2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

14 Det tog tid att ordna egna lokaler till Handelshögskolan. Bilden visar tillbyggnaden som uppfördes på 90-talet, som ligger på den plats där det gamla barnbördshuset låg, som länge rymde Göteborgs samskola. Till vänster i bilden skymtar byggnaden ´Pagina´ av Carl Nyrén. Den invigdes 1952 av Prins Bertil och är belägen vid Vasagatan. Handelshögskolan ville gärna ha egna lokaler men det tog tid att ordna och krävde nya donationer. Bidrag kom från direktören Gustaf Werner och fru Mary von Sydow, F. Wijk, samt genom en särskild insamlingskommitté under ordförandeskap av assuransdirektören Theodor Wijkander. En arkitekttävling utlystes och det vinnande förslaget blev Carl Nyréns ’Pagina’. Den nya byggnaden vid Vasagatan invigdes 1952 av Prins Bertil. För att klara en ökande tillströmning av studenter förstatligades Handelshögskolan 1961. I samma syfte strömlinjeformades studiegången av professor Ulf af Trolle, rektor 1959–62.” (Historia – Handelshögskolan i Göteborg 1923–2003, 2003, s. 3–5 – författare okänd.) När Handelshögskolan förstatligades 1961 var det inte i första hand av fi nansieringsskäl. Det behövdes fl era ekonomer och då fi ck staten ta över ansvaret. Handelshögskolan förblev en fristående enhet med spärrad utbildning. Utbildningen var praktisk samtidigt som den innefattade traditionella akademiska ämnen. ”Den var en elitutbildning med hög social men inte lika hög akademisk status. Anknytningen till näringslivet gav den dessutom en ideologisk dimension som kunde bli kontroversiell.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, II, 1996, s. 31). Parallellt med detta hade dock en företagsekonomisk utbildning startat på universitetet 1958 och breddat befi ntlig ekonomutbildning i nationalekonomi och statistik. Det fanns även tankar att den samhällsvetenskapliga fakulteten skulle inrättas 1964, med benämningen ’samhälls- och företagsvetenskaplig fakultet’ för att markera utvidgningen åt det ekonomiska hållet. ”En situation växte nu fram, där det fanns två ekonomiutbildningar med samma innehåll men olika organisation, den ena på Handelshögskolan, etablerad, med spärr, homogen studentkår och högre status åtminstone i avnämarnas ögon, den andra inom Universitetets samhällsvetenskapliga fakultet, nyinrättad, ospärrad och utan den identifi ering med
näringslivets behov och värderingar som var naturlig på ’Handels’” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, II, 1996, s. 32). Staten ansåg det irrationellt och dyrt med två parallella ekonomiutbildningar och tillsatte en utredning med uppgift att ansluta Handelshögskolan till universitetet. Det fanns också vetenskapliga motiv bakom, nämligen att kontakterna med andra samhällsvetenskaper skulle ge handelsvetenskaperna bredare perspektiv och nya impulser. ”Utöver de organisationsrationella och vetenskapliga skälen fanns emellertid också ideologiska motiv med i bilden. Det var för det första stötande från jämlikhetssynpunkt att utbildningen på ’Handels’ var spärrad och därmed mer exklusiv. I det rådande ideologiska klimatet omkring 1970 ansågs det dessutom viktigt, att de blivande ekonomerna fi ck ett bredare samhällsperspektiv på sin verksamhet, att de lärde sig se ekonomin i ett socialt sammanhang och lyftes ur sin förmenta ekonomistiska trångsynthet. I den högkonjunktur för statlig näringspolitik och styrning av ekonomin som rådde dessa år blev Handelshögskolans nedläggning en symbol för den starka staten och det starka samhället.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, II, 1996, s. 33). I och med att Handelshögskolan införlivades med universitetet 1971 lades den således ner. Nedläggningen var politiskt kontroversiell och i en liten skrift om Handelshögskolans historia, som kom ut i samband med skolans 80-årsjubileum 2003 skildras den lakoniskt på detta sätt: ”Av vänsterpolitiska skäl lades Handelshögskolan ned 1971. Handelshögskolans institutioner slogs samman med sina motsvarigheter på universitetet.” (Karl Erik Gustafsson, Historia. Handelshögskolan i Göteborg 1923 – 2003, s. 5.) Tanken på en fristående handelshögskola övervintrade dock hos studentkåren och bland lärarna, framför allt företagsekonomerna. Professor Walter Goldberg tog på nyåret 1983 upp frågan om ett återupprättande av Handelshögskolan och universitetets ledning ställde sig positiv. Efter 15 år kunde Handelshögskolan 1967 1986 återuppstå som en fristående enhet inom Göteborgs universitet. Lars Nordström blev den nya Handelshögskolan förste rektor. ”Den nya handelshögskolan fi ck fl er institutioner än den gamla och blev från början utspridd och trångbodd. Lösningen blev att Handelshögskolan fi ck expandera över hela det kvarter där den låg. År 1995 invigdes tillbyggnaden och ett år senare var en renovering av den gamla byggnaden klar. Till- och ombyggnaden, som ritades av arkitektfi rman Erséus, Frenning & Sjögren, möjliggjordes genom bidrag från näringslivet och en stordonation från Stiftelsen Richard C. Malmstens minne. Stiftelsens grundare, grosshandlaren Erik Malmsten, är universitetets genom tiderna störste enskilde välgörare.” (Karl Erik Gustafsson, Historia. Handelshögskolan i Göteborg 1923 – 2003, s. 6.) 1967 – Odontologiska fakulteten bildas I slutet av 60-talet började Göteborgs universitet att växa ordentligt när det gäller antalet studenter. De stora kullarna från 40-talet dominerade bland studenterna och aldrig, vare sig förr eller senare, har rekryteringen från alla samhällslager varit så bred och omfattande. Sverige befann sig i en expansiv fas och man satsade stort på utbildningssektorn. År 1967 fi ck Göteborgs universitet i ett enda slag ytterligare en fakultet, nämligen den odontologiska. Redan 1955 hade man fattat ett principbeslut om att en tandläkarhögskola skulle inrättas i Göteborg. Under tiden hade det också bestämts att utbildningen skulle organiseras ungefär som läkarutbildningen, vilket innebar en integration med sjukvården. Lärarna var inte bara undervisande utan hade också ansvar för patienter. ”I Göteborg innebar detta att den gamla centraltandpolikliniken vid Sahlgrenska ersattes av den nya odontologiska läroanstalten. En ny stor byggnad – den s.k. ’Kopparborgen’ – började uppföras på och även i 15
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 12 and 13: 12 Slöjdföreningens skola/Konstin
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 20 and 21: 1949 20 bruk av bibliotekets använ
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 26 and 27: 26 APPENDIX Några berömda persone
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 30 and 31: 30 möjlighet att beskåda äventyr
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 34 and 35: 34 annat namn kommer ingen att anv
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?