Personarkiven och forskningen - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

ning av "le respect des fonds" som Emil Hildebrand gjorde I903. Om man kombinerar "missuppfattningen" att ett arkiv skall ordnas efter en arkivbildares organisation med normen att ett arkiv utgör en "organisk helhet" och med den otydlighet som Emil Hildebrand faktiskt bäddade för genom att i "Allmänna grunder" hävda att den ursprungliga ordningen inte behöver respekteras om den inte kan anses ha tillkommit på goda grunder är det lätt att komma till slutsatsen att det främjar proveniensprincipen att redan i arkivbildningsskedet avgränsa arkivbildningen med hänsyn till organisationers formella utformning. Argumenten för en dubbel tillämpning av proveniensprincipen blir många. Även Nils Nilsson argumenterade starkt på detta sätt i en uppsats publicerad så sent som I986. I ett avsnitt om risker med att överbetona arkivbildarbegreppets betydelse, anknyter han till Bertil Johanssons påpekande att arkivbildarbegreppet, särskilt i Sverige, fått en statsrättsligt influerad slagsida åt organism-tänkande. Nilsson menar här att detta visserligen kan ha sin förklaring i det stora inflytande som Boströms filosofi haft i Sverige, men konstaterar ändå: "Oberoende av statsrättslig uppfattning torde också skälen att begränsa arkivet till den enstaka arkivbildarens verksamhet vara starka, nu liksom tidigare."J' Men de storafdrdelar som Nilsson menar talar för en helhetslära och behovet att behålla sambandet mellan en arkivbildare och ett arkiv rör sådana rent praktiska saker som reglering av ansvarsfrågan för arkiv, regler om avlämning av arkiv och sökningen i arkiv. Nilsson låter således administrativa intressen och forskningsintressen motivera en helhetslära som han i och för sig inser vara tveksam principiellt och teoretiskt. De starka tveksamheter som Nilsson hade mot helhetsläran och principen en arkivbildare - ett arkiv kommer t ex tydligt till uttryck när han på ett ställe konstaterar att den pågående tekniska utvecklingen lett till en tidigare okänd samverkan mellan olika arkivbildare, genom uppbyggnaden av gemensamma system. Den lösning som arkivförfattningarna valt, att i praktiken skilja mellan arkivbildarna och den tekniska arkivbildningen, anser Nilsson måste Mats Bureli väcka tvekan. Betydligt mer tilltalande lösning finner Nilsson i den tanke som dansken Michael Hertz I984 lanserade, att proveniensprincipen i sådana fall borde grunda sig på en aktivitet snarare än på en myndighet. "Detta innebär med andra ord att den egentliga arkivbildaren inte skulle vara den ena eller andra myndigheten utan en samordnad verksamhet." Dessvärre förmådde aldrig Nilsson att dra konsekvenser av sådana insikter i det praktiska arbetet med arkivvård en. Allmänna arkivschemats inverkan En i mångt och mycket specifik svensk företeelse är traditionen att förteckna arkiv enligt ett allmänt arkivschema. Vilken inverkan kan denna vana ha haft på proveniensprincipens utveckling i Sverige? Som framgår ovan fastställdes förteckningsplaner i samband med införandet av proveniensprincipen . I903. Förteckningsplaner var dock ingenting nytt som infördes genom proveniensprincipens införande utan hör snarare till ämnesordnandets tidevarv. De tre stora arkivinstitutionerna vid sekelskiftet - Riksarkivet, Krigsarkivet och Flottans arkiv hade samtliga förteckningsplaner fastställda för ordnandet av sina samlingar. Kyrkoarkiven förtecknades även sedan I 886 enligt en särskild förteckningsplan. Inspirationen till rubrikerna i de centrala ämbetsverkens arkiv kan Emil Hildebrand och Severin Bergh mycket väl ha fått från den förteckningsplan som Flottans arkiv tillämpade från år I883. Särskilt redovisningsordningen, där man konsekvent tillämpade principen att inom varje ämnesgrupp sortera handlingarna i ordningen I. protokoll, 2. registratur, 3· diarier och 4· ankomna handlingar företer en anslående likhet med arkivschemat. Severin Bergh var särskilt väl förtrogen med denna plan genom eget ordnings- och förteckningsarbete i Flottans arkiv, och återgav den bl a i sin undersökning av de centrala ämbetsverkens arkiv år I90I-I902.33 En av dem som synes ha spelat en stor roll för proveniensprincipens fortsatta uttolkning i Sverige - Bertil Boethius - vill i ett föredrag år I 964 se Hildebrands förankring i ämnesordnandets värld som en förklaring till tron på förteckningsplanens ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I
