3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kvinnliga musikutövare<br />
Tack vare det ökade intresset <strong>för</strong> kvinnliga tonsättare har det skrivits åtskilliga intressanta<br />
arbeten, men forskning om kvinnliga musikutövare är fortfarande ett mycket begränsat fält<br />
inom musikvetenskapen. Om man vill studera musikutövande ur kvinnors perspektiv finns<br />
dock ett antal användbara böcker, t.ex. den brett upplagda antologin Kvinnors musik 26 samt<br />
två verk av Eva Öhrström, avhandlingen Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets<br />
Sverige 27 och en biografi om tonsättaren och domkyrkoorganisten Elfrida Andrée<br />
28 . En av-<br />
handling i musikvetenskap av Margaret Myers, Blowing her own trumpet 29 , är en ut<strong>för</strong>lig<br />
kartläggning av de svenska musikmiljöer där kvinnliga musiker var verksamma under<br />
perioden 1870–1950. För att nämna ett utländskt exempel så finns i John Rossellis Singers of<br />
italian opera. History of a profession 30 ett omfattande kapitel om operasångerskor och<br />
kvinnoroller genom operahistorien.<br />
Svenska operasångerskor<br />
Som jag har nämnt tidigare har musikvetare sällan valt att skriva musikerbiografier. Där<strong>för</strong><br />
råder det stor brist på musikvetenskapliga arbeten om operasångare, både i allmänhet och från<br />
Olefine Moes period, andra hälften av 1800-talet, i synnerhet.<br />
Det finns dock två biografier ägnade sångerskor samtida med Olefine Moe: dels en<br />
”performance”-orienterad avhandling i musikvetenskap om Christina Nilsson 31 (1843–1921)<br />
av Ingegerd Björklund, dels en teatervetenskaplig avhandling om Signe Hebbe 32 (1837–1925)<br />
av Inga Lewenhaupt. Den senare har ingående beskrivningar av 1800-talets sångliga och<br />
sceniska utbildningsideal, arbetsvillkor och repertoar. Där nämns Olefine Moe helt kort på tre<br />
ställen, men eftersom Hebbe och Moe var aktiva på Kungliga Teatern ungefär samtidigt och<br />
boken bygger på stora mängder brev från Signe Hebbe själv, är biografin ett mycket<br />
värdefullt bidrag till kunskapen om hur svenska operasångerskor levde och verkade under<br />
26 Öhrström & Ramsten et al. 1989.<br />
27 Öhrström 1987.<br />
28 Öhrström 1999. Olefine Moe nämns på s. 196 och hennes svärfar Carl Torssell på s. 69.<br />
29 Myers 1993.<br />
30 Rosselli 1995.<br />
31 Björklund 2001.<br />
32 Lewenhaupt 1988.<br />
15