2šTTERNA - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

34 annat namn kommer ingen att använda i praktiken. I propositionen har det emellertid bara talats om ”universitetet i Göteborg”. Men efter mönster från Uppsala och Lund skall det väl stå i statskalendern och sigillet ”Kungl. Universitetet i Göteborg”. Byrådirektör Sven Strömberg hade allt för mycket att bestyra på själva premiärdagen för att hinna intressera sig för namndetaljen. Det är mycket att ordna i fråga om uppläggandet av diarier, bokföring etc. vid starten, och särskilt trassligt är det så länge kansliet ännu fi nns på två ställen. Men redan i sommar hoppas han att de gamla seminarierummen på andra sidan entrén skall kunna inrättas till fyra kontorsrum. 11 Det tycks inte bara ha varit i dagspressen som övergången från högskola till universitet passerat relativt obemärkt – detsamma verkar ha gällt även för den nya institutionens anställda, åtminstone om man får tro artikeln i GHT. Den del av universitetet och dess verksamhet som under sommaren fi ck störst spaltutrymme i tidningarna var den lokalproblematik som uppstod vid sammanslagningen av de båda högskolornas verksamheter. Var skulle alla studenter få plats? Var skulle man bedriva undervisning? Och var skulle studenterna bo? Skulle man bygga en ny universitetsstad utanför själva centrum, eller skulle man behålla redan befi ntliga lokaler och försöka skapa någon form av sammanhållning inne i staden? Frågan uppmärksammades i en stor artikel den 28 juni i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där man förespråkade byggandet av en universitetsstad på Prästängen, ett område som tidningen ansåg att högskolestyrelsen hade bortsett från. Man menade att planerna för universitetets framtida utveckling var ”mycket dunkla”: Högskolestyrelsens sista framstöt för en universitetsstad kring Minneshallen lär inte ha omfattats med 11 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Oförmärkt universitetsdebut”, 2 juli 1954. 12 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Universitetsstad på Prästängen”, 28 juni 1954. 13 Ny Tid, ”Göteborg som universitetsstad: Småplotter eller rejäla tag?”, Torsten Frendberg, 5 juli 1954. 14 Ny Tid, ”Göteborg som universitetsstad II: Vad varje amatörsnickrare vet”, Torsten Frendberg, 10 juli 1954. större sympati bland stadens styrande på grund av att utrymmet är allt för knappt. HT fäster uppmärksamheten på ett i diskussionen hittills förbisett område, f.d. prästgårdsägorna i Örgryte mellan Danska Vägen och Kärralund. Stadsarkitekten Sten Branzells kommentar är: ”Columbi ägg!”. Han kommer att med det snaraste studera hur universitetets lokalfrågor på lång sikt här skulle kunna lösas. Artikeln forsätter med uttalanden från en rad arkitekter som kritiserar det nuvarande förslaget och kommer med egna, i deras tycke, bättre idéer. Även GHT:s förslag får beröm av stadsarkitekt Sten Branzell. Han anser, i linje med tidningens åsikt, att det är fel av universitetet att bita sig fast i Vasaparken. 12 Lokalproblematiken renderade även i två ledare av Ny Tids Torsten Frendberg. Denne gör den 5 juli en jämförelse mellan Göteborgs högskolas utbyggnadsprojekt och utländska universitet, och menar att det enda vettiga är att leta upp ett ordentligt markområde för en blivande universitetsstad i stället för att lägga ner miljoner på en kortsiktlig och dålig lösning. Inte minst viktigt, hävdar Frendberg, är att ge plats åt studentbostäder och rekreationsanläggningar. 13 Den 10 juli fortsätter han sin kritiska granskning av byggnadsfrågan och föreslår att man ska genomföra en ordentlig specialutredning i samarbete mellan stadsplanekontoret och universitetet. 14 Månaderna strax före den stora invigningen präglades av höstens kommun- och landstingsval, åtminstone om man ser till dagspressens innehåll. Mitt under den mest intensiva valperioden påbörjades dock förberedelserna inför konungens invigning av universitetet. Måndagen den 23 augusti fanns Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning på plats i Konserthuset för att beskriva för läsarna hur lokalen skulle byggas om för att skapa utrymme åt processionståget och de många gästerna. Man konstaterade att lokalen fortsättningsvis
kommer att fungera som universitetsaula till dess att universitetet har fått en egen som rymmer det stora antal studenter man numera har. 15 Några dagar före den stundande invigningen, berättar GHT att statsminister Tage Erlander tyvärr inte kommer att delta vid festligheterna. Det tråkiga beskedet lyfts dock upp av att landshövdingen medverkar, liksom rektorn för Lunds universitet, prorektorn för Uppsala universitet, samt representanter från universiteten i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Åbo, Århus och Bergen. Även den amerikanske ambassadören närvarar med anledning av att två amerikaner kommer att utnämnas till hedersdoktorer. En av dessa är professor Thurstone, som enligt tidningen är en gammal bekant för göteborgarna. Thurstone säger sig vara ”mycket tacksam och stolt över att ha kallats som hedersdoktor till Göteborgs universitet”. 