Personarkiven och forskningen - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

Men synen på organisationer och organisationsteorin har utvecklats en hel del sedan Basttöm predikade sin uppfattning på I8oo-talet om samhället som bestående av slutna helheter och organismer. Vi vet idag att administrativa strukturer och aktörer i samhällslivet samverkar i en mångfald av skiftande, formella och informella dimensioner. Iden om ett direkt samband mellan en utpekad formellt organisatoriskt definierad arkivbildare och ett arkiv som en helhet är i detta perspektiv en överförenkling av det komplexa samhälle vi idag lever i. Och den historiepositivistiska och källkritiskt baserade skola som sekelskiftets arkivteori byggde på, vet vi idag inte är hela den historievetenskapliga "sanningen". De påfrestningar som samhällets organisatoriska och administrativa utvecklingunder I90o-taletskapat på sekelskiftets arkivteori kan mötas på olika sätt, antingen genom att teorin anpassas till verkligheten, eller tvärtom. Vi har i Sverige - särskilt inom statsförvaltningen -lyckats få verkligheten att anpassa sig till teorin, genom normgivning kring arkivets avgränsning och struktur. Genom de osedvanligt stora befogenheterna för Riksarkivet att bestämma om arkivens avgränsning och fixering av strukturen, har vi kunnat upprätthålla illusionen om det perfekta arkivet, längre än kanske någon annanstans i världen. Sedan början av I990-talet pågår inom den anglosachsiska delen av vår industrialiserade värld en diskussion om proveniensprincipens och arkivteorins förnyelse mot bakgrund av !T-utvecklingen. Det är lätt att få en föreställning om att denna diskussion först och främst är en teoridebatt kring elektronisk arkivbildning, som inte direkt har praktisk betydelse för den "vanliga" arkivverksamheten. Min uppfattning är dock att de insikter om arkivmaterialets karaktär som denna diskussion för med sig och sättet att se på samband och strukturer är av helt avgörande och av konkret betydelse för även det vardagliga arkivarbetet idag. Särskilt i ett land som Sverige - där sekelskiftets ideer lever oantastade på ett helt annat sätt än i USA, Kanada och Australien- står vi inför ett paradigmskifte av lika stor betydelse som proveniens- Mats Bure/l principens införande år I903 . Det mesta av vad Einil Hildebrand skrevvid sekelskiftet, liksom vårt nuvarande sätt att förteckna arkiv, såväl som vår lära om primär och sekundär proveniens, måste överlämnas till arkivhistorien och vetenskapshistorien, på samma sätt som vi vid sekelskiftet överlämnade de tyska ämnesordningsprinciperna från I8oo-talets början till historien. Att i stället formulera den nya arkivteorin och därefter utforma de praktiska verktyg som skall stödja denna är en stimulerande utmaning nu inför det kommande Inillennieskiftet. Uppgiften att mer ingående utveckla den nya arkivteorin i svensk språkdräkt är angelägen, inte minst mot bakgrund av att Sverige är ett av världens mest genomdatoriserade länder. Vi måste föra vidare och fördjupa förståelsen av - och insikten om - kontextens och sambandens natur i arkivmaterial av olika beskaffenhet under livscykelns skilda faser. Detta medför att vi måste överge alla helhetsambitioner. Det grundläggande betraktelsesättet torde i stället vara tidsdimensionens förhållande till arkivmaterialet, måhända lämpligen uttryckt genom seriebegreppet. Ett sådant nytt synsätt på arkivteorin får direkta och avgörande effekter på arkivmetodiken vad gäller ordnande och förtecknande av arkiv. Som exempel har vi idag den uppfattningen att den första åtgärden i ordnings- och förteckningsarbete utgörs av att definiera rätt arkivbildare och avgränsa arkivet. Första åtgärd med ett sådant annorlunda synsätt borde förmodligen tvärtom bli att identifiera arkivmaterialets seriella strukturer och först därefter,fiir varje serie, beskriva samband och kontext i termer av en eller flera arkivbildare och andra aktörer och funktioner. Det förändrade synsättet innebär också att alla arkivteoretiskt betingade motiv att i arkivbildningsprocessen bryta en seriestruktur vid omorganisationer eller byte av huvudmannaskap helt upphör. Lyckas vi med denna grundläggande förändringsprocess, har vi alla förutsättningar att lyckas med konststycket att utforma planeringsinstrument, sökverktyg och kontrollinstrument för dagens och kanske t o m morgondagens arkivmate- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I 999: I
