2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1887 – Beslut om högskola i<br />
fullmäktige<br />
S A Hedlund föreslog att stadsfullmäktige skulle<br />
tillsätta en utredning med uppgift att dra upp<br />
riktlinjerna för en kommande högskola i Göteborg.<br />
Denna beredning, med Hedlund som ordförande,<br />
lade fram sitt betänkande den 26 april 1886. Hedlunds<br />
tankar om en ”fri akademi” fanns där men förslaget<br />
innebar ändå en mer traditionell högskola. Det fanns<br />
en bred opinion emot Hedlunds förslag om en fri<br />
akademi. Många menade att det praktiska livets stad<br />
Göteborg inte behövde sådan lyx och fåfänga, utan<br />
framförde idéer om en mera merkantil inriktning<br />
på läroanstalten, som bättre skulle passa Göteborg.<br />
Stadsfullmäktige biföll heller inte Hedlunds förslag<br />
och en ny beredning tillsattes där fl era av Hedlunds<br />
kritiker ingick. Resultatet blev att två förslag<br />
lämnades: Hedlunds mer som en fri akademi och<br />
den andra som en ”högre merkantil bildningsanstalt”.<br />
Detta förslag skulle kunna sägas vara den ekonomiska<br />
<strong>Göteborgs</strong>liberalismens svar på den fria akademin.<br />
”Stadsfullmäktige hade nu, i maj 1887, att ta<br />
ställning till två vitt skilda alternativ, representerande<br />
olika bildningssyn och pedagogisk ideologi. Ser man<br />
till vilka ämnen som föreslogs, var skillnaden inte så<br />
stor; också det Hedlundska förslaget hade numera en<br />
stark merkantil dimension. Men de bakomliggande<br />
idealen och förväntningarna var radikalt olika.<br />
Men stadsfullmäktige behövde aldrig välja. Ett<br />
tredje lades på dess bord. Det åtföljdes av ett starkt<br />
argument: en donation på 500.000 kr med villkor att<br />
den tilltänkta läroanstalten inrättades enligt donators<br />
önskan.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, <strong>Göteborgs</strong><br />
<strong>universitet</strong>s historia, I, 1996, s. 22).<br />
Det var David Carnegie (död 1890) som formellt<br />
stod bakom förslaget och stod för pengarna. Han<br />
bodde sedan länge hemma i Skottland men hade verkat<br />
i Göteborg och byggt upp Carnegieska sockerbruket<br />
och porterbryggeriet och tjänat stora summor på detta.<br />
De som förmådde honom till denna stordonation<br />
var Sigfrid Wieselgren (död 1910), generaldirektör<br />
1887<br />
Sven Adolf Hedlund, den göteborgska liberalismens “grand<br />
old man” och arkitekten bakom den fria akademi som aldrig<br />
förverkligades.<br />
för fångvårdsstyrelsen, och, mer i bakgrunden,<br />
konsul Oscar Ekman (död 1907) – befryndad med<br />
handelshuset Ekman –, men chef för sockerbruket.<br />
Sigfrid Wieselgren är arkitekten bakom högskolan<br />
sådan den faktiskt blev och Oscar Ekman tung man i<br />
bakgrunden med auktoritet och en stor förmögenhet.<br />
Inte många i stadsfullmäktige var entusiastiska, varken<br />
de som stödde Hedlunds förslag eller motförslaget<br />
om en mer merkantil inriktning, men en halv miljon<br />
kronor var ett mycket tungt argument. I princip<br />
blev förslaget en traditionell <strong>universitet</strong>sfakultet och<br />
förslaget antogs av stadsfullmäktige den 10 november<br />
1887. Om man vill, kan man räkna den dagen som<br />
dagen för Högskolans tillkomst.<br />
23
Change language