Personarkiven och forskningen - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

Som en följd av dessa förändringar kunde Bertil Boethius 1928 i Svensk Uppslagsbok definiera arkivdepåbegreppet på ett betydligt mer snävt sätt än vad Hildebrand 1904 definierade begreppet i Nordisk Familjebok Arkivdepåbegreppet förbehölls större arkivinstitutioner dit arkiv uppkomna hos olika självständiga arkivbildare sammanförts. Som exempel på större arkivinstitutioner, vid sidan av Riksarkivet, nämner han Kammarkollegiets arkiv, Slottsarkivet och Krigsarkivet. '4 Märk att ännu vid denna tid kunde vissa centrala ämbetsverks arkiv - Kammarkollegiets arkiv - betecknas som arkivinstitution! Begreppet arkivmyndighet förs in i arkivstadga först genom 1961 års arkivstadga, men gränsdragningen mellan arkivmyndighet och myndighet var alltifrån entydig. Ett fullt utvecklat dualistiskt synsätt med begreppen arkivmyndighet och arkivdepå återfinns först i 1990 års arkivlag, 1991 års arkivförordning och den anslutande instruktionen för Riksarkivet och landsarkiven. Utvecklad fåltverksamhet Den internationella normen för det som i Sverige traditionellt benämnts fältverksamhet har under efterkrigstiden blivit den Records Management-modell som skapades i USA under andra världskriget och som under efterkrigstiden successivt exporterades till flertalet västeuropeiska länder, dock ej till Sverige. Inte heller den till modellen hörande livscykeldoktrinen har fått riktigt genomslag i Sverige. En bidragande orsak till att Records Management-modellen aldrig fått genomslag i Sverige torde vara det förhållande att även de svenska arkivarierna utvecklade en alldeles egen svensk foltarbetsmodell under andra världskriget. Konstruktör av modellen var 1940 års arkivsakkunniga, vars påverkan på det offentliga arkivväsendets utveckling efter andra världskriget förmodligen inte nog kan understrykas. Redan ett år efter sin tillsättning sammanfattade de arkivsakkunniga, under ledning av statssekreteraren Börje Knös, sin syn på behovet av "tillsyn över de under framväxt varande arkivserierna". De sakkunniga meddelade att man funnit det effektivare Mats Bureli att föreslå gallring av växande arkivserier, framför redan fårdigbildade serier, men att denna gallringsmetod, för att fungera, kräver en ständig bevakning av de ändringar som uppstår inom administrationens olika organ. För att denna bevakning skulle fungera fann de sakkunniga det nödvändigt att en centralledning skapades, som både representerar de administrativa utredningarnas såväl som den historiska forskningens intressen. Riksarkivets dåvarande resurser och befogenheter fann de sakkunniga inte vara avpassade för en sådan aktiv bevakning av den växande arkivbildningen, utan endast avpassad för att förhindra direkt vanvård och olaglig gallring i redan bildade arkivbestånd. Den ständiga bevakningen av möjligheter till ökad gallring borde, enligt de sakkunnigas mening, föras över från de arkivbildande myndigheterna till ett samråd där tonvikten på ansvaret borde ligga på Riksarkivet.' s Sedan en av ledamöterna i arkivsakkuniga, Bertil Boethius, utnämndes till chef för Riksarkivet 1944 blev också de arkivsakkunnigas syn på förhållandet mellan Riksarkivet och de arkivbildande myndigheterna helt och hållet Riksarkivets uppfattning. Efterkrigstidens arkivarier var mycket inriktade på fältarbete i meningen att aktivt påverka arkivbildningen i syfte att utöka gallringen, något som författningsmässigt bekräftades i 1961 års allmänna arkivstadga. Några direkt arkivteoretiska resonemang kring förhållandet mellan denna styrning av arkivbildningen och proveniensprincipens tillämpning är emellertid svåra att spåra före Nils Nilsson. J ag menar att frånvaron av en särskild teoribildning (en "svensk" livscykeldoktrin) kring fältverksamheten i Sverige bidragit till att betona proveniensprincipen i fältverksamheten på ett sätt som saknar motstycke i omvärlden. Ursprungslära eller helhetslära? Proveniens betyder ursprung. Ursprungsprincipen var också det begrepp som Hildebrand själv förordade i den banbrytande uppsatsen från år 1903. I sin artikel menar Hildebrand också att principen har sin utgångspunkt i "en ganska enkel och fo"r o·vrigt länge erkänd sats" att en arkivhandlings värde är ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:1
