02.09.2013 Views

Personarkiven och forskningen - Visa filer

Personarkiven och forskningen - Visa filer

Personarkiven och forskningen - Visa filer

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

16<br />

raljanta tonen döljer sig emellertid frågans stora<br />

allvar där den politiska makten hölls ovetande om<br />

det militära underrättelsesamarbetet med västmakterna.<br />

När regeringen väl fått kunskap om överflygningar<br />

var man emellertid inte helt missnöjd<br />

med vad som skett. Ytterligare en anteckning från<br />

Swedlunds hand pekar tvärtom på viss förståelse<br />

från den politiska ledningens sida.<br />

Finska flygningen. Jag delgav V finska notväxlingen.<br />

V nöjd med finska svaret <strong>och</strong> med att vi sagt nej. Han<br />

lovade -på min vädjan - icke driva sina fdrhör längre<br />

med underlydande personal ... Han meddelade att regeringen<br />

dvs excellenserna vore i princip med på att underrättelsetjänst<br />

krävde viss hemlighetsmakeri uppåt. Men<br />

betr ev nya flygningar över annat territorium skulle V<br />

orienteras. Betr samarbetet med US underrättelsetjänst<br />

skulle 'fo"rsiktighet' iakttagas, men ej avbrott. 16<br />

En fråga man kan ställa sig är vilken roll ÖB, Helge<br />

J ung, spelade i allt detta. Varför kallas inte ÖB upp<br />

till försvarsministern för att svara för sina underlydandes<br />

ag-.erande? Av dagboksanteckningarna<br />

framgår att OB J ung under de aktuella dagarna vistades<br />

i Danmark där han behandlades på Skodsborgs<br />

Hadesanatorium för en lindrigare åkomma.<br />

Den 6 februari är han åter i Stockholm men det är<br />

först två dagar senare han informeras av försvarsstabschefen<br />

Swedlund om vad som skett. Nu fogas<br />

också ytterligare en viktig pusselbit i mönstret. VIlken<br />

var egentligen det svenska planets destination?<br />

Storpol[itiskl incident i samband med svensk flygning<br />

mot Salla. Blivit bekant i Helsingfors <strong>och</strong> USA. Förfrågan<br />

från Boheman. De ansvariga - Sw-d <strong>och</strong> N-Id -<br />

nekade, men Palm överrumplades av Vougt. Det hela<br />

nu avvecklat. Vougt vill ta dylikt i egen stark handff>7<br />

Här får vi alltså veta att det svenska planet var på<br />

väg mot Salla, långt in i Finland, endast några mil<br />

från den finsk-sovjetiska gränsen. Det handlade<br />

alltså inte, som utrikesminister Unden trodde, om<br />

"vissa överflygningar vid sv.-finska gränsen" utan<br />

om något betydligt mera våghalsigt. VI får också i<br />

slutet av ]ungs anteckning en ironisk kommentar<br />

Magnus Hjort & Ulf Eliasson<br />

om försvarsministern utgörande ett tydligt exempel<br />

på hur man i militära kretsar betraktade försvarets<br />

högsta politiska ledning. <strong>Personarkiven</strong> kan<br />

konstateras ha givit en hel del information som<br />

knappast skulle stått att hämta i myndighetsarkiv.<br />

Tyvärr måste vi också konstatera att två av huvudpersonerna,<br />

Thede Palm <strong>och</strong> Tage Erlander har<br />

dagböcker som inte är tillgängliga för forskning.<br />

För Palms del gäller att hela arkivet är slutet till <strong>och</strong><br />

med 20I5. När det gäller Erlanders arkiv är detta<br />

nästan helt öppet. När det gäller dagböckerna är<br />

dessa dock slutna i väntan på en eventuell publicering<br />

i regi av sonen Sven Erlander. Öppnandet av<br />

dessa för forskning skulle kunna kasta nytt ljus över<br />

dunkla passager i vår nära historia samt förmodligen<br />

nyansera bilden av den svenska säkerhetspolitiken<br />

under kalla kriget. Ytterligare en av huvudpersonerna,<br />

försvarsminister Allan Vougt har<br />

ett personarkiv i Riksarkivet. Detta är dock ytterst<br />

magert <strong>och</strong> innehåller i stort sett inget av intresse<br />

för den säkerhetspolitiska <strong>forskningen</strong>. Flygvapenchefen<br />

Nordenskiöld har dessvärre inte efterlämnat<br />

några handlingar.<br />

Underjordiskt motstånd i händelse av<br />

ockupation<br />

En annan fråga som sysselsatt framför allt journalister<br />

men även neutralitetspolitikkommissionen är<br />

frågan om bildandet av en organisation för fortsatt<br />

motstånd i händelse av att Sverige skulle ockuperas<br />

i samband med ett krig. Vanligtvis brukar en sådan<br />

organisation eller nätverk gå under beteckningen<br />

Stay behind, en beteckning som dock inte var i bruk<br />

i Sverige åren kring I950. Det är självklart att en<br />

verksamhet av detta slag kräver en mycket hög grad<br />

av sekretess. Sätts uppgifter på pränt finns alltid risken<br />

att de hamnar i orätta händer, i värsta fall tillhörande<br />

fienden.<br />

Det är alltså högst osäkert huruvida något primärt<br />

källmaterial rörande detta kan återfinnas i<br />

myndighetsarkiv. Vad kan då personarkiven ge? VI<br />

återvänder till ÖB, Helge J ungs dagbok där flera<br />

. anteckningar under I 94 7 <strong>och</strong> I 948 skvallrar om att<br />

man inom landets högsta militära ledning sysslade<br />

med att planlägga en motståndsrörelse. VId ett<br />

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!