4 481<br />
Övriga finansiella fordringar/skulder (netto) –259 325<br />
Förändring av minoritetsintresse –2 –1<br />
Extern finansiering (netto)<br />
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL<br />
44 –4 157<br />
enligt balansräkningen 972 –647<br />
Likvida medel vid verksamhetsårets början 10 078 10 725<br />
Likvida medel vid verksamhetsårets slut 11 050 10 078<br />
18
MSEK<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
–2 000<br />
–4 000<br />
–6 000<br />
92<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> kassaflöde <strong>före</strong> förändringar i rörelsekapital<br />
och investeringar uppgick till 3 638 (4 315)<br />
MSEK. Rörelsekapitalet minskade med 176 (566)<br />
MSEK. Såväl rörelsefordringar som rörelseskulder<br />
ökade något under året, generellt som effekt av ökade<br />
volymer i verksamheten.<br />
Investeringar inklusive förskottsbetalningar till<br />
flygplansleverantörer uppgick till 4 202 MSEK, en<br />
ökning med 2 803 MSEK jämfört med 1995. Av investeringarna<br />
svarade <strong>SAS</strong> för 4 132 (1 289) MSEK och<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels för 70 (107) MSEK. Häri<br />
ingår 882 MSEK avseende sex MD-90 som levererades<br />
under året samt 232 MSEK avseende bullerdämpare<br />
för DC9-41. Investeringar i byggnader och mark uppgår<br />
totalt till 1 845 MSEK varav 1 551 MSEK utgör<br />
fastigheter övertagna från <strong>SAS</strong> moderbolag.<br />
Försäljning av anläggningstillgångar genererade<br />
1 039 (565) MSEK och utgörs i huvudsak av intäkter<br />
BOKSLUT<br />
Kommentarer till<br />
Finansieringsanalysen<br />
Kassaflödet 92-96<br />
93<br />
94<br />
■ Rörelsens kassaflöde<br />
■ Avyttringar<br />
■ Kapitaltillskott<br />
95<br />
MSEK<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
–2 000<br />
–4 000<br />
–6 000<br />
96<br />
■ Investeringar<br />
■ Utdelningar<br />
Finansieringsöverskott<br />
19<br />
Investeringar<br />
MSEK MSEK<br />
6 000<br />
6 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
92<br />
93<br />
från försäljningen av sju Boeing 737 till British Midland.<br />
Föregående år avyttrades en Boeing 767 samt<br />
sex Saab 340.<br />
Kassaflödet efter nettoinvesteringar <strong>blev</strong> därmed<br />
678 (4 101) MSEK. Efter utbetalning av medel till<br />
moderbolagen 1 150 (591) MSEK samt erhållet kapitaltillskott<br />
om 1 400 (–) MSEK var finansieringsöverskottet<br />
928 (3 510) MSEK.<br />
De finansiella skulderna ökade med 305 MSEK<br />
under <strong>1996</strong>. Amorteringar, återköp av obligationer<br />
samt minskning av pensionsskulden uppgår till cirka<br />
2 900 MSEK. Nyupplåning i form av finansiell leasing<br />
avseende flygplansleveranser har gjorts med 1 629<br />
MSEK. <strong>SAS</strong> moderbolag har dessutom placerat sin<br />
överskottslikviditet hos <strong>SAS</strong> vilken per 31 december<br />
<strong>1996</strong> uppgick till 1 566 MSEK.<br />
Sammantaget ökade <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> likvida medel<br />
med 972 MSEK.<br />
94<br />
95<br />
96<br />
■ Flygplan och reservmaterial<br />
■ Övrigt<br />
Intern nettofinansiering<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets Resultaträkning (Not<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättning – Not 2 32 408 32 559<br />
Rörelsens kostnader – Not 3 –29 457 –28 732<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar 2 951 3 827<br />
Avskrivningar – Not 4 –1 414 –1 311<br />
Resultat efter avskrivningar 1 537 2 516<br />
Utdelningar – Not 6 16 55<br />
Finansiella poster (netto) – Not 7 –41 –57<br />
Valutakursdifferenser (netto) – Not 7 60 –204<br />
Resultat efter finansiella poster 1 572 2 310<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel – Not 8 – 45<br />
Resultat vid försäljning av aktier m.m. – Not 9 – 11<br />
Övriga rörelseanknutna poster – Not 10 –4 –1<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 1 568 2 365<br />
1 Skatter åvilar <strong>SAS</strong> Konsortiets moderbolag.<br />
20<br />
1)
MSEK<br />
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets Balansräkning (Not<br />
TILLGÅNGAR <strong>1996</strong> 1995<br />
Omsättningstillgångar<br />
Likvida medel – Not 12 10 819 9 820<br />
Fordringar hos dotterbolag 460 780<br />
Kundfordringar<br />
Förutbetalda kostnader och<br />
1 602 1 469<br />
upplupna intäkter 473 555<br />
Övriga fordringar 725 454<br />
Varulager och förråd – Not 13 507 349<br />
Förskott till leverantörer 3 3<br />
Summa omsättningstillgångar 14 589 13 430<br />
Anläggningstillgångar<br />
Aktier och andelar<br />
i dotterbolag – Not 15 1 396 1 351<br />
Andra aktier och andelar – Not 15<br />
Långfristiga fordringar hos dotter-<br />
591 556<br />
och besläktade bolag – Not 17 645 1 313<br />
Andra långfristiga fordringar 205 112<br />
Immateriella tillgångar – Not 18<br />
Långfristiga förskott<br />
22 32<br />
till leverantörer – Not 19<br />
Anläggningar: – Not 20<br />
296 737<br />
Nyanläggningar 442 106<br />
Flygplan 10 864 10 052<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och<br />
845 614<br />
serviceutrustning för flygplan 92 60<br />
Övriga inventarier och fordon 374 314<br />
Byggnader och inredningar 3 131 1 664<br />
Mark och markanläggningar 103 85<br />
Summa anläggningstillgångar 19 006 16 996<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 33 595 30 426<br />
Ställda panter m.m. – Not 28 28 34<br />
21<br />
MSEK<br />
1)<br />
SKULDER OCH EGET KAPITAL <strong>1996</strong> 1995<br />
Kortfristiga skulder<br />
Skulder till dotterbolag 823 687<br />
Leverantörskulder<br />
Upplupna kostnader och<br />
1 086 1 074<br />
förutbetalda intäkter 3 030 2 738<br />
Trafikavräkning (netto) – Not 21 1 645 1 573<br />
Kortfristig del av långfristiga skulder<br />
Föreslagen utdelning till<br />
874 1 862<br />
moderbolagen 844 1 150<br />
Övriga kortfristiga skulder 1 084 1 050<br />
Summa kortfristiga skulder 9 386 10 134<br />
Långfristiga skulder<br />
Obligationslån – Not 22 2 825 3 441<br />
Övriga lån – Not 23 7 313 4 374<br />
Övriga långfristiga skulder – Not 24 1 342 1 771<br />
Summa långfristiga skulder 11 480 9 586<br />
Förlagslån – Not 25<br />
Eget kapital – Not 27<br />
Insatskapital<br />
737 838<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S 3 426 2 819<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA 3 426 2 819<br />
<strong>SAS</strong> Sverige AB 5 140 4 230<br />
Summa eget kapital<br />
SUMMA SKULDER<br />
11 992 9 868<br />
OCH EGET KAPITAL 33 595 30 426<br />
Ansvarsförbindelser – Not 29 1 174 1 124
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets<br />
Finansieringsanalys<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995<br />
ÅRETS VERKSAMHET<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 568 2 365<br />
Avskrivningar 1 414 1 311<br />
Värderegleringar, nedskrivningar m.m. 30 22<br />
Resultat vid försäljning av anläggningar 0 –60<br />
Medel tillförda från årets verksamhet<br />
Förändring av:<br />
3 012 3 638<br />
Varulager och förråd –42 14<br />
Rörelsefordringar –280 157<br />
Rörelseskulder 281 387<br />
Förändring av rörelsekapital –41 558<br />
Nettofinansiering från årets verksamhet<br />
INVESTERINGAR<br />
2 971 4 196<br />
Flygplan –1 269 –199<br />
Reservmateriel –476 –102<br />
Byggnader, inventarier och övrig utrustning –2 064 –361<br />
Aktier och andelar m.m. –35 –283<br />
Förskottsinbetalningar på flygmateriel (netto) –169 –290<br />
Summa investeringar –4 013 –1 235<br />
Försäljning av anläggningstillgångar 13 454<br />
Nettoinvesteringar –4 000 –781<br />
Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591<br />
Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 0<br />
Finansieringsunder-/överskott<br />
EXTERN FINANSIERING<br />
Upplåning, amortering och förtida inlösen<br />
–779 2 824<br />
inkl. valutakursdifferenser (netto) 934 –3 803<br />
Övriga finansiella fordringar/skulder (netto) 844 391<br />
Extern finansiering (netto)<br />
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL<br />
1 778 –3 412<br />
enligt balansräkningen 999 –588<br />
Likvida medel vid verksamhetsårets början 9 820 10 408<br />
Likvida medel vid verksamhetsårets slut 10 819 9 820<br />
22
UTSIKTER<br />
FÖR 1997<br />
Totalmarknaden för flygtjänster på <strong>SAS</strong> marknader<br />
förväntas ha en tillväxt med 5% till 7% under 1997.<br />
Konkurrensen inom flygindustrin förväntas dock<br />
intensifieras ytterligare under 1997 vilket kan leda till<br />
större överkapacitet samt press på priser och intäkter.<br />
För att undgå en försvagning av 1997 års <strong>resultat</strong> i<br />
förhållande till <strong>1996</strong>, arbetas det med en rad <strong>resultat</strong>förbättrande<br />
åtgärder.<br />
BOKSLUT<br />
Stockholm den 17 februari 1997<br />
Hugo Schrøder Bo Berggren Harald Norvik<br />
Anders Eldrup Tony Hagström Bjørn Eidem<br />
Jens Tholstrup Hansen Leif Kindert Ingvar Lilletun<br />
Jan Stenberg<br />
Verkställande direktör och Koncernchef<br />
23<br />
DISPOSITION AV RESULTAT<br />
I <strong>SAS</strong> KONSORTIET<br />
<strong>SAS</strong> moderbolag, <strong>SAS</strong> Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA<br />
samt <strong>SAS</strong> Sverige AB, betalar <strong>skatt</strong> i respektive land<br />
för sina andelar av <strong>SAS</strong> Konsortiets <strong>resultat</strong>.<br />
Styrelsen och verkställande direktören <strong>före</strong>slå <strong>SAS</strong><br />
Representantskap att av verksamhetsårets <strong>resultat</strong> <strong>före</strong><br />
<strong>skatt</strong>er i <strong>SAS</strong> Konsortiet, ett belopp på 844 MSEK överförs<br />
till moderbolagen. Återstående belopp 724 MSEK,<br />
överförs till insatskapitalet i <strong>SAS</strong> Konsortiet som därmed<br />
uppgår till 11 992 MSEK.
ALLMÄNT<br />
Förändrade redovisningsprinciper (Se Not 1).<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> bokslut är upprättat i enlighet med<br />
International Accounting Standards Committees (IASC)<br />
rekommendationer.<br />
För <strong>SAS</strong> Konsortiet tillämpas samma redovisningsprinciper<br />
med undantag för aktier i intressebolag<br />
som för <strong>SAS</strong> Gruppen redovisas enligt kapitalandelsmetoden,<br />
medan för <strong>SAS</strong> Konsortiet tillämpas<br />
anskaffningsmetoden. Även aktier i dotterbolag redovisas<br />
för <strong>SAS</strong> Konsortiet enligt anskaffningsmetoden.<br />
KONCERNREDOVISNING<br />
Definition av koncern- och intressebolag:<br />
Koncernredovisningen omfattar <strong>SAS</strong> Konsortiet,<br />
dess helägda dotterbolag och de delägda dotterbolag i<br />
vilka Konsortiet har ett bestämmande inflytande samt<br />
konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter. Vissa helägda dotterbolag,<br />
som är nära knutna till <strong>SAS</strong> Konsortiets verksamhet,<br />
är direkt inkluderade i Konsortiets redovisning. Se<br />
vidare förteckning över aktier och andelar, Not 15.<br />
Intäkter och kostnader i bolag som förvärvats eller<br />
sålts under året har i <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong>räkning<br />
medtagits endast för den tid de varit i <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> ägo.<br />
Innehav i större intressebolag där <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong><br />
ägande uppgår till minst 20% och högst 50%, redovisas<br />
enligt kapitalandelsmetoden.<br />
KONSOLIDERINGSPRINCIPER<br />
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.<br />
Denna innebär att dotterbolagets tillgångar och<br />
skulder redovisas till marknadsvärde enligt en gjord<br />
förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för<br />
aktier i dotterbolag det beräknade marknadsvärdet av<br />
bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen utgörs<br />
skillnaden av koncernmässig goodwill. Härigenom<br />
ingår i <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> balansräkning eget kapital i förvärvade<br />
bolag endast i den mån det uppkommit efter<br />
förvärvstidpunkten.<br />
Det bokförda värdet på aktier i större intressebolag<br />
redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden.<br />
Detta innebär att <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> kapitalandel i intressebolagen<br />
utgör andelen av eget kapital med hänsyn<br />
taget till latent <strong>skatt</strong> enligt gällande <strong>skatt</strong>esats i<br />
respektive land samt eventuella restvärden på överrespektive<br />
undervärden.<br />
BOKSLUT<br />
Redovisnings- och<br />
värderingsprinciper<br />
24<br />
I <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong>räkning redovisas, som<br />
<strong>resultat</strong>andelar, andelen i intressebolagens <strong>resultat</strong><br />
efter <strong>skatt</strong> justerat för eventuella avskrivningar på –<br />
eller upplösningar av – förvärvade över- respektive<br />
undervärden.<br />
OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERBOLAG<br />
Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut till<br />
svenska kronor tillämpas dagskursmetoden. Detta<br />
innebär att dotterbolagens samtliga tillgångar och<br />
skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga<br />
poster i <strong>resultat</strong>räkningen omräknas till genomsnittskurs.<br />
Omräkningsdifferenser förs direkt till <strong>SAS</strong><br />
<strong>Gruppens</strong> eget kapital.<br />
FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA<br />
SAMT FINANSIELLA INSTRUMENT<br />
Kort- och långfristiga fordringar och skulder i andra<br />
valutor än konsolideringsvalutan (SEK) upptas i balansräkningen<br />
omräknade efter valutakurser på balansdagen.<br />
Såväl realiserade som orealiserade valutakursvinster<br />
och valutakursförluster på fordringar och skulder<br />
redovisas över <strong>resultat</strong>et. (Se även Not 7.)<br />
<strong>SAS</strong> använder olika finansiella instrument i styrning<br />
av bolagets totala valuta- och ränteexponering. Användningen<br />
av dessa instrument måste ses i sammanhang<br />
med ovannämnda fordringar och skulder. De redovisnings-<br />
och värderingsprinciper som tillämpas är följande:<br />
VALUTATERMINER: Finansiella valutaterminer värderas<br />
till marknadsvärdet på balansdagen. Orealiserade<br />
kursvinster eller kursförluster som uppkommer<br />
redovisas över <strong>resultat</strong>et. Skillnaden mellan terminskurs<br />
och dagskurs vid kontraktets ingående (terminspremie)<br />
utgör en räntedifferens, vilken redovisas<br />
under räntenettot. Denna periodiseras över kontraktens<br />
löptid.<br />
VALUTASWAPKONTRAKT: Valutaswapkontrakt värderas<br />
efter marknadsmässiga valutakurser på balansdagen.<br />
Orealiserade kursvinster eller kursförluster<br />
som uppkommer redovisas över <strong>resultat</strong>et. Netto <strong>resultat</strong>effekt<br />
av ränteintäkter och räntekostnader som är<br />
knutna till valutaswapkontrakten periodiseras över<br />
kontraktens löptid och ingår i <strong>resultat</strong>et.
VALUTAOPTIONER: Finansiella valutaoptioner värderas<br />
till marknadsvärdet på balansdagen. Orealiserade<br />
kursvinster eller kursförluster som uppkommer<br />
redovisas över <strong>resultat</strong>et. Optionspremien aktiveras<br />
och periodiseras över optionens löptid.<br />
RÄNTESWAPKONTRAKT: Ränteswapkontraktets<br />
<strong>resultat</strong>effekt (netto) av ränteintäkter och räntekostnader<br />
<strong>resultat</strong>förs löpande. Se vidare Not 26 – Finansiella<br />
instrument.<br />
VALUTAKURSER FÖR NÅGRA VÄSENTLIGA<br />
VALUTOR FRAMGÅR AV FÖLJANDE TABELL:<br />
Balansdagskurs Genomsnittskurs<br />
Valutakurser <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Danmark DKK 100 115,55 120,00 115,72 127,39<br />
Norge NOK 100 106,55 105,20 103,86 112,64<br />
USA<br />
Stor-<br />
USD 6,87 6,67 6,70 7,13<br />
britannien GBP 11,60 10,33 10,46 11,26<br />
Schweiz CHF 100 509,75 579,60 543,78 604,02<br />
Tyskland DEM 100 442,05 464,45 446,06 498,28<br />
Japan<br />
European<br />
Currency<br />
JPY 100 5,93 6,48 6,17 7,63<br />
Unit XEU 8,53 8,54 8,40 9,23<br />
VARULAGER OCH FÖRRÅD<br />
Varulager och förråd är redovisade till det lägsta av<br />
anskaffningsvärde och verkligt värde. Erforderligt<br />
avdrag för inkurans har skett.<br />
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR<br />
Anläggningstillgångar är bokförda till anskaffningskostnad<br />
med avdrag för ackumulerade avskrivningar.<br />
Avskrivningarna sker planenligt efter bedömd<br />
ekonomisk livslängd.<br />
För flygplan tillämpas en linjär avskrivningsmetod<br />
över 15 år med 10% restvärde.<br />
Räntekostnader på förskottsbetalningar hänförliga<br />
till ännu ej levererade flygplan aktiveras. I det fall<br />
beslut fattas att skjuta upp leveranser av flygplan för<br />
vilka förskott erlagts, upphör aktiveringen av räntekostnader.<br />
Vid driftstagande av flygplanen påbörjas<br />
avskrivning på de aktiverade räntorna, enligt<br />
huvudprincipen för flygplan.<br />
Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan<br />
samt övriga inventarier och fordon avskrivs på 5<br />
år. De årliga avskrivningarna på byggnader varierar<br />
mellan 2% och 20%.<br />
Avskrivning på goodwill och övriga immateriella tillgångar<br />
sker över bedömd ekonomisk livslängd, varvid<br />
långsiktiga investeringar av strategisk betydelse för <strong>SAS</strong><br />
BOKSLUT<br />
25<br />
verksamhet avskrivs på upp till 10 år och övriga på 5 år.<br />
Omfattande värdehöjande modifieringar och förbättringar<br />
på anläggningstillgångar aktiveras och<br />
avskrivs över bedömd ekonomisk livslängd.<br />
Investeringar i egna och hyrda lokaler avskrivs i<br />
princip över beräknad livslängd, dock ej överstigande<br />
hyresperioden för hyrda lokaler.<br />
PENSIONSFÖRPLIKTELSER<br />
<strong>SAS</strong> pensionsförpliktelser är i huvudsak säkrade<br />
genom olika pensionsordningar. Dessa varierar<br />
väsentligt på grund av olika lagstiftning och avtal om<br />
tjänstepensionssystem i de enskilda länderna.<br />
För de pensionsordningar, där <strong>SAS</strong> har förpliktat sig<br />
för premiebaserade lösningar, har förpliktelsen gentemot<br />
arbetstagarna upphört när avtalade premier erlagts.<br />
För övriga pensionsordningar där förmånsbaserad<br />
pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän<br />
avtalade pensioner utbetalats. <strong>SAS</strong> gör en beräkning<br />
av pensionsförpliktelserna för de förmånsbaserade<br />
pensionsordningarna baserad på beräkningssättet<br />
enligt FASB87. Beräkningar görs både av Accumulated<br />
Benefit Obligation (ABO) och Projected Benefit<br />
Obligation (PBO). Under ABO är förpliktelserna<br />
baserade på aktuell lön medan under PBO beräknas<br />
förpliktelserna på upp<strong>skatt</strong>ad slutlön. Samtidigt görs<br />
en upp<strong>skatt</strong>ning av fonderade medel. PBO läggs till<br />
grund för redovisning av förpliktelserna.<br />
TRAFIKINTÄKTER<br />
Biljettförsäljning redovisas som trafikintäkt när flygtransporten<br />
genomförts.<br />
Värdet av sålda biljetter som ännu ej utnyttjats<br />
redovisas som kortfristig trafikavräkningsskuld.<br />
Denna reduceras antingen genom att <strong>SAS</strong> eller annat<br />
flygbolag genomför transporten eller efter krav om<br />
återbetalning från passageraren.<br />
Del av trafikavräkningsskulden täcker sålda biljetter<br />
som bedöms förbli outnyttjade. Årligen görs en<br />
upp<strong>skatt</strong>ning av outnyttjade biljetters förväntade<br />
andel av trafikavräkningsskulden. Denna reserv<br />
intäktförs nästföljande år.<br />
EUROBONUS<br />
<strong>SAS</strong> gör löpande avsättningar i takt med att poäng<br />
intjänas för de marginella kostnader som är förknippade<br />
med att tillhandahålla gratis resande i utbyte<br />
mot inlösen av EuroBonusmedlemmarnas innestående<br />
bonuspoäng.<br />
UNDERHÅLLSKOSTNADER<br />
Rutinmässigt flygplansunderhåll och reparationer<br />
kostnadsförs löpande.
Periodisering av framtida externa kostnader för<br />
tungt underhåll inklusive motorunderhåll görs avseende<br />
flygplanstypen MD-80. Detta underhåll genomförs<br />
i genomsnitt vart tionde år och årlig avsättning<br />
per flygplan uppgår till 1,5 MSEK. För Boeing 767<br />
görs avsättningar för framtida motorunderhåll och<br />
för Fokker F-50 (ingående i Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter)<br />
för framtida underhållskostnader.<br />
<strong>SAS</strong> KONSORTIET<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> redovisning är upprättad i enlighet<br />
med IASC’s rekommendationer. De i <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
tillämpade principerna avviker av hänsyn till lokala<br />
bestämmelser för redovisning och be<strong>skatt</strong>ning i Sverige<br />
och Norge främst genom att aktieinnehav i dotteroch<br />
intressebolag redovisas till anskaffningskostnad,<br />
och att erhållen utdelning förs över <strong>resultat</strong>et.<br />
DEFINITIONER AV ANVÄNDA<br />
BEGREPP I ÅRSREDOVISNINGEN:<br />
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL. Resultat efter<br />
<strong>skatt</strong> i relation till genomsnittligt eget kapital. Skatt<br />
på <strong>SAS</strong> Konsortiets och Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuters<br />
<strong>resultat</strong> beräknas härvid med en schablon<strong>skatt</strong>esats<br />
om 29,7% (vägd genomsnittlig <strong>skatt</strong>esats för Danmark,<br />
Norge och Sverige).<br />
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL. Resultat<br />
efter avskrivningar m.m. ökat med finansiella intäkter<br />
i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital. Med<br />
sysselsatt kapital avses totalt kapital enligt balansräkningen<br />
med räntefria skulder frånräknade.<br />
BETALDA PASSAGERARKM (RPK). Antalet betalande<br />
passagerare multiplicerat med den sträcka i km<br />
som dessa flygs.<br />
BETALDA TONKM (RTK). Antalet ton betald trafik<br />
multiplicerat med den sträcka i km som denna trafik<br />
flygs.<br />
BREAK EVEN-LASTFAKTOR. Den lastfaktor som<br />
gör att trafikintäkten är lika stor som driftskostnaderna.<br />
BRUTTOVINSTMARGINAL. Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong><br />
avskrivningar m.m. i relation till omsättning.<br />
BOKSLUT<br />
26<br />
ENHETSINTÄKT (YIELD). Genomsnittlig trafikintäkt<br />
per RTK.<br />
ENHETSKOSTNAD. Genomsnittlig driftskostnad per<br />
ATK.<br />
KABINFAKTOR PASSAGERARE. Relationen mellan<br />
RPK och ASK i %.<br />
NETTOFINANSIERING FRÅN VERKSAMHETEN.<br />
Internt tillförda medel inklusive rörelsekapitalförändring.<br />
NETTOSKULD. Räntebärande skulder minskat med<br />
räntebärande tillgångar.<br />
NETTOVINSTMARGINAL. Resultat efter finansiella<br />
poster i relation till omsättning.<br />
OFFERERADE PLATSKM (ASK). Antalet tillgängliga<br />
passagerarsäten multiplicerad med den sträcka<br />
som dessa flygs.<br />
OFFERERADE TONKM (ATK). Antalet tillgängliga<br />
kapacitetston för transport av både passagerare,<br />
frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som<br />
kapaciteten flygs.<br />
REGULARITET. Andelen genomförda flygningar i<br />
relation till tidtabellagda flygningar exkl. flygningar<br />
som ställts in av kommersiella skäl.<br />
RÄNTETÄCKNINGSGRAD. Resultat efter avskrivningar<br />
m.m. ökat med finansiella intäkter i relation<br />
till finansiella kostnader.<br />
SKULDSÄTTNINGSGRAD. Räntebärande skulder<br />
minskat med räntebärande tillgångar i relation till<br />
eget kapital.<br />
SOLIDITET. Eget kapital plus latent <strong>skatt</strong>eskuld och<br />
minoritetsintressen i relation till balansomslutningen.<br />
TOTAL LASTFAKTOR. Den andel av total tillgänglig<br />
kapacitet som är såld och flugen. Relationen mellan<br />
RTK och ATK i %.
Not 1 – Förändrade redovisningsprinciper<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen<br />
För att uppnå jämförbarhet mellan <strong>1996</strong> och 1995 års redovisningar,<br />
har vissa poster avseende räkenskapsåret 1995<br />
omklassificerats.<br />
Not 2 – Omsättning<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Trafikintäkter: Passagerare 25 390 25 647<br />
Frakt 1 481 1 378<br />
Post 225 259<br />
Övrigt 965 670<br />
Övriga rörelseintäkter 4 347 4 605<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets omsättning 32 408 32 559<br />
Dotterbolagens omsättning 3 015 3 051<br />
Koncernelimineringar –234 –207<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> omsättning 35 189 35 403<br />
<strong>SAS</strong> trafikintäkter redovisas med avdrag för lämnade rabatter<br />
vilka uppgick till 2 343 (2 081) MSEK.<br />
Not 3 – Rörelsens kostnader<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Personalkostnader 10 184 10 115<br />
Försäljningsomkostnader 2 112 2 047<br />
Flygbränsle 2 109 1 752<br />
Luftfartsavgifter 3 746 3 967<br />
Måltidskostnader 1 311 1 207<br />
Hanteringskostnader 1 419 1 401<br />
Övriga rörelsekostnader 10 640 10 152<br />
Summa 31 521 30 641<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Personalkostnader 8 585 8 527<br />
Försäljningsomkostnader 2 112 2 047<br />
Flygbränsle 2 114 1 756<br />
Luftfartsavgifter 3 744 3 965<br />
Måltidskostnader 1 311 1 207<br />
Hanteringskostnader 1 419 1 401<br />
Övriga rörelsekostnader 10 172 9 829<br />
Summa 29 457 28 732<br />
Konsortiets övriga rörelsekostnader omfattar köpta tjänster,<br />
materiel m.m.<br />
BOKSLUT<br />
Noter Bokslutet<br />
27<br />
är uttryckt i miljoner svenska<br />
kronor (MSEK) om inte annat anges.<br />
Not 4 – Avskrivningar<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen<br />
Goodwill och immateriella<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
tillgångar 11 29<br />
Flygplan 1 211 1 215<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och<br />
52 64<br />
serviceutrustning för flygplan 25 33<br />
Övriga inventarier och fordon 359 354<br />
Byggnader och inredningar 192 144<br />
Markanläggningar 1 1<br />
Summa 1 851 1 840<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Immateriella tillgångar 10 10<br />
Flygplan 1 052 989<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och<br />
53 58<br />
serviceutrustning för flygplan 25 33<br />
Övriga inventarier och fordon 144 137<br />
Byggnader och inredningar 129 83<br />
Markanläggningar 1 1<br />
Summa 1 414 1 311<br />
Not 5 – Resultatandelar i intressebolag<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Airlines of Britain Holdings PLC (ABH) 1<br />
5 2<br />
Spanair S.A. –14 8<br />
Grønlandsfly A/S 2 7<br />
Polygon Insurance Company Ltd 25 21<br />
AirBaltic Corporation SIA<br />
Københavns Lufthavns<br />
–45 –<br />
Forretningscenter K/S<br />
Casinos Denmark A/S<br />
– 25<br />
/Casino Copenhagen K/S 11 10<br />
Övriga 1 –1<br />
Summa –15 72<br />
1<br />
Resultatandelen iinkluderar avskrivning på goodwill med 27 (29) samt korrigering<br />
av <strong>före</strong>gående års <strong>resultat</strong> med 8 (22).<br />
<strong>SAS</strong> <strong>resultat</strong>andel i intressebolag har i vissa fall baserats på<br />
preliminära ej reviderade bokslut från bolagen.<br />
Not 6 – Utdelningar<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
Utdelningar från:<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
<strong>SAS</strong> Trading Holding A/S 10 48<br />
<strong>SAS</strong> Media Partner AB 2 5<br />
Utdelningar från dotterbolag 12 53<br />
Utdelningar från övriga bolag 4 2<br />
Summa utdelningar 16 55
Not 7 – Finansiella poster<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Ränteintäkter 740 1 002<br />
Räntekostnader –859 –1 287<br />
Räntor (netto) –119 –285<br />
Övrigt –17 –17<br />
Valutakursdifferenser (netto) 50 –151<br />
Finansiella poster (netto) –86 –453<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Räntor från dotterbolag 120 242<br />
Andra ränteintäkter 734 1 003<br />
Ränteintäkter 854 1 245<br />
Räntor till dotterbolag –84 –114<br />
Andra räntekostnader –798 –1 178<br />
Räntekostnader –882 –1 292<br />
Räntor (netto) –28 –47<br />
Övrigt –13 –10<br />
Valutakursdifferenser (netto) 60 –204<br />
Finansiella poster (netto) 19 –261<br />
Not 8 – Resultat vid försäljning av flygmateriel<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
<strong>SAS</strong> – avyttring av sju Boeing 737 89 –<br />
<strong>SAS</strong> – avyttring av en Boeing 767 – 52<br />
<strong>SAS</strong> – avyttring av sex Saab 340<br />
<strong>SAS</strong> Flight Academy –<br />
– 29<br />
avyttring flygsimulatorer 11 –<br />
Summa 100 81<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
<strong>SAS</strong> – avyttring av en Boeing 767 – 52<br />
<strong>SAS</strong> – avyttring av en Saab 340 – –7<br />
Summa – 45<br />
Not 9 – Resultat vid försäljning av aktier m.m.<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen<br />
Återföring av reserv för<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
garantiåtagande – 4<br />
Fastigheter – 1<br />
Aktier – 5<br />
Summa – 10<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
Återföring av reserv för<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
garantiåtagande – 4<br />
Fastigheter – 3<br />
Aktier – 4<br />
Summa – 11<br />
Not 10 – Övriga rörelseanknutna poster<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
Aktieägartillskott till<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
dotter- och intressebolag<br />
Återföring av nedskrivning av<br />
–45 –1<br />
fordringar hos dotterbolag 41 –<br />
Summa –4 –1<br />
BOKSLUT<br />
28<br />
Not 11 – Dotterbolagens <strong>skatt</strong>er<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Skatt i dotterbolagen<br />
Minoritetsandel i<br />
–62 –54<br />
dotterbolagens <strong>skatt</strong>er<br />
Avsatt(–)/upplöst(+) latent <strong>skatt</strong><br />
0 1<br />
hänförlig till obe<strong>skatt</strong>ade reserver 23 –31<br />
Minoritetsandel i upplöst latent <strong>skatt</strong> 0 –<br />
Summa –39 –84<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> <strong>resultat</strong>- och balansräkningar innehåller endast<br />
dotter- och intressebolagens <strong>skatt</strong>er, eftersom <strong>skatt</strong>skyldigheten<br />
i Danmark, Norge och Sverige avseende Konsortiernas<br />
verksamhet åvilar Konsortiernas moderbolag.<br />
Skatten under perioden är beräknad som betald <strong>skatt</strong> samt<br />
beräknad <strong>skatt</strong> på under perioden gjorda <strong>skatt</strong>emässiga<br />
dispositioner. Tidigare perioders reservavsättningar har uppdelats<br />
på latent <strong>skatt</strong> respektive eget kapital.<br />
Not 12 – Likvida medel<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Kassa och bank 717 648<br />
Kortfristiga placeringar 10 333 9 430<br />
Summa likvida medel 11 050 10 078<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Kassa och bank 524 450<br />
Kortfristiga placeringar 10 295 9 370<br />
Summa likvida medel 10 819 9 820<br />
Kortfristiga placeringar per 31 december <strong>1996</strong> bestod till<br />
största delen av specialinlåning i bank och placering i<br />
statspapper. Obligationsinnehavet har upptagits till det lägsta<br />
av anskaffningsvärde och verkligt värde. I kortfristiga placeringar<br />
ingår även spärrade medel på <strong>skatt</strong>eavdragskonto i<br />
Norge med 88 (82).<br />
Per 31 december <strong>1996</strong> nettoredovisades oavslutade räntearbitrageaffärer<br />
med 0 (67). Någon pantsättning har ej<br />
skett.<br />
Not 13 – Varulager och förråd<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Förråd, flygmateriel 380 248<br />
Förråd, övrigt 26 65<br />
Varulager 230 174<br />
Summa 636 487<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Förråd, flygmateriel 377 242<br />
Förråd, övrigt 20 65<br />
Varulager 110 42<br />
Summa 507 349<br />
Not 14 – Spärrkonton<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Investeringsfonder – 10<br />
Summa – 10
BOKSLUT<br />
Not 15 – Aktier och andelar Nominellt MSEK<br />
Antal värde i Bokfört<br />
aktier % 1 000-tal värde<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
Dotterbolag<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels AS, Oslo 7 000 000 100 NOK 700 000 775,0<br />
Linjeflyg AB, Stockholm 2 000 000 100 SEK 200 000 341,4<br />
<strong>SAS</strong> Flight Academy Holding AB, Stockholm 20 000 100 SEK 2 000 100,0<br />
Linjeflyg Leasing HB, Stockholm 79 SEK 73,6<br />
Scandinavian Airlines Data Holding A/S, Köpenhamn 25 000 100 DKK 25 000 44,6<br />
Scandinavian Multi Access Systems AB, Stockholm 190 000 95 SEK 19 000 19,5<br />
<strong>SAS</strong> Media Partner AB, Stockholm 5 000 100 SEK 500 12,3<br />
<strong>SAS</strong> Ejendom A/S, Köpenhamn 20 000 100 DKK 20 000 11,0<br />
<strong>SAS</strong> Capital B.V., Rotterdam 501 100 NLG 2 500 7,7<br />
Jetpak AB, Stockholm 50 000 100 SEK 5 000 7,5<br />
<strong>SAS</strong> Trading Holding A/S, Köpenhamn 300 100 DKK 300 0,9<br />
Jetpak A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,5<br />
<strong>SAS</strong> Flight Support AB, Stockholm 5 000 100 SEK 500 0,5<br />
<strong>SAS</strong> Oil Denmark A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,5<br />
<strong>SAS</strong> Cargo Center A/S, Köpenhamn 500 100 DKK 500 0,4<br />
Övriga 1,0<br />
Summa aktier och andelar i dotterbolag 1 396,4<br />
Scandinavian Airlines System of North America Inc. samt <strong>SAS</strong> France S.A. ägda till 100 procent, med bokförda värden på 1,4,<br />
är direkt inkluderade i <strong>SAS</strong> Konsortiets räkenskaper.<br />
Nominellt MSEK<br />
Antal värde i Bokfört<br />
aktier % 1 000-tal värde<br />
Intressebolag<br />
Airlines of Britain Holdings PLC (ABH), Derby 26 035 317 40,0 GBP 6 509 337,8<br />
Spanair S.A., Mallorca 1 519 000 49 ESP 1 519 000 88,1<br />
Polygon Insurance Company Ltd, Guernsey 15 407 316 30,81 GBP 15 407 86,2<br />
AirBaltic Corporation SIA, Riga 68 220 28,5 USD 6822 48,9<br />
Grønlandsfly A/S, Nuuk 286 37,5 DKK 9 000 22,6<br />
Copenhagen Excursions A/S, Köpenhamn 106 25 DKK 300 1,2<br />
Aviation Holdings PLC 31 799 124 26,78 USD 3 180 0,0<br />
Övriga 0,5<br />
Summa intressebolag 585,3<br />
Övriga bolag<br />
SITA Telecommunications Holding N.V., Amsterdam 66 272 1,3 NLG 7 2,1<br />
Dar-es-Salaam Airport Handling Co Ltd, Dar-es-Salaam 27 000 15 TZS 2 700 1,4<br />
Amadeus Marketing S.A., Madrid 17 800 7,9 ESP 178 000 1,0<br />
Airline Tariff Publishing Company, Washington D.C. 17 737 4,2 USD 18 0,4<br />
Övriga 0,5<br />
Summa övriga bolag 5,4<br />
Summa andra aktier och andelar 590,7<br />
29
forts Not 15<br />
Not 16 – Kapitalandelar i intressebolag<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Airlines of Britain Holdings PLC (ABH) 388 349<br />
Polygon Insurance Company Ltd 185 142<br />
Grønlandsfly A/S 62 64<br />
Spanair S.A. 62 80<br />
AirBaltic Corporation SIA 3 –<br />
Airnet I/S<br />
Casinos Denmark A/S<br />
14 9<br />
/Casino Copenhagen K/S 8 17<br />
Övriga 11 5<br />
Aktiereserv –80 –80<br />
Summa 653 586<br />
Kapitalandel i intressebolag inkluderar förvärvat övervärde i<br />
ABH med 143 (154).<br />
Not 17 – Långfristiga fordringar hos<br />
dotter- och besläktade bolag<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Linjeflyg Leasing HB 0 909<br />
Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter 88 178<br />
<strong>SAS</strong> Flight Academy AB<br />
Scandinavian Airlines Data<br />
75 100<br />
Denmark A/S 81 –<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels AS 269 5<br />
<strong>SAS</strong> Oil Denmark A/S<br />
Scandinavian Multi Access<br />
18 21<br />
Systems AB<br />
Scandinavian Airlines Data<br />
50 50<br />
Sweden AB 50 50<br />
<strong>SAS</strong> Flight Support AB 14 –<br />
Summa 645 1 313<br />
BOKSLUT<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen<br />
Aktier och andelar<br />
Copenhagen International Hotels K/S, Köpenhamn 1 343 11,3 DKK 134 48,5<br />
Oslo Plaza, Oslo 3 100 10 NOK 3 100 7,5<br />
Övriga 1,5<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets innehav i övriga bolag 5,4<br />
Summa aktier och andelar 62,9<br />
Intressebolag ägda av andra koncernbolag<br />
30<br />
Bokfört<br />
värde<br />
i <strong>SAS</strong>-<br />
Gruppen<br />
Airnet I/S – 50 DKK 4 000 14,1<br />
Casinos Denmark A/S/Casinos Copenhagen K/S 1 000 50 DKK 1 000 5,8<br />
European Aviation College S.A. 34 300 49 ESP 34 300 1,7<br />
Förvaltningsaktiebolaget Terminalen AB 376 50 SEK 38 1,0<br />
LTS Flygtaxi AB 4 750 50 SEK 475 0,5<br />
Intressebolag ägda av andra koncernbolag ingår ej i <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> bokförda värde på aktier och andelar. Dessa redovisas<br />
tillsammans med Konsortiets intressebolag som kapitalandelar i intressebolag, se not 16.<br />
Not 18 – Goodwill och övriga immateriella tillgångar<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Koncernmässig goodwill 2 3<br />
Övriga immateriella tillgångar 22 32<br />
Summa 24 35<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Övriga immateriella tillgångar 22 32<br />
Summa 22 32<br />
Övriga immateriella tillgångar utgör nettobokförda värden<br />
av det engångsbelopp som utbetalades för <strong>SAS</strong> tillgång och<br />
nyttjanderätt till terminalen på Newark-flygplatsen utanför<br />
New York 22 (32).<br />
Not 19 – Långfristiga förskott till leverantörer<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Boeing (B-737) 156 –<br />
Boeing (B-767) – 62<br />
McDonnell Douglas (MD-90) 140 651<br />
Övrigt (motormateriel) – 24<br />
Summa 296 737<br />
I <strong>SAS</strong> Gruppen ingår därutöver långfristiga förskott i dotterbolag<br />
med 73 (44).