16 Invigningsdagen Efter månader av väntan och förberedelser infi nner sig så äntligen dagen för den slutgiltiga övergången från högskola till universitet. Nära nog alla Göteborgstidningar överöser festföremålet i fråga med en mängd superlativ vid invigningsdagen. Man anar en stor stolthet hos de göteborgska skribenterna, vilket inte minst kommer till uttryck i Göteborgs- Postens invigningsledare: Inte på över trehundra år har Sverige haft en universitetsinvigning och lördagen den 2 oktober 1954 är därför en stor dag för hela det akademiska Sverige – och i än högre grad för Göteborg. Många akademiska evenemang ha gått av stapeln i staden vid Göta älv de senaste decennierna, men detta blir det magnifi kaste och ståtligaste på många år, ja kanske sedan Göteborgs Högskola invigdes den 15 september anno 1891. [---] I Göteborg talas det vid offentliga tillfällen mycket och gärna om den goda medborgarandan i staden, vilken främst tar sig uttryck i enskild givmildhet till allmännyttiga ändamål. Och Göteborg är en donatorernas stad. Det var också privata donatorer på 1880-talet, som möjliggjorde tillkomsten av Göteborgs Högskola. [---] Men därmed stoppade det ej. Och åter var det privata krafter som drev utvecklingen framåt. En medicinsk fakultet lekte en del göteborgare i hågen. [---] Tanken på en medicinsk högskola i Göteborg växte sig allt starkare. För fem år sedan förverkligades så tanken och Göteborgs Medicinska Högskola var ett faktum. [---] I och med att Medicinska Högskolan i Göteborg var invigd låg möjligheten att förverkliga ett universitet i Göteborg än mera inom räckhåll. Förverkligandet har gått fort, och invigningen markerar detta göteborgska stordåd på ett sätt, som inte glömdes i brådrasket. Någon universitetsstad i likhet med Lund och Uppsala är Göteborg förvisso ej. Här fi nnes ingenting av den genuina studiosus-atmosfären i dessa gamla lärdomsstäder. Göteborg är nykomlingen och nybörjaren med nykomlingens brist på traditioner, men också med hans obändiga lust att komma vidare. [---] Men det skulle väl inte ligga i utvecklingens linje, om man inte inom göteborgska universitetskretsar redan innan universitetet i Göteborgs invigts, börjat fundera på mera. Det som främst leker i hågen är en naturvetenskaplig sektion inom fi losofi ska fakulteten. Något litet har man ju redan – någon undervisning i matematik, geografi och litet annat, som har snudd på naturvetenskapliga ämnen. De stora naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi har man emellertid ingen undervisning i. [---] När universitetsinvigningen är över, kan man därför börja ta tiden till invigningen av den naturvetenskapliga sektionen. 17 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterar en stor ledare om universitetens uppkomst, skriven av professor Karl Michaëlsson. Denne berättar bland annat om universiteten i Bologna och Paris och hur 15 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Konserthuset röjs upp för universitetsgalan”, 23 aug. 1954. Det kan även nämnas att både GHT och GP uppmärksammade avtäckningen av professor Curt Weibulls byst i universitetsbyggnaden. Man passade då på att berömma Weibull för att ha varit mycket aktivt pådrivande i universitetsfrågan under fl era års tid. GHT, ”Caesanska professorsdrag”, 16 sept. 1954; GP ”Byst över Curt Weibull avtäckt i universitetet”, 16 sept. 1954. 16 Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ”Universitetet invigs av 1.300 i Konserthuset”, 29 sept. 1954. 17 Göteborgs-Posten, ”Så har Göteborg fått ett universitet!”, 2 okt. 1954. Samma dag visade man även bilder på universitetets nya sigill och rektorskedja, tillsammans med en kort kommentar under rubriken ”Universitetsemblem”. 35
Page 2 and 3: Mycket har hänt under de 50 år so
Page 4 and 5: 4 Göteborgs universitet - kort his
Page 6 and 7: 2004 6 2004 - tillväxt och stort j
Page 8 and 9: 8 Göteborgs socialinstitut/Socialh
Page 10 and 11: 10 60-talet gick staten in med bidr
Page 12 and 13: 12 Slöjdföreningens skola/Konstin
Page 14 and 15: 14 Det tog tid att ordna egna lokal
Page 16 and 17: 1954 16 Medicinarberget; den sprän
Page 18 and 19: 18 samma dag: ”Inte på över tre
Page 20 and 21: 1949 20 bruk av bibliotekets använ
Page 22 and 23: 22 Kronprins Gustav mottar sångarh
Page 24 and 25: 1864 24 Gamla högskolan. Fram till
Page 26 and 27: 26 APPENDIX Några berömda persone
Page 28 and 29: 28 ”Nu var det 1954!” - Sverige
Page 30 and 31: 30 möjlighet att beskåda äventyr
Page 32 and 33: 32 De aktuella artiklarna visar tyd
Page 36 and 37: 36 Gustav VI Adolf och Drottning Lo
Page 38 and 39: 38 en livsbetingelse för mänsklig
Page 40 and 41: 40 Två tredjedelar av Ny Tids för
Page 42 and 43: 42 - man satt bara och var rädd at
Page 44 and 45: 44 Frisk, kom Adlers donation som e
Page 46 and 47: 46 Tidningsartiklar: Göteborgs Han
Page 49: Ansvarig Göteborgs universitet: Å

2šTTERNA - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?