Samverkan för en Bättre kompetensutveckling - Västra ...

Inom respektive begrepp ryms ett antal funktioner som övergripande syftar till att
ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. Begreppen är breda och kan ges olika innebörder
vilket i sin tur öppnar upp för olika tolkningar. Vilken praktisk innebörd
begreppen får styr den faktiska användaren, till exempel de som bygger upp LCverksamheten,
(ibid, sid. 12).
Kan då ett lärcentrum vara vad som helst? Naturligtvis inte. Ibland finns
det anledning att tydligt definiera det fenomen vi talar om. I det dagliga
arbetet och framförallt när vi planerar uppbyggande av ett lärcentrum bör vi
arbeta med beskrivningar som inte stänger och begränsar utan tvärtom
lämnar fria utrymmen för nya idéer och verksamheter.
[Ett lärcentrum är någon form av arena där vuxnas lärande och kompetensutveckling
fokuseras och möjliggörs]
Inom denna definition ryms hela skalan av inriktningar, från de smalt inriktade
lärcentren som bara vänder sig till en viss grupp människor. Som studerande
vid nätuniversitetet eller invandrare, till de lärcentren som har en
mycket bred verksamhet där vuxenutbildning på flera nivåer bedrivs.
3.5 Teoretiska förhållningssätt – Lärcentrum
Här återges tre olika beskrivningsmodeller, se figur 1, sid. 23 som visar
olika sätt att reflektera kring begreppet lärcentrum. De presenterar olika
perspektiv där frågeställningar blir synliga och vissa slag av fenomen problematiseras
i avseende på etablering och utveckling av ett lärcentrum. Var
för sig har modellerna alltså unika bidrag att ge till analysen av skeenden,
visioner och planer. I korthet svarar modellerna för detta:
Funktionsmodell: Mötesplats – Mäklare – Motor
– Hur ska LC struktureras och hur ska olika uppgifter utformas?
– Positioner
Aktörsmodell: olika typer av aktörsroller
– Vilka aktörer finns det och hur ser deras roller ut?
– Drivare, stödjare, ”igångkörare”
22