En resa med hjulet genom tiden - Norrköpings kommun

Åbymoskolan
En resa med hjulet genom tiden
Arbetslaget Epsilon
Åbymoskolan
Norrköping
Kerstin Asklöf
Hans Borg
Anders Eriksson
Jan Nyström
Kristina Rääs
Ann-Gerd Wictorsson
Projektarbete i samband med Handledare
ITiS arbetslagsutbildning vt 2000 Margareta Dalsjö

Sammanfattning.
Vårt projekt är ”En resa med hjulet genom tiden”. Vi tyckte att det var ett
passande namn, då vi ville att det historiska såväl som det nutida och framtida
perspektivet, skulle belysas.
Vi har bl a arbetat med hjulets utveckling, symboler och ortnamnsforskning.
Lärarna presenterade huvuddragen i arbetet för eleverna i de båda
sjätteklasserna och elevernas idéer undersöktes. Därefter valde eleverna
delområde att arbeta med.
Eleverna valde efter intresse. Några arbetade själva, andra i par och det fanns
grupper på upp till sex st. Entusiasmen var stor! I skolan arbetade vi ca 3-4
timmar i veckan, många tog med sig arbetet hem, studiebesök gjordes och vi
fick besök utifrån. Eleverna har hämtat information på flera sätt t ex via
internet, e-post, brev, bibliotek, telefonsamtal och studiebesök.
Efter varje arbetstillfälle har alla lärare och elever skrivit i sin loggbok.
Samtliga lärare i arbetslaget har upptäckt IT:s möjligheter i undervisningen och
har fått större erfarenhet i användandet av datorer och informationssökning via
internet. Vi har även insett att man inte okritiskt kan hämta uppgifter på nätet.
Det har under arbetets gång visat sig att många elever har stor datorvana, men är
dåliga på att vara kritiska till på nätet inhämtade uppgifter.
I vårt arbetslag, Epsilon, ingår klass-, special-, slöjd- och resurslärare samt
elevassistent.
Vi har gått kurs, Word 2000, läst artiklar från nätet och diskuterat mycket under
projekttiden. Eleverna har ämnesövergripande arbetat i grupper från våra båda
sexor. Detta har stärkt sammanhållningen inom hela vårt arbetslag.
Under höstterminen i år 7 planerar vi att göra en hemsida och lägga ut en del
elevarbeten på denna samt fullfölja de mål vi ställt upp men ej hunnit att
slutföra.

Innehållsförteckning.
1. Inledning
2. Syfte och målsättning
3. Bakgrund
4. Arbetssätt
5. Resultat, slutsatser och diskussion
6. Referenser
Bilaga 1. Stencil med 15 arbetsområden.
Bilaga 2. OH-bilder
Bilaga 3. Utvärdering
Bilaga 4. Utvärdering - resultat

1. Inledning
Några lärare i vårt arbetslag gjorde hösten 1999 en bilresa till Småland. Syftet
med resan var att titta på slöjdbänkar hos leverantör för framtida inköp till vår
ombyggda slöjdsal. De båda resande är intresserade av datorer och diskuterade
under resans gång ITiS. Då färden företogs i en Volvo, som betyder –jag rullarkom
vi osökt in på hjulet. Efter en stunds spånande fann vi att hjulet var ett
tänkbart ämne att arbeta med. Detta var ett område där de flesta elever skulle
kunna hitta något som intresserar dem. Ämnet verkade intressant och fler tankar
dök upp och skrevs ned.
Väl hemma presenterades tankarna för övriga i arbetslaget, som tände på idén.
Vi i arbetslaget funderade vidare och många nya idéer kom på pränt.
2. Syfte och målsättning
Alla i arbetslaget, både elever och vuxna, ska bli väl förtrogna med att använda
datorn i olika sammanhang.
Eleverna ska upptäcka möjligheterna att söka information inte enbart genom
datorn utan t.ex. genom litteratur, personkontakter, fax, telefon osv.
Arbetslaget ska kunna känna till hur man hämtar information via nätet samt
försöka att kritiskt bedöma inhämtad information.
Alla i arbetslaget ska erhålla en e-postadress samt kunna ta emot och skicka
e-mail.
Inför hösten ska arbetslaget ha provat på att med hjälp av digital kamera och
scanner lägga in bilder i ett dokument. Några ska även framställa en hemsida.
3. Bakgrund
Vårt arbetslag, Epsilon, består av två klasser år 6 (57 elever), två klasslärare, en
speciallärare, en Ma/No- lärare, en slöjdlärare samt en elevassistent. Vi ska bli
en F-7 skola hösten 2000 och fann att det här var ett utmärkt tillfälle att
fördjupa samarbetet mellan eleverna i de två klasserna.

