Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...

More documents

Recommendations

Info

men ofta är drivaren en individ; eldsjälen med visioner och en obetvinglig energi. Stödjare En annan typ av roll kan vi kalla ”stödjare”. Det är någon eller något som inte utgör en egen drivkraft eller styrkälla men som underlättar ett skeende. Det kan vara kommunpolitiker som beviljar pengar för verksamhetens utveckling eller ger fria händer åt en eldsjäl att söka okonventionella lösningar. Igångkörare Lärcentrens inflytande består inte bara av att det erbjuder datorarbetsplatser utan även, och kanske framförallt, att det genom detta erbjudande väcker idén till studier hos människor som inte hade tänkt på det innan. En aktör ger incitament och fungerar som igångkörare när den, genom sin existens, ger impulser till en viss verksamhet. På samma sätt som när det gäller stödjare och drivare kan igångkörare vara en organisation, en individ etc. 3.5.3 En processmodell Om de två förra modellerna identifierar funktioner och anger aktörsroller i det som händer så tar denna modell fasta på själva skeendet. T.ex. kan en processmodell beskriva hur framväxten av lärcentrumorganisationen NI- TUS gått till. Modellen synliggör hur verksamheten utvecklas organisatoriskt ur samarbetet mellan några närbelägna kommuner i Hälsingland. En välfungerade verksamhet, en kurs, en studievägledning, ett lärcentrum etc. är ingenting som oförberett och plötsligt uppenbarar sig på den kommunala scenen. Det utvecklas ur de visioner och den praktik som redan finns. Den växer ur något slags rötter. Processmodellen synliggör kontinuiteten i skeendet. Det nya växer ur det gamla. LC kan påverka och styra men måste stödja sitt arbete på de tendenser som redan finns. 3.6 Lärcentrum som tillväxtkraft En anledning till framväxten av lärcentrum är att det bland flera kommuner i Sverige (och även andra länder) finns en övertygelse om att utbildning leder till utveckling och tillväxt, se t.ex. (Levin & Keley, 1997). I redan hårt ansträngda kommunala ekonomier har det gjorts satsningar som inneburit ett självpåtaget ansvar för ett område som inte per definition är kommunalt. Under 2003 fanns någon form av lärcentrum i 89 % av landets kommuner 25
och i 63 % av kommunerna fanns lärcentra med högskoleutbud (Glesbygdsverket, 2003). Det finns skäl att fundera kring fenomenet lärcentra. Inte minst utifrån det faktum att tillkomsten bygger på lokala och regionala utvecklingsambitioner. För att uttrycka det mer konkret så har ambitionerna om en utvecklad infrastruktur för vuxnas livslånga flexibla lärande, en uttalad inriktning mot samhällelig kompetensförsörjning med utvecklings- och tillväxtmotiv. 26
Page 1 and 2: ISSN 1653-1396 Rapport från Västr
Page 4: FÖRORD Det kan konstateras att sam
Page 9 and 10: 5.2.1 SUPPORT: ADMINISTRATION, TEKN
Page 11 and 12: serna är enligt deltagarna bra anp
Page 13 and 14: högskolorna medel från projektet
Page 15 and 16: 1.5 Flexibla distanskurser En Bätt
Page 17 and 18: funktion i företaget är t.ex. kon
Page 19 and 20: stället visar sig en flora av mer
Page 21 and 22: En annan typ av nätverk är de så
Page 23 and 24: Inom respektive begrepp ryms ett an
Page 25: Mäklare När det gäller lärcentr
Page 29 and 30: 4.1 Leder kurserna till fortsatt ko
Page 31 and 32: De flesta trodde nog inte heller at
Page 33 and 34: uppstår ett liknande problem på e
Page 35 and 36: ”vet inte än huruvida kursen kan
Page 37 and 38: 5 RESULTAT - LÄRCENTRUM Här följ
Page 39 and 40: Initialt har det känts tungt att r
Page 41 and 42: 5.2 Genomförandefasen 5.2.1 Suppor
Page 43 and 44: På frågan om kommunledningen och
Page 45 and 46: 6 RESULTAT - KVANTITATIVA DATA 6.1
Page 47 and 48: 7 DISKUSSION Diskussionen är struk
Page 49 and 50: tavsen (Gustavsen et al., 1997) kon
Page 51 and 52: kort tid i företagen. Det är ett
Page 53 and 54: känslan från lärcentra är att f
Page 55 and 56: 7.3.3 Övrigt Lärarna har påpekat
Page 57 and 58: - Ett fast anmälningsdatum, bör f
Page 59 and 60: ness: activity theory and human-com
Page 61 and 62: Segerlund, C.-Ö., & Teldok. (1997)
Page 63 and 64: 2. Hur stor skillnad gör det att e
Page 65 and 66: BILAGA 2 Intervjuguide - Lärcentra
Page 67 and 68: 2. I genomförandet av kursen, vad
Page 69 and 70: En funktionsmodell: Mötesplats - M
Page 71 and 72: En aktörsmodell: Olika typer av ro
Page 73 and 74: finns. Allt är inte möjligt att d
Page 75 and 76: En ny myndighet, Distum, startade 2
Page 77 and 78:
dera oberoende av tid och rum. Univ
Page 79 and 80:
Elektroniska multimediala hypertext
Page 81 and 82:
Nätverk Kursen ska uppmuntra möte
Page 83 and 84:
BILAGA 6 Utdrag ur rapporten ”Hö
Page 85 and 86:
BILAGA 7 Behovsanalys 25 20 15 10 5
show all

Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?