Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Tabell 3. Pågående arbete med kunskapsöversikter 20 Databaser som inkluderar pågående kunskapsöversikter CCTR (Cochrane Library) Controlled Clinical Trials När man har uttömt databaserna ovan bör man gå vidare till andra vetenskapliga databaser. Här följer en kort beskrivning av de databaser som är mest tillämpliga på det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande området (Medin & Alexandersson, 2000): PsycINFO (avgiftsbelagd). (http://www.apa.org/psycinfo/) I denna databas finner man framförallt psykologisk och beteendevetenskaplig litteratur. Många databaser överlappar till viss del, så här kan man också finna viss medicinsk, farmakologisk och lingvistisk litteratur, samt artiklar inom det vårdvetenskapliga området. I PsycINFO finns över 1500 tidskrifter representerade och på många olika språk. Databasen uppdateras varje månad. Referenser till böcker och bokkapitel finns dock endast på engelska. Databasen startades 1987 och ges ut av APA (American Psychological Association i USA). Medline/PubMed (avgiftsfri). (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/PubMed/) Databasen Medline täcker i huvudsak medicinsk litteratur. Här finns över 4000 av de mest ledande tidskrifterna i världen. Medline uppdateras varje vecka och är sökbar från 1966 och framåt. National Library of Medicine (NLM) i Washington, D.C., USA ansvarar för utgivningen. Social Sciences Citation Index (SSCI, avgiftsbelagd). (http://www.isinet.com/isi/products/ citation/ssci/) Denna databas kan karaktäriseras som tvärvetenskaplig och inkluderar samhälls- och beteendevetenskaplig litteratur från 1986. Den bevakar över 3600 tidskrifter. Den produceras av Institute for Scientific Information. Endast referenser till artiklar ges (ej fulltext). Det är också ett citationsindex, d.v.s. man kan få information om vem som skrivit om ett speciellt ämne samt vilka andra författare som citerat dennes artiklar. ERIC (Educational Resources Information Center, avgiftsfri). (http://www.eric.ed.gov/ searchdb/searchdb.html) Här återfinns främst utbildningslitteratur i form av vetenskapliga artiklar, böcker, konferensrapporter. ERIC startades 1966 och innehåller idag över en miljon referenser. Databasen uppdateras varje månad och produceras av Cambridge Scientific Abstracts. Libris (avgiftsfri). (http://www.libris.kb.se/) Libris bevakar främst svensk forskning och de svenska specialbiblioteken. Libris har över fyra miljoner referenser. Referenser till böcker och tidskrifter uppdateras dagligen men artiklar uppdateras veckovis. Libris publiceras av Kungliga biblioteket i samarbete med drygt 70 bibliotek.
Oberoende av vilken databas man skall söka i, tänk alltid på följande, • läs alltid databasens innehållsbeskrivning och hjälptexter • ta reda på ämnesbeteckningen – tvärvetenskaplig, ämnesspecifik, populärvetenskaplig. • ta reda på databastyp – fulltext-, referens-, faktadatabas, ta reda på dokumenttyp – tidskriftartiklar, konferensartiklar, rapporter, böcker. • tidstäckning, uppdatering • språklig täckning När man sökt färdigt i alla databaser bör man gå vidare med att göra vissa kompletterande sökningar enligt följande: Referenslistor. Att gå igenom referenslistor i centrala översikter kan ge även fler viktiga referenser som man kan ha missat i sin databassökning. Att söka för hand. Det finns alltid en risk att man missar viktiga publikationer i sina databassökningar beroende på t.ex. att den sökstrategi man lagt upp inte är optimal eller att indexeringen i databaserna är ofullständig. Om det är möjligt bör man därför också söka för hand i de tidskrifter som är mest relevanta för området efter publikationer som man möjligen kan ha förbisett i databassökningen och i referenslistorna. Att söka för hand på detta sätt ger också möjlighet att hitta de allra senaste publikationerna som ännu inte