3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...

1. Inledning
Det finns tre skäl till att jag har valt att skriva om sångerskan Olefine Moe. Det mest
uppenbara är släktskapet: Olefine Moe var min farfars mormor. Detta släktskap gjorde att jag
kände till hennes existens och väckte mitt intresse, men jag har trots släktbanden inte haft
tillgång till någon som helst information om Olefine Moe förutom att hon var född i Norge
och att det sades att hon var Sveriges första Carmen. Redan efter några dagars
faktainsamlande började jag tycka att det var märkligt hur tyst det varit i släkten om en person
som levt ett så intressant liv. Att vara släkt med sitt forskningsobjekt innebär också en liten
bonus i form av ett speciellt engagemang som kan fungera som en energigivande
vätskekontroll under uppsatsarbetets ibland mödosamma och dammiga uppförsbackar.
Den andra anledningen till mitt ämnesval är mitt intresse för operakonsten och i
synnerhet min fascination för yrket operasångare – ett av de få kvarvarande riktigt magiska
yrkena, som länge fängslat mig. Tänk att stå på en scen och med hjälp av sin röst och sitt
skådespel få människorna i salongen att gråta, skratta, förflyttas i tid och rum och glömma
inte bara sig själva, utan även en tafflig handling på ett ålderdomligt eller obegripligt språk,
och dessutom ”lura oss” att utan vidare bortse från den inneboende paradoxen i all
musikdramatik: det i grunden onaturliga med att brista ut i orkesterackompanjerad
koloratursång i stället för att tala.
Mitt tredje argument för valet av uppsatsämne är att det finns långt fler
tonsättarbiografier än musikerbiografier. Artisterna – alla de som uttolkar, sprider och
levandegör musiken – är starkt underrepresenterade i den traditionella musikhistorie-
forskningen, som ända sedan ”Beethovenkulten” på 1800-talet varit så gott som helt verk- och
tonsättarfixerad. Detta faktum har engagerat bl.a. den brittiske musikvetaren Nicholas Cook,
vars bok Music. A very short introduction 1 är genomsyrad av tanken att musikupplevelsen,
både för de utövande och de lyssnande, ska stå i centrum. Eftersom jag starkt delar Cooks
förhoppning att själva musicerandet ska uppmärksammas och uppvärderas känns det roligt
och angeläget att välja en sångerska som forskningsobjekt i denna uppsats.
1 Cook 1998.
7