Ringar och Kroppar: Grundvalarna
Ringar och Kroppar: Grundvalarna
Ringar och Kroppar: Grundvalarna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Definition 2.1. För heltal a, b ∈ Z inte samtidigt = 0 definieras deras största<br />
gemensamma delare genom<br />
sgd(a, b) := max{q ∈ N>0; q|a, q|b}.<br />
Följande egenskap av den största gemensamma delaren är avgörande för<br />
heltalsaritmetiken:<br />
Theorem 2.2. Den största gemensamma delaren av heltal a, b ∈ Z med ab =<br />
0 kan skrivas som en linjärkombination i a <strong>och</strong> b med heltalskoefficienter, dvs.<br />
sgd(a, b) = ra + sb<br />
med lämpliga heltal r, s ∈ Z. I synnerhet gäller<br />
q|a, q|b =⇒ q|sgd(a, b).<br />
Den viktigaste följdsatsen till v˚art teorem är väl:<br />
Corollary 2.3. För ett primtal p ∈ N>0 gäller<br />
p|ab =⇒ p|a ∨ p|b.<br />
Proof. Vi antar att p inte delar a <strong>och</strong> visar p|b. Eftersom primtalet p bara<br />
har p <strong>och</strong> 1 som positiva delare, har vi<br />
1 = sgd(p, a) = rp + sa<br />
med lämpliga heltal r, s ∈ Z. Men sedan är<br />
delbart med p.<br />
b = brp + s(ab)<br />
För att visa Th. 2.2 tittar vi p˚a mängden<br />
Za + Zb := {ka + ℓb; k, ℓ ∈ Z}<br />
av alla linjärkombinationer med heltalskoefficienter i a <strong>och</strong> b. Den utgör ett<br />
”ideal”:<br />
Definition 2.4. En icke-tom delmängd a ⊂ Z kallas ett<br />
4