Personarkiven och forskningen - Visa filer
Personarkiven och forskningen - Visa filer
Personarkiven och forskningen - Visa filer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eroende av dess ursprung, på avsikten med dess<br />
upprättande eller förvarande.<br />
Hildebrand övergår därefter till att redogöra för<br />
det förhållande att handlingarna efter en tid ofta<br />
kommer i oordning i de stora arkivdepåerna. ' 6 Därefter<br />
pekar Hildebrand på att arkivmännen under<br />
senare tid "nog berö"rts av de alltmera skärpta anspråken<br />
på historisk <strong>och</strong> 'diplomatisk' kritik, som utmärker<br />
våra dagars forskning". En sats, som Hildebrand<br />
betecknar som både enkel <strong>och</strong> länge erkänd, har ·<br />
tagits som utgångspunkt:<br />
"En arkivhandlings värde beror i väsentlig mån<br />
på dess ursprung, på avsikten med dess uppsättande<br />
eller förvarande."'?<br />
Men Hildebrand tar även in ett ytterligare moment<br />
i sin beskrivning av proveniensprincipen i artikeln<br />
från år 1903 <strong>och</strong> som han själv synes ansett<br />
särskilt ha hämtat från den franska traditionen.<br />
Genom att återföra de ämnesordnade <strong>och</strong> oordnade<br />
handlingama växer så småningom "ett organiskt<br />
system" fram i stället för det forna mekaniska<br />
sammanföraodet av handlingar. Mest träffande<br />
namn på denna princip anser Hildebrand vara det<br />
franska "le resp e et des fonds" .<br />
Djupt rotat är i Sverige uppfattningen att proveniensprincipen<br />
innebär att handlingar ordnas efter<br />
arkivbildares organisatoriska struktur <strong>och</strong> att ett<br />
arkiv skall vara en helhet som motsvarar en organisationsenhet.<br />
Bertil Boethius skriver i den tidigare<br />
omnämnda artikeln i Svensk uppslagsbok<br />
1928 om definitionen av arkivbegreppet <strong>och</strong> proveniensprincipen<br />
på följande sätt:<br />
"Ett sådant bestånd utgör en organisk enhet <strong>och</strong><br />
avgränsas därigenom principiellt från varje bestånd<br />
av handskrifter, vilka efteråt hopbragts på grund av<br />
sitt historiska intresse. Skillnaden är källkritiskt <strong>och</strong><br />
rättsligt av den mest djupgående betydelse. Varje<br />
intakt handling, vars plats i ett arkiv är ostridig, är<br />
genom detta sitt ursprung (sin proveniens) ett omedelbart<br />
vittnesbörd om den arkivbildarens verksamhet,<br />
varav den utgör en rest."' 8<br />
Därefter konstaterar Boethius att bäst förutsättningar<br />
givetvis finns hos myndigheter med fasta<br />
kanslivanor. Ett bestånd med visserligen enhetlig<br />
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:1<br />
Det perfekta arkivet<br />
proveniens, men utan fasta kanslivanor kallas inte<br />
arkiv, utan "papper".<br />
Ett arkiv kan bestå av flera små arkiv, från de olika<br />
avdelningarna inom en myndighet. Boethius konstaterar<br />
härvid att de organisatoriska enheternas<br />
självständiga arkivbildning inom en myndighet<br />
gynnas, sedan proveniensprincipen segrat.<br />
Det är slående att Boethius hävdar att proveniensprincipens<br />
genomslag skulle innebära att såväl<br />
den yttre avgränsningen som den inre strukturen<br />
i arkiven framgent i större utsträckning än fordom<br />
kommer att följa arkivbildarens formella organisation.<br />
Denna organisationsprincip kan inte direkt spåras<br />
till Hildebrand. Även de Muller, Feith <strong>och</strong><br />
Fruin hävdar med bestämdhet att det är arkivets<br />
organisation, inte arkivbildarens organisation som<br />
avgör avgränsning <strong>och</strong> struktur. ' 9<br />
Ytterligare en blivande riksarkivarie, Åke Kromnow,<br />
för fram liknande tankegångar om proveniensprincipen<br />
som en helhetslära i en artikel från år<br />
1947 om industriarkiv. Under rubrikenArkivet ett<br />
organiskt helt påpekar han att någon principiell<br />
skillnad inte finns mellan aktuella <strong>och</strong> inaktuella<br />
delar av ett arkiv. Ett levande företags arkiv utgör<br />
ett organiskt men oavslutat helt. Vidare slår han fast<br />
att varje arkiv bör bevaras <strong>och</strong> ordnas som en enhet<br />
för sig, "ty endast så belyser det arkivbildarens<br />
verksamhet". Dossiersamlingar som ofta felaktigt<br />
kallas "arkiv" är alltså delar av det egentliga arkivet<br />
<strong>och</strong> kan redovisas som serier. JO Efter att ha redogjort<br />
för arkivordningsprincipernas historiska<br />
framväxt betonar Kromnow vikten av att respektera<br />
ursprungsprincipen <strong>och</strong> respekten för fyndomständigheterna<br />
vid återställandet av äldre arkiv<br />
som kommit i oordning.<br />
BertilJohansson har i en artikel 1985 pekat på en<br />
förklaring till den starka betoningen av helheten<br />
<strong>och</strong> den organiska samhörigheten. J ' Han menar att<br />
arkivbegreppets anknytning till en organisk helhet<br />
kan förklaras med influenser från konservativ statskunskap,<br />
där statens institutioner ses som levande<br />
organismer. Förmodligen är det så att sådana<br />
influenser funnit god grogrund genom den tolk-<br />
37