Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
migrantgrupperna <strong>och</strong> illegala mexikanska immigranter anlände <strong>och</strong> tog över de s.k. 3D <strong>–</strong><br />
arbeten (eng. dirty, dangerous, difficult). 91<br />
Cohen identifierar fem olika diasporatyper: offer, arbetskraft, handel, imperialistisk <strong>och</strong><br />
kulturell. Han menar att alla de ovannämnda diasporatyperna har vissa gemensamma<br />
egenskaper, dessa är följande:<br />
1. Förskingring, ofta traumatisk, från ett ursprungsland till en eller flera regioner i<br />
utlandet;<br />
2. alternativt, utvidgning av ursprungslandet i jakten på ett arbete, en sysselsättning<br />
eller koloniala ambitioner;<br />
3. en gemensam myt om ursprungslandet, inklusive dess lokalisering, historia <strong>och</strong><br />
gärningar;<br />
4. idealisering av ett förmodat, fäderneärvt hem <strong>och</strong> en kollektiv förpliktelse gentemot<br />
dess underhåll, återställande, säkerhet <strong>och</strong> framgång, men också gentemot dess<br />
skapande;<br />
5. utveckling av återvandringsrörelsen inom ramen av ett kollektivt samtycke;<br />
6. en stark etnisk gruppmedvetenhet ihållande över en lång tid, baserad på särprägel,<br />
gemensam historia <strong>och</strong> tro på ett gemensamt öde;<br />
7. en försvårad relation till värdsamhället, föreställning om bristen av godtagande eller<br />
att gruppen eventuellt kommer att drabbas av en ytterligare katastrof;<br />
8. en känsla av empati <strong>och</strong> solidaritet med medlemmar tillhörande i samma etniska<br />
grupp i andra länder;<br />
9. möjlighet till ett distinktivt, meningsfyllt liv i värdländer med tolerans för pluralism. 92<br />
Vissa av kriterierna har kritiserats för att vara dels för strikta <strong>och</strong> dels för normativa. Att en<br />
diaspora t.ex. alltid vill återvända hem är inte en självklarhet utan hur relationen mellan en<br />
viss diaspora <strong>och</strong> dess föreställda eller verkliga hemland ser ut varierar. I vissa fall har<br />
diasporan bott utanför ”hemlandet” under flera generationer <strong>och</strong> det bör eller kan inte tas för<br />
givet att det finns en strävan ibland gruppen att återvända. 93 Diasporans förhållande till<br />
hemlandet påverkas således av flera olika faktorer såsom dess ålder, generationsskiften samt<br />
politiska <strong>och</strong> ideologiska orientering. 94 Vad gäller känslan av empati <strong>och</strong> solidaritet så formas<br />
diasporan ofta som en gemenskap mellan flera olika bosättningsländer. 95 Å andra sidan är det<br />
också vanligt att det uppstår spänningar mellan de utspridda grupperna. Grupper som<br />
assimilerats väl till omgivningen känner lojalitet mot det mottagande samhället <strong>och</strong> har svårt<br />
att acceptera de grupper som blivit föraktade eller fått en låg samhällsstatus i ett annat<br />
mottagande land, trots att de tillhör den egna etniska gruppen. 96<br />
Wahlbeck <strong>och</strong> Olsson teoretiserar kring diasporabegreppet utifrån hur det faktiskt används<br />
eller har använts i den samhällsvetenskapliga <strong>och</strong> humanistiska forskningen. De har<br />
identifierat fyra huvudsakliga användningsområden av begreppet med en viss överlappning<br />
mot varandra. Områdena är nedanstående:<br />
91 Cohen (1997), s. 182<br />
92 Cohen (1997), s. 26, min översättning<br />
93 Wahlbeck & Olsson (2007), s. 59<br />
94 Alinia (2007), s. 283<br />
95 Wahlbeck & Olsson (2007), s. 57<br />
96 Cohen (1997), s. 186<br />
21