Flygplanens bokförda värde har i <strong>SAS</strong> Konsortiet ändrats enligt<br />
följande:<br />
Anskaffningsvärde:<br />
Per 31 december 1995 14 385<br />
Investeringar 1 864<br />
Försäljningar <strong>1996</strong> – 16 249<br />
Ackumulerade avskrivningar:<br />
Per 31 december 1995 4 333<br />
Avskrivning <strong>1996</strong> 1 052<br />
Återförd avskrivning vid försäljning – 5 385<br />
Bokfört värde:<br />
Per 31 december <strong>1996</strong> 10 864<br />
Av tidigare års flygplansanskaffningar har 30 Douglas MD-80<br />
och 5 Boeing 767 förvärvats, formellt genom finansiella leasingavtal,<br />
med löptider på 10-17 år. Även förvärv under <strong>1996</strong><br />
av 6 Douglas MD-90 tillhör denna kategori.<br />
För 15 av Douglas MD-80 flygplanen gäller att <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
med banker har avtalat att bankerna för Konsortiets räkning<br />
skall erlägga samtliga löpande leasingavgifter samt överenskommet<br />
restvärde vid respektive leasingperiods utgång. Konsortiet<br />
har till bankerna oåterkalleligt erlagt belopp svarande<br />
mot full likvid för dessa betalningar. Det samlade nominella värdet<br />
av bankernas betalningsskyldighet för Konsortiets räkning<br />
uppgick per 31 december <strong>1996</strong> till 1 671 (1 911).<br />
BOKSLUT<br />
Not 20 – Anläggningar<br />
Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Nyanläggningar 458 112 – – 458 112<br />
Flygplan 1<br />
2<br />
18 152 17 648 6 413 5 478 11 739 12 170<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och serviceutrustning<br />
1 346 953 477 301 869 652<br />
för flygplan 569 518 477 458 92 60<br />
Övriga inventarier och fordon 4 053 4 052 2 792 2 907 1 261 1 145<br />
Byggnader och inredningar 6 138 4 533 1 344 1 216 4 794 3 317<br />
Mark och markanläggningar 180 162 8 6 172 156<br />
Summa 30 896 27 978 11 511 10 366 19 385 17 612<br />
Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Nyanläggningar 442 106 – – 442 106<br />
Flygplan 16 249 14 385 5 385 4 333 10 864 10 052<br />
Reservmotorer och reservdelar<br />
Verkstadsinventarier och serviceutrustning<br />
1 312 900 467 286 845 614<br />
för flygplan 569 518 477 458 92 60<br />
Övriga inventarier och fordon 1 420 1 159 1 046 845 374 314<br />
Byggnader och inredningar 3 775 2 197 644 533 3 131 1 664<br />
Mark och markanläggningar 110 92 7 7 103 85<br />
Summa 23 877 19 357 8 026 6 462 15 851 12 895<br />
1 Försäkringsvärdet för flygplanen i <strong>SAS</strong> Gruppen per 31 december <strong>1996</strong> uppgick till 24 671 MSEK. Häri ingår försäkringsvärde för inhyrda flygplan med 6 226 MSEK.<br />
2 Upp<strong>skatt</strong>at marknadsvärde i svenska kronor översteg, på balansdagen den 31 december <strong>1996</strong>, bokfört värde med 1 500 MSEK.<br />
31<br />
Med avseende på övriga leasade flygplan är leasingavtalens<br />
utformning sådan (särskilt vad avser <strong>SAS</strong> köpoption under löptiden<br />
och vid leasingavtalets slut samt den ekonomiska risk <strong>SAS</strong><br />
har vad avser flygplanens värde) att avtalen ur <strong>SAS</strong> synpunkt är<br />
att jämföra med köp.<br />
De 41 (35) flygplanen ingår i balansräkningen med 5 777<br />
(4 738).<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets flygplansinnehav kan specificeras enligt<br />
följande:<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Ägda 5 087 5 314<br />
Formellt leasade (betalda) 1 289 1 442<br />
Övriga leasade 4 488 3 296<br />
Bokfört värde 10 864 10 052<br />
Härtill kommer följande flygplan i <strong>SAS</strong> Gruppen:<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Ägda 679 1 767<br />
Formellt leasade (betalda) 30 42<br />
Övriga leasade 166 309<br />
Bokfört värde 875 2 118
Not 21 – Trafikavräkning (netto)<br />
Trafikavräkningsskulden utgörs av sålda outnyttjade biljetter, se<br />
principavsnittet sid 25.<br />
Den i trafikavräkningsskulden estimerade reserven uppgick<br />
per 31 december <strong>1996</strong> till 412 (443) både i <strong>SAS</strong> Gruppen och<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet.<br />
Not 22 – Obligationslån<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets obligationslån, uppgick till 3 249 (4 578).<br />
Specifikation på enskilda lån:<br />
Återstående<br />
skuld<br />
Emitterat belopp Räntesats % Löptid i MSEK<br />
50 milj. US Dollar 10,650 88/08 343<br />
700 milj. Franska francs 9,250 89/99 424<br />
200 milj. US Dollar 10,000 89/99 677<br />
200 milj. US Dollar 9,125 89/99 737<br />
500 milj. Danska kronor 9,000 90/00 124<br />
200 milj. Svenska kronor 14,000 90/00 181<br />
10 000 milj. Japanska yen 6,921 90/97 424<br />
10 000 milj. Japanska yen 6,100 91/01 339<br />
Summa 3 249<br />
Avgår amorteringar 1997 –424<br />
Summa 2 825<br />
I <strong>SAS</strong> Gruppen tillkommer:<br />
15 milj. Danska kronor 11,000 87/98 18<br />
Summa 2 843<br />
Flertalet av ovanstående lån är omlagda till andra valutor och<br />
andra räntebindningstider genom ingångna valuta- och ränteswapavtal<br />
samt valutaterminer. Skuldens valutaexponering är<br />
därmed förändrad så att skulden i huvudsak utgör exponering i<br />
europeiska valutor, se Not 26.<br />
Egna obligationer för totalt 157 (702) har återköpts och<br />
nettoredovisas under denna balanspost.<br />
Not 23 – Övriga lån<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
Lån från <strong>SAS</strong> moderbolag* 1 566 –<br />
Finansiella leasar 5 944 4 731<br />
Övriga lån 1 147 1 514<br />
Summa <strong>före</strong> amortering<br />
Avgår amortering 1997<br />
8 657 6 245<br />
resp. <strong>1996</strong><br />
Övriga lån enligt<br />
–517 –809<br />
balansräkningen 8 140 5 436<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Lån från <strong>SAS</strong> moderbolag 1 566 –<br />
Finansiella leasar 5 720 4 330<br />
Övriga lån 466 750<br />
Summa <strong>före</strong> amortering<br />
Avgår amortering 1997<br />
7 752 5 080<br />
resp. <strong>1996</strong><br />
Övriga lån enligt<br />
–439 –706<br />
balansräkningen 7 313 4 374<br />
* Underliggande låneavtal avseende lån från <strong>SAS</strong> moderbolag är långfristiga.<br />
Respektive moderbolag har dock möjlighet, att under perioden disponera dessa<br />
medel.<br />
BOKSLUT<br />
32<br />
forts Not 23<br />
Valutaexponering, se Not 26.<br />
Lånen för Konsortiet förfaller till betalning enligt följande:<br />
1997 439<br />
1998 511<br />
1999 781<br />
2000 eller senare 6 021<br />
Summa<br />
Not 24 – Övriga långfristiga skulder<br />
7 752<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>1996</strong> 1995<br />
PRI 18 18<br />
Pensionsskuld 166 564<br />
Övriga personalförpliktelser 252 264<br />
Latenta <strong>skatt</strong>er 137 161<br />
Övriga skulder 903 992<br />
Summa 1 476 1 999<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>1996</strong> 1995<br />
Pensionsskuld 196 549<br />
Övriga personalförpliktelser 252 264<br />
Övriga skulder 894 958<br />
Summa 1 342 1 771<br />
<strong>SAS</strong> redovisar pensionsskulden enligt PBO (Projected Benefit Obligation).<br />
De differenser som uppstod vid övergången till denna redovisningsprincip<br />
benämns “Implementeringsdifferenser”.<br />
Vid beräkning av <strong>SAS</strong> pensionsförpliktelser har följande långsiktiga<br />
ekonomiska förutsättningar fastslagits såsom gällande för <strong>SAS</strong><br />
Gruppen och därmed representerande ett vägt genomsnitt:<br />
Diskonteringsränta 6,8%<br />
Långsiktig avkastning 8,0 %<br />
Inflation 3,0 %<br />
Framtida lönejustering 3,0 %<br />
Framtida justering av löpande pensioner 3,0 %<br />
I bokslutet är förpliktelserna i <strong>SAS</strong> Konsortiet inkluderade på det<br />
sätt som framgår i tabellen här intill. Implementeringsdifferenserna<br />
och estimatavvikelserna periodiseras över genomsnittlig kvarvarande<br />
intjäningstid för yrkesaktiva. Posten<br />
”ej amorterade estimatavvikelser” innehåller aktuariemässiga<br />
beräkningsdifferenser. Posten ”ej amorterade planändringar”<br />
innehåller förändringar till följd av ändringar i pensionsplaner.<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995<br />
Årets pensionsintjäning<br />
Årets avkastning på<br />
–1 673 –1 106<br />
fonderade medel<br />
Årets amorteringar av implementeringsdifferenser,estimat-<br />
1 350 681<br />
avvikelser och planändringar –160 –96<br />
Under 1995 kostnadsfördes inbetalda<br />
premier för de förmånsbaserade<br />
kollektiva pensionplanerna i Sverige.<br />
För <strong>1996</strong> är kostnaden inkluderad<br />
–483 –521<br />
i årets pensionsintjäning enligt ovan<br />
Årets pensionskostnad, netto,<br />
– –195<br />
avseende förmånsbaserade ordningar –483 –716<br />
Förändringen i kostnad är en konsekvens av förändrad behandling<br />
av de svenska kollektiva pensionsplanerna.<br />
I tillägg betalas i Danmark premier för premiebaserade ordningar.
forts Not 24<br />
Status per den 31 december <strong>1996</strong> 1995<br />
Fonderade medel 14 398 12 889<br />
Pensionsförpliktelser enligt PBO<br />
Differens fonderade medel<br />
–13 905 –13 181<br />
och PBO<br />
Ej <strong>resultat</strong>förda belopp:<br />
Ej intäktsförda<br />
493 –292<br />
implementeringsdifferenser<br />
Ej kostnadsförda estimat-<br />
–1 058 –810<br />
avvikelser<br />
Ej kostnadsförda<br />
288 468<br />
planändringar 81 –689 85 –257<br />
Bokförd pensionsskuld 196 549<br />
De flesta pensionsordningarna i Skandinavien är förmånsbaserade.<br />
Merparten av pensionsordningarna är säkrade<br />
genom försäkringsbolag eller pensionskassor.<br />
Siffrorna för status per 31 december 1995 är ändrade för<br />
att vara jämförbara med <strong>1996</strong>. Den största ordningen i Danmark,<br />
pensionsförpliktelser för markanställda, har ändrat<br />
karaktär. Den del av ordningen som är ändrad till att vara en<br />
premiebaserad ordning har tagits ur ovanstående tabell för<br />
1995. Vidare har i tabellen tagits med jämförbara tal för 1995<br />
för de förmånsbaserade kollektiva pensionsplanerna i Sverige.<br />
Tidigare har de sist nämnda behandlats som premiebaserade<br />
ordningar eftersom information för att <strong>före</strong>ta beräkningen<br />
inte <strong>före</strong>legat. Under <strong>1996</strong> har information kunnat inhämtas<br />
och ordningen är därmed medtagen och inkluderad i tabellen<br />
båda åren.<br />
Den normala pensionsåldern för flygande personal i <strong>SAS</strong> är<br />
60 år. Enligt avtal med <strong>SAS</strong> piloter i Danmark, Norge och Sverige<br />
samt kabinanställda i Sverige och Norge medges frivillig<br />
förtida avgång med pension från tidigast 55 år. <strong>SAS</strong> har även<br />
utfäst sig att för piloter vilka förlorar sin licens betala pension<br />
fram till ordinarie pensionsålder, 60 år. Kabinpersonal<br />
anställd i Sverige försäkras med 65 års pensionsålder men<br />
vid fyllda 50 år sänks pensionsåldern till 60 år. Det sannolika<br />
nuvärdet för samtliga dessa åtaganden inkluderas i <strong>SAS</strong><br />
beräknade totala pensionsförpliktelse enligt ovan.<br />
Övriga personalförpliktelser innefattar långfristiga åtaganden<br />
som <strong>SAS</strong> påtagit sig i samband med tidigare års åtgärdsprogram.<br />
Latenta <strong>skatt</strong>er är hänförliga till dotterbolagens obe<strong>skatt</strong>ade<br />
reserver och är beräknade enligt full<strong>skatt</strong>emetoden (beräknad<br />
<strong>skatt</strong> på gjorda bokslutsdispositioner).<br />
BOKSLUT<br />
33<br />
Not 25 – Förlagslån<br />
Under verksamhetsåret 1985/86 emitterat förlagslån på<br />
200 miljoner schweiziska francs. Lånet löper utan fastställd förfallodag.<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet har exklusiv rätt att säga upp lånet<br />
vart femte år. Räntesatsen fastställs för perioder om 10 år och<br />
uppgår fr.o.m. <strong>1996</strong> till 3,625% per år. Under tidigare år har<br />
<strong>SAS</strong> återköpt obligationer för nominellt 55,3 miljoner schweiziska<br />
francs varefter lånet uppgår till 144,7 miljoner schweiziska<br />
francs.<br />
Not 26 – Finansiella instrument<br />
Per den 31 december <strong>1996</strong> har <strong>SAS</strong> Gruppen ingått valutaswapavtal<br />
till ett nominellt värde motsvarande 2 000 MSEK.<br />
Värdering till marknadsmässiga valutakurser ger ett positivt<br />
kurs<strong>resultat</strong> netto om 308 MSEK.<br />
Utestående finansiella valutaterminer uppgår till ett nominellt<br />
värde motsvarande brutto 8 900 MSEK. Marknadsvärdering<br />
ger ett positivt netto om 80 MSEK. Samtliga kurs<strong>resultat</strong> för<br />
ovannämnda värderingar är beaktade i <strong>resultat</strong>et.<br />
Utestående valutaterminer som är gjorda för att säkra framtida<br />
kommersiella flöden uppgår till ett nominellt värde om<br />
3 600 MSEK. Resultateffekten redovisas vid respektive kontrakts<br />
betalningsdag. En värdering till marknadsmässiga valutakurser<br />
per 31 december <strong>1996</strong> visar ett negativt värde netto om<br />
2 MSEK, som ej är beaktat i <strong>resultat</strong>et.<br />
Den finansiella valutaexponeringen beaktar exponeringen<br />
från samtliga likviditetsplaceringar, kort- och långfristig upplåning<br />
samt ovan nämnda finansiella instrument, dock ej valutaterminer<br />
för kommersiella flöden. Valutaexponeringen är <strong>före</strong>mål<br />
för ständig förändring.<br />
Per den 31 december <strong>1996</strong> var <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> ungefärliga<br />
finansiella valutaexponering (netto) mot konsolideringsvalutan<br />
SEK enligt följande:<br />
Värde i MSEK<br />
Norska kronor –200<br />
Danska kronor 0<br />
Franska francs –100<br />
Belgiska francs –100<br />
Spanska pesetas 0<br />
Finska mark –200<br />
Schweiziska franc –100<br />
Brittiska pund –200<br />
Japanska yen –100<br />
Övriga valutor 0<br />
Svenska kronor eller valutor utan exponering –750<br />
Total nettoskuld –1 750<br />
Not 27 – Eget kapital<br />
Insatskapital Eget<br />
Insatskapital Konsortiet Bundna Fria kapital<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter reserver reserver <strong>SAS</strong> Gruppen<br />
1 januari <strong>1996</strong> 9 868 493 388 –161 10 588<br />
Aktieägartillskott<br />
Förskjutning mellan bundna<br />
1 400 1 400<br />
och fria reserver<br />
Förändring av omräknings-<br />
61 –61<br />
differenser 1 17 92 110<br />
Resultat <strong>1996</strong> 1 568 22 186 1 776<br />
Föreslagen utdelning för <strong>1996</strong> –844 –844<br />
31 december <strong>1996</strong> 11 992 516 466 56 13 030
forts Not 27<br />
Nedanstående sammanställningar utvisar skillnaden mellan<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets och <strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> Eget kapital, samt Resultat,<br />
till följd av olika redovisningsprinciper avseende dotteroch<br />
intressebolag.<br />
Eget kapital<br />
Eget kapital i <strong>SAS</strong> Konsortiet 11 992<br />
Skillnad eget kapital/Konsortiets bokförda<br />
värden på aktier i dotterbolag 484<br />
Skillnad kapitalandel/anskaffningsvärde<br />
intressebolag vilka ägs direkt av Konsortiet 38<br />
Eget kapital i Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter 516<br />
Eget kapital i <strong>SAS</strong> Gruppen 13 030<br />
Resultat<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er i <strong>SAS</strong> Konsortiet 1 568<br />
Återföring av reserveringar för dotterbolag<br />
samt utdelning från dotterbolag (netto) –12<br />
Resultat i dotterbolag <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> (netto) 268<br />
Resultatandelar i intressebolag vilka ägs<br />
direkt av Konsortiet –31<br />
Resultat i Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter 22<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er i <strong>SAS</strong> Gruppen 1 815<br />
Dotterbolagens <strong>skatt</strong>er –39<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er hänförliga till <strong>SAS</strong> Konsortiet 1 776<br />
Not 28 – Ställda panter m.m.<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
<strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Inteckningar i fast egendom 541 592 – –<br />
Företagsinteckningar 15 15 – –<br />
Fordringar 72 112 28 34<br />
Summa 628 719 28 34<br />
Hyreskontrakten löper på mellan ett och trettio år och enskilda<br />
objekt med årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK har medtagits.<br />
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan:<br />
I samband med sale and lease-back affären av Boeing 767-<br />
300 återinhyrs på operationell lease sex flygplan enligt hyreskontrakt<br />
som löper på 18-30 månader med rätt till förlängning i ett till<br />
två år. För 1997 uppgår kostnaden till 344 MSEK. Hyreskostnaden<br />
för 1998 uppgår till 317 MSEK samt för 1999 till 83 MSEK.<br />
Linjeflyg Leasing HB hyr 5 Fokker F-28 på operationell lease.<br />
Hyreskostnaden för dessa uppgår årligen till 27 MSEK. Avtalet<br />
är förlängt till oktober 1999.<br />
<strong>SAS</strong> och Linjeflyg AB (”<strong>SAS</strong>”) å ena sidan och Luftfartsverket<br />
å andra sidan träffade i mars 1988 avtal om full ersättning till<br />
Luftfartsverket i samband med uppförandet av Terminal 2 på<br />
Arlanda. Genom avregleringen av inrikesflyget per den 30 juni<br />
BOKSLUT<br />
34<br />
Not 29 – Ansvarsförbindelser<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
<strong>1996</strong> 1995 <strong>1996</strong> 1995<br />
Ansvarsförbindelser<br />
för dotterbolag<br />
Summa ansvarsförbindelser<br />
– – 578 275<br />
för dotterbolag – – 578 275<br />
Ansvarsförbindelser, övriga 1 276 1 226 596 849<br />
Summa 1 276 1 226 1 174 1 124<br />
I ansvarsförbindelser ingår brutto 351 (656) hänförbart till<br />
swaptransaktioner i främmande valutor avseende swappade<br />
lån vars värde på balansdagen är lägre än värdet på ursprungslånen.<br />
Vidare ingår 141 (97) hänförbart till skillnaden mellan<br />
upplupen skuld- och intäktsränta för swaptransaktioner.<br />
<strong>SAS</strong> International Hotels AS har för Radisson <strong>SAS</strong> Palais<br />
Hotel, Vienna utställt en garanti för fullgörandet av hyreskontraktet<br />
såväl som för ombyggnad och renovering i slutet av<br />
hyresperioden. En bank har ställt ut en motgaranti som täcker<br />
dessa åtaganden.<br />
I managementavtalen för Radisson <strong>SAS</strong> Palais Hotel, Vienna,<br />
Radisson <strong>SAS</strong> Hotel, Hamburg, Radisson <strong>SAS</strong> Hotel, Brussels<br />
och Radisson <strong>SAS</strong> Scandinavia Hotel, Milano garanterar <strong>SAS</strong><br />
International Hotel AS en minsta årlig cashflow fram till år 2006<br />
respektive 2007 (Bryssel) och 2011 (Milano).<br />
På grund av sin storlek är <strong>SAS</strong> Gruppen härutöver inblandad i<br />
tvister av vilka vissa kommer att bli rättsligt prövade. För de fall<br />
det bedöms <strong>före</strong>ligga sannolika förlustrisker görs avsättningar<br />
löpande.<br />
Not 30 – Hyresförpliktelser<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> olika affärsområden har ingått hyresåtaganden enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:<br />
1997 1998 1999 2000 2001 2002 och framåt<br />
Flygplan 866 810 395 182 97 13<br />
Hotellfastigheter 358 391 395 371 349 3 231<br />
Övriga fastigheter 176 179 162 149 137 587<br />
Maskiner och inventarier 1 2 1<br />
Totalt (MSEK) 1 401 1 382 953 702 583 3 831<br />
1992 har förutsättningen för nämnda avtal förändrats. En principöverenskommelse<br />
mellan <strong>SAS</strong> och Luftfartsverket träffades<br />
1992-11-25 med innebörden att <strong>SAS</strong> utöver en rörlig passageraravgift<br />
ska erlägga en fast avgift till Luftfartsverket under åren<br />
1993-2005. Den totala hyresförpliktelsen för perioden 1997-<br />
2001 uppgår till 170 MSEK, för år 2002-2005 uppgår förpliktelsen<br />
till 54 MSEK. <strong>SAS</strong> hävdar att samtliga flygbolag på ett konkurrensneutralt<br />
sätt ska bära sin andel av Luftfartsverkets<br />
kapacitetskostnader för Terminal 2, dvs. att alla flygbolag ska<br />
betala samma kostnad per passagerare. Omförhandlingar av<br />
avtalet har hittills varit <strong>resultat</strong>lösa. <strong>SAS</strong> har därför vidtagit<br />
rättsliga åtgärder.
BOKSLUT<br />
Revisionsberättelse<br />
Vi har granskat årsredovisningen för <strong>SAS</strong> Gruppen och <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
för år <strong>1996</strong>. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.<br />
Årsredovisningen för <strong>SAS</strong> Gruppen och <strong>SAS</strong> Konsortiet har<br />
baserats på de redovisningsprinciper som anges i årsredovis-<br />
för Scandinavian Airlines System (<strong>SAS</strong>)<br />
Denmark – Norway – Sweden<br />
Stockholm den 4 mars 1997<br />
35<br />
ningens avsnitt ”Redovisnings- och värderingsprinciper”.<br />
Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande<br />
bild av den ekonomiska ställningen för <strong>SAS</strong> Gruppen och <strong>SAS</strong><br />
Konsortiet den 31 december <strong>1996</strong> och <strong>resultat</strong>et för räkenskapsåret<br />
i överensstämmelse med ovan angivna principer.<br />
Arne Brendstrup Bernhard Lyngstad Roland Nilsson<br />
Ole Koefoed Olav Revheim Jan Åke Magnuson<br />
Auktoriserade revisorer
Storleken på <strong>SAS</strong> flygplansflotta var vid utgången av<br />
<strong>1996</strong> oförändrat 178 flygplan, varav 15 var uthyrda.<br />
<strong>SAS</strong> ägde eller finansiellt leasade 141 av planen och<br />
hyrde in 37.<br />
Under slutet av <strong>1996</strong> levererades de första sex MD-90<br />
från McDonnell Douglas. Den totala beställningen om<br />
åtta MD-90 fullföljs under juli och augusti 1997, <strong>SAS</strong> har<br />
genom optionsavtal möjlighet att beställa ytterligare sex<br />
flygplan. Därefter tar <strong>SAS</strong> inga leveranser av nya flygplan<br />
förrän i augusti 1998 då Boeing 737-600 börjar<br />
levereras. Utöver de kontrakterade 41 flygplanen har<br />
<strong>SAS</strong> optioner på ytterligare 35 st plan.<br />
Övriga förändringar i flottan under året utgjordes<br />
av försäljning av sju, tidigare uthyrda, Boeing 737-<br />
500 till British Midland och återlämning av sex inhyrda<br />
plan. Vidare hyrdes sju plan in och antalet uthyrda<br />
plan minskade med elva. Se tabellen.<br />
MILJÖHÄNSYN OCH BRÄNSLEEFFEKTIVITET<br />
Vid val av flygplanstyp ställs höga krav på passagerarkomfort,<br />
säkerhet, total driftsekonomi, attraktivitet<br />
på andrahandsmarknaden och anpassning till linjestrukturen.<br />
Stor vikt läggs på flygplanens miljövänlighet<br />
och bränsleeffektivitet. Genom inköpen av<br />
Douglas MD-90 och Boeing 737-600 har <strong>SAS</strong> tillgång<br />
till de flygplan som har lägst miljöbelastning i sin<br />
klass. <strong>SAS</strong> förutser att bränsleförbrukningen per passagerarkilometer<br />
kan sänkas med ca 10% fram till år<br />
2005. För detaljerad information om flygtrafikens<br />
totala miljöpåverkan, se <strong>SAS</strong> miljöredovisning.<br />
OPTIMERAD FLOTTSTRUKTUR<br />
Den största andelen av <strong>SAS</strong> flygtrafik sker på de<br />
europeiska, intraskandinaviska och nationella linjerna.<br />
De genomsnittliga flygavstånden är relativt korta<br />
och frekvensen på avgångar är hög. Tyngdpunkten i<br />
flottan ligger därför på medelstora flygplan med 100-<br />
150 säten. Den genomsnittliga åldern på flygplansflottan<br />
är i dag ca tio år och den förutses förbli på<br />
Douglas DC-9-21 & DC-9-41<br />
Passagerare: 75/105–122<br />
Marschfart: 815 km/h<br />
Räckvidd: 2 600 km<br />
Linjeanvändning: Kort-<br />
och medeldistansflyg<br />
Fokker F-28<br />
Passagerare: 65–75<br />
Marschfart: 670 km/h<br />
Räckvidd: 1 350–2 150 km<br />
Linjeanvändning: Användes<br />
främst på inrikeslinjer i Sverige<br />
ANALYSUNDERLAG<br />
FLYGPLANSFLOTTAN<br />
36<br />
den nivån fram till år 2000.<br />
Den långsiktiga planeringen av flygplansflottans<br />
storlek och dess inbördes fördelning på olika flygplanstyper<br />
sker genom avancerade datasimuleringar<br />
av existerande och planerade linjer. Ekonomiska<br />
tillväxtprognoser, slotsbegränsningar vid destinationen<br />
samt önskad frekvens är några faktorer som vägs<br />
in. På kort sikt optimeras flygplansflottans struktur<br />
genom ut- och inhyrning.<br />
FINANSIERING<br />
Flygplansflottan utgör den största tillgångsposten<br />
inom <strong>SAS</strong> och vid utgången av <strong>1996</strong> hade den ett bokfört<br />
värde på 11 739 MSEK. Finansieringen av flygplanen<br />
sker primärt på följande sätt:<br />
• Egna medel genererade i verksamheten.<br />
• Upplåning i bank, emittering av obligations- eller<br />
förlagslån samt upprättande av olika former av certifikatprogram<br />
eller tecknande av kreditlöfte. Exempelvis<br />
tecknade <strong>SAS</strong> i januari <strong>1996</strong> en lånefacilitet<br />
på 310 MUSD för att förbereda finanseringen av<br />
Boeing 737-600.<br />
• Finansiell leasing: <strong>SAS</strong> ingår långsiktiga hyresavtal<br />
om 10-17 år som i praktiken är att likställa med<br />
köp. Flygplanen bokförs som tillgångar hos <strong>SAS</strong>.<br />
• Operationell leasing: kortsiktiga hyresavtal på 2-5 år<br />
som <strong>SAS</strong> ingår för att hantera tillfälliga behov eller<br />
överskott av flygplan. Flygplanen bokförs normalt<br />
ej som tillgång hos <strong>SAS</strong>.<br />
Vid beställning av nya flygplan tecknar <strong>SAS</strong> dels<br />
direkta order och dels optioner, vilket ger ökade möjligheter<br />
att anpassa flygplansflottan till linjestruktur<br />
och trafikutveckling. Beslut om utnyttjande av optioner<br />
måste ske 1,5 till 2 år <strong>före</strong> leverans.<br />
ALLIANSEN MED LUFTHANSA<br />
På kort sikt har <strong>SAS</strong> strategiska allians med Lufthansa<br />
inte någon större påverkan på flygplansflottans<br />
Boeing 767-300ER<br />
Passagerare: 198-251<br />
Marschfart: 860 km/h<br />
Räckvidd: 10 500 km<br />
Linjeanvändning: 90-talets<br />
långdistansflyg<br />
Douglas MD-80 (81, 82, 83, 87)<br />
Passagerare: 110–162<br />
Marschfart: 815 km/h<br />
Räckvidd: 2 600 (81), 3 200 (82),<br />
4 300 (83), 3 500 (87) km<br />
Linjeanvändning: Kort- och<br />
medeldistansflyg
struktur och investeringsnivå. Flottorna skiljer sig åt<br />
såväl i struktur som i standardspecifikation, exempelvis<br />
beträffande cockpitutformning. På lång sikt för-<br />
ANALYSUNDERLAG<br />
37<br />
väntar sig dock <strong>SAS</strong> viss harmonisering av flygplansflottorna<br />
och studier har inletts för att identifiera<br />
möjligheterna till fördjupad samverkan.<br />
STATUS OCH UTVECKLING AV FLYGPLANSFLOTTAN<br />
Totalt Levererade/ Sålda/ Åter- Totalt Varav Ägda/ Operationell<br />
Flygplansflottan <strong>1996</strong>-12-31<br />
Kapitel II<br />
95-12-31 Inhyrda 96 Uthyrda 96 lämnade 96-12-31 Uthyrda Fin leas Leasing<br />
Douglas DC-9-41 25 1 12 8 4<br />
Fokker F-28 19 19 14 5<br />
Deltotal 44 1 31 22 9<br />
Kapitel III<br />
Boeing 747-200 BC 1 1 1<br />
Boeing 767-200 1 1 1 1<br />
Boeing 767-300ER 13 2 15 7 8<br />
Douglas DC-9-21 4 4 4<br />
7<br />
Douglas DC-9-41 12 12<br />
Douglas DC-9-51 1 1 1 5 1<br />
Douglas MD-81 31 31 31<br />
Douglas MD-82 16 16 4 2 16<br />
Douglas MD-83 4 4 2 3 4<br />
Fokker F-50 22 22 13 9<br />
Boeing 737-300QC 2 2<br />
Douglas DC-9-81 5 3 8 8<br />
Douglas MD-87 17 1 18 16 2<br />
Douglas MD-90-30 6 6 6<br />
Boeing 737-500 12 7 3 2 2 4 2<br />
SAAB 340 6 6 5 6 6<br />
Deltotal 134 13 7 5 147 15 119 28<br />
Totalt 178 13 7 6 178 15 141 37<br />
1.Transbrazil 2.Reno Air 3.Spanair 4.British Midland 5.Hawaiian Airlines 6.Air Nelson 7.Bullerdämpade under <strong>1996</strong><br />
Flygplan i <strong>SAS</strong> egen drift Antal 1995 <strong>1996</strong> 1997 1998 1999 2000<br />
Kapitel II<br />
Douglas DC-9-41 25 12 3<br />
Fokker F-28 19 19 16 14<br />
Deltotal 44 31 19 14<br />
Kapitel III<br />
Boeing 747-200 BC 1 1 1 1 1<br />
Boeing 767-300ER 12 14 14 14 15 16<br />
Douglas MD-81/82/83/87 62 63 63 64 65 65<br />
Douglas MD-90-30 6 8 8 8 8<br />
Douglas DC-9-21 (bullerdämp.) 4 4 4 4 2<br />
Douglas DC-9-41 (bullerdämp.) 12 20 20 20 20<br />
Douglas DC-9-81 5 8 8 8 8<br />
Boeing 737-300QC 2<br />
Boeing 737-600 10 26 41<br />
Fokker F-50 22 22 22 22 22 22<br />
SAAB 2000 4 4 4 4<br />
Deltotal 107 130 144 155 171 177<br />
Totalt 151 161 163 169 171 177<br />
Douglas MD-90-30<br />
Passagerare: 141<br />
Marschfart: 815 km/h<br />
Räckvidd: 2 800 km<br />
Linjeanvändning: Kort-<br />
och medeldistansflyg<br />
Boeing 737-600<br />
Passagerare: 95-123<br />
Marschfart: 830 km/h<br />
Räckvidd: 4 000 km<br />
Linjeanvändning: Kort-<br />
och medeldistansflyg<br />
Fokker F-50<br />
Passagerare: 46-50<br />
Marschfart: 520 km/h<br />
Räckvidd: 1 400 km<br />
Linjeanvändning: Ersatte F-27 för<br />
närtrafik inom <strong>SAS</strong> Commuter<br />
SAAB 2000<br />
Passagerare: 47<br />
Marschfart: 685 km/h<br />
Räckvidd: 2 200 km<br />
Linjeanvändning: Används<br />
på inrikeslinjer i Sverige samt<br />
mellan Sverige och Finland
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> finansiella exponering är hänförlig till<br />
valutarisker, ränterisker, likviditets- och upplåningsrisker<br />
samt kreditrisker. Dessa risker hanteras inom<br />
ramen för en av styrelsen fastslagen finanspolicy.<br />
VALUTA- OCH RÄNTERISKER<br />
Valutasammansättningen på nettoskulden fördelas<br />
som valutasammansättningen på det operationella<br />
nettokassaöverskottet i verksamheten. Operationella<br />
överskottsvalutor är bland annat SEK, NOK, DEM,<br />
GBP, FIM, FRF och JPY. Nedanstående graf visar en<br />
schematisk bild över hur det operationella kassaflödet<br />
fördelas på de olika valutorna. Nettoskuldens<br />
valutasammansättning revideras löpande gentemot<br />
likviditetsprognoser. Dess storlek i förhållande till<br />
total balansomslutning visas i diagrammet till höger.<br />
Operationella underskottsvalutor är DKK, USD<br />
och ECU. Minst 50 procent av de förväntade flödena i<br />
dessa valutor säkras löpande med terminskontrakt<br />
för de kommande tolv månaderna. Valutasäkringen<br />
görs proportionerligt mot de operationella överskottsvalutorna.<br />
I anslutning till <strong>resultat</strong>räkningen på sidan 14<br />
finns en sammanställning över valutakursförändringars<br />
påverkan på <strong>resultat</strong>et.<br />
Genom en matchning av räntesammansättningen<br />
på de likvida medlen mot de räntebärande bruttoskulderna<br />
kontrolleras ränterisken. De likvida medlens<br />
valutasammansättning hanteras på motsvarande<br />
sätt, vilket medför att nettopositionen för både räntor<br />
och valutor reflekteras i nettoskulden. Nettoskuldens<br />
karaktär styr också räntebindningstiden.<br />
%<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
–20<br />
–40<br />
–60<br />
–80<br />
Valutasammansättning, operationellt kassaflöde*<br />
SEK<br />
NOK<br />
DEM<br />
GBP<br />
FIM<br />
FRF<br />
JPY<br />
ÖVRIGA<br />
DKK<br />
ANALYSUNDERLAG<br />
USD<br />
ECU<br />
* Valutasammansättningen anges som nettoflöden per valuta. Staplarna beskriver<br />
respektive valutas ungefärliga andel av rörelse<strong>resultat</strong>et <strong>före</strong> avskrivningar.<br />
FINANSIELL RISKHANTERING<br />
38<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> balansräkning<br />
Tillgångar Eget kapital & skulder<br />
Överskottslikviditet<br />
Mållikviditet<br />
Icke räntebärande<br />
fordringar<br />
Flygplan och övrigt<br />
LIKVIDA MEDEL<br />
Räntebärande skulder<br />
Icke räntebärande<br />
skulder<br />
Eget kapital<br />
Valuta- och ränterisk uppstår på nettoskulden, som utgör en mindre del<br />
av de räntebärande skulderna. Riskerna är begränsade och relaterade<br />
till den operationella verksamheten.<br />
Finanspolicyn stipulerar en genomsnittlig räntebindningstid<br />
på nettoskulden om ca 2,5 år. Avvikelser<br />
kan göras och vid anpassning av räntebindningstiden<br />
används olika typer av derivatinstrument så som<br />
långa ränteswappar, FRA-kontrakt (Forward Rate<br />
Agreement) och futures. Den genomsnittliga räntebindningstiden<br />
varierade under <strong>1996</strong>, men var genomsnittligt<br />
något lägre än 2,5 år.<br />
Nettoskulder<br />
LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISKER<br />
De likvida medlen ska primärt placeras i instrument<br />
med hög likviditet eller kort återstående löptid.<br />
Målsättningen är att likvida medel och bindande kreditlöften<br />
skall uppgå till minst 25% av gruppens kostnader.<br />
Det innebär att <strong>SAS</strong> Gruppen ska ha en mållikviditet<br />
på ungefär 7 500 MSEK. Därutöver finns en<br />
överskottslikviditet till följd av långfristig upplåning<br />
till attraktiva villkor i slutet av 80-talet och början av<br />
90-talet. Per <strong>1996</strong>-12-31 uppgick gruppens likvida<br />
medel till 11 050 MSEK.<br />
Upplåningen sker huvudsakligen via obligationslån,<br />
banklån, förlagslån, finansiell leasing och direkt<br />
upplåning (<strong>SAS</strong> lånar direkt av en investerare utan<br />
mellanhänder i form av bank). Löptiden för de långfristiga<br />
lånen uppgick vid utgången av året till cirka 5<br />
år. Per <strong>1996</strong>-12-31 uppgick gruppens räntebärande<br />
skulder (brutto) till 13 376 MSEK. En specificering av
de långfristiga skulderna finns i not 22-25 på sidan 32.<br />
Storleken på de bundna kreditlöften, som <strong>SAS</strong><br />
långivare har beviljat, ökade under året, då <strong>SAS</strong> i<br />
januari <strong>1996</strong> undertecknade en lånefacilitet om 310<br />
MUSD. Lånefaciliteten med slutförfall år 2010 ger<br />
<strong>SAS</strong> en likviditetsreserv för att möta framtida finansieringsbehov<br />
i form av exempelvis flygplansinvesteringar,<br />
och reducerar därmed också upplåningsriskerna.<br />
Under <strong>1996</strong> finansierades sex MD-90 via finansiell<br />
leasing med 10 års löptid. Finansieringen uppgår till<br />
cirka 1,5 miljarder SEK.<br />
<strong>SAS</strong> har en god kreditvärdighet. Soliditeten har de<br />
senaste åren förbättrats och uppgick vid slutet av<br />
<strong>1996</strong> till 37 procent. <strong>SAS</strong> rating hos det amerikanska<br />
ratinginstitutet Moody’s, är A3 för långfristiga skulder<br />
och P1 för kortfristiga skulder. Det japanska<br />
ratinginstitutet Nippon Investor Services höjde i slutet<br />
av <strong>1996</strong> <strong>SAS</strong> långfristiga rating från AA – till AA.<br />
KREDITRISKER<br />
Kreditrisker är hänförliga till placering av likvida<br />
medel och användning av derivatinstrument och uppstår<br />
genom risken att motparten inte fullgör sin del av<br />
ANALYSUNDERLAG<br />
39<br />
LÅNGFRISTIG RATING (MOODY’S)*<br />
British Airways A2<br />
Japan Airlines A2<br />
Lufthansa A2<br />
<strong>SAS</strong> A3<br />
All Nippon Airways A3<br />
American Airlines Baa2<br />
Qantas Baa2<br />
United Airlines Baa3<br />
Delta Baa3<br />
Air Canada<br />
* Per 1997-01-06<br />
Ba3<br />
ingångna avtal. För placeringar utgörs kreditriskens<br />
storlek av det nominella beloppet, och för derivatinstrument<br />
görs en värdering i enlighet med internationell<br />
marknadspraxis.<br />
Finanspolicyn stipulerar att transaktioner framförallt<br />
ska göras med institutioner med mycket hög<br />
kreditvärdighet. Användningen av derivatinstrument<br />
sker i huvudsak för att skapa önskad valuta- och räntemässig<br />
exponering på nettoskulden.
De tre nationella flygbolagen <strong>SAS</strong> Danmark A/S,<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA och <strong>SAS</strong> Sverige AB äger tillsammans<br />
100% av <strong>SAS</strong> Gruppen.<br />
Under <strong>1996</strong> genomfördes en harmonisering av<br />
respektive moderbolags kapitalstruktur samt en renodling<br />
av deras verksamhet i syfte att öka <strong>SAS</strong> tydlighet<br />
på aktie- och kapitalmarknaden. Bolagen bytte också<br />
namn (från tidigare DDL, DNL respektive SILA). En<br />
mer detaljerad beskrivning av dessa aktiviteter och<br />
dess bakgrund återfinns på sid 76. I direkt anslutning<br />
finns också moderbolagens årsredovisningar.<br />
Notering av aktierna sker på börserna i Köpenhamn,<br />
Oslo respektive Stockholm.<br />
SEK<br />
150<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
ÄGARE OCH AKTIER<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S <strong>SAS</strong> NORGE ASA <strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
2/7 2/7 3/7<br />
40<br />
GEMENSAM UTDELNINGSPOLITIK<br />
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> moderbolag har som ambition att<br />
bedriva en koordinerad utdelningspolitik, så att<br />
utdelningen per aktie från respektive bolag är lika<br />
stor vid omräkning till en och samma valuta. Eventuella<br />
skillnader i moderbolagens utdelningar förväntas<br />
därmed endast uppstå som en effekt av avrundningar<br />
samt valutakursförändringar i perioden mellan styrelsens<br />
godkännande av räkenskaperna och tidpunkten<br />
för utdelningen.<br />
Kursutveckling <strong>1996</strong> <strong>SAS</strong> Danmark<br />
=Index 100<br />
150<br />
Relativ kursutveckling <strong>1996</strong><br />
Kurvorna visar kursutvecklingen under <strong>1996</strong> omräknat till SEK<br />
för de tre moderbolagens aktier.<br />
Källa: Datastream, <strong>SAS</strong><br />
ÄGARSTRUKTUR OCH KURSUTVECKLING<br />
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC <strong>1996</strong> JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> Danmark<br />
<strong>SAS</strong> Norge<br />
<strong>SAS</strong> Sverige<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
<strong>SAS</strong> Danmark<br />
<strong>SAS</strong> Norge<br />
<strong>SAS</strong> Sverige<br />
Grafen visar den relativa kursutvecklingen för den norska och<br />
svenska aktien med den danska som bas. Sedan harmoniseringen<br />
av moderbolagens kapitalstruktur i juni har skillnaderna<br />
i prissättning aktierna emellan minskat.<br />
Källa: Datastream, <strong>SAS</strong>
Aktierna i <strong>SAS</strong> Danmark A/S noteras på Københavns<br />
Fondbørs. Den 31 december <strong>1996</strong> uppgick det nominella<br />
aktiekapitalet i <strong>SAS</strong> Danmark A/S till 470<br />
MDKK fördelat på 47 miljoner aktier, vardera med<br />
ett nominellt värde på 10 DKK. Ökningen av aktiekapitalet<br />
är hänförlig till den fondemission på 121,9<br />
MDKK och en nyemission på 144,9 MDKK som<br />
genomfördes under året. Nyemissionen gjordes till<br />
kursen 39 DKK – vilket gav totalt ca 555 MDKK<br />
netto. Hälften av aktierna ägs av den danska staten<br />
och resterande av privata ägarintressen.<br />
ÄGARE OCH AKTIER<br />
Förändringar i aktiekapitalet<br />
Nom. Nom. Antal<br />
MDKK Fond- Split Ny- aktie värde aktier<br />
År emission emission kapital DKK (000)<br />
1991 50,8 100 508<br />
1995 152,4 1:4 203,2 25 8 128<br />
<strong>1996</strong> 121,9 1:4 144,9 470,0 10 47 000<br />
Aktiefördelning<br />
Den danska aktiebolagslagen <strong>före</strong>skriver offentliggörande av de<br />
aktieägare som äger 5% eller mer av aktierna i ett bolag. Danska<br />
staten äger 50% av aktierna och det fanns vid årsskiftet<br />
ingen annan enskild ägare som hade 5% eller mer av aktierna.<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Aktiedata1 Proforma*<br />
Belopp i DKK<br />
NYCKELTAL PER AKTIE<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong> <strong>1996</strong><br />
Vinst –4,23 –3,27 12,34 7,08 6,38 6,96<br />
Utdelning (<strong>före</strong>slagen) 0 0 2,05 2,46 2,60 2,60<br />
Utdelning i % av vinst<br />
KURSRELATERADE DATA<br />
0 0 17 35 41 37<br />
Börskurs vid årets slut 18,93 29,29 63,31 99,05 73,00 73,00<br />
Lägsta/högsta under året 19/42 25/31 30/72 64/112 61/111 61/111<br />
Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 37 68 155 194 124 118<br />
Direktavkastning, % – – 3,2 2,5 3,6 3,6<br />
Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg neg 5,1 14,0 11,4 10,5<br />
P/E-tal, högsta neg neg 5,9 15,8 17,4 15,9<br />
P/E-tal, lägsta neg neg 2,4 9,0 9,6 8,8<br />
Börsvärde 31/12 (MDKK) 752 1 163 2 514 3 934 3 431 3 431<br />
Aktieomsättning i % av utestående aktier 36% 61% 61% 41% 45% 45%<br />
1 Bolagsredovisning 1992-<strong>1996</strong>. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma <strong>1996</strong>.<br />
* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av <strong>SAS</strong> moderbolag.<br />
Källa: Findata, Datastream, <strong>SAS</strong><br />
41<br />
DKK<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
10<br />
Kursutveckling 1992 – 96<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S (DDL)<br />
Københavns Fondbørs Aktieindex<br />
KURSUTVECKLING<br />
Vid utgången av <strong>1996</strong> var kursen 73 DKK, en minskning<br />
med 26% jämfört med december 1995. Under<br />
året har kursen pendlat mellan 61 DKK och 111<br />
DKK. 21 miljoner aktier omsattes under <strong>1996</strong>, motsvarande<br />
45% av samtliga utestående aktier.
