2šTTERNA - Göteborgs universitet

44
Frisk, kom Adlers donation som en fullständig
överraskning, då han läste om den i en av stadens
tidningar. Något besked direkt från Adler hade han
aldrig fått. ”Det är en mycket tråkig historia som
kommit upp. Det verkar som om vi vore otacksamma,
vilket vi absolut icke är. Vi är tvärtom mycket glada
åt donationen och djupt tacksamma mot dir. Adler,
vilket vi hoppas få visa vid ett annat tillfälle. Men vi
kan ju icke vid en högtidlig fest stå och läsa upp ett
donationsbrev som vi icke fått.” 43
Spektaklet kring universitetsinvigningen avklingade
fort i dagspressen. Tisdagen den 5 oktober berättar
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kortfattat att
direktör Adler under måndagen uppvaktades av en
deputation från Handelshögskolan. 44 Dagen därpå
skriver man att studenterna vill ha nya lokaler. De
befi ntliga studentrummen är för få och för små. Det
senare är särskilt ett problem för gifta studenter. På
samma sida fi nns även en artikel med anledning av
glädjen över de Adlerska pengarna. Man nämner
också att universitetet har fått ytterligare en stor
donation. 45
Reaktioner från huvudstadspressen
Hur var då reaktionerna i huvudstaden? Invigningen
i rikets andra stad nämns överhuvudtaget inte alls i
kvällstidningen Aftonbladet. I Expressen konstaterar
man att miljondonatorn inte fi ck vara med på
galamiddagen. 46 Dagens Nyheter berättar att en yra
gripit det akademiska Göteborg och en inte alltför
ringa del av det oakademiska. Förberedelserna inför
kvällens invigning beskrivs, likaså meddelar man att
kalaset kostar 50 kronor per person för dem som
inbjudits att delta. 47 Dagen efter konstaterar tidningen
att ”på pampigheten kring universitetsinvigningen
torde […] ingen kunna klaga”. Jämställdheten var det
dock sämre med – de kvinnliga docenterna drunknade
i ett hav av svarta rockar. 48
Den av huvudstadstidningarna som satsade mest på
reportage och intervjuer från det göteborgska fi randet
var Svenska Dagbladet. Tidningens ledarskribent
välkomnar med varm hand det nya universitetet:
Det är inte överord att göra gällande att tillkomsten
av det nya universitetet innebär något av en
omvälvning i Göteborgs kulturella liv. Staten har
defi nitivt inträtt som garant för den vetenskapliga
forskningens möjligheter att leva och utvecklas i rikets
andra stad sedan det visat sig omöjligt att på privat
väg åstadkomma de nödvändiga resurserna. Denna
utveckling må i och för sig betraktas som lycklig eller
beklaglig: faktum kvarstår att den är ofrånkomlig.
Men oavsett detta fi nns det all anledning att hålla i
minnet, att det var enskild framsynthet och offervilja
som lade grunden till det som komma skulle. Och
det bör också ihågkommas att högskolan inte varit
den enda kulturella institution i Göteborg, som haft
mecenater att tacka för sin tillkomst och utveckling.
Det göteborgska kulturlivet har på ett storstilat sätt
byggts upp av göteborgarna själva. 49
Kungens invigningstal och Axel Adlers miljondonation
ges utrymme. Invigningshögtidligheten med tillhörande
bankett kommenteras: ”Alla som kan bör
undvika att vara sjuka i dag, jag tror nämligen att
Göteborgs alla läkare är här, utbrast en av de främsta i
det ansvarsfyllda yrket och njöt förtjust av skådespelet
i Konserthuset minuterna innan invigningsakten
43
Göteborgs-Posten, ”Häftig opposition mot att dir. Adler ej blev bjuden till universitetsbanketten.”, 4 okt. 1954.
44
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Tacksamhet för miljoner”, 5 okt. 1954.
45
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Universitetskåren önskar nya lokaler”, ”För studenterna en glädjebomb”,
”Ny stor donation till universitetet”, 6 okt. 1954.
46
Expressen, ”Miljon-donator fi ck inte vara med på galamiddagen!”, ”10-miljonersdonator ej med på galamiddagen”, 3 okt. 1954.
47
Dagens Nyheter, ”Akademisk Göteborgsyra”, ”Göteborgarna i akademisk glans”, 2 okt. 1954.
48
Dagens Nyheter, ”Guldregn av donationer över nya universitetet”, ”Kvinnliga docenter drunknade i hav av svarta frackar”, ”Martinssons tal till kvinnan gjorde
succès”, 3 okt. 1954.
49
Svenska Dagbladet, ”Det nya universitetet”, 2 okt. 1954.