etydelse. Detta är säkerligen en viktig förklaring, då ju Hildebrand år I903 faktiskt hade ett kvartssekel bakom sig som tjänsteman i det ämnesordnande Riksarkivet, där förteckningsplaner för fördelning efter ämne var naturligt. Motiven för förteckningsplanernas existens har också ofta i princip varit samma motiv som de som motiverade ämnesordnandet: intresset att underlätta för forskningen. Tydligt framträder detta intresses företräde framför proveniensprincipen i den handbok i kommunal arkivvård som I930 författades av riksarkivtjänstemannen Birger Linden. Om förteckningsplanerna som Riksarkivet utarbetat säger han: "Inledningsvis kan då nämnas att nedan nämnda serier och deras beteckningar avsetts utgöra ett fast schema, efter vilket alla kommunala arkiv i allmänhet kan ordnas. Detta har gjorts av den anledningen, att en person, som behö·ver anlita flera arkiv lätt skall kunna finna sig tillrätta, när han iivergår från det ena till det andra. Både ordnandet och begagnandet av arkiven underlättas på detta sätt. "H Även Nils Nilsson har givetvis berört arkivförteckningens roll i olika arbeten. I läroboken från år I973 konstaterar han att proveniensprincipen, i ordnings- och förteckningsarbetet, framför allt medför att ordnaren måste åstadkomma en klar avgränsning av arkivet. Och även om det inte alltid är möjligt att helt rätt avgränsa arkivet måste ändå förteckningen ge en helhetsbild av arkivet. Samtidigt konstaterar Nilsson att det på det teoretiska planet möter frågor om inkongruenser mellan arkivbildaren och det arkiv, som faktiskt föreligger. "Det normala är ju, att arkivet-eventuellt uppdelat på delarkiv-knyter sig till en, och endast en, arkivbildare och sammanfaller med gränserna fiir dennes verksamhet". Samtidigt finns det en del undantag när flera arkivbildares handlingar sammanblandats. I sådana situationer ger Nilsson två rekommendationer. Å ena sidan är det inte arkivordnarens uppgift att konstruera ett arkiv, som visserligen svarar mot arkivbUdarens organisation idealiskt, men som saknar förankring i den ursprun$liga ordningen. Arkivets integritet måste beaktas. A andra sidan skall ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I999:I Det perfekta arkivet arkivordnaren inte "godta en arkivbildning, som uppenbarligen har sin grund i en funktionärs ofo"rmåga att skiija mellan olika organs handlingar eller i hans bristande ordningssinne. " 35 Nils Nilsson berör också arkivförteckningens förhållande till arkivbildningen i en uppsats från år I 98 5. 3 6 Vad gäller förhållandet mellan proveniensprincipen och arkivförteckningen konstaterar Nilsson att "proveniensprincipen kan fo"renas med fiirteckningar av ganska skiftande slag och - inte minst - av mycket varierande djup, med summariska redovisningar såväl som med mycket detaljerade". Nilsson uppehåller sig därför i stället vid arkivförteckningens uppgifter för arkivvården och informationsförsörjningen, inkl. offentlighetsprincipen.37 Sammanfattningsvis kan konstateras att den förteckningstradition som i mångt och mycket tycks hämtad från I 8oo-talets franska departementsarkiv och Flottans arkiv och som - utifrån forskningsmässiga och arbetsekonoiniska skäl- stelnat till ett fast klassifikationsschema gått hand i hand med betoningen av proveniensprincipen som en helhetslära, Inindre än en egentlig ursprungsprincip och att detta förhållande ytterligare förstärker argu,. menten för en dubbel tillämpning av principen. Offentlighetsprincipens inverkan Ett tänkbart svar på Inin fråga om den dubbla tillämpningen, som jag inte berört är att vi just i Sverige styrt arkivbildningen på detta sätt beroende på vår offentlighetsprincip och dess krav på reglerad arkivvård. Claes Gränströmhar i en uppsats I98I belystfrågan och hävdat att offentlighetsprincipen skulle ha spelat en stor roll.3 8 Gränström pekar på att den riksdagsman som I887 skrev den motion som resulterade i uppbyggandet av det svenska arkivväsendet, Axel Bergström, använde allmänhetens krav på tillträde till offentliga handlingar som argument för sina förslag. Han lyfter även fram det förhållande att tillämpningsområdet för I 900 års arkivstadga angavs vara alla arkiv som enligt tryckfrihetsförordningen skulle hållas tillgängliga för allmänheten. 39
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1 99
Page 5: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999
Page 9 and 10: kommunistiska politiker som Fritjof
Page 11 and 12: industriskydd vid statspolisens tre
Page 14: git känsliga arbetsuppgifter som b
Page 18 and 19: 8 Det äldsta är handskrivet, date
Page 20 and 21: 20 ÖB J ungs dagbok. Som vanligt i
Page 23: tad tjänstgöring inom krigsmakten
Page 26: 26 SUMMARY Swedish security policy
Page 29 and 30: edition, hemliga konceptvol45, KrA.
Page 31: en, inte vården av de till arkivin
Page 34: 34 Riksarkivet gott och väl kan m
Page 37: eroende av dess ursprung, på avsik
Page 42 and 43: av bl a Nils Nilsson och BertilJoha
Page 44: 44 det i grunden är baserat på la
Page 47 and 48: !T-baserade söksystem med stor lik
Page 49 and 50: ial. För om inte förr, så i besk

Personarkiven och forskningen - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?