Aktierna i <strong>SAS</strong> Norge ASA noteras på Oslo Børs.<br />
Den 31 december <strong>1996</strong> uppgick det nominella aktiekapitalet<br />
i <strong>SAS</strong> Norge ASA till 470 MNOK fördelat på<br />
47 miljoner aktier, vardera med ett nominellt värde på<br />
10 NOK. Ökningen av aktiekapitalet är hänförlig till de<br />
två fondemissioner på 62,9 MNOK och 92,6 MNOK som<br />
genomfördes under året. Hälften av aktierna är A-aktier,<br />
helt ägda av den norska staten. Hälften av aktierna<br />
är B-aktier, fördelade på privata ägarintressen.<br />
Förändringar i aktiekapitalet<br />
Nom. Nom. Antal<br />
MNOK Fond- Ny- aktie värde aktier<br />
År emission Split emission kapital NOK (000)<br />
1987 40,9 235,9 25 9 436<br />
1988 78,6 314,5 25 12 582<br />
<strong>1996</strong> 62,9 377,5 30 12 582<br />
<strong>1996</strong> 92,6 1:3 470,0 10 47 000<br />
Aktiefördelning<br />
<strong>1996</strong>-12-31 i % Äger i % av<br />
Aktieinnehav Antal av alla tills. aktieaktieäg.<br />
aktieäg. st aktier kap.<br />
1 – 500 1 858 76,0 240 669 0,5<br />
501 – 1 000 219 9,0 154 485 0,3<br />
1 001 – 10 000 222 9,1 698 226 1,5<br />
10 001 – 50 000 73 3,0 1 719 173 3,7<br />
50 001 –100 000 19 0,8 1 473 629 3,1<br />
100 001 –999 999 52 2,1 42 713 818 90,9<br />
Summa 2 443 100,0 47 000 000 100,0<br />
ÄGARE OCH AKTIER<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Aktiedata1 Proforma *<br />
Belopp i NOK<br />
NYCKELTAL PER AKTIE<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong> <strong>1996</strong><br />
Vinst (<strong>SAS</strong> Gruppen) –3,60 –3,64 3,74 7,94 7,55 8,08<br />
Utdelning (<strong>före</strong>slagen) – – 1,87 3,35 2,80 2,80<br />
Utdelning i % av vinst<br />
KURSRELATERADE DATA<br />
– – 50 42 37 35<br />
Börskurs vid årets slut 14,72 24,36 57,02 74,69 69,00 69,00<br />
Lägsta/högsta under året 15/39 12/42 25/66 56/89 57/89 57/89<br />
Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 25 38 89 109 92 101<br />
Direktavkastning, % – – 3,3 4,5 4,1 4,1<br />
Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg neg 15,2 9,4 9,1 8,5<br />
P/E-tal, högsta neg neg 17,6 11,2 11,8 11,0<br />
P/E-tal, lägsta neg neg 6,7 7,1 7,5 7,1<br />
Börsvärde 31/12 (MNOK) 692 1 145 2 680 3 511 3 243 3 243<br />
Aktieomsättning i % av utestående aktier 69% 157% 146% 70% 62% 62%<br />
1 Gruppredovisning 1992-96. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma <strong>1996</strong>.<br />
* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av <strong>SAS</strong> moderbolag (IAS-anpassning).<br />
Källa: Findata, Datastream, <strong>SAS</strong>.<br />
42<br />
NOK<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
Kursutveckling 1992 – 96<br />
10<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA (b) (DNL)<br />
Oslo Børs Totalindex<br />
De 10 största aktieägarna i <strong>SAS</strong> Norge, 31 dec <strong>1996</strong><br />
Antal Kapitalaktier<br />
andel, %<br />
Den norske stat 23 500 000 50,00<br />
Fred Olsen & Co-selskapene 3 200 147 6,81<br />
UNI Storebrand 1 514 326 3,22<br />
Unibank A/S 1 201 420 2,56<br />
Aksjefondet Avanse K 814 358 1,73<br />
K-Vekst Aksjefondet 722 000 1,54<br />
Den Danske Bank A/S, CJA 686 468 1,46<br />
Den Danske Bank A/S 626 362 1,33<br />
Citibank, N.A.General Depot 595 399 1,27<br />
Kommunal Landspensjonsk. 583 824 1,24
Aktierna i <strong>SAS</strong> Sverige AB noteras på Stockholms<br />
Fondbörs. Den 31 december <strong>1996</strong> uppgick det nominella<br />
aktiekapitalet i <strong>SAS</strong> Sverige AB till 705 MSEK fördelat<br />
på 70,5 miljoner aktier, vardera med ett nominellt<br />
värde på 10 SEK. Hälften av aktierna ägs av den svenska<br />
staten och resterande av privata ägarintressen.<br />
Förändringar i aktiekapitalet<br />
Nom. Nom. Antal<br />
MSEK Fond- Apport- aktie värde aktier<br />
År emission emission kapital SEK (000)<br />
1992 – 352,5 10 35 250<br />
1993 352,5 705,0 10 70 500<br />
<strong>1996</strong> 705,0 10 70 500<br />
Aktiefördelning<br />
<strong>1996</strong>-12-31 i % Äger i % av<br />
Aktieinnehav Antal av alla tillsammans aktieaktieäg.<br />
aktieäg. st aktier kap.<br />
1 – 500 1 306 82,6 223 310 0,3<br />
501 – 1 000 160 10,1 137 520 0,2<br />
1 001 – 10 000 64 4,0 159 396 0,3<br />
10 001 – 50 000 6 0,4 173 500 0,2<br />
50 001 –100 000 2 0,1 113 000 0,2<br />
100 001 – 24 1,5 64 987 037 92,2<br />
Svenska förvaltare 20 1,3 4 702 358 6,6<br />
Övriga1 – – 3 879 –<br />
Summa 1 582 100,0 70 500 000 100,0<br />
1 Hembudsaktier, kupongaktier, okända ägare och outnyttjade fondaktier<br />
ÄGARE OCH AKTIER<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
43<br />
De 10 största aktieägarna i <strong>SAS</strong> Sverige, 31 dec <strong>1996</strong><br />
Antal Kapitalaktier<br />
andel, %<br />
Svenska staten 35 250 000 50,00<br />
Investor<br />
Sparbankens aktie-<br />
13 004 780 18,45<br />
och allemansfonder 7 566 290 10,73<br />
Volvo 3 327 200 4,72<br />
S-E-Banken 1 937 321 2,75<br />
LO 1 805 500 2,56<br />
Nordbanken 1 321 500 1,87<br />
SPP 1 128 660 1,60<br />
Svenska Handelsbanken 803 140 1,14<br />
Skandia 688 000 0,98<br />
Aktiedata1 Proforma<br />
Belopp i SEK<br />
NYCKELTAL PER AKTIE<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong> <strong>1996</strong><br />
Vinst (<strong>SAS</strong> Gruppen) –9,16 2,75 13,79 13,32 9,42 9,42<br />
Utdelning (<strong>före</strong>slagen) – – 2,50 3,002 3,00 3,00<br />
Utdelning i % av vinst – – 18 232 KURSRELATERADE DATA<br />
32 32<br />
Börskurs vid årets slut 29,00 35,00 80,00 113,50 86,00 86,00<br />
Lägsta/högsta under året 20/40 25/48 36/86 70/119 80/145 80/145<br />
Börsvärde/Eget kapital, % vid årets slut 50 56 108 127 2 *<br />
119 118<br />
Direktavkastning, % – – 3,1 2,6 3,5 3,5<br />
Vinstmultiplikator P/E-tal vid årets slut neg 12,7 5,8 8,5 9,1 9,1<br />
P/E-tal, högsta neg 17,5 6,2 8,9 15,4 15,4<br />
P/E-tal, lägsta neg 9,1 2,6 5,3 8,5 8,5<br />
Börsvärde 31/12 (MSEK) 2 045 2 468 5 640 8 002 6 063 6 063<br />
Aktieomsättning i % av utestående aktier 5% 11% 8% 3% 13% 13%<br />
1 Gruppredovisning 1992-96. Gruppredovisning (IAS-anpassning) i Proforma <strong>1996</strong>.<br />
2 Engångsutdelning om 24.30 SEK ej inkluderad resp. kvarstår här i eget kapital.<br />
* För information om Proforma redovisning. Se Harmonisering av <strong>SAS</strong> moderbolag (IAS-anpassning).<br />
Källa: Findata, Datastream, <strong>SAS</strong>.<br />
SEK<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Kursutveckling 1992 – 96<br />
10<br />
1992 1993 1994 1995 <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> Sverige AB (SILA)<br />
Affärsvärldens Generalindex
FEMÅRSÖVERSIKT<br />
Operationella nyckeltal och grafer<br />
TRAFIK/PRODUKTION <strong>1996</strong> 1995 1994 1993 1992<br />
Antal beflugna städer 104 106 102 104 98<br />
Flugna km, linjetrafik (milj) 235,7 218,5 217,2 225,6 202,9<br />
Flygtimmar i luften (000) 375,5 352,6 350,2 367,9 326,0<br />
Antal befordrade passagerare, totalt (000) 19 828 18 835 18 823 18 619 16 808<br />
Offererade tonkm*, totalt (milj) 4 237,8 3 691,6 3 579,4 3 633,4 3 389,8<br />
Offererade tonkm, charter 153,2 145,4 78,6 66,8 44,8<br />
Offererade tonkm, linjetrafik 4 084,6 3 546,2 3 500,8 3 566,6 3 345,0<br />
Betalda tonkm*, linjetrafik (milj) 2 423,1 2 172,7 2 163,2 2 106,9 1 929,9<br />
Passagerare och överviktsbagage 1 754,6 1 670,4 1 666,8 1 637,3 1 488,0<br />
Frakt 620,3 452,8 445,9 420,4 391,7<br />
Post 48,2 49,5 50,5 49,2 50,2<br />
Total lastfaktor*, linjetrafik (%) 59,3 61,3 61,8 59,1 57,7<br />
Offererade platskm*, linjetrafik (milj) 30 646 28 447 28 154 28 581 26 396<br />
Betalda passagerarkm*, linjetrafik (milj) 19 487 18 506 18 466 18 138 16 547<br />
Kabinfaktor*, linjetrafik (%) 63,6 65,1 65,6 63,5 62,7<br />
Punktlighet (% inom 15 minuter) 87,8 87,6 91,3 90,0 90,6<br />
Regularitet* 98,7 97,5 98,7 98,7 99,0<br />
Genomsnittlig färdsträcka, linjetrafik (km) 990 989 983 976 990<br />
Trafikintäkt2 /Betald tonkm (SEK) 11,57 12,91 12,07 11,24 10,04<br />
Passagerarintäkt2 /Betald passagerarkm (SEK) 1,31 1,39 1,29 1,21 1,06<br />
Flygdriftskostnad/Offererad tonkm (SEK) 7,32 7,73 7,22 7,19 6,18<br />
Betalda tonkm/Anställd (linjetrafik) 119 610 119 052 115 920 108 388 93 500<br />
Betalda passagerarkm/Anställd (linjetrafik)1 023 677 1 014 027 989 532 933 053 802 000<br />
Bränslepris (cent/gallon) 78 67 66 71 76<br />
Break even-lastfaktor* (%)<br />
<strong>SAS</strong> 56,9 56,4 58,6 59,5 58,6<br />
AEA<br />
3<br />
66,2 65,2 65,5 63,8<br />
IATA<br />
3<br />
59,2 60,7 61,4 60,7<br />
US Majors<br />
1 1992 års siffror ingår 7 månader av Linjeflygs trafik- och produktionstal.<br />
2 3 <strong>SAS</strong> trafikintäkter redovisas med avdrag för lämnade rabatter. Uppgifter ej tillgängliga. *Definitioner, se sid 26.<br />
%<br />
100<br />
95<br />
90<br />
85<br />
80<br />
75<br />
70<br />
65<br />
60<br />
55<br />
50<br />
92<br />
93<br />
<strong>SAS</strong><br />
AEA<br />
Punktlighet<br />
94<br />
95<br />
96<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
92<br />
<strong>SAS</strong> Flygplansflotta<br />
utnyttjandegrad<br />
93<br />
94<br />
44<br />
95<br />
3<br />
96<br />
B-767<br />
MD-80/DC-9/MD-90<br />
Blockhours/flygplan och dag<br />
52,2 54,6 53,5 56,0<br />
år<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
92<br />
<strong>SAS</strong> Flygplansflotta<br />
Genomsnittsålder<br />
93<br />
94<br />
95<br />
B-767<br />
MD-80/DC-9/MD-90<br />
96<br />
1
200<br />
175<br />
150<br />
125<br />
100<br />
75<br />
50<br />
92<br />
Enhetsintäkt* (yield)<br />
93<br />
94<br />
95<br />
*Definitioner, se sid 26.<br />
96<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Intäkt/Betald tonkm (USD)<br />
Intäkt/Betald Enhetsintäktens* variation<br />
tonkm (UScent) med flygavstånd, Europa<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
TUSD<br />
260<br />
240<br />
220<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
500<br />
1 000<br />
1 500<br />
■ <strong>SAS</strong>, 1995: 300/724<br />
▲ AEA, 1995: 212/867<br />
92<br />
Intäkt per anställd<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
2 000<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Genomsnittligt<br />
flygavstånd<br />
(km)<br />
FEMÅRSÖVERSIKT<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
92<br />
Enhetskostnad*<br />
93<br />
94<br />
45<br />
95<br />
96<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Kostnad/Offererad tonkm (USD)<br />
Kostnad/Offererad Enhetskostnadens* variation<br />
tonkm (UScent) med flygavstånd, Europa<br />
350<br />
1 200<br />
1 100<br />
1 000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
500<br />
1 000<br />
1 500<br />
■ <strong>SAS</strong>, 1995: 126/724<br />
▲ AEA, 1995: 114/867<br />
Passagerare per anställd<br />
92<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
2 000<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Genomsnittligt<br />
flygavstånd<br />
(km)<br />
%<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
–2<br />
–4<br />
–6<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
–5<br />
–10<br />
92<br />
92<br />
Rörelsemarginal<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> per anställd<br />
TUSD<br />
%<br />
70,0<br />
67,5<br />
65,0<br />
62,5<br />
60,0<br />
57,5<br />
55,0<br />
52,5<br />
50,0<br />
92<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA<br />
Lastfaktor*<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
<strong>SAS</strong> US Majors<br />
AEA IATA
FEMÅRSÖVERSIKT<br />
Ekonomiska och finansiella<br />
nyckeltal<br />
<strong>SAS</strong> GRUPPEN, MSEK<br />
RESULTATRÄKNINGAR <strong>1996</strong> 1995 1994 1993 1992<br />
Omsättning 35 189 35 403 36 886 39 122 34 445<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar m.m. 3 668 4 762 3 404 2 032 2 930<br />
Avskrivningar m.m. –1 851 –1 840 –2 000 –1 782 –1 532<br />
Resultatandelar i intresse<strong>före</strong>tag –15 72 –13 –1 –8<br />
Finansiella poster (netto) –85 –451 –668 –1 313 –2 244<br />
Minoritetsandelar i <strong>resultat</strong> efter finansiella poster –2 –2 –99 16 89<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel och aktier m.m. 100 91 881 556 5<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> 1 815 2 632 1 505 –492 –760<br />
FINANSIERINGSANALYSER<br />
Nettofinansiering från årets verksamhet 3 814 4 881 2 338 1 377 1 444<br />
Investeringar –4 202 –1 399 –1 391 –1 141 –3 338<br />
Försäljning av anläggningar m.m. 1 066 619 5 305 1 852 552<br />
Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 – – –<br />
Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 – – – –<br />
Finansieringsöver-/underskott 928 3 510 6 252 2 088 –1 342<br />
Extern finansiering (netto) 44 –4 157 –3 872 –2 469 1 584<br />
Förändring av likvida medel 972 –647 2 380 –381 242<br />
Likvida medel i sålda/övertagna bolag – – –973 –130 216<br />
Förändring av likvida medel enligt balansräkningar 972 –647 1 407 –511 458<br />
BALANSRÄKNINGAR<br />
Likvida medel 11 050 10 078 10 725 9 318 9 829<br />
Omsättningstillgångar, övrigt 4 036 3 477 3 670 9 973 6 849<br />
Anläggningstillgångar 1 20 784 19 345 20 904 24 566 28 790<br />
Kortfristiga skulder 9 626 10 562 9 973 12 485 11 713<br />
Långfristiga skulder2 13 214 11 750 15 971 22 741 24 797<br />
Eget kapital 13 030 10 588 9 355 8 631 8 958<br />
Balansomslutning 35 870 32 900 35 299 43 857 45 468<br />
NYCKELTAL<br />
Bruttovinstmarginal % 10 13 9 5 9<br />
Avkastning på sysselsatt kapital % 10 15 7 5 8<br />
Avkastning på eget kapital efter schablon<strong>skatt</strong> % 11 18 10 – –<br />
Soliditet % 37 32 27 21 21<br />
1 Spärrkonto ingår. 2 Inklusive minoritetsintressen.<br />
46
FEMÅRSÖVERSIKT<br />
ÖVRIGA FINANSIELLA MÅTT <strong>1996</strong> 1995 1994 1993 1992<br />
Resultat efter avskrivningar 1 802 2 994 1 391 249 1 390<br />
Finansiella intäkter 791 1 008 933 1 592 1 181<br />
Finansiella kostnader –876 –1 459 –1 601 –1 905 –2 275<br />
Ränteintäkter 740 1 002 904 1 550 1 127<br />
Räntekostnader –859 –1 287 –1 623 –2 839 –2 526<br />
Räntebärande tillgångar 11 622 10 391 11 363 10 515 11 240<br />
Räntebärande skulder 13 376 12 935 17 417 24 403 26 830<br />
Räntetäckningsgrad 3,0 2,8 1,4 1,0 1,1<br />
Räntenetto/genomsnittlig nettoskuld % 5 6 7 8 11<br />
Skuldsättningsgrad<br />
<strong>SAS</strong> KONSORTIET<br />
0,1 0,2 0,6 1,6 1,7<br />
4 3<br />
, MSEK<br />
RESULTATRÄKNINGAR<br />
Omsättning 32 408 32 559 31 003 28 509 22 093<br />
Rörelse<strong>resultat</strong> <strong>före</strong> avskrivningar m.m. 2 951 3 827 2 256 726 1 739<br />
Avskrivningar m.m. –1 414 –1 311 –1 343 –967 –749<br />
Finansiella poster (netto) 35 –206 136 –225 –1 644<br />
Resultat vid försäljning av flygmateriel, aktier m.m. 56 1 220 43 20<br />
Övriga rörelseanknutna poster –4 –1 –88 –203 –131<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong>er 1 568 2 365 2 181 –626 –765<br />
FINANSIERINGSANALYSER<br />
Nettofinansiering från årets verksamhet 2 971 4 196 2 357 979 1 870<br />
Investeringar –4 013 –1 235 –1 011 –828 –2 638<br />
Försäljning av anläggningar m.m. 13 454 4 802 1 172 605<br />
Utbetalda medel till moderbolagen –1 150 –591 – – –<br />
Kapitaltillskott från moderbolagen 1 400 – – – –<br />
Finansieringsöver-/underskott –779 2 824 6 148 1 323 –163<br />
Extern finansiering (netto) 1 778 –3 412 –4 167 –1 798 369<br />
Förändring av likvida medel enligt balansräkningar 999 –588 1 981 –475 206<br />
BALANSRÄKNINGAR<br />
Likvida medel 10 819 9 820 10 408 8 427 8 902<br />
Omsättningstillgångar, övrigt 3 770 3 610 3 579 7 436 4 984<br />
Anläggningstillgångar 19 006 16 996 18 041 20 362 22 855<br />
Kortfristiga skulder 9 386 10 134 9 329 9 606 7 762<br />
Långfristiga skulder 12 217 10 424 14 015 19 556 21 290<br />
Eget kapital 11 992 9 868 8 684 7 063 7 689<br />
Balansomslutning 33 595 30 426 32 028 36 225 36 741<br />
NYCKELTAL<br />
Bruttovinstmarginal % 9 12 7 3 8<br />
Avkastning på sysselsatt kapital % 10 15 9 7 9<br />
Avkastning på eget kapital efter schablon<strong>skatt</strong>% 10 18 22 – –<br />
Soliditet % 36 32 27 19 21<br />
PERSONAL (genomsnitt)<br />
Konsortiet 19 463 18 710 19 139 19 931 18 420<br />
Gruppen 23 607 22 731 28 425 37 330 40 140<br />
3 4 Exklusive orealiserade valutakursförluster. <strong>SAS</strong> Konsortiet omfattar <strong>SAS</strong> och <strong>SAS</strong> Trading, båda exklusive dotterbolag.<br />
47
”<strong>SAS</strong> har satt som<br />
mål att bli Europas<br />
bästa flygbolag 1998.<br />
Vi ska utveckla en produkt,<br />
som bygger på att bättre<br />
än någon annan förstå<br />
passagerarnas egentliga<br />
behov genom hela resan.”<br />
Att förstå våra kunder: Utöver att fråga våra kunder, har <strong>SAS</strong> låtit antropologisk expertis genomföra studier och analyser<br />
av passagerarnas beteende och olika problemsituationer i flygresan. Analyserna baseras på 1 500 timmars videodokumentation<br />
av check-in, lounger, gater, ombordsituationer och bagageutlämning. För att respektera våra kunders<br />
integritet är bilderna i årsredovisningen arrangerade.<br />
48
<strong>SAS</strong> har under <strong>1996</strong> arbetat intensivt<br />
med ett övergripande strategiskt projekt,<br />
som på kort sikt syftat till att<br />
återställa den höga kvalitetsnivå som<br />
<strong>SAS</strong> har förknippats med sedan början<br />
av 1980-talet, och som på lite längre<br />
sikt ska ge <strong>SAS</strong> erkännande som kvalitetsledare<br />
i flygindustrin.<br />
Målet har satts mycket högt. Redan<br />
1998 ska <strong>SAS</strong> vara Europas bästa flygbolag<br />
i termer av baskvalitet och upplevt<br />
kundvärde i ombordprodukt och<br />
serviceinnehåll på hela resan.<br />
Bakgrunden är att <strong>SAS</strong> i slutet av<br />
1995 och under första kvartalet <strong>1996</strong><br />
drabbades av kvalitetsproblem i form<br />
av försämrad regularitet (att flygningar<br />
i tidtabellen genomförs) och punktlighet<br />
(mätt som avgångspunktlighet). Det<br />
fanns flera skäl till kvalitetsförsämringen.<br />
Bland annat har resurserna ansträngts<br />
allt hårdare under flera<br />
besparingsprogram.<br />
När det gällde säkerheten, där <strong>SAS</strong><br />
har satt industrins hårdaste standarder,<br />
sviktade dock aldrig prestationerna.<br />
Den kompromisslösa prioriteringen<br />
av flygsäkerheten kunde till och med<br />
vara skäl till inställda flygningar och<br />
förseningar.<br />
FÖRSTA STEGET – FOKUS PÅ<br />
BASKVALITETEN<br />
Arbetet med regularitet och punktlighet<br />
pågick i stort hela året. Tvärdivisionella<br />
grupper sattes samman för att<br />
skapa en gemensam kvalitetssyn och<br />
KVALITETSARBETET<br />
<strong>SAS</strong> ska bli<br />
Europas bästa<br />
flygbolag 1998<br />
identifiera problem tvärs igenom hela<br />
<strong>före</strong>taget. Hinder för att leverera fullgod<br />
kvalitet identifierades – i trafikprogrammet,<br />
personalplaneringen, materiallogistiken,<br />
svarstider i system, information<br />
och andra procedurer. Ett<br />
fyrtiotal problemområden valdes ut för<br />
bearbetning i syfte att återställa och på<br />
sikt ytterligare utveckla baskvaliteten.<br />
För att förbättra regulariteten har<br />
<strong>SAS</strong> ökat antalet reservflygplan, tillsatt<br />
fler flygtekniker på baserna och omprioriterat<br />
resurserna så fler flygtekniker<br />
arbetar nattetid, när flertalet flygplan<br />
står stilla. Nya rutiner har införts<br />
för piloterna, som nu rapporterar fel<br />
de upptäcker till basstationerna redan<br />
under flygning, så att rätt resurser<br />
kommer på plats snabbare.<br />
Punktligheten har kunnat förbättras<br />
bl.a. genom justeringar av trafikprogrammet,<br />
egna team som hanterar<br />
kritiska linjer och avgångar samt hårdare<br />
krav på boarding – start senast<br />
20 minuter <strong>före</strong> avgång och stängning<br />
av gate senast 10 minuer <strong>före</strong> avgång.<br />
Redan andra kvartalet <strong>1996</strong> förbättrades<br />
regularitet och punktlighet.<br />
Under andra halvåret var regulariteten<br />
bättre än standard och <strong>SAS</strong> återtog<br />
positionen som ett av Europas punktligaste<br />
flygbolag.<br />
Att också bagaget kommer fram är<br />
en viktig del i baskvaliteten. Projektet<br />
”Qualibag” sattes på banan i början av<br />
<strong>1996</strong> i avsikt att säkra och utveckla<br />
<strong>SAS</strong> bagagehanteringskvalitet. Det har<br />
50<br />
lett till såväl förbättrade system som<br />
ökad betoning av enkla kontrollrutiner<br />
– att noggrant läsa bagagetaggar,<br />
registrera taggnummer, ta bort eventuella<br />
gamla taggar, samt effektivisera<br />
processen att hantera bagage som trots<br />
allt kommer på avvägar.<br />
KONTINUERLIG<br />
FÖRBÄTTRING<br />
Det löpande kvalitetsarbetet i <strong>SAS</strong><br />
drivs från 1995 efter TQM-principer<br />
(Total Quality Management) och bygger<br />
på kontinuerlig förbättring i samverkan<br />
och med högt kostnadsmedvetande.<br />
För att bedöma kvalitetsarbetets<br />
utveckling använder <strong>SAS</strong> från och med<br />
<strong>1996</strong> EFQM-modellen (European<br />
Foundation for Quality Management).<br />
Över 30 interna kvalitetsassessorer har<br />
utbildats. Årligen upprättas från och<br />
med <strong>1996</strong> en verksamhetsbeskrivning<br />
strukturerad efter EFQM:s nio huvudkriterier,<br />
mot vilka <strong>SAS</strong> utvärderas.<br />
Detta för att fastställa prioriterade förbättringsområden.<br />
<strong>SAS</strong> har satt som<br />
mål att vinna EFQM:s europeiska kvalitetspris.<br />
SATSNING PÅ<br />
SERVICEKVALITETEN<br />
Kundernas upplevelse av <strong>SAS</strong> kvalitet<br />
dokumenteras regelbundet i enkätundersökningar.<br />
CPQ-värden (Customer<br />
Perceived Quality) tas fram för en lång<br />
rad serviceelement – från hur kunderna<br />
upplever svarstider i telefon och check-
in till tidningsservice och komfort<br />
ombord. Check-in och bemötandet ombord<br />
får löpande hög rating, och de<br />
låga betygen i början av <strong>1996</strong> för<br />
punktligheten börjar nu vända uppåt.<br />
En ny typ av undersökning har<br />
också introducerats under <strong>1996</strong>. Den<br />
belyser bl.a. hur viktiga de olika serviceelementen<br />
är för att skapa nöjda<br />
kunder. Den listan toppas av punktligheten<br />
och bemötandet ombord.<br />
Personalens beteende och attityd är<br />
en fundamental del i kundens upplevelse<br />
av <strong>SAS</strong> produkt. Ett konkret projekt<br />
under <strong>1996</strong> var ”Cabin Quality”, som<br />
arbetade med att skapa bättre förutsättningar<br />
för kabinanställda att leverera<br />
en ännu bättre serviceprodukt. Anställdas<br />
motivation och upplevelse av sin<br />
situation mäts en gång per år.<br />
<strong>SAS</strong> satsar nu på en radikal utveck-<br />
KVALITETSARBETET<br />
ling av sin service, som omfattar hela<br />
resan – från bokning till resans slut.<br />
Stora delar av detta program kommer<br />
att genomföras under 1997 och 1998.<br />
ATT FÖRSTÅ<br />
PASSAGERARNA<br />
<strong>SAS</strong> har under <strong>1996</strong> genomfört ett<br />
mycket omfattande research- och analysprojekt,<br />
som utgör den nya plattformen<br />
för <strong>SAS</strong> produkt- och serviceutveckling.<br />
De flesta undersökningar genomförs<br />
med frågeteknik, vilket alltid innebär<br />
begränsningar och felkällor. I det här<br />
projektet har <strong>SAS</strong> använt sig av antropologiska<br />
metoder, som bygger på<br />
observation av passagerarnas beteende<br />
i olika moment av resan. På detta sätt<br />
uppnås en djupare förståelse för passagerarens<br />
upplevelse av sin resa och för<br />
51<br />
FÖLJA JOHN<br />
Mötet med flygplatsmiljön blir ofta kaotiskt.<br />
Informationen är bristfällig, och<br />
stress gör att de signaler som finns tas<br />
upp dåligt.<br />
I trängda, kaotiska lägen tenderar vi<br />
att göra som andra, vi imiterar. Om någon<br />
ropar ”elden är lös” på en biograf och<br />
några börjar springa åt ett håll följer så<br />
gott som alla efter, även om det leder fel.<br />
På flygplatsen uppstår ofta köer som är<br />
helt onödiga. Kön som signal är helt enkelt<br />
mycket starkare än en skylt. Aha, det är<br />
där vi ska stå! Där står ju alla andra. Efter<br />
en stund i kön kanske vi överblickar situationen,<br />
och ser andra möjligheter. Och<br />
byter kö.<br />
Tänk om det fanns enklare, tydligare<br />
och mera logiska informationssystem och<br />
aktiv assistans som kunde hjälpa passageraren<br />
att hamna rätt i systemet från<br />
början.<br />
problem i olika situationer. Metoden<br />
fångar också en rad konkreta problem,<br />
som aldrig kommer till uttryck i andra<br />
undersökningar.<br />
Som en sidoberättelse på de följande<br />
sidorna ska vi återskapa några av de<br />
problemsituationer, som identifierats i<br />
hela reseprocessen.<br />
Det är genom kommande lösningar<br />
på dessa problem <strong>SAS</strong> ska bli Europas<br />
bästa flygbolag.
Att resa med flyg är en process, som i<br />
sina grundläggande beståndsdelar och<br />
mönster inte ändrats särskilt mycket<br />
under de senaste 30 åren. Däremot har<br />
så gott som varje moment komplicerats.<br />
En internationell flygresa är i dag<br />
en omständlig procedur, som sker på<br />
producenternas och systemets villkor –<br />
inte på kundernas.<br />
Märkligt nog har resenärerna<br />
accepterat många av systemets klumpigheter,<br />
vilket givetvis bidragit till att<br />
permanenta dessa. Människor som i<br />
alla andra fall har stor makt över sin<br />
situation blir i flygets reseprocess passiviserade<br />
och anonymiserade objekt,<br />
som med ibland stor ansträngning<br />
tvingas spela med i ritualer, som inte<br />
gjorts funktionsdugliga för sina yttersta<br />
användare – passagerarna.<br />
Om man inte tar allting för givet –<br />
hur skulle flygresan då helst se ut ur<br />
passagerarens perspektiv? Det är den<br />
fråga <strong>SAS</strong> har arbetat med under den<br />
senaste tiden.<br />
<strong>SAS</strong> kontrollerar bara en liten del<br />
av den totala miljö, vari resan konsumeras.<br />
Men denna del ska <strong>SAS</strong> förändra<br />
radikalt under de kommande åren.<br />
Och omvandlingen har redan börjat.<br />
Andra delar av resemiljön kan <strong>SAS</strong><br />
påverka.<br />
Naturligtvis kan inte <strong>SAS</strong> som<br />
ensamt flygbolag återuppfinna hela<br />
reseprocessen – men <strong>SAS</strong> är inte heller<br />
ett ensamt flygbolag. Tillsammans med<br />
sina partner i världens största partner-<br />
<strong>SAS</strong> FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING<br />
Makten åt<br />
passagerarna<br />
konstellation kan <strong>SAS</strong> uträtta mycket<br />
för att passagerarna ska få en alltigenom<br />
bättre reseupplevelse.<br />
ATT FÖRSTÅ PASSAGERARNA<br />
Så gott som alla kundundersökningar i<br />
flygindustrin bygger på traditionell<br />
enkät- och intervjuteknik. Men om<br />
passagerarna har accepterat flygresans<br />
grundläggande mönster, så kommer de<br />
egentliga problemen inte fram genom<br />
frågeteknik.<br />
Därför har <strong>SAS</strong> som ett komplement<br />
till vanliga undersökningar också arbetat<br />
med antropologisk teknik för att<br />
bättre få grepp om passagerarnas upplevelser<br />
och problem under resan.<br />
Vad gör egentligen passagerarna<br />
under en typisk flygresa? Det har <strong>SAS</strong><br />
låtit dokumentera i 1 500 timmars<br />
52<br />
Ge<br />
mig<br />
stöd i<br />
just min<br />
situation<br />
Se till att vi får det<br />
vi behöver under resan<br />
Hjälp oss genom den<br />
praktiska reseprocessen<br />
Ta oss dit i tid<br />
Få med vårt bagage<br />
Ta oss dit – tryggt och säkert<br />
Grunden i flygresenärens behovsstruktur<br />
är en säker transport, dvs. att resan blir<br />
av (regularitet) och med högsta säkerhetskrav.<br />
Sitt bagage vill man naturligtvis ha<br />
med sig, och man ska komma fram i tid.<br />
Detta är de så kallade baskvaliteterna. Serviceöverbyggnaden<br />
har hittills fokuserats<br />
mest på komfort, servering och underhållning<br />
– mindre på att hjälpa till genom själva<br />
processen. Och mycket återstår att göra<br />
när det gäller den individuella<br />
serviceutformningen.<br />
videoupptagning från check-in, lounger,<br />
gater, ombord och vid bagageutlämning.<br />
Genom att studera passagerarbeteendet<br />
i olika resemoment har <strong>SAS</strong><br />
kunnat identifiera ett fyrtiotal problemkomplex<br />
under resan, som ger<br />
utrymme för ”radikal produktutveckling”,<br />
dvs. att i grunden tänka om olika<br />
moment. Därutöver har <strong>SAS</strong> fått unik<br />
information även för ett femtiotal<br />
mindre förbättringar.<br />
I sina ansträngningar att leverera en<br />
god flygprodukt har <strong>SAS</strong> och andra<br />
flygbolag koncentrerat sig på basprodukten<br />
– fundamenta som säkerhet och<br />
punktlighet – och därutöver på den<br />
personliga servicen. Mindre ansträngningar<br />
har gjorts när det gäller att<br />
hjälpa passagerarna igenom resans alla<br />
rent praktiska moment.
Vårt uppdrag<br />
Att stödja affärsliv, samhälle<br />
och kultur i Skandinavien<br />
genom att göra världen och<br />
Skandinavien mer tillgängliga<br />
Verksamhet<br />
Flygtransporter<br />
till, från, inom<br />
Skandinavien<br />
Erbjudande<br />
Ett av världens bästa<br />
globala trafiksystem<br />
och lojalitetsprogram<br />
MERA MAKT ÅT PASSAGERARNA<br />
Den grundläggande filosofin i <strong>SAS</strong><br />
framtidssatsningar är att passagerarna<br />
måste få större kontroll över sin egen<br />
resa. Det måste genomgående bli bättre<br />
balans mellan systemets behov och<br />
användarens behov. Passagerarna ska<br />
inte i samma utsträckning behöva<br />
”serva” systemet, utan systemet ska i<br />
högre grad betjäna passageraren.<br />
Enkelhet och valfrihet är de två<br />
nyckelorden. Det ska vara enkelt att<br />
<strong>SAS</strong> FUNKTIONELLA PRODUKTUTVECKLING<br />
VADAN OCH VARTHÄN?<br />
Nyckelord i utvecklingen av <strong>SAS</strong><br />
Vad <strong>SAS</strong> ska stå för<br />
Enkelhet, valfrihet och personligt välmående<br />
konsumera resan. Passageraren<br />
ska inte som i dag<br />
behöva brottas med en rad<br />
praktiska problem, som systemet<br />
kan designas om att<br />
sköta. Och passageraren ska kunna<br />
välja att genomföra olika moment i<br />
resan så som han eller hon <strong>före</strong>drar,<br />
helt enkelt ha större möjligheter att<br />
själv utforma sin reseupplevelse.<br />
<strong>SAS</strong> erbjuder redan i dag fjorton<br />
alternativa sätt att checka-in, från <strong>SAS</strong><br />
ROLLER I KONFLIKT<br />
Under flygresan förväntas resenärerna<br />
kunna hantera en rad olika roller<br />
samtidigt.<br />
Å ena sidan passiviseras och fördummas<br />
man. Ibland obegripliga regler<br />
och rutiner måste följas av alla. Gå<br />
där, stå där! Å andra sidan måste man<br />
försöka behålla kontrollen över sin<br />
egen situation och läget. Hålla uppsikt<br />
över flight- och gateinformation,<br />
sitt handbagage, eventuella<br />
medpassagerare på drift, m.m.<br />
Tänk om man kunde skapa en mer<br />
harmonisk process, där resenären<br />
hela tiden kunde behålla kontrollen –<br />
och sin värdighet.<br />
53<br />
Personlighet<br />
Jämlik<br />
Anspråkslös<br />
Förnuftig<br />
Omtänksam<br />
Pålitlig<br />
Hederlig<br />
Positionering<br />
”Makten åt passageraren”!<br />
En genomtänkt kvalitetsprodukt<br />
för den frekvente resenären<br />
Värderingar<br />
Vi bryr oss<br />
Vi är att lita på<br />
Vi är offensiva<br />
Vi är affärsmässiga<br />
Vision<br />
Alla skandinaver<br />
ska bli stolta över<br />
sitt flygbolag<br />
”Flygbolaget för mig”<br />
Airline Check-in på en rad hotell till<br />
automatiserad Express Check-in på<br />
flygplatsen. Med Bistro-konceptet i<br />
EuroClass-loungerna kan passagerarna<br />
välja att äta på marken eller i luften –<br />
eller både och.<br />
<strong>SAS</strong> ska skapa nya attraktiva alternativ<br />
på flera moment i resan genom ny<br />
funktionell design, som har passagerarupplevelsen<br />
som utgångspunkt.<br />
För att passageraren ska få bättre<br />
kontroll och kunna utnyttja sin valfrihet<br />
krävs dock att hela reseprocessen<br />
blir synlig och dess olika alternativ tydliga.<br />
Detta ställer helt nya krav på<br />
informationsgivningen rakt igenom hela<br />
resan – från bokning till slutdestination.<br />
ATT MÅ BRA PÅ RESAN<br />
Det tredje nyckelordet i <strong>SAS</strong> produktutveckling<br />
är omtanke. System och serviceelement<br />
ska utformas så att kunden<br />
känner att <strong>SAS</strong> bryr sig. Passagerare<br />
ska i <strong>SAS</strong> kunna uppleva en större<br />
grad av välbefinnande än vad man<br />
upplever i andra flygbolag. Omtanke<br />
kan bara fullbordas i mötet mellan personal<br />
och kund. Att inom systemet ge<br />
personalen i frontlinjen mera makt är<br />
en förutsättning – inte bara för att ge<br />
individuell service och personlig omtanke<br />
– utan också för att i slutänden ge<br />
passagerarna mera makt.
Avregleringen av flygmarknaden i<br />
Europa fullbordas den 1 april 1997, då<br />
det blir helt fritt i hela EES (EU samt<br />
Norge och Island) för EES-bolag att<br />
operera också inrikes flygtrafik. Mellan<br />
Skandinavien och USA är flygtrafiken<br />
sedan 1995 avreglerad enligt s.k. Open<br />
Skies-avtal. Den internationella luftfarten<br />
är i övrigt reglerad i bilaterala<br />
luftfartsavtal, där status av ”national<br />
carrier” är av fortsatt stor betydelse.<br />
GOD MEN OJÄMN TILLVÄXT I<br />
MARKNADEN<br />
Både i ett globalt och skandinaviskt<br />
perspektiv fortsätter flygtrafiken att ha<br />
bättre tillväxt än ekonomin i sin helhet.<br />
Privatresandet ökar mer än affärsresandet.<br />
Under <strong>1996</strong> ökade trafiken i Europa<br />
totalt med 6,1% (8,3%). <strong>SAS</strong> Europatrafik<br />
växte med 6,9% (4,7%). Trafiken<br />
på de linjeområden, där <strong>SAS</strong> opererar,<br />
hade dock en större ökning än såväl<br />
Europatrafiken genomsnittligt som <strong>SAS</strong><br />
trafik. Det innebär att <strong>SAS</strong> förlorade<br />
marknadsandelar i trafiken till och från<br />
Skandinavien. Denna utveckling var<br />
särskilt påtaglig under andra halvåret,<br />
då konkurrenterna ökade sin produktion<br />
väsentligt på Skandinavien.<br />
De europeiska flygbolagen ökade sin<br />
totala interkontinentala trafik med<br />
8,1% (7,6%), medan <strong>SAS</strong> ökade med<br />
5,5% (1,8%).<br />
Den svenska inrikesmarknadens tillbakagång<br />
under senare år vändes <strong>1996</strong>,<br />
OMVÄRLD OCH MARKNAD<br />
Väsentligt ökat<br />
konkurrenstryck<br />
och <strong>SAS</strong> hade i stort samma trafik och<br />
marknadsandel som <strong>före</strong>gående år.<br />
Norskt inrikesflyg har däremot haft ett<br />
dynamiskt år med en tillväxt på cirka<br />
10%. <strong>SAS</strong> har ökat sin produktion med<br />
13% och marknadsandelen ökade till<br />
41,3% (40,4%). På danska inrikesmarknaden<br />
har <strong>SAS</strong> förlorat marknadsandelar,<br />
51,4% (57,3%), i en hårdnande<br />
konkurrens.<br />
HÅRDARE<br />
KONKURRENS<br />
Under <strong>1996</strong> intensifierades konkurrensen<br />
väsentligt på den skandinaviska<br />
marknaden. Åtta nya konkurrenter<br />
inledde beflygning på eller till <strong>SAS</strong> hemmamarknad,<br />
och de stora europeiska<br />
konkurrenterna ökade sin produktion<br />
på Skandinavien i långt högre utsträckning<br />
än <strong>SAS</strong>. Den ökade konkurrensen<br />
ledde till ett icke obetydligt tryck på<br />
priserna och <strong>SAS</strong> enhetsintäkter stagnerade<br />
för första gången på tre år.<br />
Även den s.k. huvudstadstriangeln,<br />
trafiken mellan Köpenhamn-Stockholm-Oslo,<br />
började utsättas för hård<br />
konkurrens. Braathens SAFE öppnade<br />
i november <strong>1996</strong> linjen Oslo-Stockholm<br />
med sju dagliga avgångar och aggressiv<br />
prissättning. Braathens SAFE stod vid<br />
utgången av <strong>1996</strong> för 30% av produktionen<br />
(utbjuden trafik) på sträckan,<br />
men med en marknadsandel (såld<br />
trafik) som var betydligt lägre.<br />
<strong>SAS</strong> politik är att konkurrera såväl<br />
med proaktiv prissättning och attrak-<br />
54<br />
tiva bonuserbjudanden som med produktförbättringar.<br />
För att möta konkurrensen<br />
på Oslo-Stockholm lanserade<br />
<strong>SAS</strong> en helt ny produkt – <strong>SAS</strong> Express<br />
(se sid 65) – en prototyp för <strong>SAS</strong> korta<br />
flygningar av shuttle-karaktär. <strong>SAS</strong><br />
Express har 15 dagliga avgångar.<br />
På den skandinaviska hemmamarknaden<br />
och trafiken dit har <strong>SAS</strong> ett stort<br />
övertag i den höga frekvensen.<br />
ÖKAD<br />
PRISKONKURRENS<br />
Trots att överkapaciteten i branschen<br />
minskat ökade priskonkurrensen under<br />
<strong>1996</strong>. Året inleddes med aggressiva<br />
prisutspel från de stora aktörerna på<br />
de nordatlantiska linjerna. <strong>SAS</strong> har i<br />
stort matchat dessa.<br />
Brittiska lågprisoperatörer har<br />
också gett sig in i konkurrensen på<br />
Skandinavien. Virgin Express flyger<br />
sedan hösten <strong>1996</strong> två gånger dagligen<br />
mellan Bryssel och Köpenhamn. Debonair<br />
började under hösten flyga sträckorna<br />
London-Köpenhamn och Köpenhamn-München.<br />
Dessa nya operatörer<br />
har främst gjort en inbrytning i turistklassegmentet.<br />
Nordic European öppnade under<br />
hösten <strong>1996</strong> en förbindelse mellan<br />
Stockholm och Bryssel, som dock stängdes<br />
i slutet av året.<br />
Konkurrenstrycket skärps ytterligare<br />
under 1997 med nya konkurrenter på<br />
många sträckor. Till exempel har<br />
Maersk och Finnair aviserat sin avsikt
att öppna trafik mellan Köpenhamn och<br />
Stockholm med fyra dagliga avgångar<br />
fr.o.m. den 28 april.<br />
ALLIANSBILDNING<br />
OCH FRANCHISING<br />
Världens flygindustri fortsätter att<br />
strukturera sig i allianser, oftast mellan<br />
europeiska, nordamerikanska och asiatiska<br />
flygbolag.<br />
Två av världens största och mest<br />
framgångsrika flygbolag, American<br />
Airlines och British Airways, har träffat<br />
avtal om att ingå en strategisk allians<br />
från och med andra halvåret 1997,<br />
men väntar fortfarande på myndigheternas<br />
godkännande.<br />
<strong>SAS</strong> ingår i världens för närvarande<br />
mest omfattande flygbolagsallians med<br />
Lufthansa, United Airlines och Thai<br />
Airways International. Under hösten<br />
träffade <strong>SAS</strong> intentionsavtal om allians<br />
också med Air Canada.<br />
I slutet av <strong>1996</strong> fick <strong>SAS</strong>, Lufthansa<br />
och United Airlines av de amerikanska<br />
myndigheterna tillstånd att samarbeta<br />
närmare, en s.k. ”antitrust immunity”.<br />
Det innebär att bolagen bl.a. har möjlighet<br />
att operera gemensamma flyglinjer<br />
och koordinera kapacitet, priser<br />
och marknadsföring.<br />
I syfte att få ett så heltäckande trafikprogram<br />
till så låg kostnad som möjligt<br />
har också franchising börjat tillämpas<br />
i flygindustrin. På den danska inrikesmarknaden<br />
opereras nu Sunairs<br />
tidigare verksamhet under namnet British<br />
Airways Express i ett franchisingupplägg.<br />
<strong>SAS</strong> har mött denna konkurrens<br />
med ett utökat samarbete med<br />
Cimber Air, bl.a. innefattande nya linjer<br />
till Ålborg och Århus.<br />
FORTSATT TUNG<br />
STATLIG SUBVENTIONERING<br />
I MÅNGA LÄNDER<br />
Ett antal flygbolag inom EU fick fortsatt<br />
statligt stöd under <strong>1996</strong>. Hittills<br />
har under 1990-talet statligt stöd på<br />
drygt 11 miljarder USD beviljats.<br />
Statsstöd kommer under 1997 att utgå<br />
till Air France, Iberia, Olympic Airways<br />
och TAP-Air Portugal. Dessutom<br />
OMVÄRLD OCH MARKNAD<br />
ATT FÖRSTÅ VÄRDEHANDLINGARNA<br />
Resan innefattar en rad transaktioner,<br />
där dokument och ”kvitton” utbyts<br />
vid olika stationer för att resan ska<br />
kunna gå vidare. Värdehandlingen<br />
genomgår en rad transformationer,<br />
som inte alltid är lätta att följa.<br />
Biljetten byts mot boardingkort.<br />
Delar av biljetten rivs och stoppas in i<br />
fickan, andra delar sitter kvar i häftet.<br />
Fick jag två boardingkort – både en<br />
till den närmast <strong>före</strong>stående flighten<br />
och en transit till nästa? Var hamnade<br />
är stöd till Alitalia f.n. <strong>före</strong>mål för EUkommissionens<br />
granskning.<br />
På grund av den snedvridning av<br />
konkurrensen som statsstöd innebär<br />
55<br />
bagagekvittot? Sitter biljetten verkligen<br />
kvar i boardingkortet, åkte den<br />
inte ut när boardingkortet skulle<br />
stämplas i tax free-shoppen? Jaså,<br />
det där var inte boardingkortet utan<br />
kvittot på biljetten. Vad är det dom<br />
river av, och vad är det jag får kvar?<br />
Och rev dom inte av just den där biten<br />
där bagagekvittot satt? Vad kan jag<br />
slänga och när?<br />
Tänk om det fanns ett enklare och<br />
kanske till och med biljettlöst resande!<br />
verkar <strong>SAS</strong> aktivt i olika sammanhang<br />
för att hindra dessa eller för att få<br />
sådana villkor knutna till stöden som<br />
mildrar effekten av dem.
