Personarkiven och forskningen - Visa filer

tad tjänstgöring inom krigsmakten författade Göransson
med bl a dagboken som utgångspunkt en
historik med titeln Officer i demokratin. Historiken
trycktes aldrig utan återfinns som maskinskrivet
manuskript i hans personarkiv i Krigsarkivet. Del
4 av historiken innehåller bl a följande högintressanta
passus om den 1957 inrättade planeringsavdelningen
i försvarsstaben:
Den i april organiserade särskilda planeringsavdelningen
blev i november permanent och bildade tillsammans
med forskningsavdelningen en provisorisk planeringssektion
-sektion IV- i fo"rsvarsstaben. Skvallervägen
fick jag senare hö"ra att vissa personer i departementet
såg fram mot forsvarsstabens blivande planeringsavdelning
med illa dold skadeglädje. Man ansåg
att därigenom skulle ansvaret fo"r framtida planeringsmisstagfrämst
kunna läggas på de militära planeringsorganen
och fo"rst i andra hand på fo"rsvarets. politiska
ledning. Jag hade svårt att fo"rstå tankegången ... eftersom
forsvarsministern ställde sig positiv till uppbyggnaden
av ett planeringsorgan inom fo"rsvarsstaben kunde
den i mitt tycke bisarra tankegången inte emanera från
honom. ss
Utan tvivel är det detta, försvarsstabens planeringsavdelning,
som Göransson syftar på i anteckningen
från 2 5 februari 1960. Den planering man inom
försvarsdepartementet stod utanför gällde alltså
inte underrättelsetjänsten utan försvarsplaneringen
i mer allmän bemärkelse. Det är här anteckningen
om att från politiskt håll "står man själv utanför
med full politisk handlingsfrihet och kan skylla på
fst" kommer in i bilden och får sin förklaring. Anteckningen
har alltså inget direkt samband med
meningarna innan om underrättelsetjänsten. Ordet
"skvallervägen" samt att Göransson betvivlar att
Sven Andersson verkligen kände "skadeglädje"
över försvarsstabens planeringsavdelning visar
också att det var med Per Sundh Göransson hade
sitt samtal och inte med försvarsministern.
Det är kanske inte självklart att aktören, i det här
fallet Göransson, i alla lägen ska ha företräde när
det gäller att tolka det egna materialet. Det kan finnas
tillfällen då man kan anta att aktören minns fel
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:1
Det kalla kriget i personm·kivens spegel
eller kanske av andra skäl skulle kunna ge en felaktig
bild av sina egna anteckningar. I det ovan relaterade
fallet erbjuder dock Göranssons tolkning en
betydligt mera rimlig förklaring än den Agrell presenterat.
Hur står sig då Agrelis uppgift, att Elmers
byrå var statsrådets organ och att försvarsstabschefen
saknade insyn i verksamheten samt att "samtida
källor styrker Kangers och Gummessons version"
vid en konfrontation med försvarsstabschefen Göranssons
anteckningar? Den 14 februari 1961 har
Göransson besök av chefen för försvarsstabens
inrikesavdelning Grudemark samt dennes närmaste
chef, dvs chefen för sektion II inom försvarsstaben,
Oskar Krokstedt. Grudemark föredrog nu
frågan om inrikesavdelningens framtid. och då bl a
relationerna mellan polisiär och militär säkerhetstjänst.
skyddssidan utgjorde inget större problem,
värre var det med kontraspionaget där också Göransson
hade synpunkter:
Ego [Giiransson}: Vi måste hålla oss till vår mil org.
Underrättelser om andra skall vi begära att få fo"r våra
behov. Grudemark: Om detta är CFst [chefen fo"r fo"rsvarsstaben,
Gö"ransson} åsikt måste vi ta bort E:s avd.
Ego: ja - vi skall flytta ut den från oss. G: då kan vi
lägga ned kontraundtjänsten. Ego: ja-det anser jag. G:
önskvärt att demokratiska partierna står bakom och att
målet fastställes och att det bestäms hur samarbetet med
statspolisen skall ske. s 6
Att med "E: s avd" åsyftas Elmers verksamhet torde
vara ställt utom allt tvivel. Det visar sig alltså att
försvarsstabschefen inte bara hade insyn utan även
synpunkter på verksamhetens bedrivande. Försvarsstabschefen
ansåg uppenbarligen att den militära
säkerhetstjänsten borde syssla med rent militära
saker och i övriga fall inhämta underrättelser
från andra inom området verksamma myndigheter.
Göranssons anteckning avslutas med reflektionen
att "Byrå K" (kontraspionage), som arbetar för inrikes-
och utrikesavdelningarna samt försvarsministern
"bör ev helt frigöras från krigsmakten".s7
En organisatorisk förändring kom också till stånd
men kanske var den inte tillräckligt långtgående i
Göranssons ögon. I augusti 1961 är Grudemark
23