2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

26 APPENDIX Några berömda personer som verkat vid Göteborgs högskola och Göteborgs universitet Hur mäter man berömmelse inom den akademiska världen? I våra dagar mäter man gärna kvaliteten genom att undersöka hur ofta vetenskapliga skrifter citeras i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Detta är dock inte helt tillförlitligt för alla vetenskaper. För humanistiska ämnen är denna internationella spridning inte självklar. Ett annat sätt kan vara – såsom Bo Lindberg och Ingemar Nilsson gör i sin historieskrivning – att undersöka namnens förekomst i utländska uppslagsböcker. Berömda i ett internationellt perspektiv Göteborgs högskolas rektor under åren 1931–36, Bernhard Karlgren (1889–1978), var professor i östasiatiska språk 1918–36 och kanske en av högskolans mest kända forskare internationellt. Hans banbrytande dialektologiska fältarbete i Kina ledde till rekonstruerandet av ljuddräkten i medeltidskinesiskan (ca 600 e. Kr). Karlgrens populärvetenskapliga skrifter om Kinas språk och kultur gav honom internationell berömmelse långt utanför fackkretsarna. I Kina är han den mest kände svensken vid sidan av J O Waldner. Den berömde tyske fi losofen Ernst Cassirer (1874–1945) fl ydde från den nazistiska förföljelsen hemma i Tyskland och fi ck en fristad i Göteborg. Högskolan inrättade åt honom en lärostol i teoretisk fi losofi 1935 och det kan närmast betraktas som en politisk markering av högskolan, som under hela 30-talet och under andra världskriget utmärkte sig för en tydlig antinazistisk hållning. I Lund däremot demonstrerade lärare och studenter samtidigt under parollen: ”Stoppa judeimporten!” Han lämnade Göteborg 1940 för USA. Berömda i ett nationellt perspektiv Göteborgs högskolas första doktorspromotion ägde rum den 6 juni (!) 1903. Bland de sammanlagt fyra promovendi märktes historikern Carl Grimberg (1875–1941). Efter en docentur vid högskolan i tre år blev han förlagsman och chef för den litterära avdelningen på Nordstedts förlag. Hans största och mest kända insats är Svenska folkets underbara öden i nio band som gavs ut mellan åren 1913 och 1924. Detta niobandsverk fanns i varje bildat svenskt hem och alla de anekdoter vi har om svenska historiska gestalter emanerar därifrån. Han var något av sin tids Herman Lindqvist. Göteborgs högskolas rektor under åren 1936–51, Curt Weibull (1886–1991), är en av högskolans mer kända profi ler och den verklige tillskyndaren av att både den medicinska högskolan och universitetet kom till. ”Han företrädde det viktiga historieämnet och källkritiken, vars skeptiska etos vann infl ytande också utanför den egna disciplinen. Till dessa vetenskapliga och pedagogiska meriter skall läggas Weibulls insatser som rektor för Högskolan. De insatserna låg delvis på det ideologiska planet, däri att han gav Högskolan en nordisk och antinazistisk profi l.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, I, 1996, s. 239). Flera som verkat vid högskolan och som i dag verkar inom universitetet har en internationell berömmelse medan andra är ryktbara nationellt och fi gurerar ofta i t.ex. medierna.
Rektorslängd Vt 1891 Axel Kock (1851-1935) 1891–93 Hjalmar Edgren (1840-1903) 1893–99 Johannes Paulson (1855-1918) 1899–09 Johan Vising (1855-1942) 1909–14 Ludvig Stavenow (1864-1950) 1914–31 Otto Sylwan (1864-1954) 1931–36 Bernhard Karlgren (1889-1978) 1936–51 Curt Weibull (1886-1991) 1951–66 Hjalmar Frisk (1900-84) 1966–72 Bo Eric Ingelmark (1913-72) 1972–82 Georg Lundgren (1923-82) 1982–86 Kjell Härnqvist (f. 1921) 1986–92 Jan S. Nilsson (f. 1932) 1992–97 Jan Ling (f. 1934) 1997–03 Bo Samuelsson (f. 1942) 2003– Gunnar Svedberg (f.1947) Litteratur Ann Ighe & Bertil Fridén, När menighetsbesvär skulle bli tjänstetid. Ett femtioårsperspektiv på socionomoch förvaltningsutbildningen i Göteborg, Göteborg 1994. Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia I–II, Göteborg 1996. Erik Rudberg & Edvin Hellblom (redaktörer). Svenska Dagbladets årsbok. Trettioandra årgången. Händelserna 1954. Svenska Dagbladets tryckeri, Stockholm 1955 Gösta Engström, Göteborgs universitetsbiblioteks andra halvsekel 1941-1990, Göteborg 1991. Hadar Berglund & Kurt Grönfors (redaktörer), Handelshögskolan i Göteborg 1923-1971. En minnesbok, Göteborg 1977. Irja Bergström (redaktör), Valand. Från ritskola till konsthögskola, Göteborg 1991. Karl Erik Gustafsson (redaktör), Bland akademiska pionjärer och stordonatorer. En jubileumsbok, Göteborg 2003. Sigurd Glans, På första sidan 1900-1999. Århundradets nyheter i århundradets tidningar, Tidningsmakarna AB, 1999 Stig Hadenius; Björn Molin; Hans Wieslander, Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Bonniers, Stockholm 1988 27
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 12 and 13: 12 Slöjdföreningens skola/Konstin
Page 14 and 15: 14 Det tog tid att ordna egna lokal
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 20 and 21: 1949 20 bruk av bibliotekets använ
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 30 and 31: 30 möjlighet att beskåda äventyr
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 34 and 35: 34 annat namn kommer ingen att anv
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?