Konkurrenstrycket på <strong>SAS</strong> marknader<br />
har ökat och fortsätter att öka. Som<br />
marknadsledare i Skandinavien välkomnar<br />
<strong>SAS</strong> den fria konkurrensen.<br />
Den gagnar <strong>SAS</strong>, som tvingas skärpa<br />
sina prestationer till nytta både för kunder<br />
och aktieägare.<br />
En stark position på hemmamarknaden<br />
och trafiken till och från den är<br />
plattformen för <strong>SAS</strong> existens. <strong>SAS</strong> kommer<br />
att göra sitt yttersta för att försvara<br />
och utveckla sina centrala marknadspositioner.<br />
<strong>SAS</strong> har finansiell styrka som<br />
ger uthållighet och hög flexibilitet för<br />
selektiva satsningar för att möta nya<br />
konkurrenssituationer.<br />
Under <strong>1996</strong> har <strong>SAS</strong> inlett en bred<br />
offensiv som innefattar djupgående<br />
samarbete i världens mest omfattande<br />
globala allians, ett joint venture med<br />
Lufthansa på trafiken mellan Skandinavien<br />
och Tyskland, en fortgående<br />
utbyggnad av bonusprogrammet, en<br />
påbörjad omfattande förnyelse av flygplansflottan,<br />
lansering av en rad nya<br />
produkter och koncept samt förberedelser<br />
för ännu större förändringar.<br />
<strong>SAS</strong> har också selektivt mött prisutspel<br />
på olika marknader och marknadssegment<br />
och ny konkurrens både<br />
med proaktiv prissättning och nya produkter.<br />
PRISPOLITIK<br />
Marknadens prisutbud är i dag högtransparent.<br />
<strong>SAS</strong> ska ha en prisstruktur<br />
som tillgodoser marknadens behov,<br />
<strong>SAS</strong> FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV<br />
<strong>SAS</strong> har inlett sin<br />
nya offensiv<br />
ger användaren högt värde, speglar värdeskillnaderna<br />
i de olika produkterna<br />
och optimerar <strong>SAS</strong> lönsamhet på en<br />
hårt konkurrensutsatt marknad.<br />
<strong>SAS</strong> arbetar i första hand med proaktiv<br />
prissättning, vilket innebär att ta<br />
initiativ i och förändra priskonkurrensen,<br />
snarare än att kopiera konkurrenterna.<br />
<strong>SAS</strong> kommer att <strong>före</strong>nkla och förtydliga<br />
sin prisstruktur, och skapa nya konkurrenskraftiga<br />
produkter på olika<br />
nivåer där priset är centralt.<br />
En fortsatt <strong>före</strong>nkling av distributionen<br />
med utnyttjande av nya media och<br />
automatisering i bokning, biljettering,<br />
check-in och vissa serviceelement är en<br />
nyckel till nya produkter och priser<br />
med högt ”value for money”.<br />
KOMPLETTERANDE<br />
SATSNING PÅ<br />
PRIVATRESEMARKNADEN<br />
Sedan 1981 är affärsresenärerna <strong>SAS</strong><br />
huvudmålgrupp, och utvecklingen av<br />
<strong>SAS</strong> ska i första hand spegla utvecklingen<br />
i deras behovsbild.<br />
Privatresemarknaden har dock under<br />
1990-talet haft en högre tillväxt än<br />
affärsresemarknaden, och så förväntas<br />
utvecklingen fortgå. <strong>SAS</strong> prioritering av<br />
affärssegment har inneburit förlorade<br />
marknadsandelar på turisttrafiken<br />
under 1900-talet. Idag är detta en intressant<br />
tillväxtpotential.<br />
Privatresemarknaden är priselastisk,<br />
och volymen kan dimensioneras att<br />
56<br />
möta cykliska nedgångar i affärsresandet.<br />
För att sälja lediga stolar, bredda<br />
kundbasen och ge affärsresenärerna en<br />
bättre privatreseprodukt kommer <strong>SAS</strong><br />
under 1997 att satsa på privatresemarknaden.<br />
Utöver generella produkter<br />
som Jackpot kommer specifika segment<br />
i privatresemarknaden att bearbetas<br />
med nya reseprodukter med olika förädlingsgrad.<br />
De nya privatreseprodukterna kommer<br />
att vara flexibla, och bygger på att<br />
aktivt erbjuda lediga stolar. Från en<br />
ekonomisk synpunkt är syftet att skapa<br />
högre beläggning på destinationer och<br />
avgångar, där det finns utrymme.<br />
OFFENSIV KUNDSTYRD<br />
PRODUKTUTVECKLING<br />
<strong>SAS</strong> avser att skaffa sig och behålla ett<br />
försprång, när det gäller själva flygprodukten.<br />
Detta bygger på en kontinuerlig<br />
förnyelse av olika produkt- och serviceelement.<br />
Produktutvecklingen är kundstyrd,<br />
och de nya produkter som tas fram ska<br />
öka kundnyttan, samtidigt som strukturella<br />
moment minskar <strong>SAS</strong> kostnader.<br />
Att arbeta med prototyper, dvs.<br />
pröva ut och finslipa nya koncept i<br />
mindre skala innan de lanseras fullt ut,<br />
är en del av <strong>SAS</strong> nya produktutvecklingsfilosofi.<br />
<strong>SAS</strong> Express – som<br />
lanserades på linjen Oslo-Stockholm i<br />
slutet av året, och är ett mycket stort<br />
och komplext projekt – kan betraktas<br />
som en strategisk prototyp både ur pro-
dukt- och processynpunkt. Från beslut<br />
till invigning tog det endast fyra månader.<br />
Det visar att <strong>SAS</strong> kan agera snabbt.<br />
RATIONALISERAD<br />
DISTRIBUTION<br />
<strong>SAS</strong> genomför nu successivt en ny distributionsstrategi,<br />
som syftar till <strong>före</strong>nkling<br />
av hela boknings- och biljetteringsprocessen<br />
för kunden och lägre distributionskostnader<br />
för <strong>SAS</strong>. I förlängningen<br />
ska även detta komma kunden<br />
till godo i form av lägre priser än vad<br />
som annars hade varit möjligt.<br />
Utvecklingen mot ökad automatisering<br />
av biljetthanteringen går nu snabbt i<br />
hela flygindustrin, och <strong>SAS</strong> har redan<br />
som första flygbolag i Europa infört biljettlöst<br />
resande. Där ersätter ett kort,<br />
<strong>SAS</strong> TravelPass, den traditionella biljetten.<br />
Biljettlöst resande har många fördelar.<br />
Det är enkelt och flexibelt för<br />
kunden. Man gör ett köp för många<br />
resor, vilket ger en rabatt. Bokning sker<br />
i nya media som talsvar och PC online.<br />
<strong>SAS</strong> FLYGRÖRELSE I ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV<br />
All hantering görs i datasystemen i stället<br />
för på papper. Kortläsare används<br />
vid incheckning och gate.<br />
Automatiseringen har påbörjats<br />
även på andra områden. Den första<br />
externa check-in-automaten installerades<br />
under året hos Ericsson Radio<br />
Systems i Kista utanför Stockholm.<br />
Under andra halvåret 1997 introduceras<br />
<strong>SAS</strong> E-ticket, som är en individuell<br />
elektronisk biljett. Den ska gå att<br />
använda i hela <strong>SAS</strong> partnersystem, och<br />
framöver vara helt giltig på andra flygbolag.<br />
Under 1997 kommer det också att<br />
bli möjligt att köpa och boka <strong>SAS</strong>-biljetter<br />
via Internet.<br />
<strong>SAS</strong> förändrar från och med september<br />
1997 sin ersättning till agenterna på<br />
inrikes och intraskandinaviskt resande,<br />
där provisionen till resebyråerna sänks<br />
från 8 respektive 9% till 5% av biljettpriset.<br />
Detta speglar grundläggande förändringar<br />
i arbetsfördelningen mellan rese-<br />
JAHA, OCH NU?<br />
Ofta är det inte självklart vad som<br />
händer härnäst. Och det är lätt att<br />
förlora greppet om geografin.<br />
Varifrån går mitt plan? Har dom bytt<br />
gate? Vilket var nu mitt flygnummer?<br />
Är planet försenat? Hur länge?<br />
Behovet av information och vägledning<br />
är stort.<br />
Tänk om man kunde göra hela<br />
systemet ”genomskinligt”, så<br />
passageraren fick överblick och<br />
hela tiden förstår vad som händer<br />
och vad som är nästa steg.<br />
57<br />
nären, flygbolaget och agenterna. Resebyråernas<br />
arbetsinsats har reducerats<br />
genom enklare bokningsrutiner, ökad<br />
automatisering och kundernas önskan<br />
att själva göra sina bokningar. Detta<br />
gäller i första hand de enklare resorna,<br />
inrikes och intraskandinaviskt.<br />
<strong>SAS</strong> princip är att betala för utfört<br />
arbete. Agentens arbetsinsats är större<br />
vid utomskandinaviskt resande. Där<br />
kvarstår de gamla provisionssatserna.<br />
<strong>SAS</strong> betalar också 9% på all transfertrafik,<br />
dvs. för hela sträckan i exempelvis<br />
en biljett Luleå-Stockholm-London.<br />
Av den totala volymen <strong>SAS</strong>-biljetter<br />
<strong>1996</strong> såldes 80% av agenter. Av intraskandinaviska<br />
och inrikes biljetter var<br />
andelen lägre. Även om agenternas<br />
andelar förväntas sjunka successivt,<br />
eftersom allt fler bokningar görs av<br />
kunderna själva, så är resebyråerna<br />
även fortsättningsvis <strong>SAS</strong> viktigaste<br />
distributionskanal.<br />
<strong>SAS</strong> allianspartner Lufthansa har<br />
infört ett motsvarande upplägg för agenterna,<br />
och liknande förändringar har<br />
också genomförts i Holland och USA.<br />
HOTELLSAMARBETEN<br />
Att kunna erbjuda kunderna en bra<br />
hotellprodukt i förlängningen av resan<br />
är ett viktigt konkurrensmedel. <strong>SAS</strong><br />
Radisson Hotels, som är Europas snabbast<br />
växande förstaklass hotellkedja<br />
och som nu har 80 hotell i 23 länder, är<br />
en hörnsten i <strong>SAS</strong> hotellerbjudande.<br />
Därutöver samarbetar <strong>SAS</strong> med ytterligare<br />
över 200 hotell världen över.<br />
<strong>SAS</strong> förmedlade över 150 000 hotellnätter<br />
till passagerare under <strong>1996</strong>. För<br />
EuroClass-resenärer kan <strong>SAS</strong> erbjuda<br />
specialpriser på 130 hotell och för<br />
turistklassresenärer förmånliga priser<br />
på 155 hotell.<br />
På 25 hotell kan <strong>SAS</strong> passagerare<br />
checka in till sin flight redan i hotellets<br />
lobby genom <strong>SAS</strong> Airline Check-in<br />
service.<br />
Under <strong>1996</strong> genomfördes, till och<br />
från Skandinavien, ett antal Fly <strong>SAS</strong>/<br />
Stay <strong>SAS</strong>-kampanjer, som innebär en<br />
kostnadsfri hotellövernattning för den<br />
som flyger <strong>SAS</strong> EuroClass.
Den globala flygindustrin struktureras<br />
nu i ett antal allianser, med avsikt att<br />
skapa stordrift och synergier på marknaden<br />
och i produktionen och därmed<br />
öka konkurrenskraften.<br />
På kort sikt handlar det om att<br />
skapa intäktsfördelar bl.a. genom större<br />
och bättre harmoniserade trafiksystem<br />
och starka program för frekventa<br />
resenärer. På lite längre sikt<br />
även om kostnadssynergier i form av<br />
samarbete i försäljning och produktion.<br />
VÄRLDENS MEST OMFATTANDE<br />
PARTNERKONSTELLATION<br />
<strong>SAS</strong> och Lufthansa träffade under<br />
1995 avtal om ett djupgående strategiskt<br />
samarbete, som inleddes vid <strong>1996</strong><br />
års ingång. Utöver sina traditionella<br />
delar innefattar det även ett tungt<br />
strukturellt element – ett joint venture<br />
för all trafik mellan de båda bolagens<br />
hemmamarknader.<br />
<strong>SAS</strong> ingick också avtal om allianser<br />
med United Airlines och THAI under<br />
1995. Dessa trädde i kraft under första<br />
halvåret <strong>1996</strong>. Under hösten träffades<br />
dessutom ett intentionsavtal om en allians<br />
med Air Canada. Samarbetet träder<br />
i kraft under första halvåret 1997.<br />
<strong>SAS</strong>, Lufthansa, United Airlines och<br />
THAI har nu lierat sig med varandra i<br />
det som för närvarande är marknadens<br />
största och tätaste globala konstellation,<br />
med närmare 150 miljoner passagerare<br />
<strong>1996</strong> och 535 destinationer (netto dvs. ej<br />
dubbelräknade) i systemet.<br />
<strong>SAS</strong> OCH DESS PARTNER<br />
Alliansernas år<br />
Samarbetet har under sitt första år<br />
innefattat ett stort antal flygningar<br />
under gemensamt flygnummer, som<br />
genomförs av ettdera bolaget (s.k. codeshares)<br />
samt successiv integration av<br />
bonusprogrammen. <strong>SAS</strong> EuroBonusmedlemmar<br />
kunde från <strong>1996</strong> tjäna in<br />
och ta ut poäng också på Lufthansas,<br />
United Airlines och THAIs linjenät.<br />
Tillgång till varandras lounger är<br />
också en del i upplägget. EuroClasskunder<br />
har tillgång till Lufthansas Frequent<br />
Traveller Lounger, United Airlines<br />
Red Carpet Lounger och THAIs<br />
Royal Executive Class Lounger. <strong>SAS</strong><br />
EuroBonus RVC Guldkort och giltig<br />
biljett ger också tillträde till Uniteds<br />
Red Carpet Lounger, Lufthansas Senator<br />
Lounger och THAIs Royal First<br />
Class Lounger.<br />
De fyra flygbolagen har också en rad<br />
allianser utanför den gemensamma<br />
strukturen. <strong>SAS</strong> med de delägda British<br />
Midland, Spanair och AirBaltic<br />
<strong>SAS</strong> och dess partner<br />
Alla uppgifter nedan avser flygoperationer under eget varumärke.<br />
samt därutöver med Icelandair och<br />
Varig. Lokalt i Skandinavien samarbetar<br />
<strong>SAS</strong> med danska Cimber Air, norska<br />
Widerøe och svenska Skyways.<br />
I <strong>SAS</strong> EuroBonus deltar därutöver<br />
Air New Zealand och Qantas.<br />
ALLIANSERNA BÄR REDAN FRUKT<br />
För <strong>SAS</strong> är partnerskapet med Lufthansa<br />
kärnan i allianssystemet – ett<br />
mycket djupgående samarbete utan<br />
gemensamt ägande och utan att ge<br />
avkall på de egna identiteterna.<br />
<strong>SAS</strong> och Lufthansa driver från ingången<br />
av <strong>1996</strong> en gemensam flygoperation<br />
mellan Skandinavien och<br />
Tyskland, en marknad på totalt cirka<br />
2 miljoner passagerare. All trafik från<br />
Tyskland hanteras av Lufthansas stationsorganisation,<br />
och all trafik från<br />
Skandinavien av <strong>SAS</strong>. Den gemensamma<br />
verksamheten har varit mycket<br />
framgångsrik. <strong>SAS</strong>/Lufthansa har tagit<br />
marknadsandelar under året, och den<br />
<strong>1996</strong> <strong>SAS</strong> Lufthansa United THAI Air<br />
Airlines Canada<br />
Antal destinationer/länder 104/34 243/89 139/30 75/36 73/20<br />
Antal passagerare (000) 19 828 31 760 81 639 14 300 12 600<br />
Produktion (milj. ASK) 30 646 88 453 269 760 42 099 48 700<br />
Antal anställda 21 348 25 000 85 936 22 136 19 900<br />
Antal flygplan i drift 161 220 564 73 139<br />
Omsättning (milj. USD)<br />
1<br />
Preliminär uppgift.<br />
5 000<br />
1<br />
9 850 16 400 3000<br />
1<br />
3 800<br />
58
gemensamma trafiken har ökat med<br />
över 10%. Undersökningar visar att<br />
också kunderna är mycket nöjda med<br />
den gemensamma produkten.<br />
I övrigt har alliansen med Lufthansa<br />
under året inneburit ett stort antal<br />
code-shares samt samordning av tidtabeller<br />
och procedurer. Allt i syfte att<br />
resenärerna ska få en resa som om det<br />
var samma flygbolag som utförde all<br />
beflygning. Bonusprogrammen har<br />
integrerats, så att <strong>SAS</strong> EuroBonuskunder<br />
kan tjäna in och ta ut poäng när de<br />
reser med Lufthansa. Flygbolagens<br />
lounger har öppnats för varandras<br />
kunder. Därutöver har bolagens prisstruktur<br />
inom EU harmoniserats.<br />
Under 1997 kommer <strong>SAS</strong> och Lufthansa<br />
att lansera ”mixed awards”, vilket<br />
innebär att man kan resa ut på<br />
bonusresa med det ena bolaget och tillbaka<br />
med det andra.<br />
Resultateffekten av allianssamarbetet<br />
med Lufthansa kan för <strong>SAS</strong> del<br />
under <strong>1996</strong> beräknas till drygt 100<br />
MSEK, huvudsakligen i form av tillkommande<br />
intäkter.<br />
Samarbetet med United Airlines,<br />
USA:s största flygbolag, inleddes i april<br />
<strong>1996</strong> med code-shares och full knytning<br />
av bonusprogrammen. Redan under<br />
<strong>1996</strong> genererade detta samarbete ett<br />
större trafikinflöde för <strong>SAS</strong> över Atlanten<br />
än vad det tidigare samarbetet med<br />
Continental Airlines gav. <strong>SAS</strong> trafik på<br />
Chicago, som är United Airlines<br />
huvudnav, har under året visat mycket<br />
hög tillväxt.<br />
Det nya samarbetet med THAI, som<br />
påbörjades i maj <strong>1996</strong>, innebar en<br />
revitalisering av ett mycket gammalt<br />
samarbete. <strong>SAS</strong> deltog i att starta bolaget<br />
1958, och var delägare fram till<br />
1977. Det nya samarbetet innefattar<br />
code-shares och bonusintegration. <strong>SAS</strong><br />
och THAI har nu daglig beflygning på<br />
Bangkok från Köpenhamn och Stockholm,<br />
opererad varannan dag av ettdera<br />
bolaget.<br />
FÖRDJUPAT SAMARBETE<br />
Samarbetet mellan <strong>SAS</strong>, Lufthansa,<br />
United Airlines och THAI har fördju-<br />
<strong>SAS</strong> OCH DESS PARTNER<br />
pats ytterligare under 1997. Avsikten<br />
är att det fortsatta samarbetet – också<br />
inkluderande Air Canada – ska resultera<br />
i en tydligare gemensam närvaro i<br />
marknadsförings- och försäljningsleden.<br />
Även en fortgående integration i<br />
produktionen – där betydande kostnadsfördelar<br />
finns att vinna – samt en<br />
förädlad kundnytta, i form av integre-<br />
Människor anpassar sig till resans<br />
olika miljöer, men försöker också<br />
anpassa miljöerna till sig själv.<br />
Många försöker skapa sig ett<br />
eget utrymme för att jobba, vila<br />
eller läsa medan de väntar. Man<br />
markerar sitt revir genom att lägga<br />
ut ytterplagg, handbagage m.m. på<br />
stolar omkring sig.<br />
Tillvaron på flygplatsen är därtill i<br />
stora delar orytmisk och motsägelsefull.<br />
Moment av brådska och stress<br />
kombineras med moment av väntan.<br />
59<br />
SKAPA SIG ETT REVIR<br />
rade globala trafik- och bonusprogram,<br />
ingår i planerna.<br />
Avsikten är däremot inte att harmonisera<br />
produkterna fullt ut. Flygbolagen<br />
ska behålla sin särprägel, samtidigt som<br />
gemensamma element byggs in, t.ex. vad<br />
gäller procedurer, komfortstandard, servicenivån<br />
i lounger, kompensation vid<br />
downgrading, special meals, etc.<br />
Det är många ordinarie beteenderegler<br />
som man tvingas bryta på en<br />
resa. Att sova offentligt med kläderna<br />
på är inget som de flesta av oss<br />
brukar göra, men särskilt på längre<br />
resor kan det bli nödvändigt att försöka<br />
ta sig en lur i en stol någonstans.<br />
Tänk om det fanns en större flexibilitet<br />
i miljön, så resenären hade det<br />
lättare att ordna det för sig och samtidigt<br />
bevara sin integritet.
<strong>SAS</strong> beflög 142 destinationer vid<br />
utgången av <strong>1996</strong>, varav 104 på egna<br />
vingar. Övriga destinationer trafikerades<br />
i form av code-shares med något av<br />
<strong>SAS</strong> partnerbolag.<br />
<strong>SAS</strong> DESTINATIONER INKLUSIVE<br />
CODE-SHARES<br />
Operatör<br />
För <strong>SAS</strong> LH UA TG Övriga Netto*<br />
<strong>SAS</strong> 104 35 11 1 16 142<br />
Partner 35**<br />
*rensat på destinationer, som också beflögs av<br />
<strong>SAS</strong> på egna vingar.<br />
**(av 104)<br />
Integrationen av trafiksystem i fyrpartnergruppen<br />
– <strong>SAS</strong>, Lufthansa, United<br />
Airlines och THAI – fick stor omfattning<br />
redan första året. <strong>SAS</strong> opererade<br />
för dessa partner 35 code-sharelinjer<br />
vid årets utgång, medan dessa opererade<br />
47 code-sharelinjer för <strong>SAS</strong> räkning.<br />
Totala antalet destinationer<br />
(netto) i fyrpartnergruppen uppgick<br />
vid årets slut till 535.<br />
Övriga partnerbolag till <strong>SAS</strong> under<br />
<strong>1996</strong> var de delägda British Midland,<br />
Spanair och AirBaltic, samt därutöver<br />
Varig och Icelandair.<br />
Med samtliga sina partner kan <strong>SAS</strong><br />
erbjuda 553 destinationer. <strong>SAS</strong> har aldrig<br />
tidigare haft ett så starkt trafiksystem<br />
att erbjuda.<br />
Under <strong>1996</strong> öppnade <strong>SAS</strong> 6 nya destinationer:<br />
Bologna, Minsk, Newcastle,<br />
Arkhangelsk, Edinburgh och Lissabon.<br />
Beflygningen på Turin lades ner.<br />
TRAFIKSYSTEMET<br />
<strong>SAS</strong> starkaste<br />
trafikprogram hittills<br />
<strong>SAS</strong> har under <strong>1996</strong> stärkt<br />
sin position i närområdet,<br />
norra och nordöstra<br />
Europa. Produktionen<br />
på viktiga nordeuropeiska<br />
destinationer<br />
som Bryssel, Paris och<br />
Amsterdam har ökat. Att<br />
ha en stark position på hemmamarknaden<br />
och en effektiv<br />
upptagning av passagerare i<br />
närområdet är det viktigaste<br />
man kan ta med sig i boet i en allians.<br />
Etableringen av AirBaltic, där<br />
<strong>SAS</strong> äger 28,5% är också en del av<br />
detta. För att säkra en effektiv passagerarupptagning<br />
i trafiksystemet intensifierar<br />
<strong>SAS</strong> också samarbetet med<br />
lokala partner – i Danmark med Cimber<br />
Air, i Norge med Widerøe och i<br />
Sverige med Skyways.<br />
FORTSATT SATSNING PÅ<br />
NÄRMARKNADEN<br />
Inför 1997 har <strong>SAS</strong> gjort en översyn av<br />
sitt eget trafikprogram, och omprioriterar<br />
en del resurser under året. Sex destinationer<br />
läggs ned: Minsk och<br />
Newcastle, vars trafikunderlag inte<br />
60
motsvarat förväntningarna; Osaka, som<br />
trafikerats såväl från Köpenhamn som<br />
Stockholm men efter jordbävningen i<br />
Japan haft ett vikande trafikunderlag.<br />
Därutöver stängs destinationerna Lyon<br />
och Aten, liksom linjen Köpenhamn-<br />
Borlänge. De nedlagda linjerna motsvarar<br />
2% av produktionen, och delar av<br />
den frigjorda kapaciteten omfördelas.<br />
<strong>SAS</strong> totalproduktion för året förväntas<br />
öka med 3%.<br />
Satsningen på närmarknaden fort-<br />
TRAFIKSYSTEMET<br />
sätter. Framför allt ökar <strong>SAS</strong> sin produktion<br />
på Finland, som är en starkt<br />
växande marknad för flygbolaget.<br />
Uleåborg öppnas som ny destination<br />
med två dagliga avgångar från Stockholm,<br />
samtidigt som antalet turer till<br />
Tammerfors, Vasa och Åbo fördubblas.<br />
Flera av dessa destinationer kommer<br />
att betjänas av mindre flygplan, främst<br />
nya Saab 2000. Dessa kommer också<br />
att användas på inrikesflyget vid låg<br />
beläggning.<br />
61<br />
<strong>SAS</strong> öppnar även Stettin som ny<br />
destination, som en del i utvecklingen<br />
av Baltic Hub-strategin.<br />
<strong>SAS</strong> har i början av 1997 också<br />
startat beflygning på Billund på Jylland.<br />
Billunds flygplats har utvecklats<br />
till ett sekundärnav för den danska och<br />
nordtyska flygtrafiken.<br />
Andra nya linjer under 1997 är<br />
Köpenhamn-Trondheim och Köpenhamn-Tromsö,<br />
den senare enbart under<br />
sommarmånaderna.
I takt med ökad avreglering och tilltagande<br />
konkurrens har flygbolagens<br />
bonusprogram tydligt manifesterat sin<br />
strategiska roll. I dag råder ingen<br />
tvekan om att bonusprogrammen<br />
bidrar till att skapa preferenser för<br />
och lojalitet till specifika flygbolag<br />
och/eller samarbetskonstellationer. I<br />
internationella undersökningar och i<br />
undersökningar genomförda av <strong>SAS</strong><br />
uppger drygt 80% av frekventa resenärer<br />
som är med i ett bonussystem att<br />
detta påverkar valet av flygbolag.<br />
<strong>SAS</strong> EuroBonus är därför av avgörande<br />
betydelse för bibehållen lönsamhet<br />
i <strong>SAS</strong>. Det gäller både på kort<br />
och lång sikt. När <strong>SAS</strong> under vintern<br />
95/96 hade kvalitetsproblem bidrog<br />
bonussystemet högst väsentligt till att<br />
hålla uppe trafikvolymen.<br />
Den övergripande strategin för <strong>SAS</strong><br />
EuroBonus är att etablera långsiktigt<br />
lönsamma kundrelationer till frekventa<br />
kunder genom att uppmärksamma<br />
och belöna desamma.<br />
FORTSATT HÖG TILLVÄXT<br />
I december <strong>1996</strong> uppgick medlemsantalet<br />
i <strong>SAS</strong> EuroBonus till drygt 1 miljon,<br />
vilket innebär en ökning från <strong>före</strong>gående<br />
år med 29%. Dessa medlemmar<br />
bidrog med ca 50% av <strong>SAS</strong> totala passagerarintäkter,<br />
varav de 25% mest<br />
frekventa representerade 75% av dessa<br />
intäkter. Antalet medlemmar i Danmark<br />
uppgick till 174 000, i Norge till<br />
283 000 och i Sverige till 236 000. 5%<br />
<strong>SAS</strong> EUROBONUS<br />
Över en miljon<br />
medlemmar<br />
av medlemmarna i <strong>SAS</strong> EuroBonus är<br />
RVC Guldmedlemmar och ca. 15% är<br />
Silvermedlemmar.<br />
UTVECKLING<br />
AV PROGRAMMET<br />
Under <strong>1996</strong> har utvecklingen av <strong>SAS</strong><br />
EuroBonus inriktats på att exponera<br />
fördelarna i det trafiksystem <strong>SAS</strong> etablerar<br />
tillsammans med sina allianspartner<br />
och att öka fördelarna till de<br />
mest frekventa resenärerna. Därutöver<br />
har programmets tillgänglighet<br />
ökat genom att nya kanaler etablerats<br />
för dialog med medlemmarna.<br />
<strong>SAS</strong> allianspartner THAI och United<br />
Airlines har inkluderats i programmet.<br />
Vidare har samarbetet med Lufthansa<br />
utvecklats genom att poäng som<br />
tjänas in på flygningar mellan Skandinavien<br />
och Tyskland nu berättigar till<br />
poäng som kvalificerar till ett medlemskap<br />
i EuroBonus Silver eller RVC<br />
Guld. Detta innebär att <strong>SAS</strong> Euro-<br />
Bonus tillsammans med sina partner<br />
erbjuder ett världsomspännande trafiksystem<br />
för intjäning och uttag.<br />
Totalt deltar nu åtta flygbolagspartner.<br />
<strong>SAS</strong> deltar på motsvarande sätt i sina<br />
flygbolagspartners bonusprogram. Ett<br />
naturligt nästa steg under 1997 blir att<br />
harmonisera fördelarna mellan de<br />
olika bonusprogrammen så att Guldmedlemmar<br />
får tillgång till fler fördelar<br />
inom ramen för alliansen.<br />
<strong>SAS</strong> ska arbeta för att ytterligare<br />
förstärka relationen med Silver- och<br />
62<br />
RVC Guldmedlemmar. Genom att<br />
vidareutveckla <strong>SAS</strong> kunddatabas kommer<br />
väsentlig kundinformation att<br />
göras tillgänglig till nyckelfunktioner i<br />
frontlinjen, t.ex. vid incheckning och<br />
gate. På detta sätt kan erbjudandet till<br />
de mest värdefulla kunderna utökas<br />
till att i högre grad omfatta tjänster<br />
utanför bonusprogrammet som underlättar<br />
resandet. Från marknadsföringssynpunkt<br />
innebär kunddatabasen<br />
också möjlighet att i ännu högre grad<br />
än i dag målinrikta <strong>SAS</strong> marknadskommunikation.<br />
STÖRRE TILLGÄNGLIGHET,<br />
NYA MEDIA<br />
För att öka tillgängligheten och servicegraden<br />
gentemot medlemmarna har<br />
<strong>SAS</strong> EuroBonus gjort utvalda servicefunktioner<br />
tillgängliga genom Internet.<br />
Denna service kommer ytterligare att<br />
utvidgas under 1997, t.ex. i form av<br />
kontoutdrag samt självboknings- och<br />
anmälningsfunktioner. På sikt erbjuder<br />
teknologier såsom Internet även<br />
unika möjligheter att på ett kostnadseffektivt<br />
sätt dels föra en mycket<br />
målinriktad dialog med kunden dels<br />
erbjuda tjänster såsom självbokning<br />
och elektronisk betalning. För kunden<br />
innebär Internet en tillgänglighet på<br />
365 dagar per år, varje dag, 24 timmar.<br />
För att ytterligare förstärka och<br />
göra dialogen med kunden individanpassad<br />
har <strong>SAS</strong> EuroBonus under<br />
<strong>1996</strong> även lanserat ett vidareutvecklat
kontoutdrag med möjligheter till <strong>SAS</strong><br />
individualiserad kommunikation. Denna<br />
kanal kommer att förädlas ytterligare<br />
under 1997.<br />
ERKÄNNANDE OCH<br />
PRISER<br />
Betyget från kunderna har varit högt i<br />
olika undersökningar. I december<br />
<strong>1996</strong> fick <strong>SAS</strong> EuroBonus ta emot<br />
utmärkelsen Best International Frequent<br />
Flyer Program of the year, som<br />
kan sägas utgöra bonusprogrammens<br />
”Oscarspris”. Utmärkelsen delas ut av<br />
den amerikanska tidskriften ”Inside<br />
Flyer”. Nominering sker genom att<br />
medlemmar i olika bonusprogram<br />
röstar på olika program. I tillägg<br />
erhöll <strong>SAS</strong> EuroBonus pris för bästa<br />
<strong>SAS</strong> EUROBONUS<br />
kundtidning, bästa kundservice, bästa<br />
elitnivå (RVC Guld) samt bästa Internetsida.<br />
FÖRÄNDRADE<br />
SKATTEREGLER<br />
Från och med den 1 januari 1997 har<br />
Sveriges Riksdag fattat beslut om att<br />
slopa <strong>skatt</strong>efriheten för s.k. ”trohetsrabatter”.<br />
Beslutet siktar på att en<br />
anställd person eller uppdragstagare<br />
inte ska kunna få en <strong>skatt</strong>efri privat<br />
förmån av en bonus som tjänats in<br />
genom att arbetsgivaren betalt för en<br />
vara eller tjänst.<br />
Den nya be<strong>skatt</strong>ningen gäller alla<br />
former av bonusprogram och tillämpningen<br />
blir densamma oavsett i vilket<br />
program kunden är medlem. Riksda-<br />
63<br />
OLIKA BEHOV<br />
Människor är olika och har olika<br />
behov i olika situationer. Ändå förväntas<br />
alla bete sig likadant i miljöer<br />
som ska fungera för allt och alla.<br />
I själva verket pågår under<br />
resans gång många olika aktiviteter<br />
sida vid sida, ofta i total konflikt<br />
med varandra. Någon försöker sova,<br />
medan personen bredvid försöker<br />
hålla kontakt med yttervärlden via<br />
telefon. Någon annan försöker<br />
jobba, medan personen bredvid försöker<br />
att hålla ett kinkigt spädbarn<br />
på gott humör.<br />
Tänk om resans olika miljöer<br />
kunde utformas med större variation<br />
för att passa olika behov.<br />
gen har också beslutat att arbetsgivaren<br />
ska lämna kontrolluppgift och<br />
betala arbetsgivaravgift för denna typ<br />
av förmån. Den anställde är emellertid<br />
skyldig att skriftligt lämna uppgift<br />
till den arbetsgivare genom vilken<br />
bonusen tjänades in.<br />
Som leverantör av bonustjänsten<br />
har <strong>SAS</strong> inget uppgiftslämnaransvar.
