Personarkiven och forskningen - Visa filer
Personarkiven och forskningen - Visa filer
Personarkiven och forskningen - Visa filer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ning av "le respect des fonds" som Emil Hildebrand<br />
gjorde I903.<br />
Om man kombinerar "missuppfattningen" att ett<br />
arkiv skall ordnas efter en arkivbildares organisation<br />
med normen att ett arkiv utgör en "organisk helhet"<br />
<strong>och</strong> med den otydlighet som Emil Hildebrand<br />
faktiskt bäddade för genom att i "Allmänna grunder"<br />
hävda att den ursprungliga ordningen inte behöver<br />
respekteras om den inte kan anses ha tillkommit<br />
på goda grunder är det lätt att komma till slutsatsen<br />
att det främjar proveniensprincipen att redan<br />
i arkivbildningsskedet avgränsa arkivbildningen<br />
med hänsyn till organisationers formella utformning.<br />
Argumenten för en dubbel tillämpning av<br />
proveniensprincipen blir många.<br />
Även Nils Nilsson argumenterade starkt på detta<br />
sätt i en uppsats publicerad så sent som I986. I ett<br />
avsnitt om risker med att överbetona arkivbildarbegreppets<br />
betydelse, anknyter han till Bertil Johanssons<br />
påpekande att arkivbildarbegreppet, särskilt<br />
i Sverige, fått en statsrättsligt influerad slagsida<br />
åt organism-tänkande. Nilsson menar här att detta<br />
visserligen kan ha sin förklaring i det stora inflytande<br />
som Boströms filosofi haft i Sverige, men<br />
konstaterar ändå: "Oberoende av statsrättslig uppfattning<br />
torde också skälen att begränsa arkivet till den enstaka<br />
arkivbildarens verksamhet vara starka, nu liksom<br />
tidigare."J' Men de storafdrdelar som Nilsson menar<br />
talar för en helhetslära <strong>och</strong> behovet att behålla<br />
sambandet mellan en arkivbildare <strong>och</strong> ett arkiv rör<br />
sådana rent praktiska saker som reglering av ansvarsfrågan<br />
för arkiv, regler om avlämning av arkiv<br />
<strong>och</strong> sökningen i arkiv. Nilsson låter således administrativa<br />
intressen <strong>och</strong> forskningsintressen motivera<br />
en helhetslära som han i <strong>och</strong> för sig inser vara<br />
tveksam principiellt <strong>och</strong> teoretiskt. De starka<br />
tveksamheter som Nilsson hade mot helhetsläran<br />
<strong>och</strong> principen en arkivbildare - ett arkiv kommer<br />
t ex tydligt till uttryck när han på ett ställe konstaterar<br />
att den pågående tekniska utvecklingen lett<br />
till en tidigare okänd samverkan mellan olika arkivbildare,<br />
genom uppbyggnaden av gemensamma<br />
system. Den lösning som arkivförfattningarna valt,<br />
att i praktiken skilja mellan arkivbildarna <strong>och</strong> den<br />
tekniska arkivbildningen, anser Nilsson måste<br />
Mats Bureli<br />
väcka tvekan. Betydligt mer tilltalande lösning finner<br />
Nilsson i den tanke som dansken Michael<br />
Hertz I984 lanserade, att proveniensprincipen i<br />
sådana fall borde grunda sig på en aktivitet snarare<br />
än på en myndighet. "Detta innebär med andra ord<br />
att den egentliga arkivbildaren inte skulle vara den ena<br />
eller andra myndigheten utan en samordnad verksamhet."<br />
Dessvärre förmådde aldrig Nilsson att dra<br />
konsekvenser av sådana insikter i det praktiska arbetet<br />
med arkivvård en.<br />
Allmänna arkivschemats inverkan<br />
En i mångt <strong>och</strong> mycket specifik svensk företeelse är<br />
traditionen att förteckna arkiv enligt ett allmänt<br />
arkivschema. Vilken inverkan kan denna vana ha<br />
haft på proveniensprincipens utveckling i Sverige?<br />
Som framgår ovan fastställdes förteckningsplaner i<br />
samband med införandet av proveniensprincipen .<br />
I903. Förteckningsplaner var dock ingenting nytt<br />
som infördes genom proveniensprincipens införande<br />
utan hör snarare till ämnesordnandets tidevarv.<br />
De tre stora arkivinstitutionerna vid sekelskiftet<br />
- Riksarkivet, Krigsarkivet <strong>och</strong> Flottans arkiv<br />
hade samtliga förteckningsplaner fastställda för<br />
ordnandet av sina samlingar. Kyrkoarkiven förtecknades<br />
även sedan I 886 enligt en särskild förteckningsplan.<br />
Inspirationen till rubrikerna i de<br />
centrala ämbetsverkens arkiv kan Emil Hildebrand<br />
<strong>och</strong> Severin Bergh mycket väl ha fått från den<br />
förteckningsplan som Flottans arkiv tillämpade från<br />
år I883. Särskilt redovisningsordningen, där man<br />
konsekvent tillämpade principen att inom varje<br />
ämnesgrupp sortera handlingarna i ordningen I.<br />
protokoll, 2. registratur, 3· diarier <strong>och</strong> 4· ankomna<br />
handlingar företer en anslående likhet med arkivschemat.<br />
Severin Bergh var särskilt väl förtrogen<br />
med denna plan genom eget ordnings- <strong>och</strong> förteckningsarbete<br />
i Flottans arkiv, <strong>och</strong> återgav den bl a i<br />
sin undersökning av de centrala ämbetsverkens arkiv<br />
år I90I-I902.33<br />
En av dem som synes ha spelat en stor roll för<br />
proveniensprincipens fortsatta uttolkning i Sverige<br />
- Bertil Boethius - vill i ett föredrag år I 964 se<br />
Hildebrands förankring i ämnesordnandets värld<br />
som en förklaring till tron på förteckningsplanens<br />
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I