2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
2šTTERNA - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
näringslivets behov och värderingar som var naturlig<br />
på ’Handels’” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson,<br />
<strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>s historia, II, 1996, s. 32).<br />
Staten ansåg det irrationellt och dyrt med två<br />
parallella ekonomiutbildningar och tillsatte en<br />
utredning med uppgift att ansluta Handelshögskolan<br />
till <strong>universitet</strong>et. Det fanns också vetenskapliga<br />
motiv bakom, nämligen att kontakterna med andra<br />
samhällsvetenskaper skulle ge handelsvetenskaperna<br />
bredare perspektiv och nya impulser.<br />
”Utöver de organisationsrationella och vetenskapliga<br />
skälen fanns emellertid också ideologiska motiv<br />
med i bilden. Det var för det första stötande från<br />
jämlikhetssynpunkt att utbildningen på ’Handels’<br />
var spärrad och därmed mer exklusiv. I det rådande<br />
ideologiska klimatet omkring 1970 ansågs det<br />
dessutom viktigt, att de blivande ekonomerna fi ck ett<br />
bredare samhällsperspektiv på sin verksamhet, att de<br />
lärde sig se ekonomin i ett socialt sammanhang och<br />
lyftes ur sin förmenta ekonomistiska trångsynthet.<br />
I den högkonjunktur för statlig näringspolitik och<br />
styrning av ekonomin som rådde dessa år blev<br />
Handelshögskolans nedläggning en symbol för den<br />
starka staten och det starka samhället.” (Bo Lindberg<br />
& Ingemar Nilsson, <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>s historia,<br />
II, 1996, s. 33).<br />
I och med att Handelshögskolan införlivades med<br />
<strong>universitet</strong>et 1971 lades den således ner. Nedläggningen<br />
var politiskt kontroversiell och i en liten skrift om<br />
Handelshögskolans historia, som kom ut i samband<br />
med skolans 80-årsjubileum 2003 skildras den lakoniskt<br />
på detta sätt: ”Av vänsterpolitiska skäl lades<br />
Handelshögskolan ned 1971. Handelshögskolans<br />
institutioner slogs samman med sina motsvarigheter<br />
på <strong>universitet</strong>et.” (Karl Erik Gustafsson, Historia.<br />
Handelshögskolan i Göteborg 1923 – 2003, s. 5.)<br />
Tanken på en fristående handelshögskola övervintrade<br />
dock hos studentkåren och bland lärarna, framför allt<br />
företagsekonomerna. Professor Walter Goldberg tog<br />
på nyåret 1983 upp frågan om ett återupprättande av<br />
Handelshögskolan och <strong>universitet</strong>ets ledning ställde<br />
sig positiv. Efter 15 år kunde Handelshögskolan<br />
1967<br />
1986 återuppstå som en fristående enhet inom<br />
<strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong>. Lars Nordström blev den nya<br />
Handelshögskolan förste rektor.<br />
”Den nya handelshögskolan fi ck fl er institutioner<br />
än den gamla och blev från början utspridd och<br />
trångbodd. Lösningen blev att Handelshögskolan fi ck<br />
expandera över hela det kvarter där den låg.<br />
År 1995 invigdes tillbyggnaden och ett år senare var<br />
en renovering av den gamla byggnaden klar. Till- och<br />
ombyggnaden, som ritades av arkitektfi rman Erséus,<br />
Frenning & Sjögren, möjliggjordes genom bidrag<br />
från näringslivet och en stordonation från Stiftelsen<br />
Richard C. Malmstens minne. Stiftelsens grundare,<br />
grosshandlaren Erik Malmsten, är <strong>universitet</strong>ets<br />
genom tiderna störste enskilde välgörare.” (Karl Erik<br />
Gustafsson, Historia. Handelshögskolan i Göteborg<br />
1923 – 2003, s. 6.)<br />
1967 – Odontologiska fakulteten<br />
bildas<br />
I slutet av 60-talet började <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong><br />
att växa ordentligt när det gäller antalet studenter.<br />
De stora kullarna från 40-talet dominerade bland<br />
studenterna och aldrig, vare sig förr eller senare, har<br />
rekryteringen från alla samhällslager varit så bred och<br />
omfattande. Sverige befann sig i en expansiv fas och<br />
man satsade stort på utbildningssektorn.<br />
År 1967 fi ck <strong>Göteborgs</strong> <strong>universitet</strong> i ett enda slag<br />
ytterligare en fakultet, nämligen den odontologiska.<br />
Redan 1955 hade man fattat ett principbeslut om<br />
att en tandläkarhögskola skulle inrättas i Göteborg.<br />
Under tiden hade det också bestämts att utbildningen<br />
skulle organiseras ungefär som läkarutbildningen,<br />
vilket innebar en integration med sjukvården. Lärarna<br />
var inte bara undervisande utan hade också ansvar för<br />
patienter.<br />
”I Göteborg innebar detta att den gamla centraltandpolikliniken<br />
vid Sahlgrenska ersattes av den nya<br />
odontologiska läroanstalten. En ny stor byggnad – den<br />
s.k. ’Kopparborgen’ – började uppföras på och även i<br />
15