Ållebergssägnerna - westsidestories

8. Många sagor och spökelser
A A Afzelius skriver 1843 i Swenska folkets Sago-häfvder, del V, på sidan 48 om sägnerna hos
lantfolket i Falbygden i samband med att han berättar om slaget vid Falköping 1389.
Ibland landtfolket i Fahlbygden, där slaget stod, äro sägner qwar om de tyska riddarnes
guldblänkande härbonad; och efter folk, som färdats nattetid mellan Karlaby och Fahlköping
stora wägen fram öfver Ållebergsända och Nyckelängarna, förtäljas många sagor och spökelser
af krigsfolk och guldhjelmsriddare, som wisat sig på ängen, särdeles mot stundande krig och
ofrid i landet.
9. Många sägner om berget
Berggren skriver 1894 i Från Vestergötlands Bygder - hågkomster och kulturteckningar. Han
inleder med att beskriva Ålleberg, därefter följer en beskrivning av sägnerna kring berget.
Om detta berg gå i orten många sägner om bergtagningar, jättekvinnor och bergatroll, såsom t
ex sagan om trollet och de tolf riddarne m fl, men allmännast är sägnen om de under striden
mellan konung Albrecht och drottning Margareta bergtagne ryttarne. Författaren, som i sin
barndom vistades några år i närheten af berget och då flera gånger besökte detsamma, hörde
där i orten tvänne, något olika, berättelser om ryttarna i Ålleberg.
10. I Himmelsberget likasum Ålleberg
ULMA 111:347, Uppsala Landsmålsarkiv, Uppsala, innehåller en uppteckning på
landsmålsalfabet där det står angivet ”uppteck. Hj. Alner, 1900, N. Lundby, Vgl”.
Inne i Himmelsberget legger hä ett regemente å söver likasum i Ålleberg änna te Sverget
kommer i fara.
11. En av traditionen vårdad skön sagodräkt
Ida Henrici skriver 1904 under rubriken ”Sägner om Ålleberg” i Västergötlands
Fornminnesförenings Tidskrift II:4-5 där hon gör en genomgång av sägenmaterialet.
Sedan århundraden har Ålleberg varit föremål för det kringboende folkets diktande fantasi.
Hedniskt religiösa föreställningar och historiska händelser ha sammanväfvts till en underlig,
ofta poetiskt skön sagodrägt, som af traditionen vårdats och - tack vare den för folket
egendomliga naiva realismen - så småningom öfverflyttats från diktens till verklighetens värld.
Att dessa sägner från en urgammal kulturbygd som Falbygden äga kulturhistorisk betydelse,
kan näppeligen bestridas. På grund häraf bör det ock vara öfverensstämmande med denna
tidskrifts uppgift, då här nedan meddelas några af dessa ”Ållebergssägner”, som i viss mening
ännu ”lefva på folkets mun”, ehuruväl de måste sägas tillhöra ”ett utdöende slägte”.
14