<strong>SAS</strong> produktutveckling styrs av ledorden<br />
”enkelhet, valfrihet, omtanke”. Enkelhet<br />
innebär att en resa med <strong>SAS</strong> ska<br />
vara så enkel som möjligt att boka,<br />
köpa och genomföra. Valfrihet innebär<br />
att <strong>SAS</strong> ska ha ett så stort utbud av destinationer,<br />
frekvenser, produkter och<br />
serviceinslag att kunden själv får makt<br />
över och kan påverka utformningen av<br />
sin resa. Omtanke innebär att varje<br />
produkt- och serviceinslag ska erbjudas<br />
högsta möjliga förståelse och inlevelse i<br />
den enskilda kundens situation.<br />
Att arbeta med prototyper, dvs.<br />
pröva ut och finslipa nya koncept i<br />
mindre skala innan de lanseras fullt ut,<br />
TravelPass<br />
<strong>SAS</strong> produktutvecklingsarbete styrs av ledorden<br />
”enkelhet, valfrihet och omtanke”. Ur dessa har<br />
produkter som <strong>SAS</strong> Express med GateCafé och Gate-<br />
Buffet vuxit fram. Ombord kan <strong>SAS</strong> Scandinavian World<br />
Cooking avnjutas i EuroClass. Biljettlöst resande<br />
utvecklas också snabbt genom bl. a. <strong>SAS</strong> TravelPass.<br />
PRODUKTER OCH NYHETER<br />
Djärva<br />
nya koncept<br />
är en del av <strong>SAS</strong> nya produktutvecklingsfilosofi.<br />
Det innebär att man kan<br />
arbeta bort barnsjukdomar i upplägget,<br />
och ha en helt färdig, kvalitetssäkrad<br />
produkt, när de genomförs i<br />
hela <strong>SAS</strong>-systemet.<br />
<strong>SAS</strong> Express – som lanserades på<br />
linjen Oslo-Stockholm i slutet av <strong>1996</strong>,<br />
och är ett mycket stort och komplext<br />
projekt – kan betraktas som en strategisk<br />
prototyp för <strong>SAS</strong> kortare linjer.<br />
En av <strong>SAS</strong> viktigaste kundgrupper<br />
är mycket frekventa resenärer, som<br />
pendlar på ett mindre antal destinationer.<br />
De vill ha en enkel och smidig produkt.<br />
Flera av årets nya produkter har<br />
64<br />
tagits fram för denna målgrupp, t.ex.<br />
biljettlöst resande, <strong>SAS</strong> Express med<br />
GateCafé och GateBuffet på vissa inrikes<br />
stationer. Dessa nya koncept ökar<br />
kundnyttan, samtidigt som strukturella<br />
moment minskar <strong>SAS</strong> kostnader.<br />
PRODUKTUTVECKLING I<br />
ALLIANSSYSTEMET<br />
Tillsammans med sina partner utvecklar<br />
<strong>SAS</strong> en gemensam funktionell plattform.<br />
Rutiner och standarder harmoniseras,<br />
så att resandet i partnersystemet<br />
blir i möjligaste mån en resa med<br />
flera bolag i gruppen som i sina praktiska<br />
delar upplevs som en resa med
samma bolag. Samordningen handlar<br />
exempelvis om check-in-rutiner, fria<br />
viktgränser för bagage (40 kg för<br />
EuroBonus Silver och 50 kg för RVC<br />
Guld), hantering av s.k. irregularities<br />
(förseningar, inställda flygningar etc.).<br />
Men det handlar också om att<br />
samordna information om passagerarna<br />
under resan, i syfte att nå ”worldwide<br />
recognition”. En värdefull kund<br />
för ett av partnerbolagen är värdefull<br />
för alla.<br />
Utöver den gemensamma funktionella<br />
plattformen ska produkterna inte<br />
likriktas. Inom alliansarbetet satsar<br />
<strong>SAS</strong> på en stark egen identitet och en<br />
rad högprofilerade produkter.<br />
SNABB UTVECKLING AV<br />
BILJETTLÖST RESANDE<br />
Biljettlöst resande provades ut redan<br />
1995 i form av <strong>SAS</strong> TravelPass i svensk<br />
inrikestrafik. Under <strong>1996</strong> var det dags<br />
att lansera <strong>SAS</strong> TravelPass också på<br />
sträckan Stockholm-Oslo. <strong>SAS</strong> Travel-<br />
Pass introducerades i dansk och norsk<br />
inrikestrafik i början av 1997. <strong>SAS</strong><br />
TravelPass är ett kort som laddas med<br />
olika reseinnehåll – allt från ett års<br />
obegränsat resande till tio enkelresor.<br />
Resor bokas lätt via talsvar och PC.<br />
Vid säkerhetskontroller och gater<br />
används kortet i en kortläsare.<br />
Under 1997 kommer biljettlöst<br />
resande att provas i nya former, ett<br />
<strong>SAS</strong> TravelPass med nya funktioner<br />
samt individuella <strong>SAS</strong> E-Ticket.<br />
<strong>SAS</strong> EXPRESS<br />
REVOLUTIONERAR<br />
KORTFLYGANDET<br />
I oktober <strong>1996</strong> lanserades <strong>SAS</strong><br />
Express på sträckan Oslo-Stockholm.<br />
Det är en prototyp för det enkla resandet<br />
med <strong>SAS</strong>. Avsikten är att konceptet<br />
ska införas på de stora intraskandinaviska<br />
linjerna. På sikt kan det<br />
även införas på andra kortlinjer med<br />
ett omfattande resande av pendelkaraktär.<br />
Projektet innefattade ett hundratal<br />
delprojekt, från avgångsstruktur till<br />
serviceutbud. Tidtabellen arbetades om,<br />
PRODUKTER OCH NYHETER<br />
Det är svårt att få plats med och ha<br />
tillgång till alla sina saker under flygningen.<br />
Inte nog med det. Det är<br />
också lätt att uppleva intrång i ens<br />
privata utrymme ombord. Det handlar<br />
inte bara om det rent fysiska utrymmet,<br />
som det kan vara svårt att försvara<br />
i vissa situationer, utan även<br />
om aktiviteter och information. Går<br />
det verkligen att läsa den där hem-<br />
så att det alltid ska gå att ta ett <strong>SAS</strong>plan.<br />
<strong>SAS</strong> ökade sin frekvens till 15 dagliga<br />
avgångar på linjen Oslo-Stockholm.<br />
Nya typer av biljetter och färdbevis<br />
infördes, bl.a. <strong>SAS</strong> TravelPass.<br />
I <strong>SAS</strong> Express står markprodukten<br />
i fokus, och konceptet bygger på fasta<br />
gater med ny funktionell design. Den<br />
reella servicetiden ombord på linjen är<br />
dryga 20 minuter, vilket gör det myck-<br />
65<br />
ATT BEVARA SIN INTEGRITET<br />
liga promemorian nu när man äntligen<br />
har tid?<br />
Ibland tvingas man dela med sig<br />
av det mest privata till kompletta<br />
främlingar: ”Ursäkta mig, men jag<br />
måste gå på toaletten!” Tänk om det<br />
fanns metoder att skapa ett mer<br />
avskärmat utrymme under resan,<br />
där man inte behöver uppleva att<br />
ens integritet är hotad.<br />
et svårt att leverera en fullgod måltidsservice.<br />
Stressfaktorn är hög både för<br />
kunder och personal. Därför har måltidsservicen<br />
flyttats från luften till<br />
marken. I GateCafé erbjuds Euro<br />
Class-passagerarna en generöst uppdukad<br />
buffet, med stora möjligheter<br />
att välja mellan olika delikatesser och<br />
själv bestämma hur mycket man vill<br />
äta. Turistklass-passagerarna får en
färdigkomponerad picknickpåse att ta<br />
med på resan. Ombord serveras varma<br />
och kalla drycker.<br />
Kunderna tas om hand vid gaten av speciella<br />
team, som är utbildade i konceptet.<br />
<strong>SAS</strong> Express har tagits emot mycket<br />
väl, både av kunder och media som<br />
jämfört <strong>SAS</strong> produkt med konkurrenternas.<br />
SCANDINAVIAN WORLD COOKING –<br />
ETT NYTT SPÄNNANDE MATKONCEPT<br />
<strong>SAS</strong> är en av Skandinaviens största<br />
restaurangrörelser med mer än 20 miljoner<br />
gäster om året, varav drygt hälften<br />
kommer från Danmark, Norge och<br />
Sverige. Maten som serveras ombord<br />
är inte bara ett centralt inslag i <strong>SAS</strong><br />
service, utan också en viktig facett i<br />
<strong>före</strong>tagets profil.<br />
I kundundersökningar visade sig<br />
maten ombord få låga poäng, särskilt<br />
hos frekventa resenärer på intraskandinaviska<br />
linjer, som bl.a. efterlyste mer<br />
variation. I fokusgrupper utkristalliserade<br />
sig en ny kravprofil – godare, roligare,<br />
fräschare, lättare och hälsosammare<br />
mat, gärna i större portioner.<br />
Målet var att skapa ett nytt,<br />
modernt, profilerande matkoncept,<br />
som ”så många som möjligt tyckte bra<br />
om”, i stället för som tidigare ”så<br />
många som möjligt kunde acceptera”.<br />
<strong>SAS</strong> Scandinavian World Cooking<br />
togs fram i samarbete med ledande<br />
innovativa matkreatörer i Danmark,<br />
Norge och Sverige och kunde lanseras i<br />
PRODUKTER OCH NYHETER<br />
”Scandiavian Home” är det nya lounge-konceptet där det ska kännas som att välkomnas i ett skandinaviskt hem. <strong>SAS</strong> lanserade <strong>SAS</strong> Travel Navigator på Internet som<br />
ständigt utvecklas och framgent ska kunna användas för bl. a. bokningar. De åtta nya McDonnell Douglas MD-90-flygplanen ger den lägsta miljöbelastningen i sin klass<br />
och en väsentligt högre komfortnivå.<br />
EuroClass i hela <strong>SAS</strong>-systemet fr.o.m.<br />
juni <strong>1996</strong>. Konceptet är mångkulturellt<br />
– skandinaviska råvaror och traditioner<br />
kombineras med internationella och<br />
exotiska smaksättare, recept och beredningstekniker.<br />
<strong>SAS</strong> är först i luften att<br />
servera sådan modern ”cross cooking”<br />
med fokus på utseende, smak och doft,<br />
innovation och näringsriktighet.<br />
Skandinaviska klassiker i roliga<br />
nytolkningar, som saffransgravad hälleflundra,<br />
och fina skandinaviska råvaror<br />
i exotiska rätter, som sushi på fisk<br />
och skaldjur från Norges kuster, är<br />
exempel på rätter som gett Scandinavian<br />
World Cooking mycket höga<br />
poäng i höstens kundundersökningar.<br />
Även maten i turistklass nyskapas<br />
successivt efter dessa principer.<br />
VÄLKOMMEN TILL<br />
”SCANDINAVIAN HOME”<br />
<strong>SAS</strong> invigde under <strong>1996</strong> nya<br />
EuroClass-lounger i Oslo, New York<br />
(Newark), Helsingfors och Paris.<br />
Miljögestaltningen följer det koncept<br />
som redan fanns i Köpenhamn med<br />
design i modern skandinavisk tradition<br />
med avskilda delar för att slappna av<br />
eller arbeta. Arbetsmodulerna har<br />
utrustning för elektronisk kommunikation.<br />
En frukostbuffet står uppdukad<br />
på morgonen och en delikatessbuffet<br />
resten av dagen. Rökare har separata<br />
rum eller avdelningar.<br />
Alla EuroClass-lounger har personal<br />
som kan hjälpa till med bokning<br />
66<br />
av biljetter, hotell och bilhyrning.<br />
I Oslo invigdes också en ny RVClounge,<br />
en högprofilerad prototyp för<br />
ett nytt lounge-koncept – ”Scandinavian<br />
Home” – som ska upplevas nästan<br />
som att välkomnas i ett skandinaviskt<br />
hem med bekvämt vardagsrum, intressant<br />
bibliotek och välutrustat barkök.<br />
Konceptet har blivit mycket upp<strong>skatt</strong>at<br />
och genomförs 1997 också i Stockholm.<br />
Under 1997 invigs uppdaterade<br />
EuroClass-lounger i Stockholm, Göteborg<br />
och Malmö. Projekteringen av en<br />
ny 3 000 m 2 stor lounge i Köpenhamn<br />
har inletts. Konceptet införs även på<br />
nya Gardermoen.<br />
GateBuffet introducerades på en<br />
rad svenska inrikesstationer och införs<br />
under 1997 på en rad norska. Markprodukten<br />
på norsk inrikes fick en<br />
ansiktslyftning redan under <strong>1996</strong>.<br />
INTERAKTIV IT<br />
<strong>SAS</strong> lanserade vid ingången av <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> Travel Navigator på Internet. I sin<br />
första version var detta en informationskanal<br />
med tidtabell, produkt- och<br />
partnerinformation, inklusive aktuella<br />
kampanj- och specialerbjudanden samt<br />
pressinformation. Kunder har också<br />
möjlighet att här ge feedback på <strong>SAS</strong><br />
prestationer.<br />
Under <strong>1996</strong> introducerades på<br />
<strong>SAS</strong> Travel Navigator en rad tjänster<br />
för bl.a. <strong>SAS</strong> EuroBonus och <strong>SAS</strong><br />
Trading. Tjänsten utvidgas väsentligt<br />
under 1997, då bokning och betalning
av biljetter införs på Internet, liksom<br />
självbokning av bonusresor.<br />
Under <strong>1996</strong> utprovades också i<br />
samarbete med Microsoft/ICL en multimediaprototyp<br />
för passagerarbruk i<br />
inrikesloungen på Stockholm-Arlanda.<br />
Den innehåller bl.a. PC-funktioner,<br />
CD-rom, Internet och PowerPoint.<br />
Den kommer under 1997 att införas i<br />
loungerna i Köpenhamn, Oslo, Göteborg<br />
och Malmö.<br />
70% av <strong>SAS</strong> flygplan – även i den<br />
interkontinentala flottan – är nu utrustade<br />
med telefon, oftast i armstöden.<br />
NYA OCH UPPGRADERADE<br />
FLYGPLAN<br />
Under hösten levererades de första av<br />
<strong>SAS</strong> totalt åtta beställda McDonnell<br />
Douglas MD-90-flygplan. Samtliga<br />
MD-90 tas i drift under 1997 på <strong>SAS</strong><br />
intraskandinaviska och Europalinjer.<br />
För passagerarna innebär MD-90 en ny<br />
och högre komfortnivå, som inkluderar<br />
nya bekväma stolar med stora möjligheter<br />
att göra individuella inställningar,<br />
större utrymme för handbagage, större,<br />
välutrustade toalettrum och tystare<br />
kabin. För passagerare som vill arbeta<br />
ombord finns strömkoppling för PC.<br />
Under året uppgraderas också <strong>SAS</strong><br />
Fokker F-28-flotta på Europa, för<br />
ökad passagerarkomfort och bättre<br />
service, bl.a. varma måltider.<br />
ÖVRIGA NYHETER 1997<br />
En rad nyheter, som syftar till att underlätta<br />
reseprocessen införs under året.<br />
Nya informationsenheter installeras för<br />
transfer- och bagageinformation.<br />
<strong>SAS</strong> etablerar ett antal snabbköer,<br />
t.ex. genom säkerhetskontroller för<br />
EuroClass-resenärer, först genomfört<br />
i Köpenhamn, Stockholm och Oslo.<br />
Där får också EuroBonus Silver- och<br />
RVC Guldmedlemmar snabbkassor vid<br />
tax free-shopping. RVC-passagerare får<br />
därutöver tillgång till betjänad expressparkering,<br />
egen kö på svensk inrikes,<br />
och Priority Baggage-hantering – alltid<br />
först på bandet.<br />
Ombordkomforten ökas bl.a. genom<br />
större benutrymme i EuroClass på Boe-<br />
PRODUKTER OCH NYHETER<br />
ing 767 i interkontinental trafik. Sittkomforten<br />
förbättras i flera andra flygplanstyper.<br />
På långresor införs också en<br />
ny komfort-kit, med olika innehåll för<br />
manliga respektive kvinnliga resenärer.<br />
För barn på resa görs många förbättringar,<br />
bl.a. lekrum i Oslo och roligare<br />
ombordkit.<br />
Scandinavian World Cooking utvecklas<br />
vidare i ett nästa steg, med högre<br />
På en flygresa är människor, som är<br />
vana att få det på sitt sätt, plötsligt<br />
offer för system och rutiner. Kunderna<br />
måste anpassa sig till systemet,<br />
i stället för tvärtom.<br />
”Tyvärr går det inte att gå på toaletten<br />
nu, för servering pågår och<br />
brickvagnen är i vägen.”<br />
67<br />
PÅ VEMS VILLKOR?<br />
kvalitetskontroll och nya maträtter av<br />
skandinaviens ledande matkreatörer.<br />
I allt större utsträckning får större<br />
destinationer egen personal vid gaterna.<br />
Gatepersonalen får också bättre<br />
information om passagerarna, deras<br />
EuroBonus-status och önskemål via<br />
<strong>SAS</strong> kunddatabas, liksom större befogenhet<br />
att besluta om individuell<br />
hantering av passagerare.<br />
”Tyvärr har vi redan genomfört<br />
serveringen, medan ni var på toaletten,<br />
och nu landar vi strax.”<br />
Tänk om hela systemet kunde<br />
göras lite flexiblare och passagerarna<br />
fick fler alternativ att välja på när det<br />
gäller när, var och hur de ska ta del<br />
av olika serviceelement.
Av ett flygbolags verksamhetsområden<br />
svarar själva flygverksamheten för den<br />
absolut övervägande delen av den samlade<br />
miljöpåverkan. Det är därför naturligt<br />
att <strong>SAS</strong> koncentrerar sitt miljöarbete dit.<br />
Till följd av att <strong>SAS</strong> flygproduktion<br />
expanderade under <strong>1996</strong> ökade också<br />
den totala bränsleförbrukningen med<br />
8,6% till 1 533 191 m 3 . I kombination<br />
med en försämrad kabinfaktor och att<br />
<strong>SAS</strong> fraktmaskin Boeing 747 tillkommit<br />
sjönk därmed <strong>SAS</strong> bränsleeffektivitet<br />
med 5,2% till 7,32 liter/100 passagerarkilometer.<br />
Utsläppen av koldioxid ökade proportionellt<br />
med bränsleförbrukningen<br />
till 3,815 Mton. Tack vare den pågående<br />
moderniseringen av flygplansflottan<br />
kunde dock ökningen av kväveoxidoch<br />
kolväteutsläppen begränsas till 7,5<br />
resp. 7,5% (till 14 352 resp. 3 588 ton).<br />
RENARE FLYGPLAN<br />
Under hösten levererades de sex första<br />
av <strong>SAS</strong> totalt åtta beställda McDonnell<br />
Douglas MD-90. Dessa hör till de flygplan<br />
i sin klass som kan uppvisa de bästa<br />
miljödata, framför allt avseende buller.<br />
Bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen<br />
av koldioxid, är 30% lägre än<br />
för de DC-9:or det nya flygplanet ska<br />
ersätta, och bullernivån ligger 9 EPNdB<br />
under kraven för kapitel III-flygplan –<br />
den lägsta för något jetflygplan av denna<br />
storlek. Därmed kan flygplanet utnyttjas<br />
med obegränsad flexibilitet i <strong>SAS</strong> trafiksystem,<br />
samtidigt som kostnaderna för<br />
<strong>SAS</strong> OCH MILJÖN<br />
Ett av branschens mest<br />
ambitiösa<br />
miljöprogram<br />
bulleravgifter minimeras.<br />
Genom de nya flygplanen och det<br />
pågående bullerdämpningsprogrammet<br />
för <strong>SAS</strong> DC-9:or (som kommer att slutföras<br />
under 1997) minskade andelen<br />
kapitel II-flygplan i <strong>SAS</strong>-flottan från<br />
29 till 19%. Målet är att samtliga kapitel<br />
II-flygplan ska vara utfasade/bullerdämpade<br />
vid utgången av 2000, i god tid<br />
innan EU:s totalförbud träder i kraft<br />
den 1 april 2002.<br />
Även i kabin- och markverksamheten<br />
genomfördes omfattande miljöprojekt<br />
med syfte att kombinera en reduktion av<br />
emissioner, råvaruförbrukning, energiförbrukning,<br />
vattenförbrukning och avfallsmängder<br />
med en förbättrad totalekonomi.<br />
Totalt minskade avfallsmängderna<br />
i kabin- och markverksamheten<br />
under <strong>1996</strong> med 3,2%, från 13 405 till<br />
12 976 ton, och därmed kostnaderna för<br />
avfallshantering med 400 TSEK.<br />
MILJÖLEDNING I <strong>SAS</strong><br />
<strong>SAS</strong> miljöarbete ingår som en del av det<br />
totala kvalitetsarbetet enligt den s.k.<br />
TQM-modellen. I <strong>SAS</strong> miljöledningsfilosofi<br />
uttrycks bl.a. att ”varje chef med<br />
beslutanderätt och budgetansvar är<br />
skyldig att inkludera en miljövärdering<br />
som en del av beslutsunderlaget”. I<br />
TQM-arbetet ingår en utvärdering av en<br />
framtida anslutning till internationell<br />
standard för miljöledning och -revision<br />
(EMAS och ISO 14 000).<br />
Under året inrättades ett partnerforum<br />
för miljöfrågor, där <strong>SAS</strong> samar-<br />
68<br />
betar med Lufthansa, THAI, United, Air<br />
Canada, South African och Varig – inledningsvis<br />
bl.a. avseende utveckling av<br />
gemensamma miljönyckeltal och en<br />
inventering av möjliga synergieffekter.<br />
<strong>SAS</strong> miljöredovisning för 1995, vår<br />
första, tilldelades utmärkelser för årets<br />
bästa miljöredovisning i både Norge<br />
och Sverige.<br />
MILJÖ OCH EKONOMI<br />
För <strong>1996</strong> kan <strong>SAS</strong> redovisa följande<br />
miljörelaterade intäkter, kostnadsminskningar,<br />
avgifter, <strong>skatt</strong>er, investeringar<br />
och kostnader:<br />
• Miljörelaterade intäkter och kostnadsminskningar:<br />
ca. 125 (ca. 115) MSEK,<br />
till största delen minskade bulleravgifter<br />
genom fortsatt utfasning av<br />
kapitel II-flyg (>110 MSEK).<br />
• Miljörelaterade avgifter och <strong>skatt</strong>er:<br />
600 (485) MSEK, till största delen miljörelaterade<br />
passageraravgifter i Norge<br />
(324 MSEK) och miljö<strong>skatt</strong> i Sverige<br />
(116 MSEK 1 ).<br />
• Miljörelaterade investeringar och<br />
kostnader: Av <strong>SAS</strong> totala miljörelaterade<br />
investeringar och kostnader kan<br />
ca 420 MSEK hänföras till <strong>1996</strong>. Av<br />
dessa utgörs 335 MSEK av årets budgeterade<br />
kostnader för den pågående<br />
bullerdämpningen av äldre McDonnell<br />
Douglas DC-9:or, och 60 MSEK<br />
av den beräknade miljörelaterade<br />
merkostnaden för de sex nya McDonnell<br />
Douglas MD-90 som levererades<br />
under året.
KONSEKVENSBEDÖMNING<br />
<strong>SAS</strong> medverkar aktivt i en rad internationella<br />
fora med en utveckling av de<br />
ramförutsättningar som gäller för luftfart.<br />
I de skandinaviska länderna för<br />
<strong>SAS</strong> en löpande dialog med luftfartsverk<br />
och miljödepartement om framtida miljöreglering<br />
av luftfarten.<br />
I arbetet med att utveckla luftfartens<br />
rambetingelser är framför allt följande<br />
frågor aktuella:<br />
• EU kommer att ta upp mineraloljedirektivet<br />
för behandling under 1997.<br />
Detta kan medföra att även drivmedel<br />
för flygtrafik kan beläggas med energi-/<br />
miljöavgifter, vilket för <strong>SAS</strong> och alla<br />
andra europeiska flygbolag kan innebära<br />
ökade avgifter i storleksordningen<br />
flera hundra miljoner SEK om inte<br />
en omfördelning samtidigt sker i hela<br />
<strong>skatt</strong>e- och avgiftssystemet.<br />
• Svenska myndigheter utreder ett nytt<br />
miljöavgiftssystem som ersättning för<br />
den miljö<strong>skatt</strong> på inrikesflyg som<br />
avskaffades den 1 januari 1997. De<br />
överväger också en justering av de differentierade<br />
bulleravgifterna. För <strong>SAS</strong><br />
del kan det på kort sikt innebära nya<br />
miljökostnader, dock troligtvis inte<br />
över nivån på den nu avskaffade <strong>skatt</strong>en.<br />
De nya differentierade bulleravgifterna<br />
bör på lång sikt inte drabba<br />
<strong>SAS</strong> alls, eftersom alla kapitel II-flyg-<br />
<strong>SAS</strong> OCH MILJÖN<br />
CONNECTING FLIGHT<br />
Hinner jag med mitt anslutningsflyg,<br />
nu när vi fick vänta på att landa? Var<br />
står det – hur långt är det dit, och åt<br />
vilket håll? Om jag precis hinner med,<br />
hur blir det då med mitt bagage?<br />
Svar finns sällan, när man behöver<br />
dem som allra bäst.<br />
Tänk om det fanns tydlig och<br />
pålitlig information och enkla anvisningar<br />
redan ombord om hur jag ska<br />
ta mig till nästa flyg.<br />
plan planeras vara utfasade eller<br />
ombyggda till kapitel III-standard<br />
under år 2000. <strong>SAS</strong> medverkar i<br />
arbetsgruppen för utredningen.<br />
• Skärpningar av miljöbaserade restriktioner<br />
och avgifter kan förväntas<br />
på de många europeiska destinationer<br />
i <strong>SAS</strong> trafiksystem som infört sådana.<br />
På kort sikt, innan <strong>SAS</strong> år 2000 hunnit<br />
fasa ut alla kapitel II-flygplan, kan<br />
det medföra en sämre flexibilitet i<br />
utnyttjandet av flygplansflottan. På<br />
längre sikt kommer <strong>SAS</strong> kostnader att<br />
öka i takt med att flygplatserna inför<br />
högre avgifter även för kapitel III-flygplan<br />
med sämre miljöprestanda.<br />
En skärpning av de miljöbaserade<br />
restriktionerna, en ökad differentiering<br />
av de bullerrelaterade landningsavgifterna<br />
och/eller en förändring av certifieringskraven<br />
för nya flygplan kan<br />
påverka <strong>SAS</strong> möjligheter att utnyttja<br />
MD-80-flottan och de bullerdämpade<br />
DC-9:orna. Även andrahandsvärdet<br />
för dessa flygplan kan försämras.<br />
<strong>SAS</strong> känner inte till några ytterligare<br />
förändringar av internationella och<br />
nationella miljöregler som kan komma<br />
att påverka verksamheten i någon signifikant<br />
grad. <strong>SAS</strong> väntar heller inga väsentliga<br />
ändringar av miljökoncessioner, dispenser<br />
eller tillstånd som kan komma att<br />
ha någon större betydelse för driften.<br />
69<br />
FÖRORENINGAR, TVISTER ETC.<br />
I samband med byggandet av <strong>SAS</strong> nya<br />
fraktterminal på mark som ägs av<br />
Köpenhamns flygplats, upptäcktes en<br />
gammal förorening som <strong>SAS</strong> omedelbart<br />
inledde sanering av. Fördelning av<br />
kostnaderna (totalt ca. 16 MSEK) för<br />
denna är <strong>före</strong>mål för diskussioner mellan<br />
<strong>SAS</strong> och Köpenhamns flygplats.<br />
Den sanering i Köpenhamn, som inleddes<br />
1995 av ett område som förorenats<br />
av tungmetaller, slutfördes under <strong>1996</strong><br />
till en total kostnad av ca 2 MSEK.<br />
Den anmälan i Sverige från Sigtuna<br />
kommun om misstänkt överträdelse av<br />
en utsläppskoncession som gjordes 1995,<br />
beslutade åklagarmyndigheten under<br />
<strong>1996</strong> att lämna utan vidare åtgärd. I<br />
Norge överskred <strong>SAS</strong> sin del av luftfartsverkets<br />
koncession för utsläpp av glykol<br />
i samband med avisning av flygplan i<br />
Bergen, och åtgärder inleddes för att<br />
komma tillrätta med problemet. I övrigt<br />
höll sig <strong>SAS</strong> under året inom samtliga<br />
gällande koncessionsbestämmelser.<br />
Utöver vad som nämnts ovan pågår<br />
inga miljörelaterade tvister i anslutning<br />
till <strong>SAS</strong> verksamhet. <strong>SAS</strong> bedömning är<br />
att ingen mark <strong>före</strong>taget äger är att<br />
betrakta som förorenad utifrån de<br />
gränsvärden som tillämpas av nationella<br />
hälso- och miljövårsmyndigheter, samt<br />
att det egna fastighetsbeståndet inte är<br />
belastat med några miljöskulder.<br />
<strong>SAS</strong> försäkringar täcker <strong>före</strong>tagets<br />
ansvar för miljöpåverkan vid olyckor.<br />
<strong>SAS</strong> har beredskap för haverier, olyckor<br />
och incidenter med föroreningar<br />
som följd, och utför löpande <strong>före</strong>byggande<br />
underhåll av tankar, behållare,<br />
rör etc. i syfte att begränsa riskerna<br />
för föroreningar.<br />
För en detaljerad redogörelse av mål,<br />
strategier, organisation och prestationer<br />
inom miljöarbetet, hänvisas till <strong>SAS</strong><br />
separata miljöredovisning för <strong>1996</strong>.<br />
1 EU-kommissionen har funnit att den svenska miljö<strong>skatt</strong>en<br />
på inrikes flygtrafik strider mot gemenskapsrätten.<br />
Eftersom detta krav därmed inte varit lagligt<br />
grundat bedöms det inte representera någon kostnad<br />
för <strong>SAS</strong>.
I ett flygbolag är det de anställdas prestation<br />
som starkast påverkar den kvalitet<br />
kunden upplever.<br />
<strong>SAS</strong> har en välkänd historik, där de<br />
anställda har en huvudroll i verksamheten.<br />
Under det tidiga 1990-talet, då <strong>SAS</strong><br />
brottades med struktur- och lönsamhetsproblem,<br />
<strong>blev</strong> utvecklingen av<br />
medarbetarna inte tillräckligt prioriterad.<br />
Detta bidrog till kvalitetsproblem<br />
och arbetskonflikter. <strong>SAS</strong> har under<br />
<strong>1996</strong> arbetat mycket hårt på att etablera<br />
ett nytt samarbetsklimat i <strong>före</strong>taget och<br />
därmed en ny plattform för att förädla<br />
och få full avkastning av humankapitalet.<br />
Utav <strong>SAS</strong> totala kostnadsmassa uppgår<br />
personal- och personalrelaterade<br />
kostnader till 31% (32%). Detta är en<br />
andel i paritet med de större europeiska<br />
flygbolagen. Personalproduktiviteten<br />
mätt i RPK/anställd ökade under året<br />
med knappt 1%. Som i alla tjänste<strong>före</strong>tag<br />
är humankapitalet av största betydelse<br />
i <strong>SAS</strong>, och <strong>före</strong>taget måste göra sitt<br />
yttersta för att nyttja personalresursen<br />
optimalt och motivera de enskilda<br />
medarbetarna till extra insatser. Under<br />
1997 har personalproduktiviteten<br />
högsta prioritet i <strong>SAS</strong>.<br />
Grunden är att <strong>SAS</strong> satsat på att<br />
utveckla en medarbetarroll, som i allt<br />
präglas av kundfokusering och lönsamhetstänkande.<br />
Delaktighet och ansvar<br />
är nyckelord, och initiativ och kreativitet<br />
bejakas.<br />
På motsvarande sätt utvecklas<br />
ledarrollen i <strong>SAS</strong>. Ledaren ska skapa<br />
PERSONALRESURSEN<br />
<strong>SAS</strong> investerar<br />
i människorna<br />
förutsättningar för de anställda att<br />
göra ett bra jobb och stimulera dem i<br />
sitt arbete. Relationen beskrivs som<br />
”medskapande medarbetare och stöttande<br />
ledarskap”.<br />
UTBILDNING I<br />
SAMSYN OCH LÖNSAMHET<br />
En god information om mål och strategier<br />
är förutsättningen för att de<br />
anställda ska kunna utföra sitt arbete<br />
med ansvar och självständighet. <strong>SAS</strong><br />
Strategier uppdateras årligen och kommuniceras<br />
till alla anställda. Övergripande<br />
strategier gås igenom i olika<br />
enheter på olika nivåer, och översätts<br />
till konkreta mål för respektive enhet.<br />
Ett program för utveckling av en<br />
bred förståelse för lönsamhetsfrågor<br />
hos alla medarbetare har utarbetats i<br />
samarbete med fack<strong>före</strong>ningsrepresentanter<br />
och satts igång i februari 1997.<br />
Utbildning i metodiskt kvalitetsarbete<br />
pågår överallt i organisationen,<br />
både som en del av den löpande fackutbildningen<br />
och när medarbetarna deltar<br />
i kvalitetsförbättringar på sin egen<br />
arbetsplats.<br />
Totalt under <strong>1996</strong> investerade <strong>SAS</strong><br />
mer än 900 MSEK i personalutbildning.<br />
Det innefattar all utbildning av<br />
medarbetare, samt kostnaderna för<br />
produktionsbortfall. Därutöver investerades<br />
i andra personalvårdande och<br />
stimulerande åtgärder, där de interna<br />
aktiviteterna i <strong>SAS</strong> 50-årsjubileum spelade<br />
en viktig roll.<br />
70<br />
<strong>SAS</strong> har under <strong>1996</strong> definierat minimikrav<br />
för varje ledare i <strong>SAS</strong> och har<br />
kompletterat ledarutvecklingsprogrammet<br />
med Ledarskapsakademien, ett program<br />
på strategisk nivå, och Ledarskapssystemet,<br />
en samling ledarverktyg.<br />
I dag finns ledarutveckling för ledare på<br />
alla nivåer och alla delar av organisationen<br />
och programmet kan nu betraktas<br />
som heltäckande. Ledarutvecklingen fokuserar<br />
på ändring av attityder och<br />
beteende och knyts tätt samman med<br />
den egna arbetssituationen, i syfte att få<br />
genomslag i praktiken.<br />
FÖRBÄTTRAT SAMARBETSKLIMAT<br />
HAR GETT RESULTAT<br />
Vid årsskiftet <strong>1996</strong>/97 uppnåddes enighet<br />
mellan fack<strong>före</strong>ningar och ledning<br />
om att genomföra ett djupgående program<br />
för förbättring av produktivitet<br />
och lönsamhet i hela flygbolaget.<br />
Båda parter har insett att konflikter<br />
av det slag som <strong>SAS</strong> upplevde i slutet<br />
av 1995 skadar samtliga inblandade,<br />
inte minst de kunder som det är flygbolagets<br />
uppgift att betjäna. En gemensam<br />
syn på samarbetsrelationerna, hur<br />
dialogen ska utvecklas och hur konflikter<br />
ska lösas, har vuxit fram i <strong>före</strong>taget.<br />
En intensiv serie diskussionsmöten<br />
mellan styrelserna i de olika skandinaviska<br />
fack<strong>före</strong>ningarna och <strong>SAS</strong> ledningsgrupp<br />
genomfördes under de två<br />
första månaderna under <strong>1996</strong>. Två<br />
konferenser med alla fack<strong>före</strong>ningsledare<br />
och ett motsvarande antal linje-
chefer, totalt 100 personer, har behandlat<br />
det interna samarbetet kopplat<br />
till hur <strong>SAS</strong> ska möta den intensifierade<br />
konkurrensen.<br />
Ett stort antal lokala aktiviteter har<br />
därutöver genomförts. Ett exempel är<br />
utgivningen av en gemensam internpublikation<br />
till medarbetarna i Danmark<br />
om samspelet mellan ledning och fack<strong>före</strong>ningar.<br />
Ett annat exempel är en<br />
gemensam konferens med ledning och<br />
förtroendevalda från <strong>SAS</strong> och en stor<br />
industrikoncern i Norge med fokus på<br />
ett nytt samarbetsklimat.<br />
ETT ÅR NÄSTAN<br />
HELT UTAN KONFLIKTER<br />
Nya metoder och inslag har provats ut i<br />
förhandlingsprocesserna för kollektivavtalen.<br />
Enighet kunde uppnås om att revidera<br />
och ingå nya kollektivavtal under<br />
<strong>1996</strong> utan någon form av arbetskonflikt.<br />
Under <strong>1996</strong> drabbades <strong>SAS</strong> av totalt<br />
endast tre arbetsnedläggelser, samtliga<br />
i Danmark men med minimal påverkan<br />
på flygtrafiken. Under 1995 uppgick<br />
antalet arbetsnedläggelser till totalt 16,<br />
och genomsnittligt per år under perioden<br />
1990-1994 till 13, varav Danmark<br />
stod för merparten. Under 1995 var<br />
motsvarande tal fem för Norge och fyra<br />
för Sverige. Genomsnittligt för perioden<br />
1990-94 hade Norge en arbetsnedläggelse<br />
per år och Sverige endast tre<br />
för hela perioden.<br />
KVALITET I ARBETSMILJÖN<br />
En god arbetsmiljö är en viktig förutsättning<br />
för säkerheten i hela flygdriften och<br />
för kvaliteten i produktionen. Utvecklingen<br />
av en säker och sund arbetsmiljö<br />
sker inom ramarna för <strong>SAS</strong> affärsstrategier<br />
och den nationella lagstiftningen i de<br />
länder, där <strong>SAS</strong> verkar. Arbetet styrs av<br />
en speciell arbetsmiljöstrategi och är<br />
integrerat i linjechefsansvaret.<br />
Varje enhet upprättar obligatoriska<br />
handlingsplaner för arbetsmiljöutvecklingen<br />
och ansvarar för att de genomförs.<br />
Vidareutvecklingen sker också<br />
genom specifika projekt. Nationella<br />
HMS-enheter (HMS = Hälsa, Miljö, Säkerhet),<br />
som bedriver rådgivande och<br />
PERSONALRESURSEN<br />
<strong>före</strong>byggande arbete, har etablerats.<br />
Under <strong>1996</strong> genomfördes ett större<br />
samarbetsprojekt mellan ledningen och<br />
representanter för kabinpersonalen. Projektet<br />
identifierade en rad förbättringar i<br />
arbetsmiljön, som nu börjat införas, i syfte<br />
att möjliggöra en högre servicekvalitet.<br />
Metodiken i arbetsmiljöprojekten utvecklas<br />
kontinuerligt. En ny metod för<br />
målinriktade hälsoundersökningar har<br />
utprovats med gott <strong>resultat</strong> i en medicinsk<br />
och psykosocial kartläggning av<br />
medarbetare i Malmö. I ett omfattande<br />
kvalitets- och miljöförbättringsprojekt i<br />
bagagehanteringen i Köpenhamn har<br />
<strong>SAS</strong> redan använt en metod, som ingår i<br />
de kommande myndighetskraven vad<br />
gäller arbetsplatsvärdering i Danmark.<br />
Vid uppförandet av Oslos nya huvudflygplats<br />
Gardermoen och en ny terminal<br />
på Köpenhamns flygplats är skapandet<br />
av god arbetsmiljö en central uppgift.<br />
<strong>SAS</strong> HMS-enheter har varit djupt involverade<br />
i rådgivning och uppföljning.<br />
Under <strong>1996</strong> utvidgades möjligheten<br />
att ge uttryck för sin uppfattning om den<br />
71<br />
TACK OCH<br />
VÄLKOMMEN ÅTER<br />
”Thank you for flying Scandinavian<br />
Airlines. We hope to<br />
see you soon again.” Plötsligt<br />
är man själv, utlämnad till<br />
egna initiativ, ofta på främmande<br />
mark. Vart ska jag härnäst?<br />
Var finns mitt bagage?<br />
Hur lång tid kan det ta innan<br />
det kommer? Ankomst kan<br />
vara minst lika kaotiskt och<br />
frustrerande som avgång.<br />
Tänk om det fanns tydlig<br />
information, och kanske till<br />
och med assistans på destinationen!<br />
egna arbetssituationen till att omfatta<br />
alla personalgrupper i <strong>SAS</strong>. Detta sker<br />
genom en årlig personalundersökning,<br />
som är en del i <strong>SAS</strong> planeringsmodell.<br />
Resultaten används till konkreta handlingsplaner<br />
i olika delverksamheter samt<br />
för att etablera nyckelindikatorer i kvalitetsuppföljningen.<br />
MINSKANDE SJUKFRÅNVARO<br />
Sjukfrånvaron i <strong>SAS</strong> sjönk under <strong>1996</strong><br />
i Danmark och Sverige, medan den i<br />
Norge ökade marginellt på grund av<br />
gällande sjukförsäkringslagstiftning och<br />
arbetsmarknadssituation. Särskilt positivt<br />
är att sjukfrånvaron hos den<br />
svenska personalen i flygdriften sjunkit<br />
med mer än 10% mellan 1995 och<br />
<strong>1996</strong>, trots att den redan tidigare låg<br />
på en låg nivå – 4%.<br />
Den övervägande delen av <strong>SAS</strong> sjukfrånvaro<br />
är relaterad till långtidssjukskrivning.<br />
I det perspektivet arbetar <strong>SAS</strong><br />
metodiskt och intensivt med rehabilitering<br />
och omplacering av medarbetare<br />
som har problem att fungera i sitt arbete.
Sedan 1994 drivs <strong>SAS</strong> i en effektiv,<br />
funktionell organisation med utgångspunkten<br />
i att <strong>SAS</strong> är och ska drivas<br />
som en samlad verksamhet, som ägs av<br />
de tre moderbolagen i Danmark, Norge<br />
och Sverige.<br />
Den enda större organisatoriska förändringen<br />
består i att Production Division<br />
delats upp i Technical Division,<br />
med ansvar för flygplansunderhållet,<br />
och Operation Division, med ansvar<br />
för att genomföra flygningarna och<br />
leverera ombordservicen.<br />
Omorganisationen innebär en återgång<br />
till en tidigare organisation. Production<br />
Division skapades 1994 i syfte att<br />
få ett samlat grepp över produktionen i<br />
<strong>SAS</strong> och för att effektivt genomföra sista<br />
fasen i rationaliseringsprogrammet. Detta<br />
lyckades, men till priset av en försämrad<br />
kvalitet. Den nya uppdelningen innebär<br />
tydligare ansvar inom den mer kostnadseffektiva<br />
struktur som etablerats.<br />
Samordningen garanteras av ett nytt<br />
samarbetsorgan under VD:s ledning.<br />
Efter denna omorganisation har <strong>SAS</strong><br />
sex operativa linjedivisioner och sex<br />
stabsfunktioner. Linjefunktionerna är<br />
Business Systems (linjer/produkter, <strong>SAS</strong><br />
Trading och Cargo), Marketing &<br />
Sales, Station Services, Technical, Operation<br />
och Information Systems.<br />
Stabsfunktionerna är Corporate<br />
Finance & Control, Human Resources,<br />
Public Relations & Government Affairs,<br />
Quality Performance samt Information<br />
Systems Strategies. Därutöver har<br />
<strong>SAS</strong> ORGANISATION OCH LEDNING<br />
Förstärkt organisation<br />
och satsning<br />
på produktivitet<br />
Quality Manager Technical & Operation<br />
Quality Performance<br />
Information Systems Strategies 1<br />
Business<br />
Systems<br />
Division<br />
Marketing<br />
and Sales<br />
Division<br />
Station<br />
Services<br />
Division<br />
under året inrättats en ny stabsfunktion<br />
som Quality Manager Technical & Operation<br />
med särskilt ansvar för kvaliteten<br />
i flygdrift och teknik.<br />
NYREKRYTERING MED FOKUS PÅ<br />
PERSONALPRODUKTIVITETEN<br />
Efter fyra år av personalreduktioner i<br />
<strong>SAS</strong> hade personalstyrkan 1995 reducerats<br />
till en nivå, där det var svårt att<br />
inom ramen för dåvarande upplägg av<br />
flygoperationen leverera fullgod kvalitet.<br />
I synnerhet som <strong>SAS</strong> under de<br />
senaste två åren ökat sin produktion<br />
med 9%.<br />
Från en situation med hårt ansträngda<br />
personalresurser har antalet<br />
medarbetare i <strong>SAS</strong> under <strong>1996</strong> ökat<br />
med 4%. Detta har bidragit till en<br />
väsentligt förbättrad arbetssituation<br />
72<br />
PRESIDENT<br />
Technical<br />
Division<br />
<strong>SAS</strong> ORGANISATION 1997<br />
Corporate Finance & Control (CFO)<br />
Human Resources<br />
Public Relations & Government Affairs<br />
Operation<br />
Division<br />
Information<br />
Systems<br />
Division 1<br />
1 Gemensam funktion och ledning<br />
för många medarbetare med ökning av<br />
motivation och kvalitet som <strong>resultat</strong>.<br />
Den kanske allra viktigaste uppgiften<br />
för <strong>SAS</strong> under 1997 är att med den förstärkta<br />
personalresursen öka produktiviteten<br />
och samtidigt den kundupplevda<br />
kvaliteten. <strong>SAS</strong> planerar en utökad produktion<br />
under 1997 med 3-4%. Parallellt<br />
genomförs en rationalisering i hela<br />
reseprocessen, med ökat inslag av automatisering<br />
av olika moment, som innebär<br />
minskad belastning på personalresursen.<br />
Detta ska bidra till en högre<br />
personalproduktivitet.<br />
I <strong>SAS</strong> Gruppen uppgick det genomsnittliga<br />
antalet anställda <strong>1996</strong> till<br />
23 607 (22 731). I <strong>SAS</strong> (inklusive <strong>SAS</strong><br />
Trading) var <strong>1996</strong> motsvarande siffra<br />
21 348 (20 499) och i <strong>SAS</strong> International<br />
Hotels 2 222 (2 201).
