Vi lever i en organiserad värld - a. (www.eki.mdh.se - Mälardalens ...

KAPITEL 2 – METOD
kontrollera informationen via oberoende källor. 11 Respondenterna utgjordes av personer från
olika delar inom organisationen. De utgör ett en kombination mellan ett bekvämlighetsurval
eftersom de valdes ut i samråd med kontaktpersonen på företaget, då denne hade stor insikt i
organisationen, och för att få rätt spridning av respondenterna utifrån Mintzbergs
konfigurationsmodell (se teoriavsnitt 4 som behandlar Mintzbergs modell) utgör de även en
form av stratifierat urval. Vår tanke var alltså att respondenterna skulle representera de olika
konfigurationerna, dock hade ingen från stödfunktionen tid och eftersom det är svårt att
urskilja en person som företräder ideologin, då den mer ses som en kraft, finns inte heller den
representerad. Den som möjligtvis skulle kunna vara representativ är VD, men ej heller han
hade tid. Övriga fyra konfigurationer finns dock representerade.
Vid intervjutillfällena ställdes frågor utifrån ett av oss utformat underlag (se bilaga 1). Det var
dels frågor utifrån de nio designparametrarna, dels från situationsfaktorerna samt
omvärldsfaktorer och övrigt (se teoriavsnitt 4). Dessutom finns en fråga gällande
kommunikation med i intervjuunderlaget, eftersom vi efter första träffen med vår
kontaktperson insåg att detta kan ha betydelse för de övriga frågorna. Slutligen ombads därför
de intervjuade att utifrån Mintzbergs teoretiska modell, som vi visualiserade, förtydliga hur de
upplever kommunikationen mellan de olika avdelningarna samt vilken av de olika delarna
som ses som den tongivande inom organisationen. Det utformade intervjuunderlaget är
standardiserat och semistrukturerat, vilket innebär att svarsalternativen ej är fasta men
frågorna relativt snävt ställda och samtliga respondenter fick samma frågor. 12 Vid behov av
tydliggörande ställdes följdfrågor. Samtliga intervjuer spelades in med respondenternas
medgivanden och skrevs sedan ner för vidare tolkning, dessutom kontaktades respondenterna
via e-mail för att kunna läsa igenom sammanställningen och därigenom undvika missförstånd
och feltolkningar.
Tolkningsförfarandet baserades därefter på de nedskrivna intervjuresultaten, där vi försökte
identifiera de olika gruppernas upplevelser av organisationsstrukturen. Vi försökte se om
samma variabler existerar i empirin som i vår teoretiska referensram. I analysen strävade vi
således efter att se de olika gruppernas olikheter och likheter i upplevelserna. Vi upptäckte att
flera av variablerna i teorin kunde identifieras i empirin, samt att ytterligare variabler var av
stor betydelse. Dock genomfördes inte någon ny litteraturundersökning som kunde ha gett
teoretiskt stöd för de nya variablerna.
2.2 Vetenskapssyn och angreppssätt
Den ansats som används i uppsatsen för att förstå och förklara forskningsfrågan kan hänföras
till det som kallas för abduktion, det vill säga riktningen i undersökningen utgår från teori,
deduktion, i kombination med empirin, induktion. 13 Utifrån den teoretiska modellen och
referensramen har vi gjort en empirisk studie, där vi försökt undersöka verkliga fenomen, som
vi sedan med hjälp av logiskt resonemang försökt koppla tillbaka till den teoretiska
referensramen. 14 Abduktionen utgår således från våra empiriska fakta, men avvisar inte de
11 Bell (1993) s.17
12 Patel & Davidson (1994) s.61
13 Alvesson & Sköldberg (1994) s.42
14 Ghauri, Grönhaug & Kristianslund (1995) s.9
5