2šTTERNA - Göteborgs universitet

1949
20
bruk av bibliotekets användare.” (Gösta Engström,
Göteborgs universitetsbiblioteks andra halvsekel
1941–1990, 1991, s. 20).
I dag består universitetsbiblioteket förutom av
centralbiblioteket vid Näckrosdammen också av
Biomedicinska biblioteket, Geovetenskapliga biblioteket,
Pedagogiska biblioteket, Botanik- och miljöbiblioteket,
Ekonomiska biblioteket, Kurs- och tidningsbiblioteket
samt några institutionsbibliotek
(institutionen för samhällsvetenskap, iberoamerikanska
institutet samt HDK).
1949 – Medicinska högskolan
bildas
”Vad som slutgiltigt ledde till förstatligandet i
Göteborg var Högskolans sammanslagning med
den medicinska högskola som vuxit fram i staden
under 40-talet och formellt inrättats 1949. Denna
medicinska högskola var i sin tur framvuxen med stöd
av Göteborgs högskola, och delvis under dess auspicier.
Dess uppkomst är därmed en viktig del av historien
om hur Högskolan blev Göteborgs universitet.” (Bo
Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets
historia, I, 1996, s. 101).
De ledande läkarna i Göteborg, Pehr Dubb,
Christopher Carlander och andra, lekte redan omkring
år 1800 med tanken att starta medicinsk utbildning i
anknytning till det ganska nya Sahlgrenska sjukhuset.
S A Hedlund – återigen – ville 1864 inrätta medicinsk
undervisning för kvinnor som skulle leda till både
sjuksköterskor och kvinnliga läkare. Hedlunds
propå till Medicinalstyrelsen gav endast undvikande
svar. Dåvarande chefen för Sahlgrenska – den
legendariske professor Sven Johansson – föreslog i
en tidningsartikel 1938 att en medicinsk högskola
skulle inrättas, inordnad under den redan befi ntliga
högskolan. Under fl era år bedrevs ett målmedvetet
arbete för att åstadkomma en medicinsk högskola –
inte minst av överläkare Martin Odin på Sahlgrenska,
från 1944 med professors namn och den medicinska
Kirurgen Sven Johansson spelade en viktig roll i förspelet till den
Medicinska högskolans tillkomst. Här fotograferad som sjukhusets
styresman, tidigt 1940-tal.
högskolans förste rektor. Störst insats i denna fråga
gjorde nog ändå historieprofessorn och dåvarande
rektorn för högskolan Curt Weibull, som med stor
kraft verkade för att medicinsk undervisning skulle
knytas till högskolan. Troligtvis ansåg Weibull redan
då att en allians med medicinen skulle möjliggöra att
högskolan blev upphöjd till universitet. En föregångare
till den medicinska högskolan runt 1940 och framåt
kallades ”Medicinska undervisningen vid Göteborgs
högskola” och var planerad av sjukhusläkare i staden
och Curt Weibull. Det var framför allt fortsättnings-
och repetitionskurser för redan verksamma läkare. En
stor nordisk insats gjorde man också från1945 då man
utbildade norska medicine studerande i den kliniska