2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

12 Slöjdföreningens skola/Konstindustriskolan/ Högskolan för design och konsthantverk Det som i dag kallas Högskolan för design och konsthantverk är en av universitetets äldsta institutioner, med anor från 1848. Göteborgs Slöjdförening bildades 1846 för ”att åt arbetarna inom de slöjdidkande klasserna bereda en bättre bildning till sedlighet, förstånd och konstfärdighet, samt i sådant avseende jämväl inrätta eller understödja härtill lämpliga läroanstalter”. Två år senare – i december 1848 – kunde Göteborgs Slöjdförening öppna Slöjdföreningens skola i f. d. Bergströmska huset vid Östra Hamngatan 32. Man undervisade de första åren i linearritning, frihandsteckning, räknekonst, välskrivning, svenska språket, historia och geografi . Göteborgs stad stod i huvudsak för skolans kostnader och fi ck stort infl ytande över skolan, inte minst i samband med uppförandet och infl yttningen 1904 i nuvarande lokaler på Kristinelundsgatan. Skolan har bedrivit undervisning i många grenar av den konstnärliga verksamhet vi kallar brukskonst, design, konsthantverk, konstindustri, formgivning – benämningar som oftast överlappar varandra. Den 1 januari 1964 bytte skolan namn från Slöjdföreningens skola till Konstindustriskolan i Göteborg. År 1977 blev skolan en institution vid Göteborgs universitet. Efter diskussioner i universitetsstyrelsen 1988 fi ck skolan möjlighet att åter byta namn till dagens Högskolan för design och konsthantverk, från och med den 1 januari 1989. Sedan mitten av 1800-talet har naturligtvis mycket förändrats. I dag tillhör Stenebyskolan i Dals Långed HDK och där utbildar man i konstsmide – metallhantverk, möbelformgivning och möbelsnickeri, samt textil, kläder och formgivning. Ett fi nt exempel på nytänkande är Angeredsateljén som vill ge fl er människor möjlighet att upptäcka och intressera sig för design, konsthantverk, arkitektur, fi lm, foto eller fri konst. Angeredsateljén, är ett samarbete mellan den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Dalslands folkhögskola och Folkuniversitetet. De stora utbildningsprogrammen är i dag i design och i konsthantverk. Seminariet för huslig utbildning/Institutionen för hushållsvetenskap – grundad 1890 och 1893 Vid slutet av 1800-talet pågick en omfattande infl yttning till Göteborg från landsbygden i samband med industrialiseringen. I denna förändrade sociala och ekonomiska situation växte ett behov fram av undervisning – och därmed lärarutbildning – inom det hushållsvetenskapliga området. I Göteborg gavs den första kursen för lärare i textil slöjd 1890 och för lärare i huslig ekonomi 1893. Undervisningen var då förlagd till lokaler i centrala Göteborg. Utbildning av lärare för det textila området samt hushållslärare sker alltjämt. Lärarutbildning i barn- och ungdomskunskap startade i form av barnavårdslärarutbildning för många decennier sedan. Den senast tillkomna lärarutbildningen, den i trä- och metallslöjd, tillkom först 1988. År 1966 utökas institutionen med ytterligare två utbildningar. Dessa är utbildning av dietister, vilkas verksamhetsområde är kost- och näringsbehandling, samt förebyggande hälsovård. Därtill utbildas kostekonomer, vars huvudsakliga arbetsområde är planering och ledning av offentlig och privat måltidsverksamhet. Institutionen har under årens lopp genomgått en rad namnbyten, varav Institutionen för huslig utbildning lever kvar i den väl inarbetade förkortningen IHU. 1984–1997 var den offi ciella beteckningen Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, som nu övergått till Institutionen för hushållsvetenskap, IHU. Antalet registrerade studenter är ca 500 och antalet anställda är ca 60. Institutionen har sin hemmahörighet hos den utbildningsvetenskapliga fakulteten.
