Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
Rötter, rörlighet och relationer – Det finska föreningslivet i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sverige var finländarna tillsammans med andra invandrare överrepresenterade inom de tunga<br />
tillverkningsindustrierna samt inom serviceyrken som inte krävde utbildning såsom<br />
lokalvårdare <strong>och</strong> servitris. År 1970 arbetade 69 % av det totala antalet finländare i Sverige<br />
inom tillverknings- <strong>och</strong> gruvindustrin. 74<br />
För att kunna skapa en uppfattning om antalet invandrare inom tillverkningsindustrin kan det<br />
vara intressant att titta närmare på ett enskilt företag. Tabellen nedan visar fördelningen<br />
mellan anställda baserad på medborgarskap på metallföretaget Alfa Laval i Stockholm under<br />
perioden 1972-1981. Uppgifterna är hämtade från företaget <strong>och</strong> visar inte de anställda som är<br />
invandrare <strong>och</strong> har svenskt medborgarskap. <strong>Det</strong> verkliga antalet invandrare kan därmed vara<br />
större än vad som går att läsa av här.<br />
Tabell 2. Statistik över anställdas medborgarskap på Alfa Laval under perioden 1972-1981.<br />
Källa: Verkstadsklubbens verksamhetsberättelser/Tore Larsson 2009 (Alfa Laval, Verkstadsklubben)<br />
Anställda 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981<br />
Svenskar 180 209 255 268 275 246 287 282 260 258<br />
Finländare 125 120 115 138 163 197 170 163 202 205<br />
Jugoslaver 113 105 105 94 99 108 105 98 93 86<br />
Övr.<br />
invandrare<br />
47 45 53 78 63 68 55 57 63 54<br />
Totalt 465 479 513 578 600 612 617 598 608 603<br />
Tabellen visar att av det totala antalet anställda på Alfa Laval utgjorde finländarna den största<br />
invandrargruppen under hela den studerade perioden. <strong>Det</strong> högsta antalet finländare bland<br />
anställda noterades år 1981 (ca 34 %) <strong>och</strong> det lägsta år 1974 (ca 22 %). <strong>Det</strong> totala antalet<br />
invandrare var under varje studerat år högre än antalet svenskar med högsta notering åren <strong>och</strong><br />
1972 <strong>och</strong> 1977 (ca 61 % av det totala antalet anställda) <strong>och</strong> med lägsta notering år 1974 (53<br />
%). Invandrare utgjorde därmed över hälften av det totala antalet anställda under hela den<br />
studerade perioden.<br />
3.3.1 Pull <strong>–</strong> push<br />
Geografer, demografer <strong>och</strong> ekonomer har traditionellt sett ofta diskuterat migration med hjälp<br />
av neoklassiska ”pull”- <strong>och</strong> ”push”- teorier. Utifrån dessa teoretiska utgångspunkter uppfattas<br />
orsakerna till migration ofta som en kombination av push- <strong>och</strong> pull-faktorer. Push-faktorer<br />
syftar till de faktorer som gör att människor väljer att lämna en plats eller en region:<br />
demografisk tillväxt, en låg levnadsstandard, bristen av ekonomiska möjligheter, politisk<br />
repression etc., med pull-faktorer menas de kvalitéer som gör en plats attraktiv <strong>och</strong> lockande:<br />
det kan handla om arbetstillfällen, tillgång till mark, goda ekonomiska framtidsutsikter,<br />
politisk frihet <strong>och</strong>/eller demokrati. 75 Faktorerna kan därmed variera från att vara högst<br />
personliga till att vara mer strukturella. 76 Stora migrationsströmmar förutsätter ofta att pull-<br />
<strong>och</strong> push-faktorerna i den tilltänkta destinationen <strong>och</strong> ursprungsplatsen har hamnat i<br />
obalans. 77<br />
74 Korkiasaari (2000), s. 177<br />
75 Castles & Miller (1993), s. 19-22<br />
76 Knox & Marston (2004), s. 110<br />
77 Korkiasaari (2000), s. 135<br />
17
Change language