Personarkiven och forskningen - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

IO den kommunistiska Sovjetunionen. Enligt dessa kretsar underskattades faran för kommunistiskt spioneri och sabotage. Detta blev särskilt tydligt I 94 7 då J ungs intresse under tre dagar vid månadsskiftet september- oktober riktades mot det stora antalet bränder som drabbat den svenska industrin. Den 30 september kontaktades J ung av befälhavaren för Stockholms försvarsområde Nils Stenbeck. Efter besöket skrev han följande i dagboken: Stenbeck meddelade - konfidentiellt -från Thule, att man konstaterat, att den senaste tidens industrieldsvådor anlagts av ryssar. s Dagen efter, den I oktober, återkommer bränderna i dagboksanteckningarna. Då framkommer det att även chefen för UD:s politiska avdelning Sven Grafström engagerats i ärendet. Nils Stenbeck ringde om besijk rå"rande industrieldsvådorna. Senare tel. , att han icke kunde komma-papperen hos utrikesrådet Grafstråm ... Dessfo"rinnan hade Grafstråm, upprård, ringt. Ville beså"ka mig. 6 Efter Grafströms besök antecknadeJung följande: . Utrikesrådet Grafstrå"m. Orienterade och medfdrde papper av Dir. Lindenerona i Thule rå"rande starka indicier mot ryssarna som anläggare av senare stora industribränder. Statsrådet Massberg orienterad sedan några dagar. M-g lovat vidta alla måjliga åtgärder. Sannolikt gjort mycket litet; G-m _gjort stickprov i polisledningen. Utrikesledning och OB icke orienterade. Grafström skulle i morgon tala med M oss berg. 7 Det synes som om varken J ung eller Grafström satt någon större tilltro till att inrikesminister Eije Massberg skulle vidtaga kraftåtgärder i ärendet. Trots att inrikesministern haft kännedom om saken i flera dagar hade han varken informerat utrikesdepartementet eller överbefälhavaren. Dagen efter fortsätter kontaktema med Grafström och ]ung skriver: Magnus Hjo1·t & Ulf Eliasson Utrikesrådet Grafström ringde: som Massberg icke varit anträffbar hade han gått direkt till Erlander ang. industrieldsvådorna. 8 Därefter förekommer inga anteckningar om bränderna i dagboken.9 Den sentida läsaren av dagboken får här en kort inblick i hur upJ?.fattningen om hotet från Sovjetpillenen enligt OB fick substans tack vare försäkringsbolaget Thules information om industrisabotage. Uppgifterna hade sådan dignitet att regeringen informerades och förväntades agera. Däremot är det svårt att i efterhand värdera uppgifterna. J ung fann uppenbarligen ingen anledning att betvivla sanningshalten i uppgiften om att bränderna anlagts av ryssar. Avsaknaden av kritiska synpunkter och redogörelser för vad som låg till grund för Thules påstående om ryssarnas skuld gör det svårt att bedöma huruvida uppgifterna stämmer eller inte. Anteckningarna ger upphov till nya frågor. Enligt dagboken hade Massberg lovat vidta åtgärder men det framgår inte vilka åtgärder. Endast ]ungs klentrogenhet vad gäller statsrådets handlingskraft kan konstateras. Vilken grund fanns det för påståendena? Blev någon åtalad för de förmodade sabotagen? Förekom något diplomatiskt agerande av UD gentemot Sovjetunionen? Svaren på dessa frågor måste sökas i andra arkiv. I statspolisens arkiv återfinns dokument som visar vilka åtgärder Massberg vidtog. Istället för att förlita sig på de uppgifter som emanerade från Thule gav han statspolisintendenten Georg Thulin uppdraget att göra en omfattande utredning i saken. Den 2 3 oktober I947 skickade Thulin ut en skrivelse om industribränderna tilllandets samtliga landsfogdar och till polismästarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Norrköping och Gävle. Där begärde han in redogörelser för årets samtliga bränder eller brandtillbud där skador för över Ioo ooo kr uppstått eller riskerats på industrierna i respektive distrikt. När svaren några veckor därefter anlänt, sammanställdes dessa av kriminalöverkonstapel Thorsten Söderström på byrån för ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I