1971 Handelshögskolan – grundad 1923 Det var en stor – och kontroversiell – fråga då Handelshögskolan blev en del av Göteborgs universitet. Inte minst då den hade en mycket lång tradition i Göteborg och delvis tillkommit som ett alternativ till Göteborgs högskola, och att den vid införlivandet dessutom upphörde, om än temporärt. Redan i diskussionerna i mitten på 1880-talet i stadsfullmäktige fanns idéer om en merkantil högskola i Göteborg. Det var egentligen det ena av två förslag som fanns. Det andra var S A Hedlunds idé om en ”fri akademi”. Bakom idén med den merkantila, handelshögskoleinriktade skolan stod en annan tidningsman, Fredrik Åkerblom, redaktör för Göteborgs-Posten. Som vi sett tidigare behövde stadsfullmäktige aldrig ta ställning. Den Carnegieska donationen på 500 000 kronor avgjorde och det blev i stället en vanlig, traditionell universitetsfakultet, enkannerligen en humanistisk sådan. Men handelshögskoleidén hade slagit rot och levde kvar. En statlig utredning under 1890-talet ansåg att högskolorna i Stockholm och Göteborg borde inrätta professurer i handelsvetenskapliga ämnen. Dessa två nya högskolor ansågs särskilt lämpliga för dessa nya ämnen utan akademisk tradition. Högskolan fi ck 1901 av grosshandlaren och trävaruexportören August Röhss en stor donation att använda till inrättandet av tre professurer: en i nationalekonomi och sociologi, en i geografi med handelsgeografi och etnografi samt en i statskunskap med statistik. Otto Nordenskjöld tillträdde 1905 professuren i geografi . Han skulle sedermera bli Handelshögskolans förste rektor – dock utan att frånträda professuren vid Göteborgs högskola. Göteborgs högskola startade i samarbete med Göteborgs handelsinstitut 1905 en fortsättningskurs på högskolenivå för institutets tidigare elever. År 1906 tillsatte stadens handelskammare en utredning under Nordenskjölds ledning med uppgift att främja utvecklingen mot en handelshögskola. Detta ledde bl.a. till ett nytt förslag om särskilda s.k. 1971 handelshögskolekurser som möjliggjordes genom en donation från Johan Ekman, Ekman & Co, 1915. Ambitionen var att en handelshögskola skulle invigas 1921, samma år som Göteborg fyllde 300 år. Regeringen stadfäste stadgar för den nya Handelshögskolan 1920 och ordförande i styrelsen blev landshövding Oscar von Sydow, som också var Högskolans styrelseordförande, och vice ordförande Axel Carlander. Starten för Handelshögskolan var redan från början starkt knuten till Göteborgs 300årsjubileum, så att när detta försenades p.g.a. dåliga tider och fl yttades fram till 1923, försenades också Handelshögskolan. Handelshögskolekurser gavs dock under tiden på gamla högskolan. Med hjälp av nya donationer kunde till slut Handelshögskolan invigas 1923. De fyra största kom från Konsul Johan Ekmans donationsfond, Wilhl. Röhss’ donationsfond, Carl August Kjellbergs donationsfond och Generalkonsul Adolf Bratts donationsfond. Jubileumsutställningen, med huvudområdet omkring Liseberg, blev inte den framgång man räknat med och hoppats på, p.g.a. den regniga sommaren, och utställningen stängde den 30 september. Dagen därpå, måndagen den 1 oktober, öppnade Handelshögskolan och nio studenter utgjorde den första årskullen. ”Verksamheten började i Göteborgs högskolas lokaler. Efter ett par år fortsatte den på Läroverksgatan i Handelsinstitutets hus, efter det att institutet, grundat 1826, fl yttat till större lokaler vid Viktor Rydbergsgatan. Handelshögskolan fi ck fi nna sig i att dela ’Gamla Handels’ med Göteborgs Arbetarinstitut. På Läroverksgatan huserade rektor, företagsekonomi, biblioteket och, i källaren, studentkåren, bildad 1926. Rättsvetenskap höll till på Arkitektgatan, nationalekonomi på Skeppsbroplatsen och ekonomisk geografi på Arkivgatan.” Handelshögskolan fi ck disputationsrätt 1950. Den första doktorsavhandlingen lades fram samma år av Nils Västhagen. Försteopponent var Albert ter Vehn, professor i redovisning vid Handelshögskolan från 1926 till 1967, längre än alla andra. 13
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 14 and 15: 14 Det tog tid att ordna egna lokal
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 20 and 21: 1949 20 bruk av bibliotekets använ
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 26 and 27: 26 APPENDIX Några berömda persone
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 30 and 31: 30 möjlighet att beskåda äventyr
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 34 and 35: 34 annat namn kommer ingen att anv
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?