3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
3 30959_Johanna_Grut_exarb.pdf - Institutionen för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
denna period. Forskningen om Christina Nilsson är däremot inte så relevant <strong>för</strong> denna<br />
uppsats, eftersom hon mestadels vistades utomlands och inte sjöng på Stockholmsoperan mer<br />
än fyra gånger 33 .<br />
16<br />
En sångerska med mycket kort men intensiv karriär, mestadels i Madrid och Wien, var<br />
Euphrosyne Abrahamsson (1836–1869), vars liv skildras i en uppsats i musikvetenskap av<br />
Anna-Lena Telander 34 . Moes sångpedagog Fredrika Stenhammar (1836–1880) <strong>för</strong>ekommer<br />
ofta i Eva Öhrströms redan nämnda biografi om Elfrida Andrée (Stenhammars syster), men är<br />
så betydande i svensk operahistoria att hon är värd en egen biografi, något som ännu saknas.<br />
Vidare är Olefine Moes ”upptäckare”, 1850-talets stora primadonna Louise Michaëli<br />
(1830–1875), och andra ledande sångerskor under perioden 1860–90 som Carolina Östberg,<br />
Mathilda Grabow och Selma Ek, exempel på outforskade men betydelsefulla<br />
operapersonligheter under denna period.<br />
Forskning kring operasångerskor och deras professionella och privata livsvillkor under<br />
<strong>för</strong>sta halvan av 1800-talet har emellertid skett ganska nyligen, tack vare litteraturvetaren<br />
Ingeborg Nordin Hennel som skrivit Mod och <strong>för</strong>sakelse. Livs- och yrkesbetingelser <strong>för</strong><br />
Kungliga Teaterns skådespelerskor 1813–63 35 . Där skildras både maktrelationerna mellan<br />
teaterns kvinnor och män utifrån genusteoretisk analys och några enskilda<br />
skådespelerskeöden, allt grundat på ett mycket omfattande och intressant källmaterial.<br />
Tre sångerskor från samma period, Jenny Lind, Henriette Widerberg och Emelie<br />
Högqvist, får med sina olika karriärer och livsöden vara åskådningsexempel i Bertil Nolins<br />
artikel Stjärnorna föds. Om stjärnkult och kvinnlig konstnärsroll i det tidiga 1800-talets<br />
teater 36 från 1996. Moderna större verk om just Jenny Lind verkar det <strong>för</strong> övrigt råda brist på<br />
eftersom de två grundläggande verken om henne utgavs 1851 37 respektive 1918 38 .<br />
Slutligen finns en intressant ”dokumentärbiografi” om en sångerska ur generationen efter<br />
Olefine Moe, Knut Perssons bok Elsa Larcén – svensk sångarvalkyria i Tredje riket 39 .<br />
33 Tegen & Lewenhaupt 1992, s. 146.<br />
34 Telander 1994. Euphrosyne Abrahamson hette Leman som ogift.<br />
35 Nordin Hennel 1997.<br />
36 Nolin 1996.<br />
37 Holland & Rockstro 1851.<br />
38 Dorph 1918.<br />
39 Persson 2000.
Change language