Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 1 - Statens folkhälsoinstitut

percent fewer persons that started smoking in the interventionsgroups compared with the
control groups. Raising the price of tobacco was the most effective health policy intervention
while attempting to limit access to tobacco for young people seemed to have little to no effect.
Massmedia interventions were somewhat effective however only when carried out in
conjunction with other community interventions. Community interventions in and by
themselves also proved to be an effective means for reducing smoking initiations among
young people.
In conclusion, the most effective way to prevent smoking among young people seems to be to
raise the price of tobacco and simultaneously conduct multi-component community
interventions.
Introduktion
Tobaksrökning kan medföra allvarliga medicinska skadeverkningar. Sambandet mellan rökning
och ohälsa har under de senaste 40 åren beskrivits i ett oändligt stort antal vetenskapliga
rapporter.
Information om ungdomars tobakskonsumtion i Sverige återfinns framförallt i de skolundersökningar
i årskurs 9 som genomförts årligen sedan 1971. Rökning bland ungdomar
(oavsett hur mycket de röker) var mer utbredd i början av 1970-talet för att sedan nå en relativt
låg nivå under mitten av 1980-talet. Under perioden 1989-1994 ökade konsumtionen
något för denna grupp, men planade ut igen under andra hälften av 1990-talet.
Bland elever som röker dagligen eller nästan dagligen uppgav 11 procent av pojkarna att de
var rökare under perioden 1989-1995 och omkring 16 procent av flickorna uppgav att de
rökte dagligen eller så gott som dagligen i såväl början som slutet av denna tidsperiod. Från
1998 till 1999 ökade andelen rökare något bland flickor. Ända sedan 1971 har rökning varit
mer utbredd bland flickor än bland pojkar (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,
2001).
Pojkar börjar experimentera med rökning tidigare än flickor. I årskurs 5 har 27 procent pojkar
jämfört med 15 procent flickor rökt någon gång. I årskurs 9 har cirka 70 procent av såväl
pojkar som flickor prövat på att röka. Fler flickor än pojkar fortsätter sedan att röka. I årskurs
9 röker 13 procent av alla flickor dagligen och 10 procent av pojkarna. Denna skillnad mellan
pojkar och flickors rökning ökar ytterligare när de hunnit bli 17 år (Marklund, 1997).
Även om rökning har minskat i den vuxna befolkningen de senaste 20 åren så har aktiviteter
riktade mot att förebygga rökstart bland unga människor inte varit särskilt framgångsrika.
Orsaker till att unga människor börjar röka är en komplex process. Det är sällan man kan peka
ut en distinkt händelse. Det är ett välkänt fenomen att rökning inom en grupp ungdomar
mycket snabbt ökar med ålder. Den största ökningen sker mellan åldrarna 13 till 15. Man har
identifierat många riskfaktorer för rökstart bland unga som t.ex. kamrattryck, socioekonomisk
status, skolprestation, ett antal personlighetsfaktorer såsom självkänsla, attityd till rökning,
unga människors uppfattning av de sociala normer som gäller för rökning, tillgänglighet av
tobak, priset på tobak och exponering av tobaksreklam. Bland dessa faktorer finns ett flertal
som kan påverkas.
50