Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...

menade. Endast den information som fanns med i den sammanfattning som mailades över till
respondenten och som godkändes av denne användes sedan i uppsatsen. Alla intervjuer
genomfördes på finska (finska är både respondenternas och mitt modersmål) men
sammanfattningarna skrevs på svenska då det också är språket i denna uppsats.
Respondenterna gav sitt samtycke till det.
Personerna som intervjuades var mycket vänliga, hjälpsamma och motiverade och jag finner
ingen som helst anledning att ifrågasätta sanningshalten i det som sades under intervjuerna.
Respondenterna medverkade helt frivilligt och hade lätt att hitta tid för mötet vilket tyder på
ett intresse för ämnet. Enligt min bedömning är risken för att intervjufrågorna uppfattades
som känsliga eller obehagliga liten eftersom frågorna i huvudsak berör föreningars
verksamhet eller uppfattningar om finländare som grupp och inte respondenter som
privatpersoner. Vidare hade respondenterna med störst sannolikhet markerat, på ett eller annat
sätt, att dessa ville gå vidare till nästa fråga eller avsluta intervjun helt ifall de hade känt
någon form av motvilja. Alla intervjustunder varade länge och avslutades av mig.
2.2.3 Metodkritik
Alla forskningsmetoder har sina problem och då även intervjuer. De är t.ex. alltid känsliga för
intervjuareffekter vilket innebär att kunskaparen påverkar intervjun ”i någon
sanningsförstörande riktning”, 17 påpekat av bl.a. Gustavsson 18 och Dahmström. 19 Enligt
Dahmström kan intervjuaren även vara omedveten om denna effekt eftersom till och med
ordval och tonval av intervjuaren kan uppfattas som styrande av den intervjuade. 20 För att
undvika intervjuareffekten är det viktigt att ställa frågor som inte är ledande i den meningen
att de styr eller indikerar respondentens svar i någon riktning. 21 I uppsatsen försökte jag
minska effekten genom att formulera neutrala frågor, vara lyhörd under intervjustunderna
samt låta intervjuobjektet tala fritt utan att assistera i onödan. Jag tror således inte att effekten
gett sig tillkänna eller påverkat undersökningen i någon större utsträckning.
2.2.4 Källkritik
Även om den här uppsatsen behandlar finska föreningslivet i Stockholmsregionen valde jag
att inkludera det Sverigefinska Ungdomsförbundet (SFU) vilket är en rikstäckande
modersorganisation åt alla sverigefinska ungdomsföreningar. Detta val berodde helt enkelt på
det faktum att Markus Lyyra är både ordförande i Stor-Stockholms Finska Ungdomsförening
(SSF) och generalsekreterare i SFU och det kändes naturligt för honom att representera SFU
eftersom detta också är hans heltidssysselsättning. Lyyra har breda kunskaper om
sverigefinska ungdomars verksamheter både på regionalt och nationellt plan och det hade
varit naivt att inte ta vara på möjligheten och ta del även av den information som geografiskt
sett sträcker sig utanför den valda avgränsningen. Flera av evenemangen som förbundet
ordnar äger dessutom rum i Stockholmstrakten.
Respondenterna representerar i denna uppsats olika typer av finska föreningar men det
betyder naturligtvis inte att samtliga medlemmar i föreningarna delar respondenternas
17 Gustavsson (2003), s. 238
18 Gustavsson (2003), s. 238
19 Dahmström (2000), s. 94
20 Dahmström (2000), s. 94
21 Gustavsson (2003), s. 242-245
7