Ållebergssägnerna - westsidestories

Sägenuppteckningarna
1. Ett med kölen i vädret vändt skepp
Hilder Werner skriver 1869 i Västergötlands fornminnen ett avsnitt med rubriken ”Sägnen om
Ålleberg”. Han börjar med en inledande beskrivning av bygden och dess berg.
På hvilken sida man än nalkas den lilla staden Falköping, fängslas ovillkorligen blicken av
tvänne berg, Ålle- och Mösseberg, hvilka, lik fornverldens resar, höja sig öfver den kala, men
bördiga Falboslätten, hvars förnämsta prydnader de äro. På afstånd liknar Ålleberg ett med
kölen i vädret vändt skepp af storartade dimensioner. På detsamma växte fordom en präktig
ekskog, hvaraf namnet Ålleberg tros hafva uppkommit. Ålleberg har många sägner om sig af
äldre och yngre data, hvilket gör att fornvännen blickar upp mot detsamma med en viss
vördnad för dess många minnen.
2. Ålleberg - Falbygdens prydnad
Fredrik Berggren skriver 1894 under rubriken ”Ryttarne i Ålleberg” på sidan 9 i Från
Vestergötlands Bygder - hågkomster och kulturteckningar. Han inleder med att beskriva Ålleberg.
I södra delen af Falbygden , just där den i forna tider s k Söderfalan slutar mot sydväst, reser sig
ett enstaka taffelberg, med en höjd av 1.127 fot öfver havet, hvilket från urminnes tider burit
namnet Ålleberg. Det har blivit ansedt för Falbygdens prydnad och lärer fått sitt namn af den
ollonbärande ekskog, som fordom växte på bergets sluttningar.
3. Falköpingsborna och Ålleberg
Hilding Svensson skriver 1933 om Ålleberg i artikeln ”Vid Ållebergs änne” i
Falköpingstypografernas påsktidning.
När det söndagsflanerande Falköping ska ut på en riktig långpromenad bär det oftast iväg till
Ålleberg. Den där sänkan mellan skifferkullarna och ”klippet” har sett många kaffekoksrökar
stiga mot skyn, och hundrade falköpingsbarn ha där plockat inte bara vårens första sippor utan
även under kulna höstdagar skattat hasselbuskarna i Saleby ängar på deras skörd. Och
mångtusende vägfarande i gången tid och ny ha haft sin färd förbi ”Ållebergs änne”, kring vars
klippor sägen och tradition alltjämt spinna sin underliga väv. Ingenstans i vårt land ligga så
lättillgängliga forn- och kulturminnen samlade så tätt hopade som kring Ålleberg.
Med sin om en upp- och nedvänd båt, med aktern i norr och fören åt söder, påminnande
karakteristiska profil har berget blivit det mest omtalade och mest sägenomspunna av
västgötabergen, där det nu höjer sig över Falbygden, lätt att överblicka och med vederhäftighet
i sina formationer.
12