Jan Stenberg<br />
President & CEO<br />
Jan Forsberg<br />
Senior Vice President<br />
Operation Division<br />
<strong>SAS</strong> ORGANISATION OCH LEDNING<br />
Gunnar Reitan<br />
Executive Vice President & CFO<br />
Peter Forssman<br />
Senior Vice President<br />
Public Relations & Government Affairs<br />
Hans-Erik Stuhr<br />
Senior Vice President<br />
Station Services Division<br />
73<br />
Björn Boldt-Christmas<br />
Senior Vice President<br />
Information Systems Division<br />
Bernhard Rikardsen<br />
Senior Vice President<br />
Human Resources<br />
Vagn Sørensen<br />
Senior Vice President<br />
Business Systems Division<br />
John S. Dueholm<br />
Senior Vice President<br />
Technical Division<br />
Erik Strand<br />
Senior Vice President<br />
Marketing & Sales Division
HUGO SCHRØDER född 1932, ingeniør. Ordförande i <strong>SAS</strong> styrelse<br />
<strong>1996</strong>. Dansk ordförande i <strong>SAS</strong> sedan 1994 samt ordförande<br />
i <strong>SAS</strong> Danmark A/S styrelse såsom <strong>före</strong>trädare för<br />
danska privata ägarintressen. Styrelseordförande i DANIS-<br />
CO och vice ordförande i Incentive. Styrelsemedlem i flera<br />
andra <strong>före</strong>tag och organisationer.<br />
Personlig suppleant: Axel greve af Rosenborg<br />
BO BERGGREN född 1936, tekn. dr. h.c. Förste vice ordförande<br />
i <strong>SAS</strong> styrelse <strong>1996</strong>. Svensk ordförande i <strong>SAS</strong> sedan<br />
1992 samt ordförande i <strong>SAS</strong> Sverige AB såsom <strong>före</strong>trädare för<br />
svenska privata ägarintressen. Styrelseordförande i STORA<br />
och ASTRA. Vice ordförande i Investor, Skandinaviska<br />
Enskilda Banken och Sveriges Industriförbund. Ledamot i<br />
ytterligare ett antal <strong>före</strong>tags och organisationers styrelser.<br />
Personlig suppleant: Erik Belfrage<br />
HARALD NORVIK född 1946, civilekonom. Andre vice ordförande<br />
i <strong>SAS</strong> styrelse <strong>1996</strong>. Alternerande norsk ordförande i<br />
<strong>SAS</strong> sedan 1992. Ordförande i <strong>SAS</strong> Norge ASAs styrelse <strong>1996</strong><br />
som representant för norska staten. Koncernchef i Statoil.<br />
Medlem i styrelsen i Orkla Borregaard AS.<br />
Personlig suppleant: Åshild M. Bendiktsen<br />
BJØRN EIDEM född 1942, høyesterettsadvokat. Alternerande<br />
norsk ordförande i <strong>SAS</strong> sedan 1992, medlem i <strong>SAS</strong> styrelse<br />
sedan 1983. Vice ordförande i <strong>SAS</strong> Norge ASAs styrelse <strong>1996</strong><br />
som representant för norska privata ägarintressen. Direktör i<br />
Fred. Olsen & Co. Ordförande i Norges Handels og Sjøfartstidene<br />
och Widerøe’s Flyveselskap. Styrelseledamot i bland<br />
annat Ganger Rolf, Bonheur och Harland & Wolff.<br />
Personlig suppleant: Mads Henry Andenæs<br />
<strong>SAS</strong> STYRELSE<br />
<strong>SAS</strong><br />
styrelse<br />
74<br />
ANDERS ELDRUP född 1948, cand. scient. pol. Medlem i <strong>SAS</strong><br />
styrelse sedan 1993. Vice ordförande i <strong>SAS</strong> Danmark A/S styrelse<br />
såsom <strong>före</strong>trädare för danska staten. Departementschef<br />
i Finansministeriet. Vice ordförande i DONGs styrelse. Medlem<br />
i DMF (Dansk Management Forum) och CIMI.<br />
Personlig suppleant: Sonja Mikkelsen<br />
TONY HAGSTRÖM född 1936, fil.dr. Medlem i <strong>SAS</strong> styrelse<br />
sedan 1993. Vice ordförande i <strong>SAS</strong> Sverige ABs styrelse såsom<br />
<strong>före</strong>trädare för svenska staten. Styrelseledamot i Data<strong>före</strong>ningen<br />
i Sverige (ordförande), Svenska IT-Forum (ordförande),<br />
ASTRA, SSAB (vice ordförande), Scandiaconsult,<br />
JT Mobile Ltd och AlfaNeth Telecom Inc.<br />
Personlig suppleant: Ingemar Eliasson<br />
Personalrepresentanter:<br />
LEIF KINDERT född 1941. Medlem i <strong>SAS</strong> styrelse sedan 1992.<br />
Verksam inom <strong>SAS</strong> Sverige.<br />
Suppleanter: Ulla Gröntvedt och Bertil Hägg<br />
INGVAR LILLETUN född 1938. Medlem i <strong>SAS</strong> styrelse sedan<br />
1979. Verksam inom <strong>SAS</strong> Norge.<br />
Suppleanter: Randi Kile och Svein Vefall<br />
JENS THOLSTRUP HANSEN född 1950. Medlem i <strong>SAS</strong> styrelse<br />
sedan 1995. Verksam inom <strong>SAS</strong> Danmark.<br />
Suppleanter: Helmuth Jacobsen och Nicolas Fischer
Hugo Schrøder<br />
<strong>SAS</strong> STYRELSE<br />
75<br />
Harald Norvik<br />
Bjørn Eidem Anders Eldrup<br />
Tony Hagström<br />
Leif Kindert<br />
Bo Berggren<br />
Ingvar Lilletun<br />
Jens Tholstrup Hansen
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
Jämförbarheten mellan<br />
moderbolagen ökar<br />
SAMMANFATTNING<br />
BAKGRUND<br />
<strong>SAS</strong> flygverksamhet är kapitalintensiv och <strong>före</strong>taget<br />
behöver periodvis göra betydande investeringar i nya<br />
flygplan. Fördelaktig finansiering är då betydelsefull<br />
för <strong>SAS</strong> övergripande konkurrenskraft.<br />
Aktiemarknadernas värdering av <strong>SAS</strong> sker indirekt<br />
genom de börsnoterade moderbolagen. En svårgenomskådlig<br />
bolags- och ägarstruktur och skillnader i<br />
moderbolagens verksamheter, egenkapital, <strong>skatt</strong>esituation<br />
och redovisningsprinciper har försvårat och<br />
påverkat värderingen av <strong>SAS</strong>.<br />
Under <strong>1996</strong> initierades ett harmoniseringsprogram<br />
med syfte att öka jämförbarheten mellan moderbolagen,<br />
underlätta en effektiv prissättning av dessa och<br />
därmed indirekt även av <strong>SAS</strong>.<br />
Det yttersta syftet med harmoniseringen är att stärka<br />
<strong>SAS</strong> position på kapitalmarknaden.<br />
<strong>SAS</strong> GRUNDKONSTRUKTION<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen (”<strong>SAS</strong>”) utgörs av <strong>SAS</strong> Konsortiet och<br />
dess systerkonsortium <strong>SAS</strong> Commuter samt tillhörande<br />
dotterbolag.<br />
Konsortierna ägs till 2/7 av <strong>SAS</strong> Danmark A/S (tidigare<br />
DDL), till 2/7 av <strong>SAS</strong> Norge ASA (tidigare DNL)<br />
och till 3/7 av <strong>SAS</strong> Sverige AB (tidigare SILA och via<br />
det då helägda dotterbolaget Aktiebolaget Aerotransport<br />
ABA). <strong>SAS</strong> Danmark, <strong>SAS</strong> Norge och <strong>SAS</strong> Sverige<br />
är börsnoterade bolag i Danmark, Norge och Sverige.<br />
Den danska, norska och svenska staten innehar 50%<br />
av aktierna i respektive bolag.<br />
Moderbolagen har som huvudsaklig verksamhet att<br />
förvalta andelarna i <strong>SAS</strong>. Därutöver har moderbolagen i<br />
olika omfattning även drivit annan verksamhet, främst<br />
förvaltning av egna likvida medel, fastigheter och byggnader,<br />
vilket försvårat jämförbarhet mellan moderbolagen.<br />
76<br />
Resultaten i <strong>SAS</strong> Konsortiet och <strong>SAS</strong> Commuter<br />
Konsortiet be<strong>skatt</strong>as hos de tre moderbolagen i proportion<br />
till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga<br />
dispositioner görs i vardera moderbolaget efter<br />
nationella <strong>skatt</strong>eregler. Konsortiernas dotterbolag är<br />
<strong>skatt</strong>epliktiga i de länder, där de är registrerade.<br />
På grund av skillnader i redovisningslagstiftning<br />
mellan länderna tillämpas dessutom olika redovisningsprinciper<br />
i moderbolagen.<br />
Som en följd av dessa förhållanden har moderbolagen<br />
olika <strong>resultat</strong> och eget kapital.<br />
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
I syfte att minska skillnaderna och öka jämförbarheten<br />
mellan <strong>SAS</strong> moderbolag, underlätta effektiv prissättning<br />
av dessas aktier samt öka <strong>SAS</strong> möjligheter att konkurrenskraftigt<br />
attrahera riskkapital har följande program<br />
beslutats och till stor del genomförts under <strong>1996</strong>:<br />
• Harmonisering av bolagsnamn och ledningsfunktioner<br />
• Renodling av moderbolagens verksamheter<br />
• Harmonisering av räkenskaper<br />
• Harmonisering av eget kapital och aktiekapitalstruktur<br />
i moderbolagen<br />
• Fusion mellan <strong>SAS</strong> Sverige och ABA<br />
• Gemensam utdelningspolitik<br />
Åtgärderna innefattar inte någon ändring av staternas<br />
ägarandelar i moderbolagen eller av <strong>SAS</strong> eller moderbolagens<br />
legala strukturer, utöver fusionen mellan <strong>SAS</strong><br />
Sverige och ABA.<br />
RENODLING AV MODERBOLAGENS VERKSAMHETER<br />
Avsikten är att tillgångarna i moderbolagen endast ska<br />
utgöras av andelarna i <strong>SAS</strong> Konsortierna och eventuella<br />
likvida medel. Härigenom tydliggörs <strong>SAS</strong> värde, vilket<br />
underlättar analys och prissättning av aktierna i<br />
moderbolagen.<br />
Samtliga tre börsnoterade moderbolag ska ha ett
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
direkt ägande i <strong>SAS</strong>. Detta har uppnåtts genom att <strong>SAS</strong><br />
Sverige och ABA fusionerats, med <strong>SAS</strong> Sverige som<br />
kvarvarande bolag. Fusionen genomfördes under hösten<br />
<strong>1996</strong> och innebär att <strong>SAS</strong> Sverige AB har övertagit<br />
ABAs samtliga rättigheter och förpliktelser och inträtt<br />
i ABAs ställe som part i konsortialavtalet.<br />
FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER OCH BYGGNADER<br />
Som ett led i renodlingen förvärvade <strong>SAS</strong> Konsortiet<br />
den 1 april <strong>1996</strong> samtliga fastigheter och byggnader,<br />
som ägdes av moderbolagen. Fastigheterna och byggnaderna<br />
var huvudsakligen uthyrda till <strong>SAS</strong>.<br />
TRANSAKTIONER<br />
<strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
Fastigheter Hangar Administra- Hangarer<br />
och byggnader Verkstads- och tionsbyggnader Värmelagerbyggnad<br />
centraler<br />
Mark FraktterminalerServicebyggnader<br />
Mark<br />
Flygkök<br />
Underhållsfaciliteter<br />
Totalt<br />
försäljningspris<br />
MDKK 158 MNOK 207 MSEK 1 140<br />
Fastigheterna och byggnaderna förvärvades av <strong>SAS</strong> på<br />
marknadsmässiga villkor och är i moderbolagens årsredovisningar<br />
för 1995 uppskrivna till överenskommet<br />
försäljningspris med avdrag för <strong>skatt</strong>eeffekter av<br />
transaktionerna.<br />
ÖVRIGA RENODLINGSÅTGÄRDER<br />
Moderbolagens övriga tillgångar och skulder av betydelse<br />
har avvecklats under <strong>1996</strong> – bortsett från fordringar<br />
på svenska staten i <strong>SAS</strong> Sverige uppgående till<br />
119 MSEK.<br />
Tillgångarna i moderbolagen utgörs därefter i princip<br />
endast av likvida medel och andelar i <strong>SAS</strong>. Skulderna<br />
består därefter huvudsakligen av <strong>skatt</strong>eskulder och<br />
eget kapital.<br />
HARMONISERING AV RÄKENSKAPER<br />
HARMONISERING AV<br />
REDOVISNINGSPRINCIPER<br />
Den officiella redovisningen i moderbolagen baseras på<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiets och <strong>SAS</strong> Commuter Konsortiets räkenskaper.<br />
En fullständig harmonisering av moderbolagens<br />
77<br />
räkenskaper är inte möjlig för närvarande på grund av<br />
skillnader i redovisningslagstiftningen i Danmark,<br />
Norge och Sverige. Samordningen av redovisningsprinciperna<br />
har dock i vissa delar genomförts i och med årsredovisningarna<br />
för <strong>1996</strong>, medan ytterligare harmonisering<br />
förväntas kunna genomföras när ny redovisningslagstiftning,<br />
baserad på EU-standard, träder i kraft i<br />
Sverige under 1997 och i Norge sannolikt under 1997/98.<br />
Eftersom samordningen av räkenskaperna huvudsakligen<br />
kommer att ske genom en anpassning till EU-standard,<br />
och då dessa redan används av <strong>SAS</strong> Danmark,<br />
kommer det inte att ske några väsentliga ändringar av<br />
<strong>SAS</strong> Danmarks redovisningsprinciper.<br />
Nedan beskrivs de mer väsentliga ändringarna av<br />
redovisningsprinciper och bedömd tidpunkt för<br />
genomförande.<br />
I årsredovisningen för 1995 (dvs. <strong>före</strong> harmoniseringen)<br />
har följande ändringar skett:<br />
• <strong>SAS</strong> Danmarks andel av <strong>SAS</strong> <strong>resultat</strong> har omräknats<br />
till genomsnittskurs.<br />
• <strong>SAS</strong> huvudkontor i Frösundavik har i <strong>SAS</strong> Norge<br />
skrivits ner med 111 MNOK, vilket utgör en återföring<br />
av tidigare <strong>före</strong>tagen uppskrivning.<br />
• Utdelningen från <strong>SAS</strong> till moderbolagen har upptagits<br />
som skuld i <strong>SAS</strong> och som fordran i <strong>SAS</strong> Norge och<br />
<strong>SAS</strong> Sverige.<br />
• Utdelningen till <strong>SAS</strong> Sveriges aktieägare har upptagits<br />
som kortfristig skuld.<br />
I årsredovisningen för <strong>1996</strong> (dvs. efter harmoniseringen)<br />
har följande ändringar skett:<br />
• Koncernredovisningen i <strong>SAS</strong> Norge har upphört och<br />
ersatts med motsvarande information i det gemensamma<br />
räkenskapsdokumentet.<br />
• <strong>SAS</strong> Sveriges andel av <strong>SAS</strong> tillgångar och skulder<br />
redovisas fullt ut enligt ”equity-metoden”.<br />
När redovisningslagstiftningen i Sverige från och med<br />
1997 ger möjlighet därtill, kommer också <strong>SAS</strong> Sveriges<br />
<strong>resultat</strong>- och balansräkningar att redovisas enligt EUstandard.<br />
När ny förväntad lagstiftning träder i kraft i<br />
Norge, sannolikt under 1997/98, kan följande ändringar<br />
i <strong>SAS</strong> Norges redovisningsprinciper förutses:<br />
• <strong>SAS</strong> Norges andel av <strong>SAS</strong> <strong>resultat</strong>, tillgångar och<br />
skulder redovisas enligt ”equity-metoden”.<br />
• Flygplansflottan och övriga anläggningstillgångar i<br />
<strong>SAS</strong> omräknas till balansdagskurs och inte såsom<br />
hittills till historisk anskaffningskurs. Detta minskar<br />
det bokförda egna kapitalet med 325 MNOK, beräknat<br />
på nuvarande valutakurs.<br />
• Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar<br />
och skulder intäktsförs.<br />
I stor utsträckning kommer redovisningsprinciperna<br />
sålunda vara möjlig att harmoniseras. Följande skillnader<br />
kommer dock fortsatt att <strong>före</strong>ligga:
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
• Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar<br />
och skulder intäktsförs inte i <strong>SAS</strong> Sverige.<br />
• I <strong>SAS</strong> Sverige ingår latent <strong>skatt</strong>eskuld i posten obe<strong>skatt</strong>ade<br />
reserver och redovisas inte separat i den formella<br />
balansräkningen. Egenkapitalandelen och latent <strong>skatt</strong>eskuld<br />
kommer informationsvis att anges separat.<br />
• I <strong>SAS</strong> Sverige finns skillnader mellan <strong>skatt</strong>emässiga<br />
och bokförda värden, s k timing differences, som inte<br />
ingår i posten obe<strong>skatt</strong>ade reserver. Nettoeffekten av<br />
dessa skillnader ökar det egna kapitalet med 73<br />
MSEK jämfört med bokfört eget kapital.<br />
Det är för närvarande inte möjligt att bedöma när eller<br />
i vilken utsträckning dessa skillnader kan elimineras i<br />
de officiella räkenskaperna, eftersom detta förutsätter<br />
ändringar i svensk redovisningslagstiftning och praxis.<br />
GEMENSAMT RÄKENSKAPSDOKUMENT<br />
Från och med halvårsrapporten <strong>1996</strong> avger <strong>SAS</strong> och<br />
moderbolagen gemensamma årsredovisningar och<br />
delårsrapporter.<br />
Dokumenten innehåller förutom de officiella räkenskaperna<br />
också beräkningar av hur räkenskaperna<br />
skulle ha sett ut om de hade upprättats efter helt gemensamma<br />
principer (proformaräkenskaper). Avsikten<br />
med detta är att stärka kapitalmarknadernas intryck av<br />
<strong>SAS</strong> och moderbolagen som ett <strong>före</strong>tag samt att underlätta<br />
analyser av och jäm<strong>före</strong>lser mellan moderbolagen.<br />
HARMONISERING AV EGET KAPITAL<br />
OCH AKTIEKAPITALSTRUKTUREN<br />
I MODERBOLAGEN<br />
Harmoniseringen omfattar det egna kapitalet samt aktiekapitalet,<br />
aktiernas nominella belopp och antalet aktier i<br />
moderbolagen.<br />
• Harmoniseringen av det egna kapitalet har skett<br />
genom att moderbolagens egna kapital står i proportion<br />
till ägarandelarna i <strong>SAS</strong> om 2-2-3, med 2/7 ägt av<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S, 2/7 ägt av <strong>SAS</strong> Norge ASA samt<br />
3/7 ägt av <strong>SAS</strong> Sverige AB.<br />
• Harmoniseringen av aktiekapitalstrukturen sker<br />
genom att antalet aktier och nominellt aktiekapital i<br />
lokal valuta avspeglar moderbolagens relativa ägarandelar<br />
i <strong>SAS</strong> om 2-2-3. Som ett led i harmoniseringen<br />
har uppdelningen i A och B-aktier avskaffats i<br />
det svenska moderbolaget, varefter aktierna i vart<br />
och ett av de tre moderbolagen har samma rösträtt.<br />
HARMONISERING AV EGET KAPITAL<br />
Efter genomförande av de <strong>före</strong>slagna renodlingsåtgärderna<br />
och vid tillämpning av gemensamma redovisningsprinciper<br />
erfordras en justering av moderbola-<br />
78<br />
gens egna kapital för att harmonisera dessa i förhållande<br />
till den relativa ägarandelen i <strong>SAS</strong>. Därför har en<br />
nyemission genomförts i <strong>SAS</strong> Danmark om cirka 555<br />
MDKK och en engångsutdelning till <strong>SAS</strong> Sveriges aktieägare<br />
om 1 713 MSEK.<br />
På grund av skillnader i <strong>skatt</strong>eregler och <strong>skatt</strong>esatser<br />
samt i viss mån valutakursförändringar kommer<br />
egenkapitalen att utvecklas olika över tiden. Detta förväntas<br />
dock på kort sikt endast ha begränsad betydelse<br />
för förhållandet mellan moderbolagens egna kapital.<br />
HARMONISERING AV<br />
AKTIEKAPITALSTRUKTUREN<br />
Moderbolagens aktiekapital och aktiekapitalstruktur<br />
<strong>före</strong> harmoniseringen framgår av nedanstående tabell:<br />
TIDIGARE AKTIEKAPITALSTRUKTUR<br />
Belopp i<br />
lokal valuta<br />
<strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
Aktiekapital, milj kr<br />
Nominellt belopp<br />
203,2 314,5 705,0<br />
per aktie 25 25 10<br />
Antal aktier 8 128 000 12 581 678 70 500 000<br />
Harmoniseringen av aktiekapitalstrukturen innebär<br />
att antalet aktier i det danska respektive det norska<br />
moderbolaget utgör 2/7 av det totala antalet aktier och<br />
att det svenska moderbolagets antal ska utgöra 3/7.<br />
Vidare att aktierna i de olika bolagen har samma<br />
rösträtt.<br />
Eftersom aktiernas nominella belopp, uttryckt i<br />
lokal valuta, ska vara lika, kommer även det nominella<br />
aktiekapitalet i lokal valuta att avspegla förhållandet<br />
2/7, 2/7 och 3/7. Aktiekapital och aktiekapitalstruktur<br />
efter harmoniseringen framgår nedan:<br />
NY AKTIEKAPITALSTRUKTUR<br />
Belopp i<br />
lokal valuta<br />
<strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
Aktiekapital, milj kr<br />
Nominellt belopp<br />
470,0 470,0 705,0<br />
per aktie 10 10 10<br />
Antal aktier 47 000 000 47 000 000 70 500 000<br />
För att uppnå denna strukturen har de danska och<br />
norska moderbolagen genomfört både fondemission<br />
och aktiesplit. I samma syfte har det danska bolaget<br />
därutöver genomfört en <strong>före</strong>trädesrättsemission och<br />
en begränsad emission utan <strong>före</strong>trädesrätt.<br />
UPPHÄVANDE AV RÖSTRÄTTSSKILLNADER<br />
<strong>SAS</strong> Sveriges 70 500 000 aktier var uppdelade i<br />
35 250 000 A-aktier och 35 250 000 B-aktier. A-aktierna<br />
hade en röst per aktie medan B-aktierna hade en<br />
tiondels röst per aktie. För att eliminera samtliga skill-
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
nader av kapitalmarknadsmässig betydelse har skillnaden<br />
i rösträtt avskaffats genom sammanläggning av<br />
A- och B-aktier till ett aktieslag. I <strong>SAS</strong> Sverige är aktiernas<br />
nominella belopp oförändrat 10 SEK och antalet<br />
aktier likaledes oförändrat 70 500 000.<br />
ÖKNING AV INSATSKAPITALET<br />
Moderbolagen hade efter genomförandet av de olika<br />
åtgärderna betydande likvida medel. Detta var delvis<br />
en effekt av att <strong>SAS</strong> förvärvat moderbolagens fastigheter<br />
och byggnader för cirka 1 550 MSEK.<br />
Eftersom <strong>SAS</strong> under kommande år står inför stora<br />
investeringar i flygplansflottan krävs en god finansiell<br />
beredskap. Moderbolagen beslutade därför att öka<br />
insatskapitalet i <strong>SAS</strong> Konsortiet.<br />
Ökningen av insatskapitalet skedde i en sådan omfattning<br />
att moderbolagens egna verksamheter, dvs förvaltning<br />
av likvida medel, kunde minimeras. Detta innebar<br />
att <strong>SAS</strong> Konsortiets kapital ökades med 1 400 MSEK, fördelat<br />
på 400 MSEK vardera från <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong><br />
Norge och med 600 MSEK från <strong>SAS</strong> Sverige. Återstående<br />
likvida medel i moderbolagen lånas ut till <strong>SAS</strong> på marknadsmässiga<br />
villkor.<br />
Eventuella framtida likviditetsbehov i moderbolagen<br />
ska i första hand tillgodoses genom den årliga vinstdispositionen<br />
i <strong>SAS</strong>. Vid tillfälliga likviditetsbehov kommer<br />
<strong>SAS</strong> att tillhandahålla lån till samma villkor som gäller<br />
för moderbolagens utlåning till <strong>SAS</strong>. Sådana lån kommer<br />
att återbetalas av moderbolagen i samband med<br />
<strong>SAS</strong> årliga vinstdisposition.<br />
GEMENSAM<br />
UTDELNINGSPOLITIK<br />
De tre börsnoterade moderbolagen har för avsikt att<br />
tillämpa en gemensam utdelningspolitik, innebärande<br />
att utdelningen per aktie är lika stor efter omräkning<br />
till en gemensam valuta. Utdelningen från moderbolagen<br />
förväntas således endast att avvika inbördes till<br />
följd av eventuella avrundningseffekter och eventuella<br />
valutakursförändringar under tiden mellan styrelsernas<br />
godkännande av årsredovisningarna och utdelningens<br />
utbetalning.<br />
För att upprätthålla den gemensamma utdelningspolitiken<br />
förutsätts att styrelser och bolagsstämmor<br />
vid den årliga vinstdispositionen i moderbolagen<br />
fattar beslut i enlighet härmed.<br />
HARMONISERING AV<br />
LEDNINGSFUNKTIONER<br />
För att ytterligare stärka <strong>SAS</strong> ställning på kapitalmarknaden<br />
och för att säkerställa att <strong>SAS</strong> och moder-<br />
79<br />
bolagen i så stor utsträckning som möjligt drivs som ett<br />
<strong>före</strong>tag, har också förslag utarbetats avseende vissa<br />
förändringar av moderbolagens ledningsstrukturer<br />
samt av <strong>SAS</strong> representantskaps funktion och sammansättning.<br />
Förslagen innebär följande:<br />
• Koncernchefen i <strong>SAS</strong> utses till verkställande direktör<br />
i vart och ett av moderbolagen.<br />
• Representantskapen i <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong> Norge<br />
avskaffas.<br />
• Styrelsen i respektive moderbolag reduceras till fyra<br />
ordinarie medlemmar.<br />
• Medlemmarna i <strong>SAS</strong> representantskap utses direkt<br />
av bolagsstämmorna i moderbolagen. Dessa medlemmar<br />
ska inte samtidigt kunna vara ledamöter i styrelsen<br />
för <strong>SAS</strong> eller i moderbolagens styrelser. Härigenom<br />
får aktieägarna i moderbolagen, genom <strong>SAS</strong><br />
representantskap, en mer reell kontrollfunktion<br />
över <strong>SAS</strong> verksamhet motsvarande den ett aktiebolags<br />
bolagsstämma har.<br />
Avsikten är att förslagen ska genomföras vid en och<br />
samma tidpunkt. Flertalet av dem kräver emellertid<br />
ändringar av moderbolagens bolagsordningar och av<br />
<strong>SAS</strong> konsortialavtal. Ändringar av konsortialavtalet<br />
ska samordnas med kommunikationsdepartementen i<br />
Danmark, Sverige och Norge och ska i viss utsträckning<br />
<strong>före</strong>läggas respektive lands parlament. Förslagen<br />
kan först därefter läggas fram för godkännande av<br />
moderbolagens bolagsstämmor under våren 1997.<br />
SKATTEMÄSSIGA<br />
FÖRHÅLLANDEN<br />
ALLMÄNT<br />
Resultaten i <strong>SAS</strong> Konsortiet och <strong>SAS</strong> Commuter Konsortiet<br />
be<strong>skatt</strong>as hos de tre moderbolagen i proportion<br />
till deras ägarandelar av konsortierna. Skattemässiga<br />
dispositioner görs i vardera moderbolaget efter nationella<br />
<strong>skatt</strong>eregler. Konsortiernas dotterbolag är <strong>skatt</strong>epliktiga<br />
i de länder där de är registrerade.<br />
Den nominella <strong>skatt</strong>esatsen skiljer sig mellan länderna.<br />
I Norge och Sverige är <strong>skatt</strong>esatsen 28% medan<br />
den i Danmark är 34%. I Danmark finns emellertid<br />
särskilda regler för verksamheter i utlandet (udlandslempelse).<br />
Dessa medför att <strong>skatt</strong>esatsen för <strong>SAS</strong> Danmark<br />
för <strong>1996</strong> är 27%, men att den trappas upp successivt:<br />
1997 29%, 1998 30%, 1999 32%, 2000 34%.<br />
De i detta sammanhang väsentligaste möjligheterna<br />
till <strong>skatt</strong>emässiga dispositioner i respektive land behandlas<br />
nedan.<br />
Till skillnad mot förhållandena i Danmark och<br />
Norge <strong>före</strong>ligger i Sverige en ganska strikt koppling<br />
mellan räkenskaperna och be<strong>skatt</strong>ningen.
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
DANMARK<br />
I räkenskaperna behandlas maskiner och inventarier på<br />
samma sätt som i konsortierna, både vad gäller löpande<br />
avskrivningar och <strong>resultat</strong> vid försäljning.<br />
I Danmark medges <strong>skatt</strong>emässigt avdrag för avskrivningar<br />
på maskiner och inventarier, bland annat flygplan,<br />
med upp till 30% av det <strong>skatt</strong>emässiga saldovärdet.<br />
Möjlighet <strong>före</strong>ligger att <strong>före</strong>ta <strong>skatt</strong>emässiga förskottsavskrivningar<br />
på flygplan från och med det år då bindande<br />
avtal om köp ingåtts. Leverans av flygplanet måste<br />
ske tidigast året efter kontraktskrivningen och senast<br />
fjärde året efter kontraktskrivningen. Förskottsavskrivningen<br />
kan ackumulerat högst uppgå till 30% av anskaffningsvärdet<br />
och den årliga förskottsavskrivningen kan<br />
högst uppgå till 15% härav.<br />
Vinst vid försäljning av maskiner och inventarier,<br />
inklusive flygplan, be<strong>skatt</strong>as inte det år då försäljningen<br />
sker. I stället minskar erhållet försäljningsbelopp det<br />
<strong>skatt</strong>emässiga saldovärdet för de resterande maskinerna<br />
och inventarierna.<br />
Pensionskostnader kan avdras först när betalning för<br />
täckande av utfästelser sker. Avsättning för periodiskt<br />
flygplansunderhåll kan <strong>skatt</strong>emässigt avdras först då<br />
underhållet äger rum.<br />
NORGE<br />
I Norge görs i likhet med i Danmark i räkenskaperna i<br />
princip ingen förändring av de avskrivningar som <strong>före</strong>tagits<br />
eller de försäljnings<strong>resultat</strong> som redovisats i konsortierna.<br />
I <strong>skatt</strong>esammanhang medges i Norge avdrag på flygplan<br />
med upp till 12% på <strong>skatt</strong>emässigt restvärde samt<br />
på övriga maskiner och inventarier med 20-30% på<br />
<strong>skatt</strong>emässigt restvärde.<br />
Möjlighet till förskottsavskrivningar <strong>före</strong>ligger ej.<br />
Vinster vid försäljning av flygplan behöver under<br />
försäljningsåret intäktsföras endast med 20%. Kommande<br />
år intäktsförs 20% av kvarvarande saldo på<br />
icke intäktsförd vinst. Detta innebär att vinsterna blir<br />
<strong>skatt</strong>emässigt intäktsförda över en lång tidsperiod.<br />
Beträffande försäljning av övriga maskiner avdras<br />
erhållet belopp från det <strong>skatt</strong>emässiga saldovärdet.<br />
I likhet med <strong>SAS</strong> Danmark får <strong>SAS</strong> Norge avdrag<br />
för pensionskostnader först när de betalas och för periodiskt<br />
underhåll först när det genomförs.<br />
SVERIGE<br />
I Sverige medges i <strong>skatt</strong>ehänseende i huvudsak avdrag<br />
för avskrivningar på maskiner och inventarier, inklusive<br />
flygplan, enligt reglerna för s k räkenskapsenlig<br />
avskrivning. Detta innebär att man vid varje årsbokslut<br />
gör beräkning av <strong>skatt</strong>emässigt lägsta restvärde:<br />
• Enligt 30%-metoden (huvudregeln) beräknas rest-<br />
80<br />
värdet som lägst 70% av summan av ingående balans<br />
plus inköp minus erhållet belopp vid försäljning.<br />
• Enligt 20%-metoden (kompletteringsregeln) beräknas<br />
lägsta restvärde till anskaffningsvärdet minus<br />
20% avskrivning därpå varje innehavsår. Restvärdet<br />
kommer således maximalt att uppgå till 80, 60,<br />
40, 20 respektive 0% av anskaffningsvärdet på kvarvarande<br />
maskiner och inventarier, vilka anskaffats<br />
under de fem senaste räkenskapsåren.<br />
Man kan byta metod mellan åren. Förskottsavskrivningar<br />
medges inte.<br />
Avsättning till s.k. periodiseringsfond kan göras<br />
varje år med 25% av det årets <strong>skatt</strong>emässiga <strong>resultat</strong>.<br />
Avsättningen ska upplösas senast det femte året efter<br />
avsättningsåret.<br />
Avsättningar för pensionsåtaganden medför avdrag<br />
under vissa förutsättningar. Avsättningar för framtida<br />
underhållskostnader kan inte med <strong>skatt</strong>emässig<br />
avdragsrätt göras för ägda flygplan.<br />
PROFORMA RÄKENSKAPER<br />
Resultaträkningar för <strong>1996</strong> och balansräkningar per<br />
den 31 december <strong>1996</strong> innehåller effekter av alla de<br />
renodlingsåtgärder som har genomförts under året<br />
såsom engångsutdelning, emissioner, fastighetsförsäljning<br />
och ökning av insatskapitalet i <strong>SAS</strong>. I tillägg till<br />
detta innehåller proforma-räkenskaperna sådana<br />
justeringar som skall avspegla en fullständig harmonisering<br />
av redovisningsprinciperna.<br />
Eget kapital på proforma-basis kan härledas från<br />
respektive moderbolags eget kapital i dess bolagsredovisning<br />
och skall avspegla dess andelar i hela <strong>SAS</strong><br />
Gruppen. En avstämning av eget kapital kan därför<br />
göras enligt nedan.<br />
PROFORMA EGET KAPITAL<br />
<strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
<strong>1996</strong>-12-31<br />
Eget kapital enl.<br />
(MDKK) (MNOK) (MSEK)<br />
bolagsredovisningen 2 772 3 396 1 214<br />
Andel i <strong>SAS</strong> dotterbolag/<br />
associerade bolag<br />
Egetkapitalandel<br />
129 140 224<br />
av obe<strong>skatt</strong>ade reserver n.a. n.a. 3 640<br />
Omvärdering flygplan<br />
Periodiseringsposter<br />
n.a. –325 n.a.<br />
(ej bokförda) n.a. n.a. 73<br />
Proforma Eget kapital 2 901 3 211 5 151<br />
Proforma Eget kapital<br />
(MSEK)<br />
Eget kapital per<br />
3 359 3 421 5 151<br />
aktie (SEK) 71,47 72,79 73,06
HARMONISERING AV <strong>SAS</strong> MODERBOLAG<br />
De smärre avvikelser som finns mellan moderbolagens<br />
proforma eget kapital, gentemot målsättningen att nå<br />
en 2-2-3 relation, är främst en effekt av valutakursändringar<br />
och annorlunda avkastning på likvida medel än<br />
vad som antogs vid besluten om harmoniseringen.<br />
Sådana avvikelser kommer även fortsättningsvis att<br />
uppstå men borde inte tills vidare behöva störa jämförbarheten<br />
i någon större omfattning.<br />
Balansräkningarna i sammanfattning och på proforma-basis<br />
(andel i hela <strong>SAS</strong> Gruppen, gemensamma<br />
redovisningsprinciper och i svenska kronor) blir då<br />
enligt följande:<br />
PROFORMA BALANSRÄKNINGAR<br />
<strong>1996</strong>-12-31<br />
(MSEK)<br />
<strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
Likvida medel etc. 842 281 1 310<br />
Övriga omsättningstillgångar<br />
3 0 123<br />
Andel i <strong>SAS</strong> Gruppen<br />
Övriga anläggnings-<br />
3 723 3 723 5 584<br />
tillgångar 0 2 1<br />
Tillgångar 4 568 4 006 7 018<br />
Betalbar <strong>skatt</strong> 67 146 231<br />
Föreslagen utdelning 141 141 211<br />
Övriga kortfristiga skulder 2 0 60<br />
Latent <strong>skatt</strong> 999 297 1 342<br />
Övriga långfristiga skulder 0 1 23<br />
Eget kapital<br />
Skulder och<br />
3 359 3 421 5 151<br />
eget kapital<br />
Eget kapital per<br />
4 568 4 006 7 018<br />
aktie (SEK) 71,47 72,79 73,06<br />
Som framgår är bolagens balansräkningar bantade och<br />
innehåller i stort sett inga andra tillgångar än andelar i<br />
<strong>SAS</strong> samt likvida medel. I <strong>SAS</strong> Sverige finns dock kvar<br />
en fordran om 119 MSEK vilken förfaller under hösten<br />
1997. De likvida medlen är placerade i <strong>SAS</strong> på marknadsmässiga<br />
villkor och utgör en ”extern” finansieringskälla<br />
för <strong>SAS</strong> Gruppen. Skillnader i likvida medel<br />
81<br />
kommer även fortsättningsvis att vara betydande som<br />
en effekt av bolagens olika latenta <strong>skatt</strong>eskuld.<br />
På skuldsidan är skillnaderna mellan moderbolagen<br />
främst hänförliga till <strong>skatt</strong>esituationen vilken även<br />
fortsättningsvis kommer att vara en separat fråga för<br />
respektive moderbolag att hantera enligt sina respektive<br />
nationella regler. Skillnaderna avser både latent och<br />
betalbar <strong>skatt</strong>. <strong>SAS</strong> Norge har, på grund av de norska<br />
<strong>skatt</strong>ereglerna, löpande betalt <strong>skatt</strong> i större utsträckning<br />
än <strong>SAS</strong> Danmark och <strong>SAS</strong> Sverige och har därför<br />
en klart lägre latent <strong>skatt</strong>eskuld. Denna skillnad avspeglar<br />
sig också i att <strong>SAS</strong> Norge har en betydligt lägre<br />
kassabehållning än de övriga två moderbolagen.<br />
Resultaträkningarna proforma visar följande:<br />
PROFORMA RESULTATRÄKNINGAR<br />
JAN - DEC <strong>1996</strong> <strong>SAS</strong> Danmark <strong>SAS</strong> Norge <strong>SAS</strong> Sverige<br />
(MDKK) (MNOK) (MSEK)<br />
Resultatandel (<strong>före</strong> <strong>skatt</strong>)<br />
<strong>SAS</strong> Gruppen<br />
(MSEK) 519 519 777<br />
Resultatandel i lokal valuta 448 499 777<br />
Övriga <strong>resultat</strong>poster –2 –1 1<br />
Finansiella poster netto 16 12 168<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> 462 510 946<br />
Skatter –135 –130 –282<br />
Netto<strong>resultat</strong> 327 380 664<br />
Netto<strong>resultat</strong> (MSEK) 379 395 664<br />
Resultat per aktie (SEK) 8,06 8,40 9,42<br />
Skillnaderna i <strong>resultat</strong>nivåer är dels en effekt av att<br />
moderbolagen även under delar av <strong>1996</strong> bedrev annan<br />
verksamhet (främst fastighetsförvaltning) men också<br />
att bolagen hade en betydande likvida medel (främst<br />
<strong>SAS</strong> Sverige). Skillnader i ränteintäkter kommer även<br />
fortsättningsvis att finnas som en effekt av olika likvida<br />
behållningar. Skatten avser en full<strong>skatt</strong>ebelastning dvs<br />
innehåller både betalbar och (ökning av) latent <strong>skatt</strong>.
<strong>SAS</strong> Danmark A/S<br />
REPRÆSENTANTSKAB, BESTYRELSE OG DIREKTION ........................................83<br />
5 ÅRS OVERSIGT ..........................................................................................84<br />
BERETNING FOR <strong>1996</strong> ..................................................................................85<br />
PÅTEGNINGER AF ÅRSREGNSKABET ..............................................................86<br />
ANVENDT REGNSKABSPRAKSIS ....................................................................87<br />
RESULTATOPGØRELSE ..................................................................................88<br />
BALANCE ....................................................................................................89<br />
FINANSIERINGSANALYSE..............................................................................90<br />
NOTER ........................................................................................................91<br />
DATO FOR GENERALFORSAMLING<br />
Generalforsamlingerne i de tre moderselskaber <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA og <strong>SAS</strong> Sverige AB skal i<br />
år afholdes på samme dato. På disse generalforsamlinger<br />
vil der blive fremlagt forslag til ændringer i moderselskabernes<br />
ledelsestruktur. Disse ændringsforslag<br />
skal først godkendes af parlamenterne i de tre lande<br />
sammen med visse andre ændringer i <strong>SAS</strong> konsortial-<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Hedegårdsvej 88, 2300 København S<br />
A/S reg. nr. 4556<br />
82<br />
overenskomst. Da tidspunkterne for disse parlamentsbehandlinger<br />
ikke er fastlagt, er det heller ikke muligt<br />
at opgive en dato for generalforsamlingen.<br />
Dato og sted for generalforsamling vil blive meddelt<br />
ved annoncering i Statstidende og de almindeligt<br />
udbredte dagblade samt i den skriftlige indkaldelse af<br />
de navnenoterede aktionærer.
REPRÆSENTANTSKAB:<br />
Civilingeniør Niels Brockenhuus-Schack (formand)<br />
Fhv. minister J.K. Hansen* (næstformand)<br />
Adm. direktør Niels Bach<br />
Koncerndirektør Karen-Elisabeth Seest Friis<br />
Fhv. minister Henning Grove, MF*<br />
Direktør Svend Aage Heiselberg, MF*<br />
Adm. direktør Anders Knutsen<br />
Afdelingschef Kurt Lykstoft Larsen*<br />
Fhv. minister Arne Melchior, MF*<br />
Overborgmester Jens Kramer Mikkelsen*<br />
Fuldmægtig Sonja Mikkelsen, MF* (indtil 15/1-97)<br />
Adm. direktør Bent Pedersen<br />
Journalist Helge Sander, MF*<br />
Direktør Cato Sverdrup<br />
Fhv. nationalbankdirektør Ole Thomasen*<br />
Direktør, landsretssagfører Uffe Torp-Pedersen<br />
Adm. direktør Jørgen Vorsholt<br />
Adm. direktør Hans Würtzen<br />
BESTYRELSE:<br />
Hugo Schrøder (formand). Direktør<br />
Formand for bestyrelsen for: Danisco A/S<br />
Næstformand for bestyrelsen for: Incentive A/S<br />
Medlem af bestyrelsen for:<br />
Chr. Augustinus Fabrikker A/S<br />
Anders Eldrup (næstformand)*<br />
Departementschef i Finansministeriet<br />
Næstformand for bestyrelsen for:<br />
Dansk Olie og Naturgas A/S<br />
Poul Andersen* (indtil 15/1-97). Telefonmontør, MF<br />
Ingen<br />
Axel greve af Rosenborg. Adm. direktør i Calkas A/S<br />
Formand for bestyrelsen for: Rationel Vinduer A/S<br />
A/S Caminus,<br />
Medlem af bestyrelsen for:<br />
Colas Danmark A/S<br />
Peter Duetoft*. Konsulent, MF<br />
Medlem af bestyrelsen for: Alfred Berg Bank A/S<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Repræsentantskab, bestyrelse<br />
og direktion<br />
83<br />
Bestyrelse (fortsat)<br />
Jørgen L. Halck*. Kommitteret,<br />
tidl. departementschef i Trafikministeriet<br />
Ingen<br />
Svend Jakobsen. Fhv. minister og fhv.<br />
formand for Folketinget<br />
Formand for bestyrelsen for: Bjørnskov & Co.<br />
Børsmæglerselskab A/S, Bus Danmark A/S,<br />
N.P. Utzon A/S<br />
Medlem af bestyrelsen for:<br />
DFDS A/S, Rasmussen og Schiøtz A/S,<br />
Dansk Portefølje Holding A/S, Kuben A/S,<br />
Ejendomsaktieselskabet “Hermes” , Refshaleøens<br />
Ejendomsselskab A/S, J.H. Schultz Holding A/S<br />
Sonja Mikkelsen* (fra 15/1-97). Fuldmægtig, MF<br />
Ingen<br />
Torben Rechendorff *. Fhv. minister, MF<br />
Ingen<br />
Erik Sørensen . Adm. direktør i<br />
Chr. Hansen Holding A/S<br />
Medlem af bestyrelsen for:<br />
ISS-International Service System A/S,<br />
Mærsk Medical A/S<br />
Ole Trolle. Koncerndirektør i FLS Industries A/S<br />
Formand for bestyrelsen for:<br />
Dansk Træemballage A/S, Bates Emballage A/S,<br />
RM Industrial Group A/S, ICEA A/S,<br />
Medlem af bestyrelsen for:<br />
Danish Aerotech A/S,<br />
Københavns Fondsbørs A/S, Nykredit A/S,<br />
Nykredit Holding A/S<br />
DIREKTION:<br />
Gunnar Tietz. Direktør<br />
Ingen<br />
* Udpeget af Trafikministeriet
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
5 års oversigt<br />
Beløb i MDKK<br />
Driftstal<br />
Resultatandel af <strong>SAS</strong>’,<br />
Scanairs og<br />
<strong>1996</strong> 1995 1994 1993 1992<br />
<strong>SAS</strong> Commuters virksomhed 1 393 535 515 –149 –163<br />
Resultat før skat 407 545 525 –130 –168<br />
Årets <strong>resultat</strong> 300 281 490 –130 –168<br />
Balancetal Ultimo<br />
Anlægsaktiver 3 087 2 625 2 137 1 748 2 069<br />
Omsætningsaktiver 731 322 135 39 23<br />
Aktiver 3 818 2 947 2 272 1 787 2 092<br />
Egenkapital<br />
Langfristet gæld og<br />
2 772 2 024 1 622 1 717 2 017<br />
hensættelser 864 730 563 65 70<br />
Kortfristet gæld 182 193 87 5 5<br />
Passiver 3 818 2 947 2 272 1 787 2 092<br />
Aktie- og kursforhold<br />
Udbyttebeløb 122 98 81 0 0<br />
Børskurs ultimo2 73 483 4 950 2 340 1 480<br />
Indre værdi2 590 996 3 193 2 327 2 691<br />
Likviditetsgrad 4,0 1,7 1,6 7,8 4,6<br />
Soliditetsgrad<br />
Forrentning af investeret<br />
72,6 68,6 71,4 66,1 65,3<br />
kapital % 12,0 21,0 26,1 – –<br />
Forrentning af egenkapitalen % 12,0 14,1 31,0 – –<br />
1 Scanairs virksomhed ophørte ultimo 1993.<br />
2 I 1995 <strong>blev</strong> aktiekapitalen udvidet fra nominelt 50,8 MDKK til 203,2 MDKK ved udstedelse af fondsaktier. Samtidig <strong>blev</strong> aktiestykstørrelsen ændret til 25 DKK. I <strong>1996</strong><br />
<strong>blev</strong> det vedtaget at tildele selskabets aktionærer fondsaktier i forholdet 5:3 og samtidig gennemførtes en nedsættelse af aktiestykstørrelsen fra 25 DKK til 10 DKK.<br />
Derefter gennemførtes en fortegningsretsemission i forholdet 9:4. Til slut gennemførtes en mindre markedskursemission, hvorefter selskabets nominelle aktiekapital<br />
andrager 470 MDKK.<br />
84
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S’ VIRKSOMHED<br />
LUFTFARTSVIRKSOMHEDEN<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ luftfartsvirksomhed udføres af konsortierne<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter i samarbejde med <strong>SAS</strong><br />
Norge ASA og <strong>SAS</strong> Sverige AB i forholdet 2/7, 2/7 og 3/7.<br />
Information om konsortiernes luftfartsvirksomhed<br />
gives på side 11 til side 13.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ indskudskapital i de to konsortier,<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter, er i lighed med tidligere år<br />
opført i svenske kroner. Ved årsopgørelserne omregnes<br />
indskudskapitalen til danske kroner efter ultimo kursen<br />
for svenske kroner. Kursregulering, positiv eller<br />
negativ, justeres over balancen og påvirker dels<br />
anlægsaktiver og dels egenkapitalen.<br />
Kursen for svenske kroner var pr. 31. december <strong>1996</strong><br />
86,37 danske kroner i forhold til 83,30 danske kroner<br />
året før. Dette har medført følgende stigning i <strong>SAS</strong> Danmark<br />
A/S’ bogførte indskudskapital i de to konsortier:<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Beretning for <strong>1996</strong><br />
<strong>SAS</strong> 81,5 MDKK<br />
<strong>SAS</strong> Commuter 4,3 MDKK<br />
I alt 85,8 MDKK<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S’ ØVRIGE VIRKSOMHED<br />
Med virkning fra 1. april <strong>1996</strong> <strong>blev</strong> selskabets hangar<br />
og værkstedsbygning i Københavns lufthavn, Kastrup<br />
samt hotelgrunden til Radisson <strong>SAS</strong> Royal Hotel,<br />
København solgt til <strong>SAS</strong> Konsortiet til den opskrevne<br />
værdi pr. 31. december 1995. Regnskabet for <strong>1996</strong><br />
indeholder således kun lejeindtægter for 1. kvartal,<br />
hvilket forklarer den store forskel imellem tallene for<br />
<strong>1996</strong> og 1995. Indtægterne var i <strong>1996</strong> 3,8 (14,9) MDKK.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ driftsomkostninger <strong>blev</strong> 5,3 (5,0)<br />
MDKK. Resultatet af finansielle indtægter og udgifter<br />
<strong>blev</strong> 15,9 MDKK mod 0,3 MDKK i 1995. Denne ændring<br />
skyldes hovedsagelig renteindtægter fra indestående<br />
hos <strong>SAS</strong>.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ øvrige virksomhed viser herefter<br />
et <strong>resultat</strong> på 14,4 MDKK i forhold til 10,2 MDKK i 1995.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ samlede <strong>resultat</strong> før skat bliver<br />
derefter 407,2 (545,3) MDKK.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S foretager som hidtil større <strong>skatt</strong>emæssige<br />
afskrivninger i forhold til regnskabsmæssige<br />
på bestilte og leverede fly. Den udskudte skat herpå<br />
afsættes i balancen.<br />
85<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ <strong>resultat</strong> efter skat bliver herefter<br />
299,7 (281,0) MDKK.<br />
FORSLAG TIL DISPONERING<br />
Bestyrelsen indstiller til generalforsamlingen, at <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S’ overskud efter skat på 299,7 MDKK disponeres<br />
således:<br />
Udbytte 122,2 MDKK<br />
Til ”Andre Reserver” 177,5 MDKK<br />
I alt 299,7 MDKK<br />
Udbytte pr. aktie a kr. 10,- bliver kr. 2,60<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S’ AKTIEFORHOLD<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ aktier er ihændehaverpapirer, og<br />
ultimo december <strong>1996</strong> var 78% af aktiekapitalen noteret<br />
på navn.<br />
Det skal med henvisning til aktieselskabslovens § 28a<br />
oplyses, at den danske stat ejer 50% af aktiekapitalen,<br />
og at <strong>SAS</strong> Danmark A/S ved udgangen af <strong>1996</strong> ikke har<br />
registreret andre aktionærer, der ejer 5% eller mere af<br />
aktiekapitalen.<br />
Den på selskabets ordinære generalforsamling i maj<br />
<strong>1996</strong> vedtagne bemyndigelse til at udvide aktiekapitalen<br />
fra nominelt 203,2 MDKK til 470,0 MDKK, og samtidig<br />
ændring i aktiestykstørrelsen til 10 DKK pr. aktie,<br />
er gennemført. Kapitaludvidelsen skete med fondsaktier<br />
nominelt 121,9 MDKK nytegning (fortegningsretsemission<br />
i forholdet 9:4) nominelt 144,5 MDKK til kurs<br />
39 og nominelt 0,4 MDKK til markedskurs. De samlede<br />
omkostninger ved kapitaludvidelsen udgjorde 10,6<br />
MDKK.<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S’ LEDELSESFORHOLD<br />
For de af staten udpegede medlemmer skete der følgende<br />
ændring i bestyrelsen:<br />
I januar 1997 <strong>blev</strong> fuldmægtig Sonja Mikkelsen, MF<br />
udpeget til afløsning af telefonmontør Poul Andersen, MF.<br />
FORVENTNINGER TIL 1997<br />
Der henvises til de oplysninger, <strong>SAS</strong> har afgivet på<br />
side 23.