ial. För om inte förr, så i beskrivningen av det idag framväxande digitala arkivmaterialet är det helt nödvändigt att vi frigör oss från sekelskiftets arkivteori även i Sverige! SUMMARY A broader area of application has been assigned to the principle of provenance in Sweden than in most other countries. This practice has been called the double application of the principle of provenance. The principle has been applied in Sweden not only when describing records at archival institutions, hut also as a guiding principle for a regulated records management programme. In .this artide the author presents his research on why the principle of provenance has been given this specific interpretation in Sweden. The leading Swedish archival theorist, Nils Nilsson, former Chief Archivist at the National Archives, wrote in a universitytext book published in I973 that the principle of provenance already had this double application from the very beginning. As early as I903, the year that the principle of provenance was first introduced in Sweden, regulations based on the principle were issued with the aim of safeguarding the proper management of the growing series of records at government agencies. Based on his research the author of this artide argues that this is not true. The abovementioned regulations of I903 did not aim primarily at safeguarding the active records, hut to regulate the description of the older archival records still in the possession of the agencies. The repositories at the agencies were laoked upon as archival repositories in the same manner as the National Archives and the Regional Archives at that time. When issuing these regulations the National Archives could well have had in mind the regulations issued by the French National Archives regarding the description of fonds at the archives departementales. According to the author the French archival tradition seems to have been the major rnadel for the Swedish application of the principle of provenance. The ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING I 999: I Det perfekta arkivet German and Angla-American traditions seem to have had less influence on Swedish archival theory. As a modern infrastructure of public archival institutions has been organized in Sweden during the 2oth century, the purport of the regulations of I903 gradually has been transplanted from regulations concerning the description of archival records to regulations concerning the management of active records. The specific Swedish records management model-the "Field WorkModel", designed in I94I by a Special Governmental Commission on archival questions, without any knowledge of the American records management model, seems in particular to have contributed to an unusually strong emphasis on the principle of provenance as a theoretical basis for records management activities. On the other hand the life cyde theory has never really been integrated into Swedish archival traditon. The author conducles his artide with an attempt to apply this theory in the Swedish con text. NOTER 1. Claes Gränström, "Arkivteori", i Arkivvetenskap, ed. Anna Christina Ulfsparre (Lund, I995), z o; Helmut Backhaus, "Arkivteori i internationell belysning", i Arkivvetenskap, 36; Claes Gränström, Lennart Lundquist & Kerstin Fredriksson, Arkivlagen -bakgrund och kommentarer (Stockholm, I992), 26. z. Artikeln utgår från en uppsats i arkivvetenskap vid Stockholms universitet, framlagd våren I997 av författaren: Det perfekta arkivet- om proveniensprincipens dubbla tillämpning. 3· Nils Nilsson, Arkivkunskap (Lund, I973) 3 I f. 4· Gränström, zo. 5· Gränström, 22. 6. Nilsson, 32. 7· Nilsson, 30 ff. 8. Sten Engström, "Det s.k. allmänna arkivschemat och de lokala arkiven", i Arkivvetenskapliga studier r (I950). 9· "Riksarkivariens årsberättelse för I 902 ", i Meddelanden från Svenska Riksarkivet, Ny Följd l:3 (I903) 52 f. IO. Emil Hildebrands dagbok den I5 maj I903: RA, Emil Hildebrands arkiv, Dagböcker och anteckningar, E 6304. I I. Birger Linden, "Andra byråns förteckningsarkiv i riksarkivet", i Donum Boethianum (Stockholm, I95o), 261. 49
Page 3 and 4: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1 99
Page 5: ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999
Page 9 and 10: kommunistiska politiker som Fritjof
Page 11 and 12: industriskydd vid statspolisens tre
Page 14: git känsliga arbetsuppgifter som b
Page 18 and 19: 8 Det äldsta är handskrivet, date
Page 20 and 21: 20 ÖB J ungs dagbok. Som vanligt i
Page 23: tad tjänstgöring inom krigsmakten
Page 26: 26 SUMMARY Swedish security policy
Page 29 and 30: edition, hemliga konceptvol45, KrA.
Page 31: en, inte vården av de till arkivin
Page 34: 34 Riksarkivet gott och väl kan m
Page 37 and 38: eroende av dess ursprung, på avsik
Page 39 and 40: etydelse. Detta är säkerligen en
Page 42 and 43: av bl a Nils Nilsson och BertilJoha
Page 44: 44 det i grunden är baserat på la
Page 47: !T-baserade söksystem med stor lik

Personarkiven och forskningen - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?