hunnits läggas in i databaserna eller uppmärksammats i andra artiklar. Att söka i ”grå litteratur”. Viktiga resultat kan ha publicerats i rapporter av olika slag som inte har dokumenterats i någon databas. Annan grå litteratur kan t.ex. vara konferensrapporter, uppsatser, fallstudier och avhandlingar. En total identifiering av all relevant grå litteratur i ämnet är näst intill omöjlig, men en del av denna gråa litteratur finns indexerad i databaser såsom Spriline (http://www.spri.se/spriline/infos.htm) och SIGLE (System for Information on Grey Literature). I detta sammanhang blir den referensgrupp man bildat mycket viktig. Oftast känner de ledande experterna till en stor del av denna litteratur. Man kan även söka efter grå litteratur hos olika forskningsorganisationer, professionella nätverk och organisationer, etc. Att söka efter relevanta avhandlingar (se databasen ”Dissertation Abstracts”) och uppsatser kan vara en ytterligare väg att finna mer information. Konferensrapporter kan ge god information om såväl avslutad som pågående forskning inom ämnet. Även för detta finns databaser som t.ex. ”Index to Scientific and Technical Proceedings” och ”Conference Papers Index”. Vissa större bibliotek har även kataloger över konferensrapporter. Det är dock viktigt att komma ihåg att sammanfattningar som ges i konferensrapporter inte alltid stämmer överens med studiens slutliga rapport. Det kan därför vara nödvändigt att kontakta författaren direkt och be om slutrapporten innan man bestämmer sig för att inkludera informationen i kunskapsöversikten. Forskningsregister. Olika forskningsregister har förteckningar över pågående forskning (all forskning publiceras inte). Ett exempel på ett svenskt forskningsregister är Forskning.se (http://www.forskning.se/om_forskningSe/default.asp). Om sökträffar på Forskning.se leder till information från universitet, högskolor och andra forskande myndigheter och dess fullständighet beror av forskarnas vilja att delge databasen sina fynd. Ett internationellt register är ’National Research Register’(http://www.update-software.com/National/). Även forskningsråden registrerar all forskning de stöder. På CRD:s hemsida (Centre for Research and Dissemination) (http://www.york.ac.uk/inst/crd/welcome.htm) finns listor över aktuella forsk- 21
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: Förord I Statens folkhälsoinstitu
Page 5 and 6: Sammanfattning Den första delen av
Page 7 and 8: ehövs för en värdering av vårde
Page 9 and 10: 1. Den första frågan som ska stä
Page 11 and 12: fokusera på endast ett utfall som
Page 13 and 14: till varandra i folkhälsoforskning
Page 15 and 16: Exempel på frågeställning där d
Page 17 and 18: 3. Litteratursökning Huvudsakliga
Page 19: Det är viktigt att begränsa sin s
Page 23 and 24: Att välja ut kunskapsöversikter N
Page 25 and 26: 4. Rapporten och spridning av resul
Page 27 and 28: Rapportens titel och författare Ra
Page 29 and 30: Sammanfattning av huvudpunkterna i
Page 31 and 32: Referenser American Psychological A
Page 34 and 35: Appendix 1 Instruktioner till kvali
Page 36 and 37: 4. - 5. Det är viktigt att vara up
Page 38 and 39: 11. Potentiella systematiska fel in
Page 40 and 41: 17. Följfrågorna på denna fråga
Page 42 and 43: 22-23. Det är viktigt att författ
Page 44 and 45: Appendix 2 - Grundläggande sökord
Page 46 and 47: 46 • Socio-economic groups • Ho
Page 48 and 49: Ett exempel på en kunskapsöversik
Page 50 and 51: percent fewer persons that started
Page 52 and 53: De titlar och sammanfattningar som
Page 54 and 55: Hälsopolitiskt inriktade intervent
Page 56 and 57: allt de Cochranerapporter som inte
Page 58 and 59: 58 Tabell 2. Inkluderade kunskapsö
Page 60 and 61: Tabell 4. Exkluderade kunskapsöver
Page 62 and 63: Referenser Bellew, B., & Wayne, D.
Page 64: Shea, S., & Basch, C.E. (1990). A r

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?