Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Biblis 56 magdalena - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Svenska folket (1881–82). Carl Larssons illustration från gamla<br />
slottskyrkan.<br />
för konstnärens skaplynne. Hans regi innebar<br />
också, som Göran Söderström påpekat, att inte<br />
bara bildkonstnären utan även författaren måste<br />
tillerkännas den konstnärliga upphovsrätten till<br />
Svenska folkets helsidesillustrationer. 149 Författarens<br />
art av kontroll över den fria konstnären kan<br />
belysas med flera exempel. När Carl Larsson i<br />
februari 1882 stod i begrepp att fortsätta med illustrationerna<br />
till 1600-talsavsnittet, meddelade<br />
Strindberg: ”Om du läser mitt manuskript Lars,<br />
så tror jag du ritar lättare!” 150 I ett brev från mars<br />
samma år lade Strindberg upp ett komplett bildprogram<br />
och uppmanade avslutningsvis bildsättaren:<br />
”Tag nu en knappnål och sätt fast detta<br />
bref på väggen så att det icke kommer bort.” 151<br />
För utförandet av ”En teaterafton i Bollhuset”<br />
hänvisade Strindberg till Paul Lacroix XVII:me<br />
siècle, France 1590–1700 (1879–82), för ”Fabriksarbetaren”<br />
till Michelangelos slav. Likheten mellan<br />
Strindbergs impressionistiska berättarstil, hans<br />
scenanvisningar till de historiska dramerna och<br />
hans förslag till visuell gesaltning av de historiska<br />
scenerna i Svenska folket framgår av hans instruktioner<br />
rörande en scen i Slottskyrkan:<br />
Presten. I slottskyrkan gamla; (se Dahlbergs Svecia<br />
som fins i Bibl. Nationale) presten dundrar för hofvet<br />
och officerarne, litet af Ehrenstrahls Altartafla<br />
syns; några damer bjuda hvarandra sockerdosor<br />
bakom solfjedrarne, men herrarne skola ligga som<br />
remmar för att sluka prestens ord! Kronprinsen<br />
(Karl XII) med gapande trut, en brödsvullen skitpys<br />
sitter som en spak och koxar i taket eller dylikt. 152<br />
Carl Larsson befann sig vid denna tid i Frankrike<br />
och utnyttjade där Biblio thèque nationales samlingar.<br />
Han följde i hög grad Strindberg anvisningar<br />
men avvek ibland i fråga om detaljer, som<br />
i fallet med scenen från slottskyrkan. Strindbergs<br />
senkomna bildbeställning i mars 1882 av motivet<br />
”Skolgossen och Studenten” och hans idé om<br />
”ett slagsmål mellan studenter och brackor” tillmötesgick<br />
tecknaren genom att infoga motivet<br />
i en infälld teckning i övre delen av illustrationen.<br />
153<br />
När första häftet av Svenska folket utkom i september<br />
1881 var Carl Larssons namn på omslaget<br />
tryckt med nästan lika stora bokstäver som författarnamnets.<br />
Illustratören fick även en eloge i<br />
Strindbergs anmälan på första häftets sista omslagssida:<br />
”Till sist måste jag äfven med tacksamhet<br />
räkna som en gynnsam omständighet att jag<br />
kunnat vinna vår genialiske Artist Carl Larsson<br />
från hans konstnärsverksamhet i främmande<br />
land, att söka med arkeologiens, kulturhistoriens<br />
och fantasiens hjelp härhemma bistå mig vid<br />
återuppväckandet af förgångna tiders lif […].”<br />
Recensenterna reagerade framför allt mot<br />
Strindbergs uttalade anspråk på att med sin skildring<br />
ersätta den traditionella politiska historien,<br />
personifierad av Erik Gustaf Geijer. Medan Hans<br />
Hildebrand i Historisk tidskrift var både uppskattande<br />
och kritisk, ansåg Oscar Montelius i Nordisk<br />
tidskrift, att Strindbergs text saknade grundlighet<br />
vid utforskningen av det stora materialet,<br />
vidare att Carl Larssons illustrationer var alltför<br />
fantasibetonade och delvis smaklösa. 154<br />
Genom utgivningen i häften kunde Strindberg<br />
arbeta i kapp med sina kritiker och på omslaget<br />
till andra häftet, som utkom i oktober 1881, vände<br />
han sig direkt mot Hildebrand och Montelius.<br />
33
Change language