2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den 6 oktober 1900 invigdes en ny byggnad åt <strong>Göteborgs</strong> stadsbibliotek. Stadsbiblioteket var ett offentligt bibliotek, tillgängligt för, och<br />
också använt av, allmänheten, men det fungerande framför allt som <strong>universitet</strong>sbibliotek åt Högskolan. Biblioteket fanns kvar här till 1954,<br />
då det fl yttade till sin nuvarande plats ovanför Korsvägen. “Gamla stadsbiblioteket” har sedan dess använts till skilda ändamål men blev<br />
1995 inrett till kursläsningsbibliotek för studenterna och har därmed återigen fått ett <strong>universitet</strong>sbiblioteks funktion.<br />
för, och använt av, allmänheten, men det fungerade<br />
framför allt som <strong>universitet</strong>sbibliotek åt Högskolan.<br />
Kostnaderna bestreds till större delen av <strong>Göteborgs</strong><br />
stad, som därigenom gav en betydelsefull subvention<br />
åt Högskolan. När Högskolan blev <strong>universitet</strong><br />
invigdes vid midsommartid det nya stadsbiblioteket/<br />
<strong>universitet</strong>sbiblioteket i Näckrosdammen och man<br />
fl yttade alltså ifrån Vasagatan. Gamla stadsbiblioteket<br />
användes sedan under ett fyrtiotal år för olika<br />
ändamål och blev 1995 åter en del av <strong>universitet</strong>sbiblioteket<br />
genom tillkomsten av KTB 1995. Det<br />
som i dag är <strong>Göteborgs</strong> stadsbibliotek har sitt<br />
ursprung i Dicksonska folkbiblioteket. Det som<br />
kännetecknar ett <strong>universitet</strong>sbibliotek är bl.a. de s.k.<br />
pliktleveranserna, dvs. allt svenskt tryck ska skickas till<br />
dessa bibliotek enligt lag. Genom ett riksdagsbeslut<br />
erhöll det dåvarande stadsbiblioteket fr.o.m. 1 januari<br />
1950 rätten till friexemplar av det svenska trycket.<br />
År 1961 förstatligades biblioteket och inordnades<br />
i <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>, varvid det även till namnet<br />
blev <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>sbibliotek.<br />
Man kan säga att biblioteket var för litet redan 1954.<br />
Utrymmesproblem både för forskare, studenter och<br />
böcker och tidskrifter blev med åren ett allt större<br />
problem. Det klagades på brister på läsplatser i<br />
läsesalarna, samlingarna växte explosionsartat. 1940<br />
var beståndet 15 315 hyllmeter, för att 1963 ha ökat<br />
till 25 686 hyllmeter.<br />
”Bibliotekets lokalfråga var sedan 1957 kopplad<br />
till lokalisering och utbyggnad av <strong>universitet</strong>ets<br />
humanistiska fakultet. För humanisterna var närheten<br />
till biblioteket, centralpunkten i deras studier och<br />
forskning, en nödvändighet. Det var denna koppling<br />
som kom att fördröja bibliotekets utbyggnad. Den<br />
3 juni 1977 erhöll byggnadsstyrelsen regeringens<br />
uppdrag att planera en nybyggnad för humanistiska<br />
fakulteten och centralbiblioteket. En arkitekttävling<br />
utlystes, och 72 förslag inlämnades. Sedan tre av dessa<br />
utvalts för vidarebearbetning, stannade juryn slutligen<br />
för förslaget ’Pelouse’, framlagt av Coordinator<br />
Arkitekter AB i Stockholm.<br />
I augusti 1982 ingångsattes sprängning och schaktning.<br />
Efter en för såväl låntagare som personal besvärlig tid,<br />
under vilken forskar- och läsutrymmen var förlagda<br />
i en temporär tvåvåningsbarack på bibliotekets norra<br />
sida, kunde de nya lokalerna 1 juli 1985 tas i fullt<br />
19
Change language