Vi lever i en organiserad värld - a. (www.eki.mdh.se - Mälardalens ...

KAPITEL 2 – METOD
teoretiska förföreställningar vi haft. Analysen av det empiriska materialet kombineras och
föregrips således utav studier av tidigare teori. 15
Karaktäristiskt för meningsfulla fenomen, som upplevelser, är att de måste tolkas för att
kunna förstås. Genom att tolka olika innebörder av vad människor sagt har vi haft en
hermeneutisk utgångspunkt. 16 En hermeneutiker skulle säga att abduktionen innebär en slags
hermeneutisk spiral, en tolkning av fakta som vi redan har en viss förförståelse av. 17 Under
forskningsprocessen kan man alltså säga att vi åt oss in i empirin med hjälp av våra teoretiska
förföreställningar 18 , dels med den teoretiska referensramen och dels med vald teoretisk
organisationsmodell som grund för intervjuerna och för tolkningen av dem.
2.3 Undersökningsmetod
Med hjälp av intervjuer försöker vi fånga olika individers upplevelser på ett djupgående och
nyanserat sätt. För att bearbeta och analysera den information vi samlat in har vi således
använt en kvalitativ metod. 19 Eftersom forskningsfrågor som fokuserar på att undersöka
människors upplevelser eller beteenden, eller öka förståelsen för ett fenomen som man vet lite
om, är typiska exempel på områden som bäst behandlas genom en kvalitativ metod, gjorde vi
detta val. 20 Genom ett explorationsförsök med semistrukturerade intervjuer, istället för
strukturerade, försökte vi möjliggöra en mer äkta förståelse av den aktuella empirin, dess
interna egenskaper och relationer. 21
2.4 Förförståelse
En grundtanke inom hermeneutiken är att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa
förutsättningar. De förutsättningar vi har bestämmer vad som är förståeligt och vad som är
oförståeligt för oss. 22 En viktig följd härav blir att ”fakta” aldrig är rena, oförmedlade eller
ursprungliga, de är alltid förmedlade resultat av tolkningar, inte urgrunden för dessa. 23 Därför
har vi valt att föra ett resonemang även i den teoretiska referensramen och samtidigt visa
medvetenhet över vald teori. Tolkningen av datamaterialet i undersökningen bygger således
också på vår förförståelse. Mot den bakgrunden anser vi att det är viktigt att vi redovisar vår
egen förförståelse som påverkat forskningsprocessen och eventuellt läsarens förståelse av vår
tolkning. Eftersom människor och olika grupper av människor kan uppleva verkligheten på
olika sätt, tror vi att det kan finnas en skillnad i upplevelsen av organisationsstrukturen mellan
grupper inom organisationen. En skillnad kan vara formen för tillhörighet. Olika grupper har
olika former av tillhörighet, som kan ge olika innebörd i relationen till organisationen. 24
Dessutom har våra företagsekonomiska studier, där Mintzberg varit fokus inom
organisationsteorin, självklart påverkat vårt val av teoretisk undersökningsmodell.
15 Alvesson & Sköldberg (1994) s.42
16 Gilje & Grimen (1992) s.175 f
17 Alvesson & Sköldberg (1994) s.45
18 Alvesson & Sköldberg (1994) s.47
19 Patel & Davidson (1994) s.12
20 Ghauri, Grönhaug & Kristianslund (1995) s.85
21 Alvesson & Sköldberg (1994) s.67
22 Gilje & Grimen (1992) s.183
23 Alvesson & Sköldberg (1994) s. 165
24 Ahrne & Hedström (1999) s.26
6