industriskydd vid statspolisens tredje rotel (dåvarande säkerhetspolisen). Söderström konstaterade med hjälp av det inskickade materialet att Sverige under perioden I januari till i slutet av oktober I 94 7 drabbats av 2 55 stycken allvarliga bränder eller brandtillbud vid olika industrier. Den sammanlagda ekonomiska förlusten av brandskadorna uppgick till drygt 53 miljoner kronor. I u8 fall kunde brandorsaken fastställas och det sammanlagda skadebeloppet för dessa var drygt I7 miljoner kronor. I09 av bränderna hade vållats av slarv eller genom olyckor. De återstående 9 eldsvådorna var således anlagda. Söderström angav att mordbrännarna i ett fall var en försäkringsbedragare, i två fall minderåriga, i ett fall en pyroman och i ett fall en person som benämndes sinnessjuk. I fyra fall var förövarna okända. Sabotageteorierna satte Söderström föga tilltro till när han avslutar sin sammanställning enligt följande: Endast i ett fall har angivits, att sabotage kunde misstänkas. Det gäller här en brand den 23/r 1947 ombord på det norska fartyget MIS Panama Express, som legat vid kaj i Landskrona. Utredningsledaren har emellertid vid telefonfo"rfrågan meddelat, att denna brand med stö"rsta sannolikhet uppstått i samband med svetsningsarbete ombord, vaifo"r utredningsledaren for sin del icke funnit anledning misstänka sabotage. •o statspolisens utredning visade alltså att av alla 2 55 bränder fanns endast I fall då det rapporterats att eventuellt sabotage kunde föreligga. Vid närmare undersökning kunde dockSöderström uppenbarligen även avskriva detta fall. Med facit i hand är det tämligen lätt att frigöra sig från den hotbild som målats upp i J ungs dagbok. Thules påståenden om att det smög omkring sovjetiska sabotörer innanför fabriksgrindarna på de svenska industrierna smulas omsorgsfullt sönder av statspolisens utredning. I det kalla krigets tidsanda fanns det emellertid inte plats för utredningar som motsade uppfattningarna om hur sovjetiska agenter genomförde attentat i Sverige. När Organisationssverige samlade sig för en upplysningskampanj mot kommunismen i början av I95o-talet kom ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I Det kalla kriget i personarkivens spegel ryktena om I947 års industrisabotage åter att tas för sanna. Folk och Försvar och kampen mot den femte kolonnen'' Centralförbundet Folk och Försvar (CFF) bildades I940 på initiativ av överståthållaren Torsten Nothin, som en kommitte för det frivilliga försvarsarbetet. Under kriget fungerade CFF som en kanal för regeringen och försvarsledningen för att nå ut med information främst till dem som var inkallade till beredskap, för att efter kriget ombildas till ett kontaktorgan mellan försvaret och folkrörelserna. Så småningom väntade också nya arbetsuppgifter på ett lämpligt organ som skulle visa sig vara Folk och Försvar. Hösten I950 beslutades av Folk och Försvars ledning, i nära samråd med militärledningen och med inofficiell sanktion från regeringen att verksamheten skulle inriktas på en kampanj för att bekämpa spioneri och sabotage, eller som det också hette, femtekolonnverksamhet. I militärens ögon handlade det dock i hög grad om en "aktion mot kommunisterna".•z Från försvarsstabens sida hade man också på egen hand övervägt en kampanj för dessa syften och bl a låtit en annonsbyrå utreda hur en sådan bäst skulle läggas upp. Försvarsstabens ideer kom emellertid att sammanföras med- dem som fanns inom Folk och Försvar. Bl a övertogs en av de motiveringar som funnits inom försvarsstaben för att en kampanj var nödvändig. Det är här industribränderna från I947 åter dyker upp. Trots att man inom försvarsstaben måste ha varit medveten om att polisen avfärdat de ymnigt florerande ryktena om anlagda bränder och sabotage var de nu återigen högst gångbara för att motivera anslag. I januari I95I kunde så Folk och Försvars nya verksamhet inledas med finansiellt stöd från framför allt SAF, LO, KF och Sveriges Lantbruksförbund. För att skilja verksamheten från den vanliga försvarsupplysningen inrättades inom CFF nu en sektion //'l som enbart sysselsatte sig med kampanjen mot den femte kolonnen. En serie hemliga konferenser, 108 stycken I95I- I954, genomfördes, ofta i samarbete med länsstyrelserna, där hand- II
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1 99
Page 5: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999
Page 9: kommunistiska politiker som Fritjof
Page 14: git känsliga arbetsuppgifter som b
Page 18 and 19: 8 Det äldsta är handskrivet, date
Page 20 and 21: 20 ÖB J ungs dagbok. Som vanligt i
Page 23: tad tjänstgöring inom krigsmakten
Page 26: 26 SUMMARY Swedish security policy
Page 29 and 30: edition, hemliga konceptvol45, KrA.
Page 31: en, inte vården av de till arkivin
Page 34: 34 Riksarkivet gott och väl kan m
Page 37 and 38: eroende av dess ursprung, på avsik
Page 39 and 40: etydelse. Detta är säkerligen en
Page 42 and 43: av bl a Nils Nilsson och BertilJoha
Page 44: 44 det i grunden är baserat på la
Page 47 and 48: !T-baserade söksystem med stor lik
Page 49 and 50: ial. För om inte förr, så i besk

Personarkiven och forskningen - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?