Tillgången på datorer vid skolan är relativt god. Elevernas klassrum är utrustade
med två datorer var och ett nytt mediatek var under uppbyggnad och skulle
utrustas med fyra stycken datorer. Dessutom finns tillgång till fyra datorer i en
datasal. De flesta uppkopplade till Internet.
Datortillgången på skolan gör att elever, som ej har dator hemma, har möjlighet
att använda detta hjälpmedel i skolan. Detta är viktigt eftersom det i dagens
samhälle krävs stor datorvana. Några av lärarna i arbetslaget upplevde att
många elever hade bättre datorvana än de själva och såg här en chans att genom
deltagande i ITiS lära sig mer, för att senare kunna handleda eleverna.
Under hösten 1999 deltog de flesta i arbetslaget i en kurs om Internet. Vi fick då
tips om lämpliga sökvägar. När eleverna på lektionerna var ute på nätet märkte
vi att de ofta sökte planlöst efter fakta. Resultatet blev ofta för eleverna en
samling papper, som de inte visste hur de skulle använda. Vi såg nu en chans
att lära eleverna olika sökvägar samt få dem att använda sig av ett arbetssätt
som består av:
1. hämta fakta
2. bearbeta fakta
3. publicera.
Nu var det dags för eleverna att komma igång med arbetet.
4. Arbetssätt
Arbetet startade med en presentation för eleverna av ITiS. Det skedde med hjälp
av OH-bilder* (bilaga 2) som gjordes med hjälp av Power Point. Presentationen
skedde klassvis av utrymmesskäl.
Lärarlaget diskuterade gruppsammansättningen. Hur skulle grupperna sättas
samman? Att jobba över klassgränserna var en självklar sak. Skulle kompisval
få styra, skulle vi gruppera genom lottdragning eller skulle vi lärare sätta
samman grupperna? Vi enades slutligen om att intresset skulle styra.
Klasslärarna resonerade kring ämnet tillsammans med sina elever. Eleverna
skrev ner sina förslag.
Arbetslaget gick igenom förslagen och sammanställde dem. Vi kom fram till 15
olika områden som rymdes inom vårt projekt (bilaga 1).
Eleverna fick göra tre, rangordnade, val. Om möjligt blev det gruppering efter
förstahandsvalet. Allt skedde med elevens godkännande.
Det område vi i lärargruppen trodde många skulle fastna för, resor, intresserade

endast en elev. Eleven valde inte att jobba med ämnet så som vi tänkt oss. Vi
hade föreställt oss en resa mellan två platser under olika århundraden, där man
skulle jämföra ressätt, kostnader och tidsåtgång. Den elev som valde resor
skriver en pjäs, där hon gör en historisk återblick och intervjuar personer under
olika tidsepoker.
Grammofonskivans utveckling blev det heller inget av - möjligen på grund av
svårigheten att finna bra fakta.
I övrigt blev det en ganska bra spridning mellan områdena.
För att se hur eleverna skulle kunna arbeta provade vi att undersöka ett av
områdena. Vi valde ortsnamn med Hjul-. Vi sökte i kartboken och fann ett
namn. Vi sökte via nätet men fick ingen träff, ringde Lantmäteriets huvudkontor
i Uppsala, Språk- och folkminnesinstitutet(Sofi) och fick en del tips. Då
eleverna finner ett namn kan de kontakta Sofi för att få veta namnets ursprung.
För att vi själva skulle känna oss säkra beslöt vi i arbetslaget att arbeta med
Lundahls Kom igång-serie, Communicator 4.0.
Vecka 12 kom vi äntligen igång med arbetet på allvar tillsammans med
eleverna.
Vid det första arbetspasset uppmanades eleverna att planera sitt arbete utan
datorns hjälp, eftersom vi ville att de skulle tänka på andra sökmöjligheter.
Innan de satte igång skulle de tänka på följande:
- Vad ska jag ta reda på?
- På vilka sätt kan jag få reda på fakta? (böcker, studiebesök, e-mail, söka på
internet, telefonsamtal, intervjuer, skriva brev, faxa)
- Sökvägar.
- Hur kommer framtiden att gestaltas?
Responsen från eleverna var svag under genomgången vid första arbetspasset.
Ju längre tid arbetet pågått, desto större intresse visar grupperna. De upplever
att det är roligt att arbeta med nya kamrater över klassgränserna. Många elever
arbetar nu hemma med sina egna datorer. De hittar även artiklar som de tar med
till andra grupper.
I början var det extra viktigt att vi vuxna i arbetslaget var väl förberedda.
Många elever var självgående, men en del hade svårt att komma igång. En hel
del elever gick till Åby bibliotek, besökte biologilärare på högstadieskolan,
ringde samtal till Stadsmuséet, Handikapporganisationer osv. Det blev
anstormning vid telefonen, men de upprättade själva en telefonkölista. Några
grupper fann de fakta de sökte i skolans mediatek. Vissa förmiddagar
har det dock varit svårt att komma ut på nätet.