eroende av dess ursprung, på avsikten med dess upprättande eller förvarande. Hildebrand övergår därefter till att redogöra för det förhållande att handlingarna efter en tid ofta kommer i oordning i de stora arkivdepåerna. ' 6 Därefter pekar Hildebrand på att arkivmännen under senare tid "nog berö"rts av de alltmera skärpta anspråken på historisk och 'diplomatisk' kritik, som utmärker våra dagars forskning". En sats, som Hildebrand betecknar som både enkel och länge erkänd, har · tagits som utgångspunkt: "En arkivhandlings värde beror i väsentlig mån på dess ursprung, på avsikten med dess uppsättande eller förvarande."'? Men Hildebrand tar även in ett ytterligare moment i sin beskrivning av proveniensprincipen i artikeln från år 1903 och som han själv synes ansett särskilt ha hämtat från den franska traditionen. Genom att återföra de ämnesordnade och oordnade handlingama växer så småningom "ett organiskt system" fram i stället för det forna mekaniska sammanföraodet av handlingar. Mest träffande namn på denna princip anser Hildebrand vara det franska "le resp e et des fonds" . Djupt rotat är i Sverige uppfattningen att proveniensprincipen innebär att handlingar ordnas efter arkivbildares organisatoriska struktur och att ett arkiv skall vara en helhet som motsvarar en organisationsenhet. Bertil Boethius skriver i den tidigare omnämnda artikeln i Svensk uppslagsbok 1928 om definitionen av arkivbegreppet och proveniensprincipen på följande sätt: "Ett sådant bestånd utgör en organisk enhet och avgränsas därigenom principiellt från varje bestånd av handskrifter, vilka efteråt hopbragts på grund av sitt historiska intresse. Skillnaden är källkritiskt och rättsligt av den mest djupgående betydelse. Varje intakt handling, vars plats i ett arkiv är ostridig, är genom detta sitt ursprung (sin proveniens) ett omedelbart vittnesbörd om den arkivbildarens verksamhet, varav den utgör en rest."' 8 Därefter konstaterar Boethius att bäst förutsättningar givetvis finns hos myndigheter med fasta kanslivanor. Ett bestånd med visserligen enhetlig ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:1 Det perfekta arkivet proveniens, men utan fasta kanslivanor kallas inte arkiv, utan "papper". Ett arkiv kan bestå av flera små arkiv, från de olika avdelningarna inom en myndighet. Boethius konstaterar härvid att de organisatoriska enheternas självständiga arkivbildning inom en myndighet gynnas, sedan proveniensprincipen segrat. Det är slående att Boethius hävdar att proveniensprincipens genomslag skulle innebära att såväl den yttre avgränsningen som den inre strukturen i arkiven framgent i större utsträckning än fordom kommer att följa arkivbildarens formella organisation. Denna organisationsprincip kan inte direkt spåras till Hildebrand. Även de Muller, Feith och Fruin hävdar med bestämdhet att det är arkivets organisation, inte arkivbildarens organisation som avgör avgränsning och struktur. ' 9 Ytterligare en blivande riksarkivarie, Åke Kromnow, för fram liknande tankegångar om proveniensprincipen som en helhetslära i en artikel från år 1947 om industriarkiv. Under rubrikenArkivet ett organiskt helt påpekar han att någon principiell skillnad inte finns mellan aktuella och inaktuella delar av ett arkiv. Ett levande företags arkiv utgör ett organiskt men oavslutat helt. Vidare slår han fast att varje arkiv bör bevaras och ordnas som en enhet för sig, "ty endast så belyser det arkivbildarens verksamhet". Dossiersamlingar som ofta felaktigt kallas "arkiv" är alltså delar av det egentliga arkivet och kan redovisas som serier. JO Efter att ha redogjort för arkivordningsprincipernas historiska framväxt betonar Kromnow vikten av att respektera ursprungsprincipen och respekten för fyndomständigheterna vid återställandet av äldre arkiv som kommit i oordning. BertilJohansson har i en artikel 1985 pekat på en förklaring till den starka betoningen av helheten och den organiska samhörigheten. J ' Han menar att arkivbegreppets anknytning till en organisk helhet kan förklaras med influenser från konservativ statskunskap, där statens institutioner ses som levande organismer. Förmodligen är det så att sådana influenser funnit god grogrund genom den tolk- 37
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1 99
Page 5: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999
Page 9 and 10: kommunistiska politiker som Fritjof
Page 11 and 12: industriskydd vid statspolisens tre
Page 14: git känsliga arbetsuppgifter som b
Page 18 and 19: 8 Det äldsta är handskrivet, date
Page 20 and 21: 20 ÖB J ungs dagbok. Som vanligt i
Page 23: tad tjänstgöring inom krigsmakten
Page 26: 26 SUMMARY Swedish security policy
Page 29 and 30: edition, hemliga konceptvol45, KrA.
Page 31: en, inte vården av de till arkivin
Page 34: 34 Riksarkivet gott och väl kan m
Page 39 and 40: etydelse. Detta är säkerligen en
Page 42 and 43: av bl a Nils Nilsson och BertilJoha
Page 44: 44 det i grunden är baserat på la
Page 47 and 48: !T-baserade söksystem med stor lik
Page 49 and 50: ial. För om inte förr, så i besk

Personarkiven och forskningen - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?