REVISIONSPÅTEGNING<br />
Vi har revideret det af ledelsen aflagte årsregnskab<br />
for <strong>1996</strong> for <strong>SAS</strong> Danmark A/S.<br />
DEN UDFØRTE REVISION<br />
Vi har tilrettelagt og udført revisionen i overensstemmelse<br />
med almindeligt anerkendte revisionsprincipper<br />
med henblik på at opnå en begrundet overbevisning<br />
om, at årsregnskabet er uden væsentlige fejl eller<br />
mangler. Under revisionen har vi ud fra en vurdering<br />
af væsentlighed og risiko efterprøvet grundlaget og<br />
dokumentationen for de i årsregnskabet anførte beløb<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Påtegninger<br />
af årsregnskabet<br />
København, den 4. april 1997<br />
DIREKTION<br />
Gunnar Tietz<br />
Direktør<br />
BESTYRELSE<br />
Hugo Schrøder Anders Eldrup Axel greve af Rosenborg Peter Duetoft<br />
Svend Jakobsen Jørgen L. Halck Erik Sørensen Sonja Mikkelsen<br />
KPMG C. Jespersen<br />
Ole Trolle Torben Rechendorff<br />
86<br />
og øvrige oplysninger. Vi har herunder taget stilling til<br />
den anvendte regnskabspraksis og de regnskabsmæssige<br />
skøn samt vurderet, om årsregnskabets informationer<br />
som helhed er fyldestgørende.<br />
Revisionen har ikke givet anledning til forbehold.<br />
KONKLUSION<br />
Det er vor opfattelse, at årsregnskabet er aflagt i overensstemmelse<br />
med lovgivningens krav til regnskabsaflæggelse,<br />
og at det giver et retvisende billede af aktiver<br />
og passiver, økonomiske stilling samt <strong>resultat</strong>.<br />
Ole Koefoed Knud Plenge Arne Brendstrup<br />
Statsautoriserede revisorer Statsautoriseret revisor
<strong>SAS</strong> <strong>Gruppens</strong> regnskab er aflagt i henhold til International<br />
Accounting Standards Committee’s (IASC)<br />
anbefalinger.<br />
For <strong>SAS</strong> Konsortiet gælder samme regnskabsprincipper<br />
med følgende undtagelser:<br />
– Datterselskaber og associerede selskaber:<br />
I <strong>SAS</strong> Gruppen indgår associerede selskabers drifts<strong>resultat</strong>er<br />
i gruppens regnskab efter kapitalandelsmetoden.<br />
Aktier er opført under anlægsaktiver i henhold<br />
til IASC efter indre værdi metoden. <strong>SAS</strong> Konsortiets<br />
datterselskaber og associerede selskabers<br />
drifts<strong>resultat</strong>er indgår ikke i konsortiets regnskab,<br />
mens modtagne udbytter indtægtsføres. Aktier er<br />
opført under anlægsaktiver til anskaffelsesværdi<br />
eller nedskreven værdi, såfremt værdien skønnes<br />
lavere.<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ årsregnskab er udarbejdet i overensstemmelse<br />
med bestemmelserne i årsregnskabsloven,<br />
gældende danske regnskabsvejledninger, samt de<br />
krav der af Københavns Fondsbørs stilles til regnskabsaflæggelse<br />
i danske børsnoterede selskaber.<br />
Regnskabspraksis, der er uændret i forhold til 1995,<br />
er følgende:<br />
– <strong>SAS</strong> Danmark A/S’ andel af <strong>resultat</strong>et i konsortierne<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter omregnes til årets gennemsnitskurs.<br />
For <strong>1996</strong> var gennemsnitskursen for svenske<br />
kroner: 100 SEK = 86,47 DKK (78,65).<br />
– Finansielle anlægsaktiver, der består af kapitalandele<br />
i konsortierne <strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter, er omregnet<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Anvendt regnskabspraksis<br />
87<br />
til danske kroner efter balancedagens valutakurs,<br />
100 SEK = 86,37 DKK mod sidste år 100 SEK = 83,30<br />
DKK. Valutakursændringen indgår i egenkapitalen.<br />
– Værdipapirer er optaget til den på balancedagen<br />
noterede officielle kurs. Kursgevinst og kurstab er<br />
driftsført under finansielle poster.<br />
– Gæld er er optaget til den pålydende værdi.<br />
– Tilgodehavende og gæld i udenlandsk valuta er<br />
omregnet til danske kroner efter balancedagens<br />
valutakurs. Valutakursreguleringer indgår i <strong>resultat</strong>opgørelsen.<br />
– Selskabsskat udgiftsføres med den skat, der kan henføres<br />
til årets <strong>resultat</strong>. Den udgiftsførte selskabsskat<br />
omfatter aktuel skat af årets <strong>skatt</strong>epligtige indkomst<br />
samt regulering af udskudt skat. Udskudt skat primo<br />
året og kursregulering heraf indgår i egenkapitalen i<br />
lighed med kursregulering af kapitalandele i konsortierne<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter.<br />
Hensættelser til udskudt skat beregnes af tidsbestemte<br />
afvigelser, som skyldes, at indtægter og udgifter ikke<br />
indgår i <strong>resultat</strong>opgørelsen og den <strong>skatt</strong>epligtige indkomst<br />
i samme periode. Udskudt skat afsættes af<br />
omsætningsaktiver og anlægsaktiver. Ved beregningen<br />
af udskudt skat anvendes aktuel <strong>skatt</strong>esats. Kursregulering<br />
af udskudt skat primo indgår i egenkapitalen i<br />
lighed med kursregulering af kapitalandele i konsortierne<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter.<br />
Med hensyn til detaljerede finansieringsanalyser<br />
henvises til de udarbejdede analyser på side 18 og side<br />
22 for henholdsvis <strong>SAS</strong> Gruppen og <strong>SAS</strong> Konsortiet.
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
MDKK <strong>1996</strong> 1995<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ luftfartsvirksomhed:<br />
2/7 andel af konsortierne <strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter<br />
<strong>SAS</strong>:<br />
Driftsindtægter 8 006,6 7 316,5<br />
Driftsomkostninger –7 277,6 –6 456,5<br />
Afskrivninger –349,3 –294,6<br />
Finansielle poster, netto 8,7 –53,2<br />
Øvrige poster –1,0 12,3<br />
Årets <strong>resultat</strong> 387,4 524,5<br />
<strong>SAS</strong> Commuter:<br />
Driftsindtægter 153,4 144,7<br />
Driftsomkostninger –129,5 –118,7<br />
Afskrivninger –16,8 –15,7<br />
Finansielle poster, netto –1,7 –3,3<br />
Realisationsgevinster m.m. 0 3,6<br />
Årets <strong>resultat</strong> 5,4 10,6<br />
Årets <strong>resultat</strong> af luftfartsvirksomheden 392,8 535,1<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S’ øvrige virksomhed:<br />
Resultatopgørelse<br />
Lejeindtægter 3,8 14,9<br />
Driftsudgifter 2,5 2,3<br />
Personaleudgifter – Note 1 1,8 1,7<br />
Ydelse til DDL’s Hjælpefond 1,0 1,0<br />
Samlede udgifter 5,3 5,0<br />
Resultat før finansielle poster –1,5 9,9<br />
Finansielle indtægter – Note 2 17,1 1,6<br />
Finansielle udgifter – Note 3 1,2 1,3<br />
Finansielle poster i alt 15,9 0,3<br />
Årets <strong>resultat</strong> af <strong>SAS</strong> Danmark A/S’ øvrige virksomhed 14,4 10,2<br />
Samlet <strong>resultat</strong> før skat 407,2 545,3<br />
Selskabsskat – Note 4 107,5 264,3<br />
ÅRETS RESULTAT 299,7 281,0<br />
88
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Aktiver 31/12 31/12<br />
MDKK<br />
Anlægsaktiver<br />
Materielle anlægsaktiver:<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Grund og bygninger – Note 5<br />
Finansielle anlægsaktiver:<br />
Kapitalandele i konsortierne <strong>SAS</strong>, Scanair<br />
0 158,3<br />
og <strong>SAS</strong> Commuter – Note 6 3 086,8 2 466,4<br />
Anlægsaktiver i alt 3 086,8 2 624,7<br />
Omsætningsaktiver<br />
Tilgodehavender – Note 7 209,8 275,3<br />
Værdipapirer – Note 8 1,0 0,7<br />
Likvide midler – Note 9 520,4 46,0<br />
Omsætningsaktiver i alt 731,2 322,0<br />
AKTIVER I ALT 3 818,0 2 946,7<br />
Passiver<br />
Egenkapital<br />
Aktiekapital 470,0 203,2<br />
Overkursfond 411,2 0<br />
Opskrivningshenlæggelser 0 138,8<br />
Andre reserver 1 890,9 1 682,1<br />
Egenkapital i alt – Note 10 2 772,1 2 024,1<br />
Hensættelser<br />
Balance<br />
Udskudt skat – Note 11 864,0 726,0<br />
Hensættelser i alt 864,0 726,0<br />
Langfristet gæld<br />
Prioritetsgæld 0 2,6<br />
Depositum 0 0,7<br />
Langfristet gæld i alt 0 3,3<br />
Kortfristet gæld<br />
Selskabsskat 58,0 90,0<br />
Prioritetsgæld 0 0,2<br />
Anden gæld 1,7 1,7<br />
Periodeafgrænsninger 0 3,9<br />
Udbytte for regnskabsåret 122,2 97,5<br />
Kortfristet gæld i alt 181,9 193,3<br />
PASSIVER I ALT 3 818,0 2 946,7<br />
89
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Finansieringsanalyse<br />
MDKK <strong>1996</strong> 1995<br />
Årets <strong>resultat</strong> i konsortierne +392,8 +535,1<br />
Kursreguleringer –0,4 +40,5<br />
Overført til indskudskapital –184,1 –300,4<br />
Tilgodehavende hos <strong>SAS</strong> –208,3 –275,2<br />
I alt 0 0<br />
Likvid beholdning primo +46,0 0<br />
Kapitaludvidelse +556,1 0<br />
Årets <strong>resultat</strong> i øvrigt +14,4 +10,2<br />
Udlodning fra <strong>SAS</strong> +275,2 +130,4<br />
Udbytte til aktionærer –97,5 –81,3<br />
Øvrige tilgodehavender forøget/formindsket –1,4 +4,2<br />
Urealiseret kursgevinst –0,3 –0,1<br />
Indskud i <strong>SAS</strong> Konsortiet –350,6 0<br />
Betalt selskabsskat –72,4 0<br />
Betalt norsk skat –0,1 –0,3<br />
Salg af ejendomme +158,3 0<br />
I alt +527,7 +63,1<br />
Nedbringelse af lån og anden gæld m.v. –7,3 –17,1<br />
Likvid beholdning iflg. balance 520,4 46,0<br />
90
Note 1 – Antal beskæftigede og personaleudgifter<br />
MDKK<br />
<strong>SAS</strong> Danmark A/S har beskæftiget<br />
tre medarbejdere<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Gager (heraf til direktion 0,7) 1,3 1,2<br />
Pensionsbidrag og udgifter til social sikring 0,1 0,1<br />
Vederlag til bestyrelsen 0,4 0,4<br />
Personaleudgifter i alt 1,8 1,7<br />
Note 2 – Finansielle indtægter<br />
Kursregulering af værdipapirer 0,3 0,1<br />
Renteindtægter fra indestående hos <strong>SAS</strong> 14,0 0<br />
Renteindtægter i øvrigt 2,8 1,1<br />
Diverse indtægter 0 0,4<br />
Finansielle indtægter i alt 17,1 1,6<br />
Note 3 – Finansielle udgifter<br />
Renteudgifter m.v. 1,2 1,3<br />
Note 4 – Selskabsskat<br />
Skat af årets <strong>resultat</strong> 58,0 90,0<br />
Regulering af tidligere års skat<br />
Norsk skat<br />
–17,6 0<br />
(fortjeneste ved salg af <strong>SAS</strong>-bygning i Oslo) 0,1 0,3<br />
Hensat til udskudt skat 67,0 174,0<br />
I alt<br />
Årets betalte selskabsskat udgør MDKK 72,4<br />
107,5 264,3<br />
Note 5 – Grund og bygninger<br />
MDKK<br />
Anskaffelsesværdi 1. januar 1995 48,1<br />
Samlede af- og nedskrivninger –37,6<br />
Opskrivninger i 1995 147,8<br />
Bogført værdi 31. december 1995 158,3<br />
Afhændet i <strong>1996</strong> –158,3<br />
Grund og bygninger i alt 0<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
Noter<br />
91<br />
Note 6 – Kapitalandele i konsortierne <strong>SAS</strong>, Scanair<br />
og <strong>SAS</strong> Commuter<br />
31/12 <strong>1996</strong> 31/12 1995<br />
total 2/7 total 2/7<br />
MSEK MDKK MSEK MDKK<br />
Konsortiet <strong>SAS</strong><br />
Indskudskapital primo 9 868 2 348,6 8 684 2 022,9<br />
Indskud juni <strong>1996</strong> 1 400 350,5<br />
Kursregulering 81,5 –31 36,5<br />
11 268 2 780,6 8 653 2 059,4<br />
Årets <strong>resultat</strong><br />
Udbetales til<br />
1 568<br />
moderselskaberne 844<br />
Ikke udbetalt 724 178,7 1 215 289,2<br />
Indskudskapital i <strong>SAS</strong> 11 992 2 959,3 9 868 2.348,6<br />
Konsortiet Scanair<br />
(under afvikling)<br />
Indskudskapital primo 2 0,5 2 0,5<br />
Årets <strong>resultat</strong> 0 0 0 0<br />
Indskudskapital i Scanair 2 0,5 2 0,5<br />
Konsortiet <strong>SAS</strong> Commuter<br />
Indskudskapital primo 493 117,3 444 103,5<br />
Kursregulering – 4,3 – 2,2<br />
Årets <strong>resultat</strong> –<br />
493 121,6 444 105,7<br />
ikke udbetalt 22 5,4 47 11,2<br />
515 127,0 491 116,9<br />
Omregningsdifference<br />
Indskudskapital i<br />
0 2 0,4<br />
<strong>SAS</strong> Commuter<br />
Kapitalandele<br />
515 127,0 493 117,3<br />
i konsortierne 12 509 3 086,8 10 363 2 466,4
Note 7 – Tilgodehavender<br />
31/12 31/12<br />
MDKK <strong>1996</strong> 1995<br />
Tilgodehavende hos <strong>SAS</strong> 208,3 275,2<br />
Tilgodehavender (forfalder inden et år) 1,5 0,1<br />
Tilgodehavender i alt 209,8 275,3<br />
Note 8 – Værdipapirer<br />
Børsnoterede aktier 1,0 0,7<br />
Note 9 – Likvide midler<br />
Indestående hos <strong>SAS</strong> 517,5 0<br />
Indestående i bank 2,9 46,0<br />
Likvide midler i alt 520,4 46,0<br />
Note 10 – Egenkapital<br />
Aktiekapital<br />
1. januar 203,2 50,8<br />
Udvidelse ved fondsaktier 121,9 152,4<br />
Fortegningsretsemission 144,5 –<br />
Rettet emission til markedskurs<br />
Cirkulerende aktiekapital<br />
47.000.000 à DKK 10<br />
0,4 –<br />
Aktiekapital i alt 470,0 203,2<br />
Overkursfond<br />
1. januar 0 0<br />
Overkurs ved emission 421,8 0<br />
Omkostninger ved emission –10,6 0<br />
Overkursfond i alt 411,2 0<br />
<strong>SAS</strong> DANMARK A/S<br />
92<br />
forts Note 10<br />
31/12 31/12<br />
MDKK<br />
Opskrivningshenlæggelser<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
1. januar 138,8 138,8<br />
Overført til fondsaktieemission –39,8 0<br />
Overført til “Andre Reserver” –99,0 0<br />
Opskrivningshenlæggelser i alt 0 138,8<br />
Andre rserver<br />
1. januar 1 682,1 1 571,1<br />
Overført fra opskrivningshenlæggelser 99,0 0<br />
Overført til fondsaktieemission –82,1 –152,4<br />
Kursregulering af konsortierne 85,4 79,9<br />
Kursregulering af udskudt skat, primo –71,0 0<br />
Overført fra <strong>resultat</strong>et 177,5 183,5<br />
Andre reserver i alt 1 890,9 1 682,1<br />
Egenkapital i alt 2 772,1 2 024,1<br />
Note 11 – Hensættelser<br />
Udskudt skat 1. januar<br />
Udskudt skat på opskrivning af grund<br />
726,0 543,0<br />
og ejendom 0 9,0<br />
Overført fra egenkapital<br />
Stigning i udskudt skat,<br />
71,0 0<br />
<strong>resultat</strong>opgørelse 67,0 174,0<br />
Hensættelser i alt 864,0 726,0<br />
Note 12 – Honorar til generalforsamlingsvalgte revisorer<br />
Udgiftsførte honorarer til KPMG C. Jespersen for <strong>1996</strong> for revision<br />
udgjorde 40.000,- DKK og for andre ydelser 429.000 DKK<br />
(<strong>skatt</strong>erådgivning m.v. og børsprospekt). Honorar til statsautoriseret<br />
revisor Arne Brendstrup udgjorde for <strong>1996</strong> for revision<br />
35.000,- DKK og for andre ydelser 35.000 DKK (børsprospekt).
<strong>SAS</strong> Norge ASA<br />
REPRESENTANTSKAPET OG STYRET ..............................................................94<br />
DE STØRSTE AKSJONÆRER<br />
PR. 31. DESEMBER <strong>1996</strong> ..............................................................................95<br />
ÅRSBERETNING FOR <strong>1996</strong> ............................................................................96<br />
RESULTATREGNSKAP ....................................................................................98<br />
BALANSE ....................................................................................................99<br />
FINANSIERINGSANALYSE ............................................................................100<br />
ÅRSREGNSKAPKOMMENTARER....................................................................101<br />
NOTER ......................................................................................................102<br />
REVISJONSBERETNING ..............................................................................104<br />
REPRESENTANTSKAPETS INNSTILLING ........................................................104<br />
GENERALFORSAMLING<br />
Generalforsamlingene i <strong>SAS</strong>’ tre morselskaper, <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA og <strong>SAS</strong> Sverige AB, vil<br />
i år bli avholdt samtidig.<br />
Som en fölge av de foreslåtte endringene i <strong>SAS</strong>’<br />
konsortialavtale, vil det på generalforsamlingene i<br />
morselskapene bli lagt frem forslag til endringer i<br />
morselskapenes selskapsorganer.<br />
93<br />
Før generalforsamlingene skal de foreslåtte endringer<br />
behandles i nasjonalforsamlingene i de tre<br />
skandinaviske landene.<br />
Da tidspunktet for behandlingen i Stortinget ikke<br />
er fastlagt, vil dato for avholdelse av generalforsamlingen<br />
bli kunngjort senere.
REPRESENTANTSKAPET<br />
Representanter valgt av den private<br />
aksjonærgruppe:<br />
Adm.dir. Øivin Fjeldstad, ordfører<br />
Viseadm.dir. Bjørn Elvestad<br />
Adm dir. Truls Nyquist<br />
Siv.ing. Arne Rettedal<br />
Konsernsjef Idar Ulstein<br />
Konserndir. Knut Francke<br />
Viseadm.dir. Thorstein Øverland<br />
Adv. Stephen Knudtzon<br />
Representanter oppnevnt av Staten:<br />
Sekretær Evy Buverud Pedersen, viseordfører<br />
Sekretær Dag Terje Andersen (fratrådt)<br />
Fylkesordfører Siri Austeng<br />
Fylkesvaraordfører Gudmund Gjengaar<br />
Fylkesmann Leif Arne Heløe<br />
Sekretær Sylvi Lem<br />
Fru Helga Lie<br />
Sosialleder Anne-Lise Grande Vollan<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Representantskapet og styret<br />
94<br />
STYRET<br />
Medlemmer oppnevnt av Staten:<br />
Konsernsjef Harald Norvik, formann<br />
Øk.sjef Åshild M. Bendiktsen<br />
Siv.ing. Kaare Granheim<br />
Konsernsjef Jan Reinås<br />
Dir. Svein Sundsbø<br />
Varamedlemmer:<br />
Fysioterapeut Bjørg Eikum Tang<br />
Ass.dir. Sissel Rønbeck (fratrådt)<br />
Medlemmer valgt av den private aksjonærgruppe:<br />
H.r.adv. Bjørn Eidem, viseformann<br />
Prof.dr.jur. Mads Henry Andenæs<br />
Konsernsjef Helge Kvamme (avgått ved døden)<br />
Dir. Johan Fr. Odfjell<br />
Skipsreder Fred. Olsen<br />
Varamedlemmer:<br />
Diplomøkonom Marit Høvding<br />
Konsernsjef Erik Tønseth<br />
Vedtektsmessig medlem:<br />
Adm. direktør Torstein Ljøstad
Antall aksjer %<br />
1 Den norske stat 23 500 000 50,00<br />
2 Fred. Olsen & Co.-selskapene 3 200 147 6,81<br />
3 UNI Storebrand 1 514 326 3,22<br />
4 Unibank A/S 1 201 420 2,56<br />
5 Aksjefondet Avanse K 814 358 1,73<br />
6 Aksjefondet K-Vekst 722 000 1,54<br />
7 Den Danske Bank A/S,<br />
Clients Joint Account 686 468 1,46<br />
8 Den Danske Bank A/S 626 362 1,33<br />
9 Citibank, N.A. 595 399 1,27<br />
10 Kommunal Landspensjonskasse 583 824 1,24<br />
11 National Westminster S/A 580 000 1,23<br />
12 Morgan Guaranty Trust 537 796 1,14<br />
Aksjekapitalen i <strong>SAS</strong> Norge ASA var pr. 31. desember<br />
<strong>1996</strong> på NOK 470 000 000 fordelt på 47 000 000<br />
aksjer à NOK 10,-<br />
Halvparten av aksjene, serie A, eies av Den norske<br />
stat. Den annen halvpart, serie B, var pr. 31. desember<br />
eiet av 2 467 andre aksjonærer. Disse aksjer er<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
De største aksjonærer<br />
pr. 31. desember <strong>1996</strong><br />
95<br />
notert på Oslo Børs. Av selskapets aksjer er det bare<br />
Staten som eier mer enn 20% av aksjekapitalen.<br />
Utenlandsandelen var 18%.<br />
I overensstemmelse med aksjelovens §11-12, gis<br />
følgende oppgave over aksjer som eies av styremedlemmer,<br />
revisor og adm. direktør inklusive aksjer<br />
som eies av ektefelle, mindreårige barn etc., jfr.<br />
aksjelovens §1-2:<br />
Styremedlemmer:<br />
Bjørn Eidem 5 861<br />
Marit Høvding 186<br />
Johan Fr. Odfjell 10 000<br />
Fred. Olsen 1 867<br />
Torstein Ljøstad 570<br />
Representantskapsmedlemmer:<br />
Øivin Fjeldstad 612<br />
Sylvi Lem 541<br />
Helga Lie 358<br />
Idar Ulstein 747
Resultatet før <strong>skatt</strong>ekostnad ble et overskudd på<br />
423 (455) MNOK. Styret foreslår at det utdeles et<br />
utbytte på 2,80 (12,50) NOK pr. aksje.<br />
Resultatregnskapet omfatter – foruten selskapets<br />
egen virksomhet – 2/7 av <strong>resultat</strong>ene i konsortiene<br />
<strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter. Resultatregnskapet omregnes<br />
til gjennomsnittskurs med unntak av avskrivninger og<br />
gevinster og tap ved avhendelse av driftsmidler og<br />
andre langsiktige investeringer som omregnes på basis<br />
av anskaffelseskost på de underliggende balanseposter.<br />
Omregningsdifferanser føres direkte mot egenkapitalen.<br />
Ved omregning anvendes 96,28 NOK for 100<br />
SEK som gjennomsnittskurs mot 88,78 foregående år.<br />
Ved omregning av balansepostene anvendes ultimokurs<br />
pr. 31. desember for alle poster med unntak<br />
av driftsmidler og andre langsiktige investeringer som<br />
omregnes etter kurs på anskaffelsestidspunktet. Som<br />
ultimokurs pr. 31. desember <strong>1996</strong> anvendes 93,85<br />
NOK for 100 SEK mot 95.06 foregående år.<br />
Som en følge av beslutningene om en harmonisering<br />
av <strong>SAS</strong>’ morselskaper, ble det besluttet å gjennomføre<br />
viktige tiltak i perioden når det gjelder selskapets<br />
virksomhet og kapitalstruktur:<br />
Selskapets navn ble endret fra Det Norske Luftfartselskap<br />
A/S (DNL) til <strong>SAS</strong> Norge ASA. For å<br />
oppnå en aksjekapital i morselskapene som står i forhold<br />
til eierandelene i <strong>SAS</strong>, besluttet generalforsamlingen<br />
å øke aksjekapitalen til 470 MNOK. Samtidig<br />
ble aksjenes pålydende endret fra 25,00 NOK til<br />
10,00 NOK.<br />
Styret har besluttet at man ikke lenger skal utferdige<br />
et grupperegnskap, dvs. at <strong>resultat</strong>et i <strong>SAS</strong>’ datterselskaper<br />
og tilknyttede selskaper ikke vil fremkomme<br />
i regnskapene for <strong>SAS</strong> Norge ASA. Disse opplysninger<br />
vil fremgå av <strong>SAS</strong>’ <strong>Gruppens</strong> regnskap.<br />
Kontorbygningene på Fornebu ble solgt til <strong>SAS</strong> for<br />
207 MNOK. Allerede i årsregnskapet for 1995 ble det<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Årsberetning for <strong>1996</strong><br />
96<br />
gjennomført en oppskrivning av disse med 111<br />
MNOK, hvilket medførte at den bokførte verdi<br />
tilsvarte den salgspris som ble avtalt. Overdragelsen<br />
ble gjennomført med virkning fra 1. april <strong>1996</strong>. Det<br />
er derfor ikke bokført noen salgsgevinst i regnskapet<br />
for <strong>1996</strong>. Fordi dette var den siste eiendom som ble<br />
overført til <strong>SAS</strong> og som en følge av ønsket om en rendyrking<br />
av morselskapenes virksomhet, besluttet styret<br />
å innløse samtlige pantelån. Disse beløp seg til<br />
142 MNOK.<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA besluttet å bidra med 400 MSEK<br />
til en total økning av innskuddskapitalen i <strong>SAS</strong> med<br />
1 400 MSEK.<br />
Som et ledd i harmoniseringen av <strong>SAS</strong>’ morselskaper<br />
er det enighet om å senke antallet medlemmer i<br />
styret i <strong>SAS</strong> Norge ASA fra 10 med 4 varamedlemmer<br />
til 4 medlemmer. Det er forutsatt at formann og viseformann<br />
i styret i <strong>SAS</strong> Norge ASA inngår som norske<br />
medlemmer i <strong>SAS</strong>’ styre. Samtidigt ble det besluttet at<br />
dette selskaps representantskap avvikles, mens det på<br />
generalforsamlingen vil bli valgt eller oppnevnt 10<br />
medlemmer av representantskapet i <strong>SAS</strong> – personer<br />
som ikke lenger samtidig kan være medlemmer av<br />
eller varamenn til <strong>SAS</strong>’ styre eller morselskapenes<br />
styrer. Styret i <strong>SAS</strong> vil som før bestå av 6 aksjonærvalgte<br />
representanter med tillegg av 3 representanter<br />
for de ansatte. Videre er det foreslått at antall revisorer<br />
i <strong>SAS</strong> reduseres fra 6 til 3 og at konsernsjefen i<br />
<strong>SAS</strong> utnevnes til adm. direktør også i morselskapene.<br />
Endringene når det gjelder styre og representantskap<br />
i henholdsvis <strong>SAS</strong> Norge ASA og <strong>SAS</strong> medfører<br />
at henholdsvis vedtekter og konsortialavtale må<br />
endres. Konsortialavtalen er foreslått forlenget fra 1.<br />
oktober 2005 til 30. september 2020.<br />
Etter behandling i regjering og Storting, forventes<br />
endringene av konsortialavtalen og selskapets vedtekter<br />
å bli godkjent av Samferdselsdepartementet etter
forutgående vedtak på en ekstraordinær generalforsamling<br />
i <strong>SAS</strong> Norge ASA.<br />
Etter Samferdselsdepartementets godkjennelse av<br />
nye vedtekter, vil det bli valg av styremedlemmer i <strong>SAS</strong><br />
Norge ASA samt av de norske medlemmer i <strong>SAS</strong>’<br />
representantskap.<br />
Etter forslag fra <strong>SAS</strong>’ styre har <strong>SAS</strong>’ representantskap<br />
besluttet at det for <strong>1996</strong> overføres 844<br />
MSEK til morselskapene. Gjenstående beløp av<br />
overskuddet – 724 MSEK – foreslås tilført innskuddskapitalen<br />
som er Konsortiet <strong>SAS</strong>’ egenkapital.<br />
Ved begynnelsen av <strong>1996</strong> var morselskapenes totale<br />
innskuddskapital i Konsortiet <strong>SAS</strong> 9 868 MSEK.<br />
Etter ovennevnte overføring til morselskapene på<br />
844 MSEK, vil innskuddskapitalen beløpe seg til<br />
Bærum<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
97<br />
11 992 MSEK. <strong>SAS</strong> Norge ASAs andel av innskuddskapitalen<br />
i Konsortiet <strong>SAS</strong> vil etter dette være 3 426<br />
(2 819) MSEK.<br />
Når det gjelder utsiktene for året 1997, henvises<br />
det til den informasjon som gis av <strong>SAS</strong>.<br />
Styret foreslår at det utdeles et utbytte på 2,80 NOK<br />
pr. aksje og at det foretas følgende disponering av<br />
overskuddet samt egenkapitaloverføringer.<br />
Årets overskudd 303 MNOK<br />
Til utbytte 132 MNOK<br />
Til reservefond 101 MNOK<br />
Til disposisjonsfond 189 MNOK<br />
Overført fra tilbakeføringsfond –119 MNOK<br />
31. desember <strong>1996</strong><br />
19. mars 1997<br />
Mads Henry Andenæs Harald Norvik Åshild M. Bendiktsen<br />
(Formann)<br />
Kaare Granheim Bjørn Eidem Johan Fr. Odfjell<br />
(Viseformann)<br />
Fred. Olsen Jan Reinås Svein Sundsbø<br />
Torstein Ljøstad<br />
(Adm.direktør)
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Resultatregnskap<br />
MNOK <strong>1996</strong> 1995<br />
Driftsinntekter 8 895 8 272<br />
Driftskostnader – Note 1 –8 057 –7 260<br />
Ordinære avskrivninger – Note 2 –433 –403<br />
Sum driftskostnader –8 490 –7 663<br />
Drifts<strong>resultat</strong> 405 609<br />
Resultat ved salg av anleggsmidler – –5<br />
Nedskrivninger – Note 2 – –112<br />
Andre poster –1 –<br />
Utbytte 4 14<br />
Finansinntekter 268 347<br />
Finanskostnader –253 –398<br />
Netto finansposter 19 –37<br />
Resultat før <strong>skatt</strong>ekostnader – Note 3 423 455<br />
Skattekostnad– Note 4 –120 –117<br />
Årets <strong>resultat</strong> 303 338<br />
Utbytte 132 157<br />
Avsetning til reservefond 101 144<br />
Avsetning til disposisjonsfond 189 237<br />
Overført fra oppskrivningsfond – –80<br />
Overført fra tilbakeføringsfond –119 –120<br />
98
MNOK<br />
EIENDELER<br />
Omløpsmidler<br />
Kasse, bank og kortsiktig<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
plasserte midler 2 915 3 075<br />
Kortsiktige fordringer<br />
Forskuddsbet. kostnader<br />
976 733<br />
og opptjente inntekter 126 151<br />
Forskudd leverandører 1 1<br />
Lager, varer og utstyr 136 95<br />
Sum omløpsmidler<br />
Anleggsmidler<br />
4 154 4 055<br />
Aksjer og verdipapirer 581 559<br />
Langsiktige fordringer 231 339<br />
Immaterielle eiendeler – Note 2 6 9<br />
Forskudd til leverandører 79 200<br />
Anlegg under utførelse 118 29<br />
Fly – Note 2 3 405 3 224<br />
Reservemotorer og -deler – Note 2 243 174<br />
Verksteds- og annet flyutstyr – Note 2 26 17<br />
Inventar og transportmateriell – Note 2 92 75<br />
Bygninger og innredninger – Note 2 911 708<br />
Tomter – Note 2 32 32<br />
Sum anleggsmidler 5 724 5 366<br />
SUM EIENDELER 9 878 9 421<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Balanse<br />
99<br />
MNOK<br />
GJELD OG EGENKAPITAL<br />
Kortsiktig gjeld<br />
Leverandører og annen<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
kortsiktig gjeld 292 294<br />
Trafikkavregning (netto)<br />
Påløpne kostnader<br />
441 427<br />
og forskuddsbet. inntekter 813 747<br />
Betalbar <strong>skatt</strong> – Note 4 137 196<br />
Utbytte 132 157<br />
Kortsiktig del av langsiktig gjeld 234 521<br />
Øvrig kortsiktig gjeld 746 484<br />
Sum kortsiktig gjeld 2 795 2 826<br />
Langsiktig gjeld<br />
Langsiktig gjeld 3 087 2 740<br />
Utsatt <strong>skatt</strong> – Note 4 402 419<br />
Ansvarlig lån 198 228<br />
Sum langsiktig gjeld<br />
Egenkapital<br />
Aksjekapital<br />
3 687 3 387<br />
(47.000.000 aksjer à kr 10) 470 315<br />
Reservefond 398 297<br />
Tilbakeføringsfond – 119<br />
Sum bundet egenkapital 868 731<br />
Omregningsdifferanse 462 445<br />
Disposisjonsfond 2 066 2 032<br />
Sum fri egenkapital 2 528 2 477<br />
Sum egenkapital – Note 5 3 396 3 208<br />
SUM GJELD OG EGENKAPITAL – Note 3 9 878 9 421<br />
Pantstillelser 8 153<br />
Garantiansvar 315 305
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Finansieringsanalyse<br />
MNOK<br />
ÅRETS VIRKSOMHET<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Årets <strong>resultat</strong> 303 338<br />
Ordinære avskrivninger 433 403<br />
Nedskrivninger – 112<br />
Resultat ved salg av driftsmidler – 5<br />
Endring omregningsdifferense mv. 18 –37<br />
Endringer i utsatt <strong>skatt</strong> –17 –48<br />
Avsatt utbytte –132 –157<br />
Tilført fra årets virksomhet<br />
Endring av:<br />
605 616<br />
Lager, varer, materiell –41 –8<br />
Kortsiktige fordringer –219 –42<br />
Kortsiktig gjeld –31 302<br />
Endring av arbeidskapital –291 252<br />
Nettofinansiering fra årets virksomhet<br />
INVESTERINGER<br />
314 868<br />
Aksjer mv. –22 –72<br />
Driftsmidler –998 –182<br />
Sum investeringer –1 020 –254<br />
Forskuddsbetalinger 121 –79<br />
Salg av aksjer, driftsmidler mv. – 114<br />
Nettoinvesteringer –899 –219<br />
Finansieringsover-/underskudd<br />
EKSTERN FINANSIERING<br />
–585 649<br />
Langsiktige fordringer (netto) 108 369<br />
Avdrag og innløsning av lån 317 –718<br />
Ekstern finansiering netto 425 –349<br />
ENDRING AV LIKVIDE MIDLER –160 300<br />
Likvide midler 1.1. <strong>1996</strong> 3 075 2 775<br />
Likvide midler 31.12. <strong>1996</strong> 2 915 3 075<br />
100
REGNSKAPSPRINSIPPER<br />
Regnskapet er utarbeidet i henhold til norsk lovgivning<br />
og god regnskapsskikk. <strong>SAS</strong>’ regnskap utgjør en integrert<br />
del av årsoppgjøret i <strong>SAS</strong> Norge ASA. Når det<br />
gjelder de prinsipper som er anvendt og noter til de<br />
poster som skriver seg fra <strong>SAS</strong>’ regnskap, gjentas ikke<br />
dette i det følgende. De viktigste regnskapsprinsippene<br />
som forøvrig er benyttet, beskrives nedenfor.<br />
KONSOLIDERINGSPRINSIPPER<br />
Regnskapet for <strong>SAS</strong> Norge ASA omfatter egen virksomhet<br />
samt 2/7 andel av konsortiene <strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong><br />
Commuter.<br />
Selskapets eierandel i konsortiene er ansett som<br />
deltakelse i felles kontrollert virksomhet og er i regnskapet<br />
behandlet etter bruttometoden. I regnskapet<br />
inngår derfor 2/7 av alle inntekter, kostnader, eiendeler<br />
og gjeld for de to konsortier (se note 3).<br />
Interne transaksjoner og mellomværender er eliminert<br />
ved konsolideringen.<br />
Konsortienes regnskaper føres i svenske kroner<br />
(SEK). Ved omregning av balansepostene anvendes<br />
ultimokurs pr. 31.12. for alle balanseposter med unntak<br />
av driftsmidler og andre langsiktige investeringer,<br />
som omregnes etter kurs på anskaffelsestidspunktet.<br />
Resultatregnskapene omregnes til gjennomsnittskurs<br />
med unntak av avskrivninger og gevinster og<br />
tap ved avhendelse av driftsmidler og andre langsiktige<br />
investeringer som omregnes på basis av anskaffelseskost<br />
på de underliggende balanseposter. Omregningsdifferanser<br />
føres direkte mot egenkapitalen. Ved<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Årsregnskapkommentarer<br />
101<br />
omregning anvendes 96.28 NOK for 100 SEK som<br />
gjennomsnittskurs for <strong>1996</strong> mot 88.78 NOK for foregående<br />
år. Som ultimokurs pr. 31.12.<strong>1996</strong> er anvendt<br />
93.85 NOK mot 95.06 NOK pr. 31.12.1995.<br />
AVSKRIVBARE EIENDELER<br />
Selskapets egne driftsmidler samt andel av driftsmidlene<br />
i konsortiene <strong>SAS</strong> og <strong>SAS</strong> Commuter er i balansen<br />
oppført til anskaffelseskost med fradrag for<br />
ordinære avskrivninger.<br />
SKATTER (SE NOTE 4)<br />
Skattekostnader består av betalbar <strong>skatt</strong> og periodens<br />
endring i utsatt <strong>skatt</strong>. Endringen i utsatt <strong>skatt</strong><br />
reflekterer <strong>skatt</strong>er som har vært utsatt fra tidligere<br />
års aktivitet eller fremtidige betalbare <strong>skatt</strong>er som<br />
følge av årets aktivitet.<br />
Utsatt <strong>skatt</strong> i balansen er beregnet på grunnlag av<br />
netto positive midlertidige forskjeller mellom finansog<br />
<strong>skatt</strong>eregnskapet som skyldes ulike periodiseringsregler.<br />
Nominell <strong>skatt</strong>esats på 28% er lagt til grunn<br />
ved beregningen.<br />
Positive midlertidige forskjeller er utlignet mot negative<br />
midlertidige forskjeller og fremførbart underskudd<br />
som forventes å reversere i samme periode.<br />
SOLIDARISK ANSVAR.<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA har sammen med <strong>SAS</strong> Danmark A/S<br />
og <strong>SAS</strong> Sverige AB solidarisk ansvar for <strong>SAS</strong>’ og <strong>SAS</strong><br />
Commuters forpliktelser.
