30.08.2013 Views

3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...

3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...

3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kvinnliga musikutövare<br />

Tack vare det ökade intresset <strong>för</strong> kvinnliga tonsättare har det skrivits åtskilliga intressanta<br />

arbeten, men forskning om kvinnliga musikutövare är fortfarande ett mycket begränsat fält<br />

inom musikvetenskapen. Om man vill studera musikutövande ur kvinnors perspektiv finns<br />

dock ett antal användbara böcker, t.ex. den brett upplagda antologin Kvinnors musik 26 samt<br />

två verk av Eva Öhrström, avhandlingen Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets<br />

Sverige 27 och en biografi om tonsättaren och domkyrkoorganisten Elfrida Andrée<br />

28 . En av-<br />

handling i musikvetenskap av Margaret Myers, Blowing her own trumpet 29 , är en ut<strong>för</strong>lig<br />

kartläggning av de svenska musikmiljöer där kvinnliga musiker var verksamma under<br />

perioden 1870–1950. För att nämna ett utländskt exempel så finns i John Rossellis Singers of<br />

italian opera. History of a profession 30 ett omfattande kapitel om operasångerskor och<br />

kvinnoroller genom operahistorien.<br />

Svenska operasångerskor<br />

Som jag har nämnt tidigare har musikvetare sällan valt att skriva musikerbiografier. Där<strong>för</strong><br />

råder det stor brist på musikvetenskapliga arbeten om operasångare, både i allmänhet och från<br />

Olefine Moes period, andra hälften av 1800-talet, i synnerhet.<br />

Det finns dock två biografier ägnade sångerskor samtida med Olefine Moe: dels en<br />

”performance”-orienterad avhandling i musikvetenskap om Christina Nilsson 31 (1843–1921)<br />

av Ingegerd Björklund, dels en teatervetenskaplig avhandling om Signe Hebbe 32 (1837–1925)<br />

av Inga Lewenhaupt. Den senare har ingående beskrivningar av 1800-talets sångliga och<br />

sceniska utbildningsideal, arbetsvillkor och repertoar. Där nämns Olefine Moe helt kort på tre<br />

ställen, men eftersom Hebbe och Moe var aktiva på Kungliga Teatern ungefär samtidigt och<br />

boken bygger på stora mängder brev från Signe Hebbe själv, är biografin ett mycket<br />

värdefullt bidrag till kunskapen om hur svenska operasångerskor levde och verkade under<br />

26 Öhrström & Ramsten et al. 1989.<br />

27 Öhrström 1987.<br />

28 Öhrström 1999. Olefine Moe nämns på s. 196 och hennes svärfar Carl Torssell på s. 69.<br />

29 Myers 1993.<br />

30 Rosselli 1995.<br />

31 Björklund 2001.<br />

32 Lewenhaupt 1988.<br />

15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!