Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

percent fewer persons that started smoking in the interventionsgroups compared with the control groups. Raising the price of tobacco was the most effective health policy intervention while attempting to limit access to tobacco for young people seemed to have little to no effect. Massmedia interventions were somewhat effective however only when carried out in conjunction with other community interventions. Community interventions in and by themselves also proved to be an effective means for reducing smoking initiations among young people. In conclusion, the most effective way to prevent smoking among young people seems to be to raise the price of tobacco and simultaneously conduct multi-component community interventions. Introduktion Tobaksrökning kan medföra allvarliga medicinska skadeverkningar. Sambandet mellan rökning och ohälsa har under de senaste 40 åren beskrivits i ett oändligt stort antal vetenskapliga rapporter. Information om ungdomars tobakskonsumtion i Sverige återfinns framförallt i de skolundersökningar i årskurs 9 som genomförts årligen sedan 1971. Rökning bland ungdomar (oavsett hur mycket de röker) var mer utbredd i början av 1970-talet för att sedan nå en relativt låg nivå under mitten av 1980-talet. Under perioden 1989-1994 ökade konsumtionen något för denna grupp, men planade ut igen under andra hälften av 1990-talet. Bland elever som röker dagligen eller nästan dagligen uppgav 11 procent av pojkarna att de var rökare under perioden 1989-1995 och omkring 16 procent av flickorna uppgav att de rökte dagligen eller så gott som dagligen i såväl början som slutet av denna tidsperiod. Från 1998 till 1999 ökade andelen rökare något bland flickor. Ända sedan 1971 har rökning varit mer utbredd bland flickor än bland pojkar (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2001). Pojkar börjar experimentera med rökning tidigare än flickor. I årskurs 5 har 27 procent pojkar jämfört med 15 procent flickor rökt någon gång. I årskurs 9 har cirka 70 procent av såväl pojkar som flickor prövat på att röka. Fler flickor än pojkar fortsätter sedan att röka. I årskurs 9 röker 13 procent av alla flickor dagligen och 10 procent av pojkarna. Denna skillnad mellan pojkar och flickors rökning ökar ytterligare när de hunnit bli 17 år (Marklund, 1997). Även om rökning har minskat i den vuxna befolkningen de senaste 20 åren så har aktiviteter riktade mot att förebygga rökstart bland unga människor inte varit särskilt framgångsrika. Orsaker till att unga människor börjar röka är en komplex process. Det är sällan man kan peka ut en distinkt händelse. Det är ett välkänt fenomen att rökning inom en grupp ungdomar mycket snabbt ökar med ålder. Den största ökningen sker mellan åldrarna 13 till 15. Man har identifierat många riskfaktorer för rökstart bland unga som t.ex. kamrattryck, socioekonomisk status, skolprestation, ett antal personlighetsfaktorer såsom självkänsla, attityd till rökning, unga människors uppfattning av de sociala normer som gäller för rökning, tillgänglighet av tobak, priset på tobak och exponering av tobaksreklam. Bland dessa faktorer finns ett flertal som kan påverkas. 50
Denna rapport beskriver de mest effektiva interventionerna och vilka faktorer som kan påverkas för att minska risken för rökstart bland barn och ungdomar. Rapporten är en s.k. ”reviews of reviews”, alltså en översikt av redan gjorda kunskapsöversikter inom området tobaksprevention. The NHS (National Health Services i England) skrev 1999 just en sådan översikt. Här följer ett kort sammandrag av deras huvudsakliga slutsatser när det gäller vilka metoder som fungerar mer eller mindre bra i det tobaksförebyggande arbetet bland unga: Skolbaserade program har visat viss framgång. Skolbaserade program som innehåller social uppmuntran och som arbetar med sociala normer kring rökning verkar vara mer effektiva än traditionell kunskapsförmedling