Note 1 – Driftskostnader<br />
I <strong>1996</strong> var honorarer til styre og representantskap tilsammen<br />
555 TNOK. Lønn til administrerende direktør,<br />
inkl. innberetningspliktige tillegg, var 693 TNOK. Honorar<br />
til selskapets revisor var 100 TNOK. I tillegg kommer<br />
749 TNOK som honorar for konsulentoppdrag.<br />
Note 2 – Avskrivninger driftsmidler<br />
Avskrivninger av selskapets andel av <strong>SAS</strong><br />
og <strong>SAS</strong> Commuter<br />
Bokført Bokført<br />
verdi Tilgang Årets verdi<br />
TNOK 1.1.96 netto avskrivn. 31.12.96<br />
<strong>SAS</strong><br />
Immaterielle<br />
eiendeler 8 691 – 2 641 6 050<br />
Fly 3 021 609 512 595 312 679 3 221 525<br />
Reservemotorer<br />
og deler 156 968 84 821 14 635 227 154<br />
Verksteds-<br />
og annet<br />
flyutstyr 16 689 15 873 6 850 25 712<br />
Maskiner,<br />
inventar,<br />
transportmateriell<br />
74 271 56 173 39 640 90 804<br />
Bygninger og<br />
innredninger 506 172 440 707 35 569 911 310<br />
Tomter og<br />
tomteinstallasjoner<br />
25 538 5 007 220 30 325<br />
Sum 3 809 938 1 115 176 412 234 4 512 880<br />
Bygningene er i <strong>1996</strong> solgt til <strong>SAS</strong>-konsortiet. Som et ledd i<br />
harmoniseringen av regnskapene i <strong>SAS</strong>’ morselskaper, ble<br />
bygningene i regnskapet for 1995 skrevet opp til salgspris.<br />
Oppskrivningen ble anvendt til nedskrivning av gjenværende<br />
del av en tidligere oppskrivning av selskapets andel av <strong>SAS</strong>’<br />
hovedkontor i Frösundavik.<br />
<strong>SAS</strong> Commuter<br />
Fly 202 788 –28 18 968 183 792<br />
Reservedeler<br />
Inventar og<br />
transport-<br />
17 072 –83 935 16 054<br />
materiell 857 468 523 802<br />
Sum 220 717 357 20 426 200 648<br />
Sum 4 030 655 1 115 533 432 660 4 713 528<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Noter<br />
102<br />
Avskrivninger i intern virksomhet i <strong>SAS</strong> Norge ASA<br />
TNOK<br />
Anskaffelses-<br />
Løsøre Bygninger Tomter<br />
kostnad 1.1.96 384 118 470 6 081<br />
Oppskrivning – 110 761 –<br />
Tilgang i året 22 – –<br />
Avgang i året<br />
Samlede ordinære<br />
– –229 231 –4 553<br />
avskrivninger 143 – –<br />
Bokført verdi 31.12.<strong>1996</strong> 263 – 1 528<br />
Årets ordinære avskrivninger 90 – –<br />
Avskrivningssats 20 - 30% 2% –<br />
Egne investeringer og salg siste 5 år<br />
TNOK Investeringer Salg<br />
1992 3 067 94 935<br />
1993 – –<br />
1994 – 1 500<br />
1995 384 175<br />
<strong>1996</strong> 22 206 800<br />
Note 3 – Resultat- og egenkapitalandeler<br />
Resultat <strong>1996</strong> 1995<br />
Leieinntekter 4 17<br />
Driftskostnader og avskrivninger –6 –10<br />
Netto finansinntekter 12 3<br />
Resultat egen virksomhet før <strong>skatt</strong> 10 10<br />
Andel <strong>resultat</strong> <strong>SAS</strong> Commuter 6 12<br />
Andel <strong>resultat</strong> <strong>SAS</strong> 431 600<br />
(–) korreksjoner1 –24 -55<br />
Nedskrivning – –112<br />
Resultat før <strong>skatt</strong> 423 455<br />
1 Korreksjoner oppstår i det vesentligste ved omregning av grunnlaget<br />
for avskrivninger og salgsgevinster til historiske kurser.<br />
Balanse <strong>1996</strong> 1995<br />
Eiendeler <strong>SAS</strong> Norge ASA 266 924<br />
Andel <strong>SAS</strong>1 3 641 3 048<br />
Andel <strong>SAS</strong> Commuter 1 161 159<br />
Sum eiendeler 4 068 4 131<br />
Gjeld <strong>SAS</strong> Norge ASA 672 923<br />
Egenkapital 3 396 3 208<br />
Sum gjeld og egenkapital 4 068 4 131<br />
1 Inkluderer andel driftsmidler omregnet til historiske kurser. Ved<br />
omregning av andelene til kurs pr. 31.12.<strong>1996</strong>, ville de bokførte verdier<br />
blitt henholdsvis 426 og 23 lavere.
Note 4 – Skatter<br />
Sammenheng mellom <strong>resultat</strong> før <strong>skatt</strong>ekostnad og<br />
betalbar inntekts<strong>skatt</strong><br />
MNOK <strong>1996</strong> 1995<br />
Resultat før <strong>skatt</strong>ekostnad 423 456<br />
Permanente forskjeller 5 7<br />
Endringer i midlertidige forskjeller knyttet til:<br />
Kundefordringer –3 12<br />
Varelager 1 10<br />
Langsiktige fordringer – –2<br />
Driftsmidler 26 32<br />
Oppskrivning 111 114<br />
Gevinst- og tapskonto –10 84<br />
Andre midlertidige forskjeller –65 –11<br />
Skattepliktig inntekt 488 701<br />
Beregnet betalbar <strong>skatt</strong> (28%) 137 196<br />
Midlertidige forskjeller er beregnet på grunnlag av foreløpige<br />
tall/estimater fra <strong>SAS</strong>.<br />
Midlertidige forskjeller pr. 31.12. <strong>1996</strong> 1995<br />
Kundefordringer –9 –12<br />
Varelager –11 –10<br />
Langsiktige fordringer –10 –10<br />
Aksjer 69 69<br />
Driftsmidler 1 230 1 256<br />
Oppskrivninger – 111<br />
Gevinst– og tapskonto 405 395<br />
Andre midlertidige forskjeller –236 –301<br />
Grunnlag for beregning av utsatt <strong>skatt</strong> 1 437 1 498<br />
Utsatt <strong>skatt</strong> (28%) 402 419<br />
I henhold til foreløpig norsk regnskapsstandard for behandling<br />
av <strong>skatt</strong>, er negative midlertidige forskjeller utlignet<br />
mot positive midlertidige forskjeller som reverserer eller kan<br />
reversere i samme periode.<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
103<br />
forts Note 4<br />
Spesifikasjon av <strong>skatt</strong>ekostnad<br />
i <strong>resultat</strong>regnskapet <strong>1996</strong> 1995<br />
Beregnet betalbar <strong>skatt</strong> 137 196<br />
Endring i utsatt <strong>skatt</strong><br />
Korrigert for utsatt <strong>skatt</strong><br />
–17 –48<br />
på oppskrivning – –31<br />
Årets <strong>skatt</strong>ekostnad 120 117<br />
Note 5 – Egenkapital<br />
Aksje- Res. Tilbf. Disp. Omreg.<br />
MNOK kap. fond fond fond diff. Sum<br />
Pr. 1.1.96<br />
Resultat ekskl.<br />
315 297 119 2 032 445 3 208<br />
utbytte<br />
Endret tilbake-<br />
101 70 171<br />
føringsfond –119 119<br />
Kapitalforhøyelse 155<br />
Endret omreg-<br />
–155<br />
ningsdifferanse 17 17<br />
Pr. 31.12.96 470 398 2 066 462 3 396<br />
Note 6 – Pensjonsforpliktelser<br />
Pensjonsforpliktelser er dekket av Vital. <strong>SAS</strong> Norge ASA har<br />
en egen kollektiv pensjonsforsikring som omfatter fem<br />
ansatte, samt en førtidspensjonsordning for én ansatt.<br />
Påløpt forpliktelse for disse ordningene er avsatt med 92<br />
TNOK. Årets netto pensjonskostnad utgjør 11 TNOK.
TIL GENERALFORSAMLINGEN I <strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
Vi har revidert årsoppgjøret for <strong>SAS</strong> Norge ASA for <strong>1996</strong><br />
som viser et årsoverskudd på 303 MNOK. Årsoppgjøret,<br />
som består av årsberetning, <strong>resultat</strong>regnskap, balanse,<br />
finansieringsanalyse og noter, er avgitt av selskapets<br />
styre og administrerende direktør.<br />
Vår oppgave er å granske selskapets årsoppgjør, regnskaper<br />
og behandlingen av dets anliggender for øvrig.<br />
Vi har utført revisjonen i henhold til gjeldende lover,<br />
forskrifter og god revisjonsskikk. Vi har gjennomført de<br />
revisjonshandlinger som vi har ansett nødvendige for å<br />
bekrefte at årsoppgjøret ikke inneholder vesentlige feil<br />
eller mangler. Vi har kontrollert utvalgte deler av grunnlagsmaterialet<br />
som underbygger regnskapspostene og<br />
vurdert de benyttede regnskapsprinsipper, de skjønnsmessige<br />
vurderinger som er foretatt av ledelsen, samt<br />
innhold og presentasjon av årsoppgjøret. I den grad det<br />
følger av god revisjonsskikk har vi gjennomgått selskapets<br />
formuesforvaltning og interne kontroll.<br />
Styrets forslag til disponering av årets overskudd,<br />
samt egenkapitaloverføringer tilfredsstiller de krav<br />
aksjeloven stiller.<br />
Etter vår mening er årsoppgjøret gjort opp i samsvar<br />
med aksjelovens bestemmelser og gir et forsvarlig<br />
uttrykk for selskapets økonomiske stilling pr.<br />
31.12.<strong>1996</strong> og for <strong>resultat</strong>et av virksomheten i regnskapsåret<br />
i overensstemmelse med god regnskapsskikk.<br />
Oslo, 19 mars 1997<br />
Deloitte & Touche<br />
Revisjonsberetning<br />
Bernhard Lyngstad<br />
Statsautorisert revisor<br />
<strong>SAS</strong> NORGE ASA<br />
104<br />
Representantskapets<br />
innstilling<br />
Representantskapet har i dag behandlet styrets beretning<br />
og regnskap for <strong>1996</strong> med foreliggende revisjonsberetning.<br />
Representantskapet har besluttet å anbefale generalforsamlingen<br />
å fastsette årsoppgjøret samt meddele styret<br />
ansvarsfrihet.<br />
Med forbehold om generalforsamlingens fastsettelse av<br />
årsregnskapet, har representantskapet, i henhold til vedtektenes<br />
§6, pkt. B, besluttet at det, som foreslått av styret,<br />
utdeles et utbytte for <strong>1996</strong> på kr. 2,80 pr. aksje. Videre har<br />
representantskapet besluttet at styrets forslag til avsetning<br />
av overskuddet godkjennes.<br />
Bærum, 19 mars 1997<br />
Øivin Fjeldstad<br />
Ordfører
<strong>SAS</strong> Sverige AB<br />
STYRELSE OCH REVISORER ........................................................................106<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ........................................................................108<br />
RESULTATRÄKNING ....................................................................................109<br />
BALANSRÄKNING ......................................................................................110<br />
FINANSIERINGSANALYS..............................................................................111<br />
BOKSLUTSKOMMENTARER ..........................................................................112<br />
NOTER ......................................................................................................113<br />
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION ..............................................................115<br />
REVISIONSBERÄTTELSE..............................................................................116<br />
DATUM FÖR BOLAGSSTÄMMA OCH<br />
AVSTÄMNINGSDAG FÖR UTDELNING<br />
Bolagsstämmorna i <strong>SAS</strong> tre moderbolag, <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S, <strong>SAS</strong> Norge ASA och <strong>SAS</strong> Sverige AB,<br />
skall i år hållas samtidigt. Till bolagsstämmorna<br />
kommer att framläggas förslag om ändringar av<br />
ledningsfunktionerna i <strong>SAS</strong> moderbolag till följd av<br />
förändringar i <strong>SAS</strong> konsortialavtal. Vissa frågor kring<br />
konsortialavtalet skall godkännas av riksdagarna i de<br />
105<br />
tre skandinaviska länderna. Då tidpunkten för<br />
riksdagsbehandlingen av frågan inte kan anges, kan<br />
heller inte datum för bolagsstämma och avstämningsdag<br />
anges med säkerhet.<br />
Datum och plats för ordinarie bolagsstämma<br />
kommer att meddelas genom annons i Dagens Nyheter<br />
och Svenska Dagbladet samt per brev till aktieägare<br />
på adresser registrerade hos Värdepapperscentralen<br />
VPC AB.
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Styrelse och revisorer<br />
STYRELSE:<br />
Bo Berggren (Ordförande.) Född 1936. Invald 1985.<br />
Tekn. dr. hc. Svensk ordförande i <strong>SAS</strong>.<br />
Styrelseordförande i STORA och ASTRA.<br />
Vice ordförande i Investor,<br />
Skandinaviska Enskilda Banken och<br />
Sveriges Industriförbund. Ledamot av ett antal<br />
<strong>före</strong>tags och organisationers styrelser.<br />
Aktieinnehav: 5 000.<br />
Georg Andersson Född 1936. Invald 1993.<br />
Landshövding i Västerbottens län.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Erik Belfrage Född 1946. Invald 1992.<br />
Bankdirektör i Skandinaviska Enskilda Banken.<br />
Styrelseordförande i TV 4,<br />
Institutet för Företagsledning (IFL),<br />
Sigtuna Skolstiftelse och Centre for<br />
European Policy Studies (CEPS).<br />
Styrelseledamot i bl.a. Atlas Copco, Investor och<br />
Saab. Suppleant i <strong>SAS</strong> styrelse.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Annika Christiansson Född 1946. Invald 1992.<br />
Direktör i Telia AB.<br />
Styrelseledamot i bl.a. AssiDomän.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Ingemar Eliasson Född 1939. Invald 1992.<br />
Landshövding i Värmlands län.<br />
Styrelseordförande i Stockholms Fondbörs AB,<br />
SBAB och Tidningarnas Telegrambyrå AB.<br />
Suppleant i <strong>SAS</strong> styrelse.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Sören Gyll Född 1940. Invald 1992.<br />
Verkställande direktör och koncernchef i Volvo<br />
t.o.m. april 1997. Styrelseledamot i Catena,<br />
Pharmacia & Upjohn, Inc, Volvo,<br />
Sveriges Arbetsgivare<strong>före</strong>ning och<br />
Sveriges Industriförbund.<br />
Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien,<br />
Överstyrelsen för Sveriges Verkstadsindustrier<br />
och Sveriges Verkstads<strong>före</strong>ning.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Tony Hagström Född 1936. Invald 1992. Fil. dr.<br />
Styrelseordförande i Data<strong>före</strong>ningen i Sverige och<br />
IT-Forum. Styrelseledamot i bl.a. AlphaNet Ltd.,<br />
ASTRA, <strong>SAS</strong>, Scandiaconsult och SSAB.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
106<br />
Tom Hedelius Född 1939. Invald 1992. Ek dr hc.<br />
Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och<br />
Bergman & Beving. Vice ordförande i AGA,<br />
Ericsson och Industrivärden.<br />
Styrelseledamot i bl.a. SCA och Volvo.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Bertil Jonsson Född 1940. Invald 1994.<br />
LOs ordförande. Ordförande i Folksam.<br />
Styrelseledamot i Aftonbladet,<br />
Allmänna Pensionsfonden fjärde fondstyrelsen<br />
och AMF-bolagen.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Bo Lundgren Född 1947. Invald 1995.<br />
Riksdagsledamot, f.d. statsråd.<br />
Ordförande för Moderata Samlingspartiet i<br />
Kristianstads län och ledamot i partistyrelsen.<br />
Styrelseledamot i bl.a. Insättningsgarantinämnden,<br />
Riksgäldskontoret och Vin & Sprit AB.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Magnus Persson Född 1957. Invald 1995.<br />
Statssekreterare i Kommunikationsdepartementet.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Bo Rydin Född 1932. Invald 1982.<br />
Ek. dr. hc. Tekn. dr. hc.<br />
Styrelseordförande i Graningeverken,<br />
Industrivärden och SCA.<br />
Vice ordförande i Svenska Handelsbanken och<br />
Skanska. Styrelseledamot i IBM EMEA Board<br />
och Scancem.<br />
Aktieinnehav: 1 000<br />
Jan-Olof Selén Född 1944. Invald 1992.<br />
Direktör i Sjöfartsverket.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Sven Wallgren Född 1929. Invald 1991.<br />
Styrelseordförande i bl.a. Bosch och<br />
Vestmanlands Läns Tidning.<br />
Styrelseledamot i bl.a. Guldfynd, Klippans<br />
Finpappersbruk, Sveriges Industriförbund och<br />
Sveriges Allmänna Export<strong>före</strong>ning.<br />
Ledamot i representantskapet i Awilco AS.<br />
Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.<br />
Aktieinnehav: 0
Ulf Dahlsten Född 1946. Invald 1992.<br />
Koncernchef och VD i Posten.<br />
Vice ordförande i Nationalekonomiska<br />
Föreningens Styrelse och SNS Förtroenderåd.<br />
Ledamot i styrelsen för Delfi Företagen och<br />
Stena Line AB.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Gösta Gunnarsson Född 1938. Invald 1992.<br />
Landshövding i Jönköpings län.<br />
Styrelseordförande i bl.a.<br />
Allmänna Pensionsfonden första fondstyrelsen och<br />
Teracom Svensk Rundradio.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Gunilla Olofsson Född 1945. Invald 1992.<br />
Generaldirektör och chef för Lantmäteriverket.<br />
Ledamot i styrelsen för Kammarkollegiet,<br />
Swedesurvey och Statteldelegationen.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Björn Svedberg Född 1937. Invald 1981.<br />
Koncernchef i Skandinaviska Enskilda Banken.<br />
Styrelseordförande i Ericsson och ABB Sverige AB.<br />
Styrelseledamot i ABB, ASEA, STORA och Volvo.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
Tom Wachtmeister Född 1931. Invald 1991.<br />
Vice styrelseordförande i Atlas Copco.<br />
Styrelseordförande i bl.a. Skattebetalarnas<br />
Förening och Sweden-China Trade Council.<br />
Vice ordförande i Sveriges Allmänna<br />
Export<strong>före</strong>ning. Styrelseledamot i bl.a. Investor,<br />
Norsk Hydro (Norge), Scania och STORA.<br />
Aktieinnehav: 2 000<br />
Marcus Wallenberg Född 1956. Invald 1992.<br />
Vice ordförande i ASTRA och Saab.<br />
Styrelseledamot i Incentive, Investor, LM Ericsson,<br />
Scania, S-E-Banken och<br />
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.<br />
Aktieinnehav: 0<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
107<br />
REVISORER<br />
Jan Åke Magnuson Född 1942. Vald 1977.<br />
Auktoriserad revisor. Deloitte & Touche.<br />
Gunnar Abrahamson Suppleant. Född 1947.<br />
Vald 1992.<br />
Auktoriserad revisor. Deloitte & Touche.<br />
Roland Nilsson Född 1943. Vald 1992.<br />
Auktoriserad revisor. KPMG Bohlins.<br />
Caj Nackstad Suppleant. Född 1945. Vald 1992.<br />
Auktoriserad revisor. KPMG Bohlins.
BOLAGETS VERKSAMHET OCH STRUKTUR<br />
Genom konsortialavtal med <strong>SAS</strong> Danmark A/S och<br />
<strong>SAS</strong> Norge ASA driver <strong>SAS</strong> Sverige AB flygtrafikrörelse<br />
i konsortierna Scandinavian Airlines System<br />
(<strong>SAS</strong>) och <strong>SAS</strong> Commuter. <strong>SAS</strong> har även det affärsmässiga<br />
ansvaret för <strong>SAS</strong> Commuter. <strong>SAS</strong> driver<br />
rörelser med anknytning till flygrörelsen i dotter- och<br />
intresse<strong>före</strong>tag. Dessa <strong>före</strong>tag utgör tillsammans <strong>SAS</strong><br />
Gruppen. Redovisning av verksamheterna i de två<br />
konsortierna med tillhörande <strong>före</strong>tagsenheter framgår<br />
av <strong>SAS</strong> årsredovisning.<br />
<strong>SAS</strong> Sverige AB har under året ändrat namn från<br />
Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). A- och<br />
B-aktierna har sammanförts till ett enhetligt aktieslag.<br />
<strong>SAS</strong> tre moderbolag har ökat insatskapitalet i<br />
<strong>SAS</strong> konsortiet med 1 400 MSEK, varav andelen för<br />
<strong>SAS</strong> Sverige AB utgjorde 600 MSEK.<br />
I april <strong>1996</strong> beslöt styrelserna i respektive bolag,<br />
att <strong>SAS</strong> Sverige AB skulle fusionera med det helägda<br />
dotterbolaget AB Aerotransport. Fusionen genomfördes<br />
den 30 september och innebar att ABAs samtliga<br />
rättigheter och skyldigheter inklusive ägarandelarna i<br />
<strong>SAS</strong> och <strong>SAS</strong> Commuter övergick till <strong>SAS</strong> Sverige AB.<br />
<strong>SAS</strong> förvärvade per 31 mars ABAs hela fastighetsbestånd<br />
inklusive de fastigheter, som ABA genom<br />
option hade rätt att förvärva från SPP.<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Styrelsen och verkställande direktören för <strong>SAS</strong> Sverige AB<br />
avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret <strong>1996</strong>.<br />
Berättelsen omfattar verksamheten i <strong>SAS</strong> Sverige AB, inklusive det fusionerade dotterbolaget AB Aerotransport (ABA)<br />
med 3/7 av konsortierna <strong>SAS</strong> och <strong>SAS</strong> Commuter.<br />
108<br />
Under <strong>1996</strong> omfattade därmed rörelsen i <strong>SAS</strong><br />
Sverige AB dels andelar i <strong>SAS</strong> konsortiet och <strong>SAS</strong><br />
Commuter konsortiet, dels egen finansförvaltning<br />
samt egen fastighetsförvaltning under första kvartalet<br />
<strong>1996</strong>.<br />
Tillgänglig likviditet inklusive fordran på <strong>SAS</strong><br />
uppgick vid årets slut till 949 MSEK jämfört med<br />
2 278 MSEK vid årets början. Förändringen har<br />
påverkats av bolagsstämmans beslut om engångsutdelning<br />
till aktieägarna om 1 713 MSEK, utöver ordinarie<br />
utdelning om 212 MSEK samt av ökningen i <strong>SAS</strong><br />
insatskapital om 600 MSEK. Fastighetsförsäljningen<br />
medförde ett likviditetstillskott om 580 MSEK.<br />
UTSIKTER FÖR 1997<br />
Totalmarknaden för flygtjänster på <strong>SAS</strong> marknader<br />
förväntas ha en tillväxt med 5% till 7% under 1997.<br />
Konkurrensen inom flygindustrin förväntas dock<br />
intensifieras ytterligare under 1997 vilket kan leda till<br />
större överkapacitet samt press på priser och intäkter.<br />
För att undgå en försvagning av 1997 års <strong>resultat</strong> i<br />
förhållande till <strong>1996</strong>, arbetas det med en rad <strong>resultat</strong>förbättrande<br />
åtgärder.
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Resultaträkning<br />
Proforma<br />
MSEK <strong>1996</strong> 1995 1995<br />
Resultatandelar i konsortier – Not 1<br />
Övrig verksamhet<br />
681,4 1 032,9 –<br />
Intäkter 30,3 113,7 –<br />
Kostnader –29,0 –106,7 –2,4<br />
Avskrivningar enligt plan – Not 2 –0,6 –1,9 –<br />
Resultat från försäljning av anläggningstillgångar 155,5 29,5 –<br />
Ränteintäkter 181,7 230,6 4,2<br />
Räntekostnader –13,6 –7,4 –<br />
Aktieutdelning – – 1 550,0<br />
Summa övrig verksamhet 324,3 257,8 1 551,8<br />
Resultat <strong>före</strong> bokslutsdispositioner och <strong>skatt</strong> 1 005,7 1 290,7 1 551,8<br />
Bokslutsdispositioner<br />
Förändring av valutakursreserv 9,0 –9,0 –<br />
Förändring av periodiseringsfonder – Not 3<br />
Förändring av avskrivningar utöver plan hos <strong>SAS</strong> Sverige AB<br />
–399,0 –119,3 –0,5<br />
på anläggningstillgångar i konsortier – Not 4 62,0 –725,0 –<br />
Resultat <strong>före</strong> <strong>skatt</strong> 677,7 437,4 1 551,3<br />
Skatt –328,7 –188,9 –0,4<br />
Årets vinst 349,0 248,5 1 550,9<br />
109
TILLGÅNGAR<br />
Omsättningstillgångar<br />
961231<br />
Proforma<br />
960101 951231<br />
Kassa och bank 7,7 3,6 1,0<br />
Kortfristiga placeringar – 2 274,4 –<br />
Fordran hos <strong>SAS</strong> 940,9 – –<br />
Fordran på dotterbolag – – 1 613,5<br />
Kundfordringar<br />
Anteciperad överföring<br />
1,5 28,6 –<br />
från <strong>SAS</strong><br />
Förutbetalda kostnader<br />
361,5 492,9 –<br />
och upplupna intäkter 2,5 65,1 0,1<br />
Övriga fordringar<br />
Summa<br />
119,3 0,1 –<br />
omsättningstillgångar 1 433,4 2 864,7 1 614,6<br />
Anläggningstillgångar<br />
Andelar i konsortier –<br />
Not 5<br />
Aktier i dotterbolag –<br />
5 360,8 4 440,5 –<br />
Not 6 120,4 120,4 1 178,1<br />
Optionsrätt – 417,6 –<br />
Andra aktier 0,0 0,0 –<br />
Långfristiga fordringar – 119,3 –<br />
Maskiner och inventarier –<br />
Not 7 0,8 0,5 0,1<br />
Byggnader – 16,6 –<br />
Mark<br />
Summa<br />
– 7,0 –<br />
anläggningstillgångar 5 482,0 5 121,9 1 178,2<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 6 915,4 7 986,6 2 792,8<br />
Ställda panter<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet (3/7) 12,0 14,6 –<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Balansräkning<br />
110<br />
SKULDER OCH Proforma<br />
EGET KAPITAL<br />
Kortfristiga skulder<br />
961231 960101 951231<br />
Leverantörsskulder – 0,5 –<br />
Föreslagen utdelning 211,5 1 924,7 1 924,7<br />
Skulder till dotterbolag 120,5 120,5 0,0<br />
Skatteskuld<br />
Upplupna kostnader och<br />
230,9 9,7 0,4<br />
förutbetalda intäkter 12,0 50,8 1,2<br />
Övriga kortfristiga skulder<br />
Summa kortfristiga<br />
48,6 53,5 –<br />
skulder 623,5 2 159,7 1 926,3<br />
Långfristiga skulder<br />
Andra långfristiga skulder 22,7 23,2 –<br />
Summa långfristiga skulder 22,7 23,2 –<br />
Obe<strong>skatt</strong>ade reserver –<br />
Not 11<br />
Valutakursreserv<br />
Periodiseringsfonder –<br />
– 9,0 –<br />
Not 3<br />
Avskrivningar utöver<br />
plan hos <strong>SAS</strong> Sverige AB<br />
på anläggningstillgångar<br />
588,8 189,8 4,0<br />
i konsortier – Not 4<br />
Summa obe<strong>skatt</strong>ade<br />
4 466,9 4 528,9 –<br />
reserver 5 055,7 4 727,7 4,0<br />
Eget Kapital – Not 8<br />
Bundet eget kapital<br />
Aktiekapital (70 500 000<br />
aktier à 10 kr) 705,0 705,0 705,0<br />
Reservfond 141,0 74,7 74,7<br />
Uppskrivningsfond<br />
Summa bundet eget<br />
179,0 179,0 –<br />
kapital 1 025,0 958,7 779,7<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserad vinst 51,0 1 793,5 456,6<br />
Årets vinst 349,0 248,5 1 550,9<br />
Avgår: Föreslagen utdelning –211,5 –1 924,7 –1 924,7<br />
Summa fritt eget kapital 188,5 117,3 82,8<br />
Summa eget kapital<br />
SUMMA SKULDER<br />
1 213,5 1 076,0 862,5<br />
OCH EGET KAPITAL 6 915,4 7 986,6 2 792,8<br />
Ansvarsförbindelser – Not 9 504,8 483,0 1,3
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Finansieringsanalys<br />
MSEK<br />
Tillförda medel<br />
<strong>1996</strong> 1995<br />
Resultat <strong>före</strong> bokslutsdispositioner och <strong>skatt</strong> 1 005 1 551<br />
Resultatandelar –681<br />
324 1 551<br />
Erhållen överföring från <strong>SAS</strong> 493 –<br />
Avskrivningar 0 –<br />
Erhållet vid försäljning av anläggningstillgångar 596 –<br />
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar –155 –<br />
Skatt –329 0<br />
Summa tillförda medel<br />
Använda medel<br />
929 1 551<br />
Utdelning till aktieägare –1 925 –176<br />
Ökning av insatskapital i <strong>SAS</strong> konsortiet –600 –<br />
Summa använda medel –2 525 –176<br />
Förändring av rörelsekapital –1 596 1 375<br />
Specifikation av rörelsekapitalförändring<br />
Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga fordringar –90 +1 372<br />
Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga skulder<br />
Ökning (+)/minskning (–) av likvida medel<br />
–177 +3<br />
inklusive kortfristiga placeringar –1 329 0<br />
–1 596 1 375<br />
111
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Bokslutskommentarer<br />
REDOVISNINGSPRINCIPER<br />
Redovisningen omfattar <strong>SAS</strong> Sverige AB med 3/7 av<br />
<strong>SAS</strong> konsortiet och <strong>SAS</strong> Commuter konsortiet.<br />
I <strong>SAS</strong> Sverige ABs balansräkning redovisas andelarna<br />
i respektive konsortium. I bolagets redovisning<br />
sker avsättningar till obe<strong>skatt</strong>ade reserver, vilka<br />
grundas på bolagets andel av <strong>resultat</strong> och tillgångar i<br />
respektive konsortium.<br />
Konsortiernas redovisning är upprättad i enlighet<br />
med International Accounting Standards Committees<br />
(IASC) regler. Från reglerna görs undantag såvitt avser<br />
konsortiernas aktieinnehav i dotter- och intressebolag<br />
vilka redovisas enligt anskaffningskostnadsmetoden.<br />
112<br />
ÖVRIGA BOKSLUTSKOMMENTARER<br />
<strong>SAS</strong> Sverige ABs dotterbolag bedrev ingen rörelse<br />
under året och aktiernas bokförda värde motsvarade<br />
i allt väsentligt be<strong>skatt</strong>at eget kapital.<br />
Intäkter och kostnader i AB Aerotransport har<br />
retroaktivt från 960101 bokförts i <strong>SAS</strong> Sverige AB.<br />
Tillgångar och skulder i AB Aerotransport har överförts<br />
till <strong>SAS</strong> Sverige AB. Fusionsvinsten, som utgjorde<br />
214 MSEK, har förts direkt till eget kapital. Under<br />
året bokfört <strong>resultat</strong> vid försäljning av fastigheter till<br />
<strong>SAS</strong> konsortiet om 155,5 MSEK har i sin helhet reserverats<br />
för <strong>skatt</strong>. Proforma redovisas <strong>resultat</strong>räkning<br />
för 1995 och balansräkning per 960101.<br />
Den av <strong>SAS</strong> beslutade överföringen till moderbolagen<br />
av andel av <strong>1996</strong> års <strong>resultat</strong>, för <strong>SAS</strong> Sverige<br />
ABs del 361,5 MSEK, har anteciperats i bokslutet.<br />
Samtidigt har från <strong>SAS</strong> Sverige AB <strong>före</strong>slagen utdelning<br />
skuldförts.
Not 1 – Resultatandelar i konsortier<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
<strong>SAS</strong> konsortiet 672,0 1 013,6 –<br />
<strong>SAS</strong> Commuter konsortiet 9,4 20,1 –<br />
Scanair konsortiet –0,8 –<br />
681,4 1 032,9 –<br />
Not 2 – Avskrivningar enligt plan<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Maskiner och inventarier 0,6 0,2 –<br />
Byggnader, anskaffningsvärde – 1,6 –<br />
Byggnader, uppskrivning – 0,1 –<br />
0,6 1,9 –<br />
Not 3 – Periodiseringsfonder<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Periodiseringsfond 1994 70,5 70,5 3,5<br />
Periodiseringsfond 1995 119,3 119,3 0,5<br />
Periodiseringsfond <strong>1996</strong> 399,0 – –<br />
588,8 189,8 4,0<br />
Not 7 – Maskiner och inventarier<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Anskaffningsvärde<br />
Ackumulerade avskrivningar<br />
1,8 4,1 0,1<br />
enligt plan –1,0 –3,6 –<br />
Bokfört värde 0,8 0,5 0,1<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Noter<br />
113<br />
Not 4 – Avskrivningar utöver plan<br />
Flygplan,<br />
maskiner och<br />
inventarier Byggnader Summa<br />
<strong>1996</strong>-01-01<br />
Återföring maskiner och<br />
4 330,9 198,1 4 529,0<br />
inventarier –62,0 – –62,0<br />
<strong>1996</strong>-12-31 4 268,9 198,1 4 467,0<br />
Not 5 – Andelar i konsortier<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
<strong>SAS</strong> konsortiet 5 139,6 4 229,2 –<br />
<strong>SAS</strong> Commuter konsortiet 221,2 211,3 –<br />
Scanair konsortiet 0,0 0,0 –<br />
5 360,8 4 440,5 –<br />
Not 6 – Aktier i dotterbolag<br />
Antal Nom.<br />
Bokfört värde<br />
Proforma<br />
aktier Andel värde <strong>1996</strong> 1995<br />
AB Sila 500 100% 0,1 0,1 0,1<br />
ABA Fastighetsförvaltning AB 10 000 100% 1,0 1,0 1,0<br />
ABA Flyg AB 500 100% 0,1 0,1 0,1<br />
Förvaltnings AB Vårbrodd 500 100% 0,1 119,3 119,3<br />
1,3 120,5 120,5
Not 9 – Ansvarsförbindelser<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Garantiförbindelser 1,7 1,3 1,3<br />
<strong>SAS</strong> Konsortiet (3/7) 503,1 481,7 –<br />
504,8 483,0 1,3<br />
Dessutom har <strong>SAS</strong> Sverige AB solidariskt ansvar med <strong>SAS</strong><br />
Danmark A/S och <strong>SAS</strong> Norge ASA för samtliga förbindelser ingångna<br />
av konsortierna <strong>SAS</strong>, <strong>SAS</strong> Commuter och Scanair.<br />
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Not 8 – Eget kapital<br />
Förändring av eget kapital<br />
Aktie- Reserv- Uppskriv- Fritt eget<br />
kapital fond ningsfond kapital Summa<br />
Vid årets början 705,5 74,7 2 007,5 2 787,2<br />
Lämnad utdelning –1 924,7 –1 924,7<br />
Efter lämnad utdelning 705,0 74,7 82,8 862,5<br />
Avsättning till reservfond 66,3 –66,3<br />
Fusionsvinst 179,0<br />
1<br />
34,5 213,5<br />
Årets vinst 349,0 349,0<br />
Föreslagen utdelning –211,5 –211,5<br />
705,0 141,0 179,0 188,5 1 213,5<br />
1 Härav är 27,0 tillgängligt för utdelning först 1998<br />
114<br />
Not 10 – Löner och personal<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Löner och ersättningar<br />
har utgått med till<br />
styrelse och verkställande direktör 1,7 1,6 0,6<br />
övriga anställda 1,0 1,0 –<br />
Medelantalet anställda har varit<br />
2,7 2,6 0,6<br />
kvinnor 1 1 –<br />
män 2 2 –<br />
3 3 –<br />
Samtliga anställda har arbetsställe i Stockholm.<br />
Vid <strong>1996</strong> års bolagsstämma beslöts att arvodet till styrelsens<br />
ledamöter skulle utgå ett fast arvode oförändrat om<br />
sammanlagt 625 000 SEK varav till ordföranden utgår<br />
100 000 SEK.<br />
Verkställande direktören har en lön om 1 100 000 SEK per<br />
år samt bilförmån. Pensionsförhållandena regleras i ett avtal<br />
som gör det möjligt – att på <strong>före</strong>tagets eller eget initiativ – när<br />
helst efter fyllda 60 år lämna <strong>före</strong>taget med pension motsvarande<br />
70% av bruttolönen vid pensionsavgången. Vid ensidig<br />
uppsägning från <strong>före</strong>tagets sida utgår ett avgångsvederlag<br />
motsvarande summan av två årslöner.<br />
Not 11 – Obe<strong>skatt</strong>ade reserver<br />
<strong>1996</strong><br />
Proforma<br />
1995 1995<br />
Obe<strong>skatt</strong>ade reserver<br />
enligt balansräkningen<br />
varav:<br />
5 055,7 4 727,7 4,0<br />
latent <strong>skatt</strong>eandel (28%) 1 415,6 1 323,8 1,1<br />
eget kapitalandel 3 640,1 3 403,9 2,9
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Förslag till vinstdisposition<br />
Styrelsen och verkställande direktören <strong>före</strong>slår att<br />
disponibla vinstmedel 400,0 MSEK disponeras sålunda:<br />
Till aktieägarna utdelas 3:00 SEK per aktie<br />
vartill åtgår 211,5<br />
I ny räkning balanseras 188,5<br />
400,0<br />
Stockholm den 4 april 1997<br />
Bo Berggren<br />
Ordförande<br />
Georg Andersson Erik Belfrage Annika Christiansson<br />
Ingemar Eliasson Sören Gyll Tony Hagström<br />
Tom Hedelius Bertil Jonsson Bo Lundgren<br />
Magnus Persson Bo Rydin Jan Olof Selén<br />
Sven Wallgren Christer Nilsson<br />
Verkställande direktör<br />
115
<strong>SAS</strong> SVERIGE AB<br />
Revisionsberättelse<br />
Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens<br />
förvaltning för räkenskapsåret <strong>1996</strong>. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.<br />
Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.<br />
Vi tillstyrker<br />
att <strong>resultat</strong>räkningen och balansräkningen fastställs,<br />
att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt<br />
att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas<br />
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.<br />
Stockholm den 4 april 1997<br />
Jan Åke Magnuson Roland Nilsson<br />
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor<br />
116
<strong>SAS</strong> REPRESENTANTSKAP<br />
Sverige<br />
Ordinarie ledamöter Suppleanter<br />
Bo Rydin Ulf Dahlsten<br />
Ordförande Gösta Gunnarsson<br />
Georg Andersson Gunilla Olofsson<br />
Erik Belfrage Björn Svedberg<br />
Bo Berggren Tom Wachtmeister<br />
Annika Christiansson Marcus Wallenberg<br />
Ingemar Eliasson<br />
Sören Gyll Personalrepresentanter<br />
Tony Hagström Leif Kindert<br />
Tom Hedelius Ulla Gröntvedt (suppl.)<br />
Bo Lundgren Bertil Hägg (suppl.)<br />
Bertil Jonsson<br />
Magnus Persson<br />
Jan-Olov Selén<br />
Sven Wallgren<br />
Danmark<br />
Ordinarie ledamöter Personalrepresentanter<br />
Svend Jakobsen Jens Tholstrup Hansen<br />
Förste vice ordförande Helmuth Jacobsen (suppl.)<br />
Poul Andersen Nicolas Fischer (suppl.)<br />
Peter Duetoft<br />
Anders Eldrup<br />
Jørgen L. Halck<br />
Torben Rechendorff<br />
Axel greve af Rosenborg<br />
Hugo Schrøder<br />
Erik Sørensen<br />
Ole Trolle<br />
Norge<br />
Ordinarie ledamöter Suppleanter<br />
Johan Fr. Odfjell Bjørg Eikum Tang<br />
Andre vice ordförande Marit Høvding<br />
Mads Henry Andenæs Erik Tønseth<br />
Åshild M. Bendiktsen<br />
Bjørn Eidem Personalrepresentanter<br />
Kaare Granheim Ingvar Lilletun<br />
Torstein Ljøstad Randi Kile (suppl.)<br />
Harald Norvik Svein Vefall (suppl.)<br />
Fred. Olsen<br />
Jan Reinås<br />
Svein Sundsbø<br />
REVISORER<br />
Sverige<br />
Jan Åke Magnuson<br />
Auktoriserad revisor<br />
Deloitte & Touche<br />
medlem av Deloitte Touche<br />
Tohmatsu International<br />
Roland Nilsson<br />
Auktoriserad revisor<br />
KPMG BOHLINS AB<br />
medlem av KPMG<br />
Danmark<br />
Arne Brendstrup<br />
Statsautoriseret revisor<br />
Utnämnd av Trafikministeriet<br />
efter avtal med Riksrevisionen<br />
Ole Koefoed<br />
Statsautoriseret revisor<br />
KPMG C. JESPERSEN<br />
medlem av KPMG<br />
Norge<br />
Bernhard Lyngstad<br />
Statsautorisert revisor<br />
Deloitte & Touche<br />
medlem av Deloitte Touche<br />
Tohmatsu International<br />
Olav Revheim<br />
Statsautorisert revisor<br />
Deloitte & Touche<br />
medlem av Deloitte Touche<br />
Tohmatsu International<br />
ADRESSER<br />
HUVUDKONTOR<br />
<strong>SAS</strong><br />
S-195 87 Stockholm<br />
Besöksadress:<br />
Frösundaviks Allé 1<br />
Solna<br />
Telefon: +46 8 797 00 00<br />
Danmark<br />
<strong>SAS</strong><br />
Postboks 150<br />
DK-2770 Kastrup<br />
Besöksadress:<br />
Hedegårdsvej 88<br />
Kastrup<br />
Telefon: +45 32 32 00 00<br />
Norge<br />
<strong>SAS</strong><br />
N-1330 Oslo Lufthavn<br />
Besöksadress:<br />
Snarøyveien 57<br />
Oslo Lufthavn<br />
Telefon: +47 67 59 60 50<br />
Telexnummer <strong>SAS</strong><br />
Skandinavien<br />
22263 <strong>SAS</strong>XT DK<br />
<strong>SAS</strong> på Internet<br />
http://www.sas.se<br />
PRODUKTION: <strong>SAS</strong> Public Relations, <strong>SAS</strong> Corporate Accounting och Intellecta.<br />
FOTO: Stefan Borgius/Pressens Bild, Lennart Durehed, Thomas Eriksson Arkitektkontor/Åke E:son Lindman,<br />
Johan Olsson, Masterfile Corporation/Pressens Bild, McDonnell Douglas, <strong>SAS</strong> Bildarkiv.<br />
REPRO: KÅPE COMMUNICATION. TRYCK: Arne Löfgren Offset, Stockholm 1997.<br />
Denna årsredovisning är tryckt på Svanen-märkt papper: Inlagan på 100 g Cyclus Offset med 100% returfibrer,<br />
och omslaget på 240 g Takoblanc Natur, också Svanen-märkt (TCF).