2šTTERNA - Göteborgs universitet

18
samma dag: ”Inte på över trehundra år har Sverige haft
en universitetsinvigning och lördagen den 2 oktober
1954 är därför en stor dag för hela det akademiska
Sverige – och i än högre grad för Göteborg. Många
akademiska evenemang ha gått av stapeln i staden
vid Göta älv de senaste decennierna, men detta blir
den magnifi kaste och ståtligaste på många år, ja
kanske sedan Göteborgs Högskola invigdes den 15
september anno 1891.” Den 3 oktober är tidningarna
fulla av artiklar och reportage om den högtidliga
invigningen. De göteborgska tidningarna nästan
spricker av stolthet när de refererar festligheterna.
Så här skriver Göteborgs-Posten den 3 oktober:
”Universitetsinvigningen på höstens grannaste dag blev
en lärdomsfest av ett slag, som aldrig tidigare skådats
här. Den satte helt sin prägel på staden. Konungens
och drottningens närvaro spred extra glans åt den
akademiska ståten och pompan och Göteborgs lärda
värld hade all heder av arrangemanget, som fl öt perfekt
från den utomordentligt stilfulla högtidligheten i
Konserthuset till aftonens stora fest i Rotundan,
dit vid 19-tiden en oändlig bilström ringlade på
Örgrytevägen.” På annan plats i tidningen fortsätter
Göteborgs-Posten: ”Göteborg fl aggade på universitetsinvigningsdagen.
Och det blev den magnifi kaste
akademiska högtidligheten i Göteborg under detta
sekel. Detsamma kan sägas om den procession som vid
ettslaget tågade in i Konserthusets stora sal, allt medan
Sixten Eckerberg och symfoniorkestern från läktaren
spelade upp Kröningsmarschen ur Profeten. Den
akademiska pompan markerades ytterligare genom
att invigningen kopplats samman med universitetets
första doktorspromotion – dagen blev alltså en unik
och imposant dubbel-högtid.” Läs vidare om detta
i slutet av denna skrift: Göteborgska medier om det
stundande universitetet.
Den stora festen på Lisebergs rotunda, med närmare
800 gäster, bjöd på galastämning och gästerna fi ck
njuta av Vol-au-vent à la Bohus, Coeur de fi let
Charlemagne med pommes frites, Parfait aux fraises
Friandises, med drycker som Louis Roederer Grand
Vin Sec, El Caballero och Le Vallon-Hanappier. I
sitt tal vid banketten sade rektor Hjalmar Frisk bl.a.:
”Man skulle illa känna den mänskliga naturen, om
man inte vågade förutspå, att universitetet redan 37
år efter sitt grundande kommer att högtidlighålla sitt
hundraårsjubileum [1991] för att senare, år 2004,
fi ra en glad femtioårsfest.” Den nypromoverade
hedersdoktorn Harry Martinson höll talet till kvinnan
på banketten och det var kort men gjorde tydligen
succé. Dagens Nyheter återgav den lilla dikten:
”Talet till kvinnan är kort
ty kort är vår levnad,
dock, låge jag än i en grav,
jag sände ett tack till den gud
som i lycklig stund av
berusande kärlek
skapade halva vårt släkte
skönt såsom kvinnorna är.”
Göteborgs stadsbibliotek/Universitetsbiblioteket
– grundade år 1861 och år 1900
En högskola och ett universitet behöver ett vetenskapligt
bibliotek. Göteborgs universitetsbibliotek har
gamla anor och kan leda sin historia bakåt i tiden
till 1861, dvs. långt före högskolans tillkomst.
Handelstidningens legendariske chefredaktör S A
Hedlund var även upphovsman och tillskyndare av
dagens universitetsbibliotek. Han startade Göteborgs
stadsbibliotek redan 1861 som ett vetenskapligt
bibliotek inom Göteborgs museum. År 1870 väckte
han frågan om att bygga en större biblioteksläsesal
med hjälp av pengar ur Renströmska fonden,
vilket också blev verklighet. Museibiblioteket blev
sedan basen för det år 1900 öppnade Göteborgs
stadsbibliotek. Den 6 oktober 1900 invigdes en ny
byggnad åt Göteborgs stadsbibliotek på Vasagatan
(nuvarande KTB – Kurs- och tidningsbiblioteket,
från 1995). Arkitekt var S A Hedlunds brorson
Hans Hedlund, sedermera professor vid Chalmers.
Stadsbiblioteket var ett offentligt bibliotek, tillgängligt