kring rökningens skadeverkningar. Massmediekampanjer kan också påverka rökvanor. Två avgörande faktorer är kampanjens intensitet och hur länge den pågår. Lagen om förbud mot försäljning av tobak till ungdomar under 18 år har idag inte någon särskild effekt på ungdomars rökvanor. En större effekt skull kunna nås om man kontrollerade försäljningsställena och om sanktioner utgick mot de försäljare som bryter mot lagen. Insatser på lokalsamhällsnivå (community interventions) som inkluderar ett antal olika komponenter kan också påverka rökvanorna hos unga människor, speciellt när ett flertal arenor i lokalsamhället involveras samtidigt. De flesta åtgärder som har som mål att förhindra rökstart hon unga har riktat sig mot åldersgruppen 11-17. Antagligen är det dock så att attityder till rökning och experimenterande med rökning redan är väl etablerat i denna åldersgrupp. Man bör överväga att börja med interventioner inom detta område i yngre åldersgrupper än så, innan dessa attityder och beteenden har formats. <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> har beslutat att uppdatera översikten skriven av NHS. Detta innebär att ett flertal av de översikter som beskrivs i NHS sammanställning även finns med i denna. Dock har vi funnit ytterligare några sammanställningar publicerade efter 1999 som är inkluderade i denna kunskapssammanställning. Framförallt har vi inkluderat tre nykomna kunskapsöversikter sammanställda av The Cochrane Collaboration. Metod Frågeställningen för denna kunskapsöversikt gäller effekter av interventioner mot rökning bland unga som beskrivits och bedömts i systematiska kunskapssammanställningar. Med interventioner mot rökning menas här att förebygga rökstart. Här avses inte metoder för att underlätta rökstopp eller för att minska passiv rökning. Sökning av kunskapsöversikter som behandlar prevention av rökning gjordes med sökorden: smoking, prevention, review eller tobacco, prevention, review. Sökningarna begränsades till åren 1990-2002 04. Sökningarna inleddes i de databaser som inkluderar redan gjorda kunskapsöversikter: Cochrane Library, DARE (Database of Abstracts of Reviews of Effectivenes) Center for Disease Community Guide, NICE, HSTADT, Evidence Base 2000, EPPI-Centre, CHID och SBU. Sedan utfördes sökningar i databaser för originalstudier, PsycINFO, PubMed, SSCI, och ERIC. 51
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: Förord I Statens folkhälsoinstitu
Page 5 and 6: Sammanfattning Den första delen av
Page 7 and 8: ehövs för en värdering av vårde
Page 9 and 10: 1. Den första frågan som ska stä
Page 11 and 12: fokusera på endast ett utfall som
Page 13 and 14: till varandra i folkhälsoforskning
Page 15 and 16: Exempel på frågeställning där d
Page 17 and 18: 3. Litteratursökning Huvudsakliga
Page 19 and 20: Det är viktigt att begränsa sin s
Page 21 and 22: Oberoende av vilken databas man ska
Page 23 and 24: Att välja ut kunskapsöversikter N
Page 25 and 26: 4. Rapporten och spridning av resul
Page 27 and 28: Rapportens titel och författare Ra
Page 29 and 30: Sammanfattning av huvudpunkterna i
Page 31 and 32: Referenser American Psychological A
Page 34 and 35: Appendix 1 Instruktioner till kvali
Page 36 and 37: 4. - 5. Det är viktigt att vara up
Page 38 and 39: 11. Potentiella systematiska fel in
Page 40 and 41: 17. Följfrågorna på denna fråga
Page 42 and 43: 22-23. Det är viktigt att författ
Page 44 and 45: Appendix 2 - Grundläggande sökord
Page 46 and 47: 46 • Socio-economic groups • Ho
Page 48 and 49: Ett exempel på en kunskapsöversik
Page 52 and 53: De titlar och sammanfattningar som
Page 54 and 55: Hälsopolitiskt inriktade intervent
Page 56 and 57: allt de Cochranerapporter som inte
Page 58 and 59: 58 Tabell 2. Inkluderade kunskapsö
Page 60 and 61: Tabell 4. Exkluderade kunskapsöver
Page 62 and 63: Referenser Bellew, B., & Wayne, D.
Page 64: Shea, S., & Basch, C.E. (1990). A r

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?