02.09.2013 Views

Vi lever i en organiserad värld - a. (www.eki.mdh.se - Mälardalens ...

Vi lever i en organiserad värld - a. (www.eki.mdh.se - Mälardalens ...

Vi lever i en organiserad värld - a. (www.eki.mdh.se - Mälardalens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

KAPITEL 3 – TEORETISK REFERENSRAM<br />

under <strong>en</strong> längre tidsrymd utvecklas också gem<strong>en</strong>samma normer och <strong>en</strong> vikänsla skapas,<br />

m<strong>en</strong>ar Kaufman och Kaufman. 92 Perception<strong>en</strong> är som tidigare nämnts relativ och påverkas av<br />

sammanhanget och kontext<strong>en</strong>. 93 Då olika grupper befinner sig på olika plat<strong>se</strong>r och i olika<br />

sammanhang inom organisation<strong>en</strong>, påverkas således äv<strong>en</strong> upplevel<strong>se</strong>rna av organisation<strong>en</strong>s<br />

struktur olika bero<strong>en</strong>de på var i organisation<strong>en</strong> och i vilket sammanhang grupp<strong>en</strong> befinner sig.<br />

En av de funktioner som <strong>en</strong> organisation fyller är, <strong>en</strong>ligt Kaufman och Kaufman, också att<br />

placera individer i <strong>en</strong> sådan psykologisk omgivning som anpassar deras beslut till<br />

organisation<strong>en</strong>s syft<strong>en</strong> och för<strong>se</strong>r dem med d<strong>en</strong> information de behöver för att fatta beslut<strong>en</strong>. 94<br />

Eftersom individer som tidigare nämnts, har t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s<strong>en</strong> att id<strong>en</strong>tifiera sig med grupp<strong>en</strong>,<br />

kommer de systematiskt att lägga mindre vikt vid kon<strong>se</strong>kv<strong>en</strong><strong>se</strong>r som ett alternativ kan ha för<br />

andra grupper inom organisation<strong>en</strong> och tar i första hand hänsyn till kon<strong>se</strong>kv<strong>en</strong><strong>se</strong>rna för d<strong>en</strong><br />

grupp man id<strong>en</strong>tifierar sig med. Det gör att det är svårt att främja helhet<strong>en</strong> i till exempel<br />

beslutsproces<strong>se</strong>r där personer som repres<strong>en</strong>terar skilda grupper och särintress<strong>en</strong> i<br />

organisation<strong>en</strong> är inblandade, m<strong>en</strong>ar Jacobs<strong>en</strong> och Thorsvik. 95 Risk<strong>en</strong> finns alltid att d<strong>en</strong> som<br />

konc<strong>en</strong>trerar sig på <strong>en</strong> viss del av organisation<strong>en</strong> kommer att bort<strong>se</strong> från del<strong>en</strong>s samband med<br />

det större sammanhang i vilk<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ingår. Vad gäller långsiktig utveckling kan det leda till <strong>en</strong><br />

bristande över<strong>en</strong>sstämmel<strong>se</strong> mellan företagets olika delar. Kommunikation blir då åter ig<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />

viktig del av företagets proces<strong>se</strong>r, m<strong>en</strong>ar Almqvist och Fritz. 96<br />

3.4.2 Formella och informella grupper<br />

Enligt Almqvist och Fritz skapas formella undergrupper dels för att arbetet ska kunna utföras<br />

bättre och dels för att individerna ska trivas bättre på jobbet. De informella grupperna kan<br />

dock vara minst lika viktiga som de formella, m<strong>en</strong>ar dem. G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> informella struktur<strong>en</strong><br />

går man förbi d<strong>en</strong> formella och får kontakt med grupper där d<strong>en</strong> formella hierarkin annars<br />

hade hindrat. De informella grupperna kan också många gånger bli avgörande för hur vi <strong>se</strong>r<br />

på verklighet<strong>en</strong> och organisation<strong>en</strong>, viket gäller både för personer i företagsledning<strong>en</strong> och för<br />

personer ute i organisation<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> informella grupp<strong>en</strong> kan då r<strong>en</strong>tav bli avgörande för<br />

individuella karriärer, eftersom företaget då både har <strong>en</strong> informell och <strong>en</strong> formell hierarki. 97<br />

Om skillnad<strong>en</strong> mellan d<strong>en</strong> informella och d<strong>en</strong> formella struktur<strong>en</strong> är alltför stor vad gäller<br />

synsätt, värderingar, normer, kommunikationsmönster och regler kan detta bli förlamande för<br />

organisation<strong>en</strong> och hindrande för dess utveckling. Om de däremot är för lika, det vill säga om<br />

gruppbildning<strong>en</strong> på företaget är lika med d<strong>en</strong> formella hierarkin, kan istället möjligheterna till<br />

nya dialoger och kreativitet<strong>en</strong> sjunka. Organisation<strong>en</strong> kan med andra ord lätt bli för<br />

cem<strong>en</strong>terad och statisk, vilket kan utgöra <strong>en</strong> grund för stagnation. 98<br />

I nästa kapitel pres<strong>en</strong>terar vi Mintzbergs teoretiska organisationsmodell som ligger till grund<br />

för vår empiriska undersökning. Som tidigare nämnts är d<strong>en</strong> erkänd och välanvänd, m<strong>en</strong> det<br />

finns ytterligare skäl till varför vi valt att använda just d<strong>en</strong> här modell<strong>en</strong>. <strong>Vi</strong> an<strong>se</strong>r också att<br />

det är <strong>en</strong> relativt <strong>en</strong>kel och lättförståelig modell som på ett tydligt och konkret sätt kan hjälpa<br />

92<br />

Kaufman & Kaufman (1998) s. 331<br />

93<br />

Ibid. s. 201<br />

94<br />

Jacobs<strong>en</strong> & Thorsvik (1998) s. 304<br />

95<br />

Ibid. s. 300<br />

96<br />

Almqvist & Fritz (1995) s. 77<br />

97 Ibid. s.142<br />

98 Ibid. s.145<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!