2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

30 möjlighet att beskåda äventyret i några av de få skyltfönster där tv-apparater fanns tillgängliga, ansåg överlag att programmen var ganska tråkiga. Det hindrade dock inte entusiasterna från att fortsätta. Den 29 oktober samma år påbörjade Radiotjänst sina provsändningar över Stockholmsregionen. En statlig televisionsutredning föreslog att licensbetald tv skulle börja sändas över hela landet från och med 1956. Stora delar av världen jublade och förundrades då engelsmannen Roger Bannister passerade drömmilsgränsen, genom att som förste man någonsin löpa en engelsk mil på mindre än 4 minuter. Tiden 3.59,4 utraderade Gunder Häggs nioåriga världsrekord. Svensk Filmindustris stora publiksuccé 1954 var Ingemar Bergmans En lektion i kärlek. I övrigt var det svenska fi lmåret ganska medelmåttigt, åtminstone om man får tro författarna av Svenska dagbladets årsbok. På den internationella scenen hände det desto mer. Sophia Loren slog igenom i Den åtrådda och Judy Garland spelade i En stjärna föds. Till Hollywoodfi lmens stora succéer hörde en kärlekskomedi som utspelades i Rom – Prinsessa på vift – där den unga Audrey Hepburn steg som en raket på fi lmens himlavalv. Den mest omtalade teaterhändelsen i Göteborg var Inga Tidblads gästspel som Marguerite Gautier i Kameliadamen av Alexander Dumas d.y. Det blev ett av krönen på hennes karriär. Som motspelare hade hon ”en bråkigt förälskad ung man med bristande spelteknik”, Per Oscarsson. I radions Karusellen tillstod Lennart Hyland att arrangera Frufridagen, en dag då alla kvinnor skulle få ledigt från hemmets sysslor. Grodan Boll och Kalle Stropp gjorde sitt intåg i radiovågornas förlovade land. Musikälskarna kunde utvidga sina samlingar med låtar som That´s Amore (Dean Martin), White Christmas (Bing Crosby), Käre John (Alice Babs och Charlie Norman) samt En gång jag seglar i hamn (Stig Olin). FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld kallades till ledamot av Svenska akademien och efterträdde där sin far, Hjalmar Hammarskjöld. Författaren Ernest Hemingway tilldelades Nobels litteraturpris, men kunde inte närvara vid ceremonin på grund av sjukdom. I Sverige tog den svenske författaren och kulturredaktören Stig Dagerman sitt liv, 31 år ung, den 4 november, genom att koloxidförgifta sig hemma i garaget, efter en svår produktivitetskris. 1954 var ett ovanligt nederbördsrikt år. I vissa delar av landet var årsnederbörden större än vad som någonsin tidigare hade mätts upp. Som en naturlig följd av det myckna regnandet var molnigheten hög och antalet solskenstimmar lågt. De ovanligt starka och långvariga höstregnen grusade de svenska böndernas förhoppning om en god skörd. Årets kanske största händelse var den totala solförmörkelse som inträffade den 30 juni. I stora delar av landet gick den dock inte att se på grund av de många molnen … 1954 framstår som ett år fyllt av optimism. Även om det utrikespolitiska läget präglades av det stora världskrigets efterspel och ett kallt krig, tycks förhoppningarna och framtidstron ha varit stark. Svenska folkets ekonomi var god, vilket bland annat återspeglades i den ökade försäljningen av kapitalvaror. De tekniska framstegen var många. I denna anda beslutade så Sveriges riksdag att godkänna en sammanslagning av Göteborgs båda högskolor till vad som skulle bli landets tredje universitet. 1 Göteborgska medier om det stundande universitetet Ett första steg på vägen togs den 10 mars 1954 då den svenske ecklesiastikministern Ivar Persson i en proposition föreslog att riksdagen skulle godkänna ett förenande av Göteborgs högskola och Medicinska högskolan till Göteborgs universitet. Tanken var att det skulle kunna ske redan den 1 juli samma år. Propositionen uppmärksammades i fl era göteborgska dagstidningar, däribland Ny Tid, Göteborgs-Posten och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. I refererande ordalag noterar Ny Tid den 11 mars att ecklesiastikministern ansåg sig kunna förorda att sammanslagningen skulle ske vid halvårsskiftet, och att de anställda vid Göteborgs högskola därför 1 Glans, Sigurd, På första sidan 1900-1999. Århundradets nyheter i århundradets tidningar. Tidningsmakarna AB, 1999; Hadenius, Stig; Molin, Björn; Wieslander, Hans, Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Bonniers, Stockholm 1988; Nationalencyklopedin på Internet: www.ne.se; Svenska Dagbladets årsbok. Trettioandra årgången. Händelserna 1954. Red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom. Svenska Dagbladets tryckeri, Stockholm 1955.
ehövde beredas plats på det nya universitetet. Stora summor pengar skulle, i och med övergången, fördelas på åtskilliga institutioner och verksamheter, vilket noggrant studeras i den aktuella artikeln. Vidare berättas att ecklesiastikministern hade framhållit att skapandet av det nya universitetet bland annat förutsatte att man startade undervisning i hygien, pediatrik samt rätts- och statsmedicin. Artikeln fortsätter med ett uppräknande av en lång rad befattningar som ska tillsättas vid medicinska högskolan, liksom viktiga befattningar som kommer att tillstyrkas Göteborgs högskola. Ur studentsynpunkt påpekar tidningen att ministern framfört önskemål om att ”de studerande vid fi losofi ska fakulteten […] liksom vid den medicinska [bör] vara befriade från terminsavgifter”. 2 Samma dag publicerade även Göteborgs-Posten en liknande artikel. Det som möjligen skiljer de båda tidningarna åt, är att man i GP väljer att betona det krav ministern har för att planerna ska genomföras, nämligen att det nya lärosätet får karaktär av ett statligt universitet och att Göteborgs stad måste bidra med 400 000 kronor till den fi losofi ska fakulteten. Det som vidare beskrivs i artikeln är vad ministerns vill se i form av utbyggnad av den medicinska högskolans verksamhet. 3 Göteborgs Sjöfarts och handelstidning bidrar den 12 mars med en annan synvinkel. I stället för att referera innehållet i propositionen har tidningen valt att vända sig till de båda rektorerna vid respektive högskola för att fånga upp deras tankar och synpunkter. Man konstaterar att propositionen ”har väckt besvikelse inom den fi losofi ska fakulteten, […] under det att man är ganska nöjd inom den medicinska fakulteten”. Vid en intervju med professor Hjalmar Frisk, som då var rektor vid Göteborgs högskola, framgår det att denne anser att riksdagen i sina anslag till den fi losofi ska fakulteten varit ytterst ”njugg”, eftersom fakulteten bara har fått en bråkdel av den summa som man begärt: 2 Ny tid, ”Göteborgs universitet blir verklighet 1 juli”, 11 mars 1954. 3 Göteborgs-Posten, ”Göteborgs universitet klart för start 1 juli”, 11 mars 1954. 4 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Prof. Frisk: Njugghet mot fi losof-fakulteten”, 12 mars 1954. – Den nuvarande precepturen i ekonomisk historia hade vi begärt att få ändra till professur i samma ämne. Vidare hade vi begärt att få en professur i sociologi och en dito i praktiskfi losofi . K m:t har emellertid inte tagit med några av dessa förslag. I den nuvarande preceptorns, fi l. dr Artur Attman, har vi annars redan en kompetent kraft, i första hand då det gäller en professur i ekonomisk historia men även vad en professur i historia beträffar. Vi hade även begärt två docentbefattningar och s.k. docentur i nordiska språk. Vidare hade vi begärt att få biträdande lärare i geografi , statistik och slaviska språk. I propositionen har endast medtagits en biträdande lärarbefattning i geografi och av sex kanslibiträdesbef attningar vi hade begärt fi ck vi endast en. Ytterligare hade vi begärt fyra 2:e-amanuensbefattningar men fi ck endast två tillstyrkta. Till sist kan nämnas, att ej heller några underordnade befattningar kommit i propositionen. Hjalmar Frisk fortsätter sin utläggning med att konstatera att man inte heller fått igenom de önskemål om höjning av materielstat som framförts från högskolans håll. Han menar att ”kontentan av det hela är att vi praktiskt taget ej kan tillgodose några av de nya behoven för fi losofi ska fakulteten”. Något som dock ses som positivt är att universitetskanslern har godkänt 100 000 kr för införskaffande av nytt materiel till universitetet, av vilket den fi losofi ska fakulteten kommer att få 60 procent. Artikeln innehåller även en intervju med Medicinska högskolans rektor Martin Odin, som uttalar sig i mer positiva ordalag om den aktuella medelstilldelningen: – Propositionen i fråga överensstämmer i stort sett med planerna för uppbyggnaden. Visserligen är det nedskärning hela vägen, och vi hade givetvis hoppats på mer. Vi hade begärt få en professur i hygien och en dito i ortopedi. Dessa båda ärenden har man emellertid skjutit på med hänvisning till pågående utredning. Vidare har vi ej fått så mycket kansli- och laboratoriepersonal m.m. som vi begärt, men vi har dock fått en del ökning, varför man enligt min mening ej har rätt att klaga […]. 4 31
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 12 and 13: 12 Slöjdföreningens skola/Konstin
Page 14 and 15: 14 Det tog tid att ordna egna lokal
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 20 and 21: 1949 20 bruk av bibliotekets använ
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 26 and 27: 26 APPENDIX Några berömda persone
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 34 and 35: 34 annat namn kommer ingen att anv
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?