2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

1949 20 bruk av bibliotekets användare.” (Gösta Engström, Göteborgs universitetsbiblioteks andra halvsekel 1941–1990, 1991, s. 20). I dag består universitetsbiblioteket förutom av centralbiblioteket vid Näckrosdammen också av Biomedicinska biblioteket, Geovetenskapliga biblioteket, Pedagogiska biblioteket, Botanik- och miljöbiblioteket, Ekonomiska biblioteket, Kurs- och tidningsbiblioteket samt några institutionsbibliotek (institutionen för samhällsvetenskap, iberoamerikanska institutet samt HDK). 1949 – Medicinska högskolan bildas ”Vad som slutgiltigt ledde till förstatligandet i Göteborg var Högskolans sammanslagning med den medicinska högskola som vuxit fram i staden under 40-talet och formellt inrättats 1949. Denna medicinska högskola var i sin tur framvuxen med stöd av Göteborgs högskola, och delvis under dess auspicier. Dess uppkomst är därmed en viktig del av historien om hur Högskolan blev Göteborgs universitet.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, I, 1996, s. 101). De ledande läkarna i Göteborg, Pehr Dubb, Christopher Carlander och andra, lekte redan omkring år 1800 med tanken att starta medicinsk utbildning i anknytning till det ganska nya Sahlgrenska sjukhuset. S A Hedlund – återigen – ville 1864 inrätta medicinsk undervisning för kvinnor som skulle leda till både sjuksköterskor och kvinnliga läkare. Hedlunds propå till Medicinalstyrelsen gav endast undvikande svar. Dåvarande chefen för Sahlgrenska – den legendariske professor Sven Johansson – föreslog i en tidningsartikel 1938 att en medicinsk högskola skulle inrättas, inordnad under den redan befi ntliga högskolan. Under fl era år bedrevs ett målmedvetet arbete för att åstadkomma en medicinsk högskola – inte minst av överläkare Martin Odin på Sahlgrenska, från 1944 med professors namn och den medicinska Kirurgen Sven Johansson spelade en viktig roll i förspelet till den Medicinska högskolans tillkomst. Här fotograferad som sjukhusets styresman, tidigt 1940-tal. högskolans förste rektor. Störst insats i denna fråga gjorde nog ändå historieprofessorn och dåvarande rektorn för högskolan Curt Weibull, som med stor kraft verkade för att medicinsk undervisning skulle knytas till högskolan. Troligtvis ansåg Weibull redan då att en allians med medicinen skulle möjliggöra att högskolan blev upphöjd till universitet. En föregångare till den medicinska högskolan runt 1940 och framåt kallades ”Medicinska undervisningen vid Göteborgs högskola” och var planerad av sjukhusläkare i staden och Curt Weibull. Det var framför allt fortsättnings- och repetitionskurser för redan verksamma läkare. En stor nordisk insats gjorde man också från1945 då man utbildade norska medicine studerande i den kliniska
delen av undervisningen. På grund av ockupationen hade dessa inte fått sådana möjligheter i hemlandet och den tyska ockupationsmakten tillät inte att de lämnade Norge. ”Nu hade de göteborgska läkarna undervisat så mycket att det låg nära till hands att permanenta verksamheten genom att upprätta en medicinsk högskola. Motioner väcktes av riksdagsmän i staden och saken blev föremål för två statliga utredningar under 1946 och –47, båda ledda av Malte Jacobsson [då landshövding i Göteborgs & Bohus län samt ordförande i högskolans styrelse]. Resultatet blev att en proposition förelades riksdagen i april 1948 om inrättandet av en medicinsk högskola i Göteborg, där undervisning för medicine kandidatexamen – alltså de prekliniska ämnena – skulle påbörjas höstterminen 1949 och undervisningen för medicine licentiatexamen, alltså den kliniska utbildningen, vårterminen 1952. Beslut härom fattades den 30 juni 1948. Under det följande året planerades verksamheten i detalj, professorer rekryterades och undervisningen kom i gång hösten 1949. Invigningen skedde i Högskolans aula den 20/10. Lokaler hade man tills vidare i en f.d. skola nere på Fjärde Långgatan och på Vasa sjukhus, där institutioner för de prekliniska ämnena ordnades. Men stora nybyggen sattes omedelbart igång uppe vid Sahlgrenska, dit snar infl yttning ställdes i utsikt.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, I, 1996, s. 102). 1891 – Göteborgs högskola bildas När beslutet väl hade fattats i stadsfullmäktige i november 1887 började arbetet på allvar att bygga upp den nya högskolan. Högskolans statuter stadfästes i april 1889. Lokaler, lärare och böcker skulle anskaffas snabbt. Sakkunniga från Uppsala och Lund samt professor Viktor Rydberg vid Stockholms högskola kallades in för att få underlag för den första uppsättningen av professorer vid högskolan. Sju lärostolar skulle tillsättas i denna första omgång. Det 1891 Här sitter Högskolans första uppsättning lärare första undervisningsdagen den 18/9 1891. Sittande från vänster: Hjalmar Edgren, Ernst Carlsson, Axel Kock och Karl Warburg. Stående från vänster: Johannes Paulson, Rudolf Kjellén, Johan Vising, Vitalis Norström och Lars Wåhlin. var framför allt traditionella humanistiska ämnen som besattes med personerna, där några av de första faktiskt är legendariska i högskolans historia. Vitalis Norström i fi losofi , Ernst Carlsson i historia och statskunskap, Karl Warburg i estetik samt litteratur- och konsthistoria, Johannes Paulson i klassiska språk, Axel Kock i nordiska språk, Johan Vising i nyeuropeisk lingvistik (med undervisningsskyldighet i romanska språk) och Hjalmar Edgren i nyeuropeisk lingvistik (med undervisningsskyldighet i germanska språk samt sanskrit). Man anställde dessutom Rudolf Kjellén som e.o. lärare i statskunskap. Till förste rektor utsågs Axel Kock men han avsade sig uppdraget redan innan högskolan startat och ersattes av Hjalmar Edgren, äldst i kåren med sina 51 år. Redan 1893 ersattes han av Johannes Paulson, som fi ck bära det tyngsta ansvaret under de första känsliga åren. 21
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 12 and 13: 12 Slöjdföreningens skola/Konstin
Page 14 and 15: 14 Det tog tid att ordna egna lokal
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 26 and 27: 26 APPENDIX Några berömda persone
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 30 and 31: 30 möjlighet att beskåda äventyr
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 34 and 35: 34 annat namn kommer ingen att anv
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?