Roligt var när en representant från Veteranmotorcykelklubben i Norrköping
besökte gruppen som arbetar med motorcykelns historia. Han tyckte det var så
trevligt så han kom tillbaka ytterligare en gång.
Eleverna har arbetat på lite olika sätt. De har sökt på nätet, skrivit e-post och
faxat, vilket inte alltid har fungerat med svar tillbaka. Vissa grupper har gjort
studiebesök bl a i sportaffär, hjälpmedelcentral, äldrecenter och nöjesfält.
Kontakt har tagits med turistbyrån i Hamar, Norge, angående hjulångaren
Skibladner.
Före påsk hade eleverna kommit så långt att de samlat och bearbetat
informationen. Nu var det dags för publicering. Då upplevde vi det som lite
rörigt. Kanske naturligt i väntan på att komma åt en dator eller ett hägrande
påsklov…
I början på maj var de flesta elever klara med sina arbeten, som redovisas i
bokform, väggtidning, videofilm, modellbygge och teaterpjäs.
5. Resultat, slutsats och diskussion
Har vi nu nått målet för vårt arbete? Ja, delvis. Om vi blickar tillbaka på syftet
med arbetet, finner vi att både elever och vuxna har fått större datorvana. Så här
flitigt har vi inte använt datorn förut!
Vi hade trott att alla elever ville använda datorn för utskrift. Det har visat sig att
en del flickor har föredragit att skriva för hand. Eleverna har utvecklat sin
förmåga att ta kontakt med olika personer per telefon och fax. E-mailandet har
ökat i skolarbetet och alla i projektet deltagande elever har fått sin e-mailadress.
Att man inte alltid får svar direkt vid en förfrågan har varit en nyttig erfarenhet
för eleverna. De har insett att det är viktigt att inte ge sig om man inte får svar,
utan att man prövar andra vägar. Vid studiebesök är det bra att en extra gång
kolla att avtalad tid och plats stämmer.
Övervägande delen av eleverna har tagit nätet som informationskälla. Ibland har
det varit svårt att komma ut på nätet, då kommunens server har varit ur
funktion.
Eleverna har uppmanats att använda granskade informationskällor, men allt som
oftast varit inne på privatpersoners sidor. Dessutom har inte källorna angetts i
elevernas arbeten. Detta är något som vi måste träna på och vara
uppmärksamma på i framtiden.

Vi hade räknat med att hinna påbörja arbetet med skolans hemsida, men vi har
funnit att tiden inte räckt till. Vi kom bl a igång mycket sent med projektet. Våra
sexor kommer att vara kvar på skolan som sjuor till hösten och då planerar vi att
göra en hemsida där eleverna kan publicera sina arbeten.
De flesta elevarbeten har resulterat i inplastade häften, några har filmat med
videokamera och några har fotograferat med digitalkamera. Dessutom har det
skrivits en pjäs, som ska spelas upp i samband med redovisningen.
Vi hade tänkt att eleverna i sina arbeten skulle skriva om historia, nutid och
framtid.
De allra flesta skrev om historia/nutid och ingen skrev om framtiden. Eleverna
var allt för faktainriktade och har inte fantiserat om framtiden.
Arbetet om hjulet har ibland hamnat på sidovägar, vilket inte alltid varit till
någon nackdel.
Arbetar man med rullstolen har man kanske kommit in på sjukdomar som inte
förknippas med rullstolen. Det viktigaste är ändå glädjen i att arbeta och vara
intresserad av det man gör. Kanske har en del tagit på sig ett för stort arbete och
haft svårt att begränsa sig.
Alla elever och lärare har efter varje arbetspass dokumenterat arbetet i sina
loggböcker.
Där hittar man också kommentarer om hur arbetet fungerat. Det är viktigt att
eleverna lär sig att utvärdera sitt arbete.
Ex. från elevloggbok: Motorcykeln 24/3
” Idag har vi ringt till Arbetets museum, men de hade inga motorcyklar, så vi
fick telefonnumret till Stadsmuséet. Carro och jag ska söka Sonja vid 11-tiden i
morgon. Sonja ska ta kontakt med någon som vet något om motorcyklar, så vi
får prata med den personen.
Det var allt för idag!”
Ex. Ortnamn med hjul. 24/3
”Idag ringde vi till Linköpings bibliotek igen och fick telefonnummer till
Uppsala bibliotek. Damen vi pratade med skulle ringa upp när hon fått info om
Hjulsbro. De i Linköping vill att vi kommer dit och tittar i arkivet. Sedan skrev
vi e-post till Hjulsbroskolan.
Ännu en lyckad dag!!”
Eleverna har arbetat tre entimmespass varje vecka under sex veckor.
Arbetspassens längd upplevdes som lagom. En del elever kanske skulle behövt
ytterligare tid för att bli färdiga.

När vi skulle börja arbetet med vårt projekt hade vi många diskussioner om hur
arbetets uppläggning skulle utformas. Vi kände oss osäkra på mål, syfte,
arbetsgång, tidsåtgång…….
Under arbetets gång har en hel del klarnat och arbetet har flutit på.
Vi känner nu att eleverna kommit så långt med IT att de går till mediateket för
att använda både böcker och datorer när de söker fakta i något ämne.
I våra datorer har vi sedan länge haft ordbehandlingsprogrammet Works som
standard och vi har funnit det enkelt att använda. De datorer vi nu fått av
kommunen har även Word. De av oss som var obekanta med detta program har
gått en kurs på Strykbrädan i Norrköping. Kanske borde vi satsa på Word i
fortsättningen, då detta har betydligt fler hjälpmöjligheter än Works.
I början av vårt arbete diskuterade vi mycket huruvida det var elevernas eller
vårt lärande som var det viktigaste i projektet. Eller var det kanske bådadera? Ju
längre arbetet fortgick kände vi att eleverna var redskapet för vårt lärande, men
samtidigt har det naturligtvis kommit alla elever till del. Det har vid ett flertal
tillfällen spontant framkommit att ITiS har varit kul att arbeta med. ”Ska vi
arbeta med ITiS idag?” har varit en återkommande fråga. Även under utvecklingssamtal
har elever talat om att ITiS varit roligt. Föräldrarna har också
engagerat sig i elevernas arbete. När alla elevarbeten är klara kommer en
utvärdering att ske* (bilaga 3-4).
Våra kolleger har visat stor nyfikenhet när de sett hur våra elever med
entusiasm arbetat vid datorerna runt om i skolhuset. De vill veta mer om
projektet och vi har lovat att informera på en studiedag i maj.

6. Referenser.
Communicator 4.0 Kom igång-serien, Lundahls förlag
Word 2000 Kom igång-serien, Lundahls förlag
Skoldatanätet http://www.skolverket.se/skolnet/
Länkskafferiet http://lankskafferiet.skolverket.se/
Så här söker du
http://lankskafferiet.skolverket.se/information/sa_har_soker_du.html
Om länkskafferiet
http://lankskafferiet.skolverket.se/information/om_lankskafferiet.html
Länkskafferiets kvalitetskriterier
http://lankskafferiet.skolverket.se/information/kvalitetskriterier.html
Att värdera webbplatser själv
http://lankskafferiet.skolverket.se/information/vardera.html
Att värdera webbplatser – lathund
http://knut.kks.se/infotek/lararporten/lathund.asp
Navigatören Skolverket
Internet och rashets KK-Stiftelsen
Lästa artiklar från ItiS studiematerial:
IT i världen
Lars-Erik Bjessmo: IT – ett fönster mot världen.
IT och lärande
Ingegärd Sandström Madsén: Att tänka med penna och med dator.
IT i praktiken
Christina Szekely: Från redskap till läromiljö.

Bil.1
En resa med hjulet genom tiden.
1. Historik
Hjulets utveckling från stock till dagens hjul. ex. vagnens utveckling
2. Cykelns utveckling.
3. Bilens utveckling.
4. Rullstolens betydelse i vardagen och i tävlingar.
5. Ortnamn med hjul. Stavning.
6. Hjuldjur. Biologi
7. Symboler. Buddhas lära. Hjul med åtta ekrar.
8. Resor.
Jämför resa Åby - Stockholm 1500-talet / 1900-talet
Restid till plats med olika färdsätt.
Tivoli.
Mississippi
9. Avståndsmätning. (matte)
Cirkeln, radie, pi
10. Hjulångare / Vattenhjul / Väderkvarn
11. Lekar genom tiderna. Rullband, snurrgunga, legohjul, leksaksbil
Hjul- sånger.
12. Hjul i hemmet.
Rullgardin, möbelhjul, vev, köksredskap
Rollator, skateboard, inlines - rullskridskor
13. Kugghjul, Kullager, Styranordningar
ex. klockan, rulltrappan
14. Grammofonskivans utveckling.
Från stenkaka till CD
15. Solen

Bilaga 2

Bilaga 3
Utvärdering ITiS.
1. Vad var roligt med ITiS?
2. Var det något som inte fungerade så bra? ___ Ja ___ Nej
Om du svarat ja. Vad saknade du?
3. Skulle du vilja arbeta på det här sättet flera gånger? ___ Ja ___ Nej
4. Var hittade du fakta?
___ internet ___ e-post ___ böcker ___ intervju ___ telefon ___ fax
___ annat Var?
5. Var det svårt att hitta fakta om ditt ämne? ___ ja ___ nej ___ sådär
6. Tycker du att du har fått den hjälp du behövt av a-lagets personal?
___ ja ___ nej Om du svarat nej. Vad är du inte nöjd med?
7. Hur skulle du vilja gradera samarbetet i gruppen på en skala från 1 till 5.
Ett är sämst och fem mycket bra. _________
8. Hur tyckte du om att skriva loggbok?
9. Hur har du renskrivit? För hand ______ på datorn ______
10. Är du nöjd med ITiS arbetet du gjort?
11. Ge exempel på något nytt du lärt dig.
12. Övriga synpunkter.
Namn: klass

Bilaga 4
Utvärdering ITiS - resultat.
1. Vad var roligt med ITiS?
*arbeta med olika personer från olika klasser. *arbeta fritt och självständigt.
*arbeta med datorn för att söka information.
2. Var det något som inte fungerade så bra? 15% Ja 85% Nej
Om du svarat ja. Vad saknade du?
*alla i gruppen arbetade ej lika mycket. *svårt komma åt datorer. *skrivaren fungerade inte
så bra
3. Skulle du vilja arbeta på det här sättet flera gånger? 92% Ja 8% Nej
4. Var hittade du fakta?
45 st internet 6 st e-post 3 st böcker 25 st intervju 16 st telefon 8 st fax
___ annat Var? *Vanliga brev * pratade hemma
5. Var det svårt att hitta fakta om ditt ämne? 18% Ja 35% Nej 47% Sådär
6. Tycker du att du har fått den hjälp du behövt av a-lagets personal?
___ ja ___ nej Om du svarat nej. Vad är du inte nöjd med?
Alla utom en svarade ja.
7. Hur skulle du vilja gradera samarbetet i gruppen på en skala från 1 till 5.
Ett är sämst och fem mycket bra. 1, 2, 3- 35% 4- 47% 5- 32%.
9% arbetade själva.
8. Hur tyckte du om att skriva loggbok? Flickorna var mer positiva; kunde se
tillbaka vad man gjort. Pojkarna mer negativa. (Ingen dagboksskrivarvana)
9. Hur har du renskrivit? För hand 20% på datorn 80% Några har använt
båda sätten.
10. Är du nöjd med ITiS arbetet du gjort? 49 st. Ja!(95%) ; 2 st. Så där;(5%)
11. Ge exempel på något nytt du lärt dig. * Lagarbete viktigt. *Intervjua. *Faxa och
ringa till främmande person *effektiva sätt att hitta fakta *”Förr visste jag inte skillnad på
moppe och motorcykel”. *Inlines, leksaker m. m.
12. Övriga synpunkter.
*Bra med ITiS för man lär sig mycket *Mer kontakt med andra klasser *Kul *Mer tid per
gång skulle vara bra.
Namn: klass