2šTTERNA - Göteborgs universitet

26
APPENDIX
Några berömda personer som verkat vid Göteborgs högskola och Göteborgs universitet
Hur mäter man berömmelse inom den akademiska världen? I våra dagar mäter man gärna kvaliteten genom
att undersöka hur ofta vetenskapliga skrifter citeras i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Detta är dock inte helt
tillförlitligt för alla vetenskaper. För humanistiska ämnen är denna internationella spridning inte självklar.
Ett annat sätt kan vara – såsom Bo Lindberg och Ingemar Nilsson gör i sin historieskrivning – att undersöka
namnens förekomst i utländska uppslagsböcker.
Berömda i ett internationellt perspektiv
Göteborgs högskolas rektor under åren 1931–36, Bernhard Karlgren (1889–1978), var professor i östasiatiska
språk 1918–36 och kanske en av högskolans mest kända forskare internationellt. Hans banbrytande
dialektologiska fältarbete i Kina ledde till rekonstruerandet av ljuddräkten i medeltidskinesiskan (ca 600 e.
Kr). Karlgrens populärvetenskapliga skrifter om Kinas språk och kultur gav honom internationell berömmelse
långt utanför fackkretsarna. I Kina är han den mest kände svensken vid sidan av J O Waldner.
Den berömde tyske fi losofen Ernst Cassirer (1874–1945) fl ydde från den nazistiska förföljelsen hemma i
Tyskland och fi ck en fristad i Göteborg. Högskolan inrättade åt honom en lärostol i teoretisk fi losofi 1935
och det kan närmast betraktas som en politisk markering av högskolan, som under hela 30-talet och under
andra världskriget utmärkte sig för en tydlig antinazistisk hållning. I Lund däremot demonstrerade lärare och
studenter samtidigt under parollen: ”Stoppa judeimporten!” Han lämnade Göteborg 1940 för USA.
Berömda i ett nationellt perspektiv
Göteborgs högskolas första doktorspromotion ägde rum den 6 juni (!) 1903. Bland de sammanlagt fyra promovendi
märktes historikern Carl Grimberg (1875–1941). Efter en docentur vid högskolan i tre år blev han
förlagsman och chef för den litterära avdelningen på Nordstedts förlag. Hans största och mest kända insats är
Svenska folkets underbara öden i nio band som gavs ut mellan åren 1913 och 1924. Detta niobandsverk fanns
i varje bildat svenskt hem och alla de anekdoter vi har om svenska historiska gestalter emanerar därifrån. Han
var något av sin tids Herman Lindqvist.
Göteborgs högskolas rektor under åren 1936–51, Curt Weibull (1886–1991), är en av högskolans mer kända
profi ler och den verklige tillskyndaren av att både den medicinska högskolan och universitetet kom till. ”Han
företrädde det viktiga historieämnet och källkritiken, vars skeptiska etos vann infl ytande också utanför den
egna disciplinen. Till dessa vetenskapliga och pedagogiska meriter skall läggas Weibulls insatser som rektor
för Högskolan. De insatserna låg delvis på det ideologiska planet, däri att han gav Högskolan en nordisk och
antinazistisk profi l.” (Bo Lindberg & Ingemar Nilsson, Göteborgs universitets historia, I, 1996, s. 239).
Flera som verkat vid högskolan och som i dag verkar inom universitetet har en internationell berömmelse
medan andra är ryktbara nationellt och fi gurerar ofta i t.ex. medierna.