3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...

Periodvis hade Tivolioperan ganska många nationaliteter på scenen, t.ex. i Mozarts Don Juan
då sångare från Norge, Sverige, Tyskland och Ungern medverkade. Detta skapade en viss
språkförvirring som utnyttjades av pressen, bl.a. i en karikatyrbild 281 1885 i tidskriften
Vikingen, där sångarna anställda av ”Mattis & Moe” (som sällskapet kom att kallas i folkmun)
avbildades som geisha, zigenerska, indian, arab, pygmé och same.
När Tivolioperans kapellmästare Paulo Sperati (1821–1884) dog påsken 1884 av
slaganfall, telegraferade Mattis till Hjalmar Meissner och erbjöd honom jobbet på villkor att
han gav sig av till Kristiania samma kväll. Meissner beskriver sin första tid med Tivoli-operan
mycket målande i sina memoarer:
Vid framkomsten hade jag följande uppgift att lösa: kl. 11 repetition: ”Muntra Fruarna”, kl. 7
föreställning: ”Muntra fruarna”. Dagen därpå: kl 11 repetition: ”Mignon”, kl. 7 föreställning:
”Mignon”. Dagen därpå: kl. 11 repetition: ”Barberaren i Sevilla”, kl. 7 föreställning: ”Barberaren i
Sevilla”. Sedan i rask följd: ”Hälften var”, ”Rigoletto”, ”Martha”, ”Fra Diavolo”, ”Figaros bröllop”.
Nu hade jag nytta av alla de kvällar jag stod i min lilla vrå i Gamla Operans orkester. Jag kände till
alla dessa operor, kunde ”sluka partitur” obehindrat och var dessutom 19 år, och då är man som
bekant inte rädd av sig. […] Sällskapet var relativt taget ganska gott. Minst tilltalades jag av
”Barberarens” utförande. Tenoristen saknade alla möjligheter att sjunga koluratur. Uti Almavivas aria
voro följaktligen alla mordenter[ 282 ], skalor och drillar uteslutna, och hela arian sjöngs ungefär med
den känsla man brukar inlägga i ”Gubben Noach”. Vidare reagerade jag mot fru Ida Basilier-
Magelsens tilltag att efter Rosinas aria vid pianot som extranummer sjunga ”Det var en lördags afton”.
Men Bentzon-Gyllich var lustig som ”Figaro” och sjöng bra och stilriktigt. Mot slutet av säsongen
voro sångarna ibland något trötta och hesa – endast Olefine Moe höll ut i alla väder. 283
Sommaren 1885 for hela Tivolioperan på turné till Bergen och Trondhjem där de uppförde sju
olika operor. 284 Inför nästa säsong var Meissner åter engagerad hos ”Mattis och Moe”. Då
ekonomin inte tillät någon kormästare fick han ensam instudera Svarta dominon, Regementets
dotter, Trubaduren, Faust och Carmen. Hur den allt mer ansträngda ekonomin, som bl.a.
orsakade två konkurser, påverkade verksamheten på Tivolioperan berättar han också i En
musikers minnen:
Teaterns affärer voro miserabla, jag hade ett par månaders lön innestående, och ibland började
föreställningarna en halv timme efter den utsatta tiden, emedan orkestermedlemmarna vägrade intaga
sina platser, förrän de utfått sin veckopenning. Bentzon-Gyllich, som var en mästare i att ”slå vigg”
281 Avbildad i Kindem 1941, s. 51 & Herresthal 2001, band 3, s. 197.
282 Ett slags ornament, en extra ton före eller på slaget (enl. SoLex2).
283 Meissner 1914, s. 63 ff.
284 a.a. s. 66 och Qvamme 2000, s. 132.
57