Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...
Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...
Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
stället visar sig <strong>en</strong> flora av mer eller mindre fruktbara analyser och definitions<strong>för</strong>sök<br />
(Ellström, 1992) sid. 19. Enligt Wikström (Wikström & FArådet,<br />
1994) måste begreppet sättas i relation till ett mål eller ett krav, t.ex.<br />
”att man har kompet<strong>en</strong>s att klara av någonting”. Begreppet kompet<strong>en</strong>s innefattar<br />
kunskap i alla dess former, m<strong>en</strong> det berör också personlighetsmässigt<br />
bestämda <strong>för</strong>mågor, t.ex. social <strong>för</strong>måga, uthållighet, stresstolerans etc.<br />
Kompet<strong>en</strong>s är i <strong>för</strong>sta hand ett individbegrepp, m<strong>en</strong> det går också att tala<br />
om <strong>en</strong> organisations kompet<strong>en</strong>s. Vi kan då syfta på d<strong>en</strong> samlade kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />
hos individerna i organisation<strong>en</strong> eller på organisation<strong>en</strong>s samlade och<br />
lagrade kunskap. Kompet<strong>en</strong>s är äv<strong>en</strong> ett vidare begrepp än kunskap g<strong>en</strong>om<br />
att det omfattar kognitiva, emotionella och sociala elem<strong>en</strong>t, se t.ex.<br />
(Engeström, 1994; Gustavsson et al., 1996; Leymann & Gustavsson, 1990;<br />
Moxnes & Johansson, 1984).<br />
D<strong>en</strong> ökade globala konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> snabba tekniska utveckling<strong>en</strong><br />
med<strong>för</strong> att <strong>för</strong>etag<strong>en</strong> får allt svårare att själva ta till sig och utveckla d<strong>en</strong><br />
kunskap och kompet<strong>en</strong>s som behövs <strong>för</strong> att vara konkurr<strong>en</strong>skraftiga (Bolisani<br />
& Scarso, 1999). Särskilt svårt är det <strong>för</strong> de små och medelstora <strong>för</strong>etag<strong>en</strong><br />
som ofta saknar kontakt med externa kunskapskällor som högskolor<br />
och universitet Bolisani & Scarso (ibid).<br />
3.2 Nätverk<br />
Samarbete och allianser<br />
I litteratur<strong>en</strong> <strong>för</strong>ekommer olika definitioner av vad ett nätverk är samt olika<br />
sätt att dela in nätverk på. Nilsson (Nilsson et al., 2004) gör <strong>en</strong> indelning i<br />
tre olika typer, som har olika karaktär bero<strong>en</strong>de på syfte; stödnätverk, <strong>för</strong>etagsnätverk/affärsnätverk<br />
och kompet<strong>en</strong>snätverk. Syftet med stödnätverk är<br />
att vara ett stöd <strong>för</strong> deltagarna, exempelvis de som växte fram på 1950-talet<br />
<strong>för</strong> utsatta grupper. Dessa kan främst betraktas som ett slags behandlingsmetod.<br />
I <strong>för</strong>etags- eller affärsnätverk är medlemmarna mer eller mindre<br />
bundna till varandra g<strong>en</strong>om affärsmässiga kontrakt. Dessa nätverk kan ha<br />
olika form, t.ex. horisontella nätverk som <strong>för</strong>ekommer i norra Itali<strong>en</strong> eller<br />
klusterliknande underleverantörssystem. Företag<strong>en</strong> kan exempelvis samverka<br />
kring produktutveckling, bearbetning av marknader, dela arbetskraft<br />
etc. Ett känt exempel på d<strong>en</strong>na typ är <strong>för</strong>etagsnätverk<strong>en</strong> i Gnosjö. Målsättning<strong>en</strong><br />
med d<strong>en</strong> tredje typ<strong>en</strong> av nätverk, kompet<strong>en</strong>snätverk, är att utveckla<br />
deltagarns kompet<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>om att t.ex. utveckla yrkeskompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hos